Det mänskliga temat berör det som rör människan mer direkt, det vill säga allt som handlar om människor och relationer. Detta är kuratorn, eleven och den relation som uppstår i mötet mellan dem båda.
Eleverna
Eleverna är den som läser på SFI eller vuxenutbildningen. Genom kuratorernas beskrivningar av sina möten med eleverna har vi kunnat identifiera två underkategorier; Målgruppen och Elevernas förutsättningar, vilka presenteras mer ingående nedan.
Målgruppen
Kuratorerna beskriver målgruppen som bred och att den består av elever med väldigt olika behov, historik och förutsättningar. Vi har också identifierat ett antal utmärkande aspekter som återkommer i samtliga intervjuer. En del av målgruppen består av elever som har problematik som påminner om olika former av intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi eller dyskalkyli, men eleverna är sällan diagnostiserade. Många av kuratorerna beskriver också att de eleverna är svåra att fånga upp, vilket också återges av Amelia i citatet nedan:
Oftast på SFI så är det ju inte så att man är utredd, eller att man gått via en vårdkedja, så det kan ibland vara svårt att veta hur studiehistoriken har sett ut i hemlandet och om det har funnits med svårigheter, så det kan vara svårt att liksom fånga upp dom där eleverna. – Amelia
Det finns en viss överlappning mellan de olika målgrupper vi identifierat utifrån kuratorernas beskrivning av eleverna. En annan grupp vi identifierade är det som vi benämnt som långvariga elever. Det handlar om elever som av olika anledningar blivit kvar i SFI under väldigt lång tid.
Vilka konsekvenser det kan få för elever med odiagnostiserade funktionsnedsättningar belyses mycket väl av Diana här nedan:
Dom personerna som har lite svårt att lära sig av olika anledningar, dom fastnar ju gärna i det här, dom kommer ju inte så långt, dom gör av med sin etablering, då är den borta, dom har fortfarande inte lämnat SFI, jaha, då kommer dom in i joben, så det är en lång tid på väldigt låg marginal, väldigt låg marginal. – Diana
Diana återger den samhälleliga process som de långvariga eleverna kan behöva gå igenom och processen beskrivs av fler kuratorer. Elever som inte hinner läsa färdigt SFI under de två år man har rätt till etableringsersättning går över till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB), som även den är begränsad i tid. Många kommer heller inte över
existensminimum med den ersättning som JOB:en ger, utan måste komplettera sin försörjning med att söka försörjningsstöd från socialtjänsten. Även om kuratorerna i citaten ovan beskriver outredda elever och vilka konsekvenser det kan få, så betyder inte det att det bara är elever som har outredda svårigheter som blir kvar länge, men det återkommer i flera av intervjuerna. En annan anledning till att eleverna kan bli långvariga kopplas samman med elevernas studiebakgrund. Många elever som läser på SFI har mycket kort studiebakgrund, vissa har inte gått i skolan alls.
Elevernas förutsättningar
Elevernas förutsättningar är en av de största underkategorierna vi identifierat och den återspeglar olika typer av faktorer som kan påverka eleverna och deras studiegång, utöver de faktorer som redan nämnts under föregående rubrik. Psykisk ohälsa och elevens mentala välbefinnande är något som återkommer i många intervjuer och kopplas samman med bland annat frånvaro, inlärningssvårigheter och progression. Det som vi identifierat som det absolut tydligaste draget som kuratorerna beskriver hos sina elever är att de lever under väldigt hög stress i en ansträngande livssituation, samtidigt som myndigheterna ställer krav på att de ska göra progression för att få en inkomst.
Här tycker jag att jag möter många av våra elever, yttre stressfaktorer som påverkar så att dom inte har förmågan att ta in kunskap och prestera för att gå framåt i sina studier, och jag tänker att det finns en viss oförståelse eller en viss ovilja till acceptans hos myndigheterna. Det börjar bli bättre men…
Det är svårt att göra progression när hjärnan är någon annanstans. – Eira
Eira ger en väldigt beskrivande skildring av elevernas situation, och det är talande för vad samtliga kuratorer återgett. En annan återkommande yttre faktor som bidrar till elevernas ansträngande livssituation är hemlöshet, vilket hälften av kuratorerna beskriver som en av de absolut svåraste frågorna att bemöta. Många elever lever under ekonomisk stress, och för de elever som blir kvar länge på SFI kan den stressen pågå under flera år. För många blir det svårt att upprätthålla någon form av motivation, vilket vi ser Cecilia återge här nedan:
Det är oftast motivationen som är ett problem, och kanske speciellt när man står långt ifrån arbetsmarknaden och man läser SFI, men man gör inte så många framsteg eller progression och så läser man SFI år ut och år in och det är svårt att upprätthålla någon slags motivation då. – Cecilia
Utöver bristande motivation beskriver kuratorerna andra delar som rör elevens inre förutsättningar. Det kan handla om elevernas tidigare erfarenheter, trauma, familjeanknytning och ensamhet men även frågor om identitet har varit återkommande. Särskilt bland elever med högre utbildningsbakgrund, som har erfarenheter av att kunna studera i en viss takt, men som plötsligt kanske inte kan det. Citat:
Man kanske har erfarenheter från tidigare att alltid haft lätt för att lära sig, man kanske har gått på universitetet och vet att man liksom “kan” saker. Men och så helt plötsligt kan man inte det längre, i samma takt. Och ja, det kan vara väldigt svårt att acceptera eller förstå det. – Amelia
Att uppleva att man inte längre kan något som man tidigare kunnat kan skapa identitetskonflikter hos eleverna. Men det är inte enbart elever med högre utbildning som uppges brottas med frågor om identitet. Det återkommer i nästan alla intervjuer och kan också handla om det väldigt logiska i att behöva finna sig själv i ett nytt samhälle.
Kuratorsrollen
Denna kategori berör utformandet av kuratorsrollen samt innehållet av det komplexa uppdraget som rollen innebär. Det beskrivs närmre i underkategorin Uppdraget & handlingsutrymmet.
Uppdraget & handlingsutrymmet
Kuratorerna i vår studie beskriver att deras uppdrag är att bidra med ett psykosocialt perspektiv och att se en elev i hela deras sociala sammanhang. I deras uppdrag ingår det även att bidra till att eleverna klarar sin studiegång och att de uppfyller de kunskapsmål som krävs, samt att se till att det generella välbefinnandet och trivseln hos eleven är bra. Kuratorerna beskriver ett brett uppdrag, dels kopplat till målgruppens olika behov, dels till att vara drivande i skolans likabehandlingsarbete, men även en strävan efter att kunna genomföra mer förebyggande arbete. De beskriver även att de ofta arbetar under ett högt tryck. Hur man prioriterar sin tid med de resurser man har är mycket upp till kuratorn själv. Många kuratorer upplevde att arbetsuppgifterna i relation till tiden och resurserna som fanns var knapp. Det gick helt enkelt inte ihop att räcka till att både “släcka bränder” och hålla på med förebyggande arbete. Det begränsade handlingsutrymmet var ett återkommande ämne bland kuratorerna i våra intervjuer, samt hur man ställde sig till detta och till det breda uppdraget som kuratorsjobbet innebär. Den höga belastningen, stora elevflödet och utformandet av kuratorsrollen i detta. Hur mycket utrymme som finns i relation till tillgängliga resurser och begränsandet av uppdraget med hjälp av det egna omdömet. Frågor rörande hur en formar sin kuratorsroll och hur en väljer att fokusera är återkommande. Kuratorn måste avgöra huruvida det finns plats för förebyggande arbete och att ”bara cirkulera” på skolan, eller om det snarare ett åtgärdande arbete med fokus på att hinna släcka bränder som behövs.
Alltså det är ganska otydligt uppifrån vad man önskar, så det lämnar väldigt mycket utrymme för att man kan göra liksom allt och att man kan göra lite mindre, så det är väldigt mycket var jag lägger krutet liksom och vad jag ser är viktigt. – Fatima
Handlingsutrymmet påverkas alltså av att kuratorn själv måste utforma sin arbetsroll i relation till elevernas behov och tillgängliga resurser. Kuratorerna gör även avgränsningar när det kommer till vilken typ av stöd de erbjuder eleverna. Flera av dem nämner exempelvis att deras samtal inte ska vara behandlande. Nedan finns vi ett citat av Amelia om hur tankarna kring detta kan gå:
Det skulle jag säga är en tydlig distinktion, att vi jobbar ju inte med behandling, det är inte (dokumenterade) behandlingar som vi gör här, utan en stödfunktion och en länk vidare liksom. När det handlar om ohälsa till exempel, vi sitter kanske inte och har ångest- och depressionsbehandlingar, sen kan det ju vara vissa inslag där man ändå kan få lite hjälp på vägen liksom, genom nåt stödsamtal och så. – Amelia
Eftersom skolkuratorn inte ska vara behandlande kan en arbetsuppgift vara att hjälpa vidare en elev till exempelvis psykolog, som är mer behandlande, om detta stöd anses behövas. Här framträder en vanlig roll i det dagliga arbetet som kuratorsuppdraget innebär, att ofta vara en form av mellanhand. Det vill säga att hjälpa elever vidare till rätt ställe om så behövs, till exempel vårdcentral eller andra myndighetskontakter (som Försäkringskassan, Migrationsverket och socialtjänsten) där behovet verkligen kan bli tillgodosett och av rätt profession.
Det är väldigt många som söker mig med hjälp med myndighetskontakter, det kan vara hjälp med Migrationsverket, frågor eller direkt hjälp att ta kontakt. Något som är väldigt vanligt är att man är missbelåten med ett beslut från ekonomiskt bistånd, kontakt med Arbetsförmedlingen – Diana
Nästan alla kuratorer beskriver just detta, att många elever söker hjälp i kontakten med andra myndigheter. Det kan exempelvis innebära att hjälpa till med att tolka beslut som eleverna fått, eller att samordna flerpartssamtal med andra myndigheter. Mellanhandsarbetet kan även innebära att hjälpa en elev att skriva remiss eller, som några kallar det, ”spökskrivning”. Många av kuratorerna vi intervjuade lyfte det handgripliga arbetet.
För SFI-elever är det ju ganska hands on tycker jag. Det kan vara allt från att försöka hjälpa till med att boka en tid till att kanske hjälpa till med att skriva någonting. Jag brukar säga att jag spökskriver, att man liksom skriver åt och så får eleven i fråga ta med sig det så att dom vet vad dom ska fråga efter. – Amelia
Annat som präglar kuratorsrollen och begränsar utrymmet är arbetsuppgifterna som lätt tillkommer om de inte tas itu med på annat håll. Det kan leda till avgränsningar som blir svåra för kuratorerna att göra. I citatet nedan berättar Diana om hur hon tänker kring sin roll och sina arbetsuppgifter, i relation till uppgifter där ansvaret egentligen hör hemma någon annanstans.
Exemplet rör att hjälpa elever med CSN, en uppgift som inte var del av hennes uppdrag när hon började, men som tillkommit med tiden då verksamheten som tidigare stod för denna uppgift lagts ned. Då har eleverna istället vänt sig till henne med dessa frågor och det har per automatik hamnat på hennes bord.
Mina lärarkollegor brukade säga till mig att ”det ska väl inte du syssla med, din kompetens behövs ju till annat”. Och jag höll ju med dom stenhårt, men efter ett tag så kände jag att nä, jag kan ju hålla med fortfarande, det skulle ha vart nån annan som hjälpte dom men nu finns det inte det. – Diana
SFI är inte CSN-berättigat, men några kuratorer beskriver att SFI-elever inte sällan går över till att läsa grundläggande- eller gymnasiala ämnen på Komvux efter att de läst SFI, och eftersom nästan alla kuratorer även ansvarar för Komvuxelever blir frågan relevant i koppling till kuratorernas uppdrag. Kuratorn blir en form av “slasktratt” för det som inte täcks upp på annat håll, framförallt vid frågor där kuratorerna bedömer att det är så pass grundläggande för elevernas mående, vilket är målet för en kurator att leda eleven mot, även för att denna ska få en lyckad studiegång. Här kan man definitivt se kuratorrollens bredd och komplexitet samt även paradoxer som kan uppstå och som behövs tas ställning till - och då är vi återigen inne på kuratorns egna omdöme och utformande av professionsrollen.
I det senaste exemplet från Diana får vi även en inblick i kuratorns relation till lärarna på skolan. Ytterligare en aspekt av att finnas där som mellanhand, och som även visar på bredden i uppdraget, är att kuratorerna kan finnas som en länk mellan lärare- och elevrelationen.
Något som återkommer bland alla kuratorer är att stötta lärare och att agera bollplank gällande deras rådande situationer med elever.
Om det kommer en lärare till mig kring en elev, som den här läraren är lite orolig för, eller som den behöver liksom ”Hur ska vi tänka kring den här eleven?”, då kan vi diskutera och då kan jag ju lyfta in dom perspektiven som jag ser och som jag kan – Fatima
Eller tvärtom, att förmedla information från elev till lärare för att underlätta dennes studiesituation - att hjälpa till att öka den ömsesidiga förståelsen för samverkan mellan elev och lärare.
Ibland kan det vara elever som säger ”jag vill inte berätta det här för min lärare men jag tycker att det är bra för min lärare att veta för då förstår min lärare varför det blev såhär och såhär”. – Fatima
Utöver den mellanhand som kuratorn blir i relationen som finns mellan elev och lärare, är det även en återkommande roll i yrkesprofessionen att vara ett medmänskligt stöd för sitt arbetslag på arbetsplatsen. Det verkar vara ett vanligt förekommande att kuratorn är en attraktiv samtalspartner på alla områden i dennes arbetsplats.
Relationen
Denna kategori berör relationen mellan kuratorn och eleven. Den består av underkategorierna Elevmötet & stödbehovet samt Relationen som en bro för att ge stöd.
Elevmötet & stödbehovet
Denna underkategori berör mötet mellan kuratorn och eleven, samt elevernas behov kopplat till deras välbefinnande i skolmiljön. Vi har tidigare beskrivit att kuratorn i många hänseenden agerar mellanhand för att lotsa eleven vidare till stödfunktioner i övriga samhället. Det återkommer i samtliga intervjuer och tar upp en stor del av kuratorernas beskrivning av sitt uppdrag. I det enskilda mötet med eleven bemöter kuratorn elevernas stödbehov och deras förutsättningar för att klara studierna. Flera av kuratorerna beskriver att de kan ha utredande samtal för att ta reda på hur en elevs livssituation ser ut. Ofta har då eleven mycket frånvaro och långsam eller ingen progression i språket. Annat som återkommer är ekonomiska problem, hemlöshet, informera om elevernas rättigheter, kontakt med myndigheter eller egentligen alla aspekter som kan ha negativ inverkan på ens vardag och i förlängningen deras studieförmåga.
Framförallt beskriver kuratorerna ett brett spektrum av problematik, men det som brukar återkomma är att stödet ska vara till för att hjälpa eleven att klara sina studier. Kuratorn Benita har en väldigt talande beskrivning för detta:
Så här kan jag säga, allt som upptar ens koncentration och ens tankar så att man inte kan fokusera på studier, det är lite det jag jobbar med, och då kan det vara vad som helst. Ekonomiska problem, våld i nära relationer, vi har haft elever med fotboja, allt som ni kan tänka er. – Benita
Kuratorn ger några exempel på problem som eleverna kan ha och hon beskriver det utifrån elevens förmåga att studera. Kuratorns funktion i relation till eleven är att hjälpa denne klara sina studier. Här kommer kuratorns omdöme in, och de flesta av kuratorerna beskriver att de bemöter elevernas problematik på liknande sätt - vad det är som upptar elevens förmåga att fokusera och koncentrera sig på studierna, verkar spela mindre roll. Så länge det kuratorn gör hjälper eleven framåt och närmare målet att klara sina studier, så hjälper kuratorn till. En av kuratorerna beskriver det här breda uppdraget genom att använda en metafor med livet som en bägare som fylls på. Redan när eleverna börjar på SFI är bägaren fylld med elevens erfarenheter, som exempelvis kan handla om att ha behövt lämna sitt land, sin familj och sin kultur. Men bägaren fortsätter hela tiden fyllas på med nya droppar som att barnen är jobbiga, man får ett brev från någon myndighet eller ska ha prov, och till slut börjar bägaren svämma över.
Man kanske behöver få prata om allting som ligger i bägaren och få det lite mer sorterat, så dropparna får plats. Det är inte alla som vill eller orkar prata, och det får man förstå, men då kan jag som skolkurator hjälpa till med dropparna, det där brevet, eller att det är jobbigt hemma. – Diana
Kuratorn kommer alltså in och kan stötta upp eleverna med lite allt möjligt. Ofta rör det sig om vardagliga saker och olika yttre faktorer som orsakar mycket stress. Men kuratorerna beskriver också vissa avgränsningar som de försöker göra i mötet med eleven, främst när det kommer till frågor som andra myndigheter bör ansvara för. Det kan finnas en ovilja hos eleverna att söka hjälp vidare, vilket gör att avstigmatisering och normalisering av hjälp sökandet blir en del av kuratorns arbete med eleven.
Relationen som en bro för att ge stöd
Vi har berört att en stor del av kuratorernas uppdrag handlar om att hjälpa eleven komma i kontakt med olika delar av samhällets stödfunktioner. Vi har även berört att kuratorerna gör vissa avgränsningar i sin roll som skolkurator, framförallt i relation till psykiatrisk vård och behandlingar. Men flera av kuratorerna berättar att samtal kan komma att ha behandlande inslag, till exempel i väntan på att någon annan myndighet ska ta vid. I nedanstående citat berättar Cecilia om att det kan vara svårt med de avgränsningarna ibland:
Det är svårt med avgränsningarna ibland. Ibland kommer man in och är mer liksom, inte behandlande, men att man kanske pratar mer om hälsa än vad man ska göra egentligen. Samtidigt så har man ändå en etablerad kontakt och en relation, så då är det ju lättare att prata om såna saker och komma in på dom ämnena, samtidigt som man pratar om hur det påverkar studierna. Jag försöker alltid komma tillbaka till det att jamen hur påverkar det studierna. – Cecilia
Cecilia betonar att samtalen inte ska vara behandlande och förtydligar att hon alltid försöker föra tillbaka samtalen till att handla om studierna. Något som också kommer fram i ovanstående citat är att det redan finns en etablerad relation mellan henne som skolkurator och eleven.
Kuratorn kan vara första etablerade kontakten som eleverna får, vilket kan göra att det känns lättare för eleverna att prata med dem. Man har byggt en relation. Flera av kuratorerna beskriver också att det kan finnas en ovilja hos eleverna att söka hjälp vidare och att de kan behöva motivera eleverna till olika former av hjälpsökande, exempelvis från socialtjänsten eller vården.
Se citatet nedan:
Mitt jobb liknar ganska mycket psykologjobb, fast jag inte vill. Jag rekommenderar oftast kontakt med psykologer, men eleverna vill hellre komma hit, jag tror det känns lite enklare, lättare, det är inte så stigmatiserat heller. – Benita
Att det kan vara svårt att prata och att söka hjälp återkommer i flera av intervjuerna. Några av
Att det kan vara svårt att prata och att söka hjälp återkommer i flera av intervjuerna. Några av