Syftet med studien var att intervjua kuratorer i vuxenutbildningen som möter elever som läser SFI, för att öka förståelsen för vilka behov SFI-elever har av stöd samt vilken roll som kuratorn spelar i skolan. En av våra frågeställningar berörde vilka behov av stöd som kuratorerna såg hos eleverna. Samtliga kuratorer beskrev att de möter en bred målgrupp av elever, med en bred problematik. Vi kunde identifiera ett antal gemensamma mönster hos den elevgrupp som kuratorerna mötte. Främst rörde det sig om elever med psykisk ohälsa, elever som saknar utredning men där kuratorerna ser att eleverna har särskilda behov, samt elever som blir kvar på utbildningen under väldigt lång tid. Kuratorerna beskrev ett stort antal behov av stöd som eleverna kunde ha. Något som kan vara värt att ha i beaktning när man läser vårt resultat och vår analys, är att kuratorerna främst kommer i kontakt med de elever som är i behov av stöd eller lever i en förstärkt sårbarhet, vilket också gör att det är den bild av elevgruppen som vi får. Det kan vara lätt att dra förhastade slutsatser om att alla, eller väldigt många elever på SFI har den problematik, eller de stödbehov som kuratorerna beskriver. Det kan därmed vara en poäng att vara vaksam vid hur en drar slutsatser om elevernas behov av stöd utifrån vårt resultat.
Det finns såklart en mängd elever som läser SFI som inte alls har några bekymmer, men de eleverna får av naturliga skäl inte samma utrymme i kuratorernas beskrivningar. Sedan finns det troligtvis även elever som har behov av stöd men ändå inte söker sig till kuratorn, dessa elever förblir ett mörkertal. Som kuratorerna även nämner så finns det en risk att man missar att uppmärksamma elever som har behov av stöd eftersom resurserna beskrivs som så pass bristfälliga. Det kan vara värt att fundera över vad konsekvenserna blir för elever som inte fångas upp och får det stöd som kan behövas. Ytterligare en fundering som kan vara värd att lyfta är om de elever som är i störst behov av stöd faktiskt själva har kunskap om hur man går tillväga i hjälpsökandet, men även om de har den ork som ofta krävs för att söka hjälp i Sveriges stödjande, byråkratiska landskap. Dessa elever kan även vara bland de som är mer sårbara och de som har den främsta avsaknaden av gynnsamma coping-strategier (Lazarus & Folkman, 1984). Denna paradoxala fundering var något som även berördes av några av kuratorerna.
Bland våra frågeställningar hade vi även en som rörde kuratorernas roll i att stötta eleverna i deras lärande och en om hur kuratorerna beskriver att elevernas behov av stöd tillgodoses och av vem. Det som framkommit som en röd tråd som genomsyrat alla våra intervjuer var att kuratorerna har ett brett uppdrag, en hög arbetsbelastning, och ett begränsat handlingsutrymme. En gemensam nämnare hos våra respondenter var ett grundläggande engagemang, ett driv och en glädje för yrket i sig. Känslan av att göra nytta och att vara till
hjälp för människor i behov, men även en känsla av att vara ensam i sin profession och resursbrister som leder till en känsla av att inte räcka till. Vi noterade att det kunde finnas vissa svårigheter hos kuratorerna med att begränsa sitt uppdrag. Återkommande var att kuratorerna kunde anse sig behöva utföra arbetsuppgifter som egentligen inte tillhörde deras yrkesroll, eftersom de identifierade sådana behov hos eleverna och visste att det inte fanns någon annan som skulle göra det. De slutsatser vi kan dra är att kuratorerna spelar en viktig roll i att ge eleverna stöd både inom och utanför skolan. De är ett stöd i kontakten med andra myndigheter och övriga samhället och kan vara en stöttepelare för eleverna i en samhällsstruktur som många gånger kräver stora insatser från den enskilda för att få tillgång till rätt stöd, vilket är förutsättningar som SFI-eleverna inte alltid har.
Vår sista frågeställning rörde vilka omgivande faktorer som kan ha inverkan på elevernas förutsättningar att klara studierna. Kuratorerna beskriver flera olika sådana faktorer, faktorer som kan komma att påverka sociala bestämningsfaktorer hos eleverna (Hynie, 2018).
Dels kan det handla om strukturella aspekter inom skolan, som skolans organisering och tillgängliga stödfunktioner. Dels kan det handla om yttre faktorer, som skolornas avtal med kommunen, om yttre krav från myndigheter på elevernas progression och om yttre omständigheter i elevernas liv som är svåra att kontrollera. Något som tydligt framkommer i vårt resultat är att det finns en oro bland många av kuratorerna över vilka konsekvenser som de yttre faktorerna kan komma att få för eleverna. Med ensidiga krav på närvaro och progression, utan någon förståelse från myndigheters håll för vad som ligger bakom, finns det en risk att många elever inte får hjälp utifrån sina förutsättningar. Vare sig de förutsättningarna är odiagnosticerade funktionsnedsättningar, tidigare trauma eller egentligen vilken annan typ av problem som helst.
Forskningen inom vuxenutbildning och SFI är som sagt begränsad, kring specifikt kuratorns roll i vuxenutbildningen finns det ingenting. Vår studie har haft fokus på skolkuratorerna inom SFI, och deras uppfattning av elevernas behov av stöd för lärandet. Vi tänker att det hade varit av intresse att vända sig till målgruppen i utbildningen för att få en bild av deras syn på kuratorns roll och det stöd som skolan och kuratorn erbjuder, samt vilka behov de själva upplever sig ha. Det kan även vara av intresse att vidare undersöka hur skolkuratorns uppdrag inom vuxenutbildningen formas, tex vilka styrdokument som skolkuratorerna arbetar efter. Vi hoppas att vår studies resultat kan bidra till att synliggöra det kunskapsglapp som finns om kuratorn inom vuxenutbildningen, och att det kan fungera som en inspirationskälla för vidare forskning.
Resultatet från vår studie visar att kuratorerna inom SFI spelar en stor roll i att stötta elever som ofta kan leva i en ansträngande livssituation, med hög stress, höga krav från omgivningen och en potentiellt långvarig ekonomisk utsatthet. I en sysselsättning med höga krav och låg nivå av kontroll utgör kuratorerna ett viktigt socialt stöd för att eleverna ska kunna utveckla hälsosamma coping-strategier (Karasek & Theorell, 1990; Lazarus, 1999).
Kuratorerna beskriver även en omfattande ohälsa, framförallt psykisk ohälsa bland sina elever.
Att budgetera för kuratorer är för all del en kostnad som kan vara lätt att bortprioritera i syfte att spara pengar. De långsiktiga konsekvenserna av att människor lever i social utsatthet kan dock vara ännu mer kostsamma, för såväl samhälle som individ. Låg utbildningsnivå, arbetslöshet och låga socioekonomiska förutsättningar har exempelvis negativa effekter på hälsan (FHM, 2019; Hynie, 2018; Silove m.fl., 2017; WHO-kommissionen, 2008). Ens egen, och ens föräldrars utbildningsnivå har även inverkan på ens möjlighet till social rörlighet
(Adermon, Lindahl & Palme, 2021). Barn till föräldrar med högre utbildning har bättre förutsättningar till goda levnadsvillkor än barn till föräldrar med lägre utbildning (Adermon m.fl., 2021). Det absolut bästa hade varit att se till att människors levnadsvillkor inte påverkas så starkt av ens egen, eller ens föräldrars utbildningsbakgrund, men det är en lång väg dit. Tills dess är det av högsta vikt att människor får tillgång till utbildning och ges möjlighet och förutsättningar att ta sig igenom utbildningen i rimlig tid. På grund av de risker vi tidigare nämnt att språkbarriärer kan medföra, så är det av ytterligare särskild vikt att SFI-elever som av olika anledningar har svårt att genomföra sina studier, kan uppmärksammas och får tillgång till stöd.
Kuratorerna inom SFI kan därför vara en viktig källa till sådant stöd, samtidigt som de kan vara en trygghet och stabilitet i en tillvaro som annars kan vara väldigt otrygg.
Vid införandet av en samlad elevhälsa i för- grund- och gymnasieskolan var ett av argumenten att lärarnas kompetens primärt rör barnens lärande, och att en elevhälsa behövdes för att kunna avlasta läraren med sådant som kan ha negativ inverkan på lärandet utöver de rent pedagogiska aspekterna (Prop. 2001/02:14). KLIVA-utredningen (2020) noterar att stödbehovet hos vuxenutbildningens elever har ökat på senare tid, men utredningens förslag mynnar inte ut i någon lagändring om införande av elevhälsa i vuxenutbildningen. Vårt resultat visar tydligt att kuratorerna ser ett omfattande stödbehov hos SFI-eleverna på vuxenutbildningen. Vi vet också att det finns vuxenutbildning i Sverige där kuratorer och andra delar av elevhälsans professioner saknas. Även om vårt urval i studien är litet, så vittnar samtliga kuratorer om liknande problematik för eleverna, problematik som ofta är sammankopplad med socialpolitiska förutsättningar, som myndigheters krav på progression och begränsade antal timmar. Vi ser i vårt resultat att kuratorerna spelar en viktig roll i att stötta både läraren direkt genom att finnas tillgänglig som bollplank med psykosocialt perspektiv, men även indirekt genom att stötta eleven i dennes relation med läraren. Kuratorerna i vår studie verkar således ha en funktion som stämmer överens med intentionerna med införandet av en samlad elevhälsa i grundskolan. Rimligtvis lever även elever i kommuner där vuxen-utbildningen saknar kuratorer under samma socialpolitiska förutsättningar. Det är därmed inte orimligt att anta att de eleverna kan ha liknande problematik. Vår studies resultat kan därmed ses som ytterligare argument för att mer grundligt överväga ett införande av en samlad elevhälsa inom vuxenutbildningen. Innan någon sådan införs bör kommuner och beslutsfattare ta resultaten från vår studie i beaktande när de beslutar om kommande budgeteringar inom vuxenutbildningen.
Referenslista
Adermon, A., Lindahl, M., & Palme, M. (2021). Social rörlighet (SNS Analys 82, december 2021). SNS. https://www.sns.se/artiklar/sns-analys-82-social-rorlighet/
Akademikerförbundet SSR. (2016.). Policy för skolkuratorer.
https://akademssr.se/dokument/policy-skolkuratorer
Akademikerförbundet SSR/Johansson. J. (12 december 2018). Komvuxelever behöver också stöd. Akademikerförbundet SSR. https://akademssr.se/post/komvuxelever-behover-ocksa-stod
Back, C, & Berterö, C (2019). Interpreaktiv fenomenologisk analys. I A. Fejes, & R.
Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3, s. 165-178). Liber
Beiser, M., & Hou, F. (2001). Language acquisition, unemployment and depressive disorder among Southeast Asian refugees: A 10-year study. Social Science & Medicine, 53(10), 1321–
1334. https://doi.org/10.1016/S0277-9536(00)00412-3
Bergnehr, D., & Johansson, M. (2021). (In)visible actors? Local interpretations of the school health services and psychosocial work in disadvantaged areas. Nordic Social Work Research, 0(0), 1–12. https://doi.org/10.1080/2156857X.2021.2018023
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.
Bustamante, L. H. U., Cerqueira, R. O., Leclerc, E., & Brietzke, E. (2017). Stress, trauma, and posttraumatic stress disorder in migrants: A comprehensive review. Revista Brasileira de Psiquiatria, 40(2), 220–225. https://doi.org/10.1590/1516-4446-2017-2290
Eriksson, M. (2022). Vetenskaplig essä om sociala ramverk för hälso- och
sjukvårdskuratorernas arbete. Socionomens forskningssupplement, nr 52 (vårterminen 2022).
https://socionomen.se/forskning/vetenskapliga-artiklar/vetenskaplig-essa-om-sociala-ramverk-for-halso-och-sjukvardskuratorernas-arbete/
Fejes, A., & Dahlstedt, M. (2022). A place called home: The meaning(s) of popular education for newly arrived refugees. Studies in Continuing Education, 44(1), 1–13.
https://doi.org/10.1080/0158037X.2020.1767563
Fejes, A., Muhrman, K., & Nyström, S. (2020). Om vuxnas studier. I A. Fejes, K. Muhrman,
& S. Nyström (Red.) Om vuxenutbildning och vuxnas studier: En grundbok (Upplaga 1, s. 27-50). Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R.
Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3, s. 16-43). Liber
Folkhälsomyndigheten. (2019). Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/h/halsa-hos-personer-som-ar-utrikes-fodda--skillnader-i-halsa-utifran-fodelseland/
Forsström, C., & Centrum för vuxenutbildning. (10 maj 2022). Lärcentrum. Skola.Umea.se https://www.skola.umea.se/skolor/centrum-for-vuxenutbildning/sidor/larcentrum.html)
Gray, L. M., Wong-Wylie, G., Rempel, G. R., & Cook, K. (2020). Expanding Qualitative Research Interviewing Strategies: Zoom Video Communications. The Qualitative Report, 25(5), 1292-1301. https://doi.org/ 10.46743/2160-3715/2020.4
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687
Hynie, M. (2018). The Social Determinants of Refugee Mental Health in the Post-Migration Context: A Critical Review. The Canadian Journal of Psychiatry, 63(5), 297–303.
https://doi.org/10.1177/0706743717746666
Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion.
Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1), Article 1. https://doi.org/10.3384/SVT.2014.21.1.2426
Jansson, P., Evertsson, L., & Perlinski, M. (2021). Skolkurator sökes: – Skolhuvudmäns beskrivning i platsannonser av skolkuratorns uppdrag, arbetsuppgifter, organisation, kvalifikationer och färdigheter. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(3), Article 3.
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.3.4263
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kjellgren, M., Lilliehorn, S., & Markström, U. (2022). The counselling practice of school social workers in Swedish elementary schools. A focus group study. Nordic Social Work Research, 1–14. https://doi.org/10.1080/2156857X.2022.2041467
KLIVA-Utredningen. (2019). På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk. Promemoria U2019/02278/GV.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och- promemorior/2019/06/pa-vag--mot-starkt-kvalitet-och-likvardighet-inom-komvux-for-elever-med-svenska-som-andrasprak/
KLIVA-utredningen. (2020). Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk. Betänkande (SOU 2020:66). Norstedts juridik.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202066/
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 rev. uppl.).
Studentlitteratur.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. Springer Pub. Co.
Lazarus, R. S. (1999). Stress and emotion: a new synthesis. Springer.
Nilsson, M. (3 mars 2022). FN: En miljon har flytt från Ukraina. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-en-miljon-har-flytt-fran-ukraina
Olsson, G. (11 mars 2022). Migrationsverket: 76 000 ukrainare kan komma fram tills sommaren. Dagens nyheter. https://www.dn.se/sverige/migrationsverket-76-000-ukrainare-kan-komma-fram-tills-sommaren/
Regeringens proposition 2021/22:51. En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt (Prop. 2021/22:51).
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/11/prop.-20212251/
Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet (Prop. 2001/02:14).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/halsa-larande-och-trygghet_GP0314
Severinsson, S. (2019). Projekt för elevhälsa och ökad kvalitet i vuxenutbildning och svenska för invandrare: Första årets erfarenheter av treårigt elevhälsoprojekt med
Specialpedagogiska skolmyndigheten och Viadidakt, vuxnas lärande i Katrineholms kommun.
Linköpings universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155791
Silove, D., Ventevogel, P., & Rees, S. (2017). The contemporary refugee crisis: An overview of mental health challenges. World Psychiatry, 16(2), 130–139.
https://doi.org/10.1002/wps.20438
SKL. (2016). Elevhälsans arbete. En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Uppdrag psykisk hälsa
Skollag (2010:800). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket, (2012). Läroplan för vuxenutbildningen. (SKOLFS 2012:101, utges av Regeringen)
https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-svenska-for-invandrare-
sfi/laroplan-for-vux-och-kursplan-for-svenska-for-invandrare-sfi/laroplan-lvux12-for-vuxenutbildningen
Skolverket. (2020a). Elever, bakgrundsinformation kalenderåret 2020 (XLSX) Tabell 3.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Komvux&omrade=Elever%20och%20kursdeltagare
&lasar=2020&run=1
(Komvux - Elever och kursdeltagare - Riksnivå - Tabell 3)
Skolverket. (2020b). Elevernas ålder kalenderåret 2020 (XLSX) Tabell 6.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Komvux&omrade=Elever%20och%20kursdeltagare
&lasar=2020&run=1
(Komvux - Elever och kursdeltagare - Riksnivå - Tabell 6)
Skolverket. (2021). Kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SKOLFS 2021:61 utges av Skolverket)
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/regler-och-ansvar/sok-forordningar-och-
foreskrifter-skolfs/svid12_6bfaca41169863e6a6595a/2062829119/api/v1/download/andringsforfattning/2 021:61
Skolverket. (26 april 2022). Så använder du styrdokumenten inom svenska för invandrare.
https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-svenska-for-invandrare-
sfi/laroplan-for-vux-och-kursplan-for-svenska-for-invandrare-sfi/sa-anvander-du-styrdokumenten-inom-svenska-for-invandrare-sfi
Socialstyrelsen & Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan (3 uppl.). Stockholm:
Socialstyrelsen och Skolverket.
Storkaas, A. (8 mars 2022). SVT:s reporter: ”Ryssar har dåliga möjligheter att lämna landet”.
SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svt-s-reporter-vanliga-ryssar-har-daliga-mojligheter-att-lamna-landet
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A.Fejes, & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3, s. 148-160). Liber
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A.
Fejes, & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3, s. 273-295). Liber
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Värmdö kommun. (u.å). Translate this website.
https://www.varmdo.se/barnochutbildning/lardigsvenska/translatethiswebsite.4.8bd3c4179c83 e1e73d6728.html
Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3, s. 72-90). Liber
WHO:s kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa. (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneva, World Health Organization.
https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789241563703
Åkerlund, D. (2017). Guide till akademiskt skrivande - om att skriva rapporter, uppsatser och självständiga arbeten på universitet och högskolor.
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Hej!
Vi heter Olivia Englund och Fanny Hjorth och läser termin 6 på Socionomprogrammet vid Umeå universitet. Inom ramen för utbildningen ska vi göra en studie, vilken kommer presenteras som en kandidatuppsats vid universitetet.
Inom grundskolan är tillgången på elevhälsa reglerad, till skillnad från vuxenutbildningen där varje kommun själv beslutar om sådant stöd ska finnas eller inte. Vuxenutbildningen är också enligt läroplanen skyldig att erbjuda stöd för alla elever för att klara utbildningen. Vi är därför intresserade av att undersöka socionomers uppfattning om vilka stödbehov SFI-elever har för att klara utbildningen, samt om, hur och av vem som behoven tillgodoses i dagsläget. Genom att undersöka detta hoppas vi få en djupare förståelse för SFI-elevers behov av stöd, samt hur ansvaret för att tillgodose dessa behov fördelas, eller inte fördelas, mellan skolan och andra myndigheter.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer att intervjua dig som har socionomexamen och som har god erfarenhet av att arbeta inom Komvux SFI. Du ska även i din professionsroll komma i kontakt med SFI-elever som är i behov av stöd. Hela intervjun kommer ske digitalt och kommer att spelas in (via Zoom). Det vore bra om du kan avvara 45-60 minuter för intervjun. Det inspelade materialet kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att materialet kommer att avidentifieras och behandlas i enlighet med forskningsetiska principer.
Anledningen till att vi väljer att spela in är för att vi ska kunna transkribera. Din medverkan i studien är givetvis frivillig och medverkan kan när som helst avbrytas. Vi planerar att påbörja intervjuerna från och med torsdagen den 10/3.
Om du, till vår glädje, väljer att delta eller har några frågor ber vi dig kontakta oss på nedanstående kontaktuppgifter:
Med varma hälsningar,
Fanny Hjorth Olivia Englund
fannyhjorth@gmail.com olivia-englund@hotmail.com
Handledare: Sara Lilliehorn Institutionen för socialt arbete Umeå Universitet
sara.lilliehorn@umu.se
Bilaga 2 – Intervjuguide
Bakgrundsinfo/inledande frågor
● Vill du berätta lite om hur du hamnade på den här arbetsplatsen?
Socionomens bild av skolans tillgängliga stöd
● Vilka stödfunktioner finns tillgängligt för SFI-eleverna på skolan där du arbetar?
● Beskriv lite närmre hur stödet kan se ut?
● Hur får eleverna tillgång till stödet?
Mötet med eleverna/Socionomernas bild av elevernas behov av stöd för lärandet
● Hur inleds din kontakt med SFI-eleverna?
● Kan du ge exempel på hur ett typiskt möte med en elev kan se ut?
● Vilka behov av stöd möter du hos eleverna som du anser påverkar deras lärande?
Ansvarsområdet
•
Vilken typ av stöd ansvarar du för att erbjuda?•
Finns det stöd som du anser att eleverna behöver för sitt lärande, som skola inte kan eller bör erbjuda?● Var går gränsen för det stöd skolan erbjuder motför vad skolan anser att andra myndigheter ska hantera?
● Om du får tänka fritt utifrån din professionsroll, hur hade du velat att stödet för eleverna såg ut?
Avslutande del
● Har du något du vill tillägga?
● Går det bra att vi hör av oss om det dyker upp några frågor?
Bilaga 3 – Analystabell
Teman Kategorier Underkategorier Koder
Det mänskliga
Eleven Målgruppen Bred elevgrupp
Långvariga elever Outredda elever Elevens förutsättningar
(STOR)
Stress och studieförmåga Frånvaro
Fysisk ohälsa
Begränsad skolbakgrund Psykisk ohälsa
Påfrestande livssituation Heder & kontroll Elevens motivation Identitet
Trauma
Ekonomisk stress Familjeanknytning Mellan stolarna Tvång att studera Kuratorsrollen Uppdraget &
handlingsutrymmet
Förebyggande arbete Likabehandling Presentation Sekretess Tolkbehov Stöd till lärare
Psykosocialt perspektiv Brett uppdrag
Forma kuratorsrollen Inte behandlande Kuratorns omdöme
Forma kuratorsrollen Inte behandlande Kuratorns omdöme