Resultatet av studien visar först och främst att arbetsplatsens organisation är av stor betydelse för de intervjuade socialsekreterarna, både angående vad som uppfattas som psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbete, men också för vilka copingstrategier som används.
Angående vad som upplevs vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbete finns, oberoende av erfarenhet av socialt arbete, tydliga samband kopplade till arbetsplatsens organisation och hur den påverkar de intervjuade socialsekreterarna negativt. Gemensamt mellan de båda intervjugrupperna är att den höga arbetsbelastningen och klientarbete i olika former är psykiskt krävande och känslomässigt utmanande för socialsekreterarna. Detta kan bero på, precis som Hansson (2011) i tidigare forskning avsnitt 3.2 menar, att socialtjänstens organisation inte är anpassad till det arbete som bedrivs i dess regi. Fortsättningsvis upplever socialsekreterarna med mer yrkeserfarenhet i större utsträckning att för lite resurser, både sett till personal och ekonomi, samt dåligt samarbete mellan enheter eller andra myndigheter är krävande och utmanande för dem. Socialsekreterarna med mindre erfarenhet av yrket pratar i större utsträckning om en osäkerhet i yrkesrollen som känslomässigt utmanande. Här blir det med andra ord tydligt att socialtjänstens organisation påverkar vad som upplevs vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande på arbetsplatsen genom att den inte på ett adekvat sätt
44
möter det sätt socialsekreterarna arbetar samt krav som de har på sig i yrkesrollen, oavsett erfarenhet av yrket.
Hur arbetsplatsen är organiserad påverkar även, som ovan nämnt, i viss utsträckning vilka copingstrategier som socialsekreterarna använder för att hantera ett utmanande och krävande arbete. Vissa av de intervjuade socialsekreterarna arbetar i organisationer där stöttning och hjälp från chefer är förekommande och där det finns tid avsatt för reflektion under arbetstid. Två av de intervjuade socialsekreterarna arbetar under andra förhållanden där stöttning och hjälp från chefer är sällan förekommande, och där det inte finns tid för reflektion under arbetstid. Dessa två socialsekreterare använder, till skillnad från övriga intervjurespondenter, undvikande copingstrategier för att hantera psykiskt krävande och känslomässigt utmanande situationer. Val av copingstrategier kan därmed ses som en följd av hur arbetsplatsen är organiserad och på vilket sätt den möter upp och tar hand om personalen och deras känslor. Givetvis måste alla utveckla en personlig, känslomässig motståndskraft och långsiktigt fungerande strategier för att kunna bemästra psykiskt krävande och känslomässigt utmanande situationer på arbetsplatsen. Men en god organisation, med socialt stöd och tid för reflektion avsatt under arbetstid, är därmed inte att underskatta.
Socialtjänstens organisation verkar enligt ovanstående spela en central och avgörande roll för hur arbetet som socialsekreterare upplevs och hanteras. Därmed blir en slutsats av analysen att en omorganisering av socialtjänstens verksamhet är högst relevant för att på ett bättre sätt passa det mångfacetterade arbete som socialsekreterare inom Individ – och familjeomsorgen bedriver, oavsett yrkeserfarenhet. En förändrad organisation är också relevant för att ta hand om och ordentligt introducera nyanställd personal. Detta för att öka chanserna att skapa en stabil personalstyrka och minska riskerna för att yrket som socialsekreterare blir ett genomfartsyrke.
Angående vilka copingstrategier som de intervjuade socialsekreterarna använder för att hantera det som upplevs vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbete finns enbart likheter mellan de två grupperna av intervjurespondenter rörande de känslofokuserade copingstrategierna. Vissa skillnader finns i val av problemfokuserade copingstrategier, men mest intressant är skillnaden mellan socialsekreterare med mycket respektive lite yrkeserfarenhet i val av undvikande copingstrategier. I texten ovan har jag gett en förklaring grundad i arbetsplatsens organisation till varför undvikande copingstrategier används av två av de intervjuade socialsekreterarna med lite yrkeserfarenhet, men inte av några av de andra i studien deltagande socialsekreterare. Men en orsak till detta behöver inte enbart grunda sig i arbetsplatsens organisation. Givetvis kan personlig och professionell utveckling också vara av
45
betydelse vid val av copingstrategier, men i det här fallet kan längre erfarenhet av arbetet som socialsekreterare vara av ännu större vikt. Socialsekreterarna med längre yrkeserfarenhet använder i motsats till två av socialsekreterarna med kortare erfarenhet inte några undvikande copingstrategier över huvud taget. Detta kan tyda på att erfarenhet av yrket spelar roll i hur det som uppfattas som psykiskt krävande och känslomässigt utmanade arbete hanteras. Socialsekreterarna med längre yrkeserfarenhet verkar, till skillnad från socialsekreterarna med mindre erfarenhet, ha utvecklat en känslomässig motståndskraft mot det som kan uppfattas vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbete. Genom intervjuer har jag även uppmärksammat att socialsekreterarna med längre yrkeserfarenhet framhäver vikten av att vara ödmjuk mot sig själv och att inse sitt egenvärde. Detta tyder på att de i högre grad använder sig av yttre och inre copingresurser för att hantera det som känns utmanande och krävande. Dessutom tyder det på att de har utvecklat en positiv copingprocess, vilket genererar en större självtillit, en positiv självbild och en känsla av att vara värdefull och kapabel att utföra det arbete som krävs. Detta kan vara avgörande för att de i sin tur inte använder sig av undvikande copingstrategier som två av socialsekreterarna med lite yrkeserfarenhet i olika utsträckning gör.
Sammanfattningsvis tyder analysen på att socialtjänstens organisation inte är anpassad till det arbete som socialsekreterarna bedriver, vilket i sin tur gör att det som uppfattas som psykiskt krävande och känslomässigt utmanande till stora delar grundar sig i detta. Erfarenhet av yrket påverkar inte nämnvärt vad som uppfattas som psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbete. Däremot kan längre yrkeserfarenhet gynna både copingprocessen och ett effektivt användande av copingresurser, vilket i sin tur påverkar hur det psykiskt krävande och känslomässigt utmanande arbetet hanteras med hjälp av olika strategier. Likaså kan en god organisation på arbetsplatsen gynna en persons copingprocess och val av strategier, liksom en mindre bra organisation kan göra motsatsen.
Avslutningsvis har studien väckt nya frågor hos mig. Inför eventuellt framtida studier vore det intressant att titta närmare på socialtjänstens organisation i olika kommuner. Exempelvis vore en studie rörande nyutexaminerade och nyanställda socionomers situation på en socialtjänst intressant, bland annat för att få veta hur de introduceras i arbetet.
46
9. Referenslista
9.1. Tryckta källor
Ahrne, G & Svensson, P (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB: Stockholm.
Astvik, W & Melin, M (2013) Coping with the imbalance between job demands and resources: a study of different coping patterns and implications for health quality in human social work. Journal of Social Work, 2013, vol. 13/ nr. 4, s. 337-360.
Barnes, D & Hugman, R (2002) Portrait of Social Work. Journal of Interprofessional Care, vol. 16/ nr. 3, s. 276-286.
Beddoe, L, Davys, A, Adamson, C (2013) Educating Resilient Practioners. Social Work
Education 2013/ vol. 32/ nr. 1, s. 100-117.
Brattberg, G (2008) Att hantera det ohanterbara – Om coping. Elanders Digitaltryck: Stockholm.
Collins, S (2007) Social workers, resilience, positive emotions and optimism. Practice: Social
Work in Action, 2007, vol. 19/ nr. 4, s. 255-269.
Danermark, B i Blom, B, Morén, S & Nygren, L (2009) Kunskap i socialt arbete – om villkor,
processer och användning. Natur & Kultur: Stockholm.
Eliasson-Lappalainen, R i Meeuwisse, A, Sunesson, S & Swärd H (2009) Socialt arbete – en
grundbok. Natur och Kultur: Stockholm.
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G i Ahrne, G & Svensson, P (2011) Handbok i kvalitativa
metoder. Liber AB: Stockholm.
Folkman, S. & Lazarus, R. (1985). If It Changes It Must Be a Process: Study of Emotion and Coping During Three Stages of a College Examination. Journal of Personality and Social
47
Gerge, A i Hansson, M (2011) Leda känslomässigt krävande arbete – För dig som är chef
inom social arbete och omsorg. Gothia Förlag: Stockholm.
Hansson, M (2011) Leda känslomässigt krävande arbete – För dig som är chef inom social
arbete och omsorg. Gothia Förlag: Stockholm.
Holm, U (2012) Att gå i pension är ingen barnlek. Norstedts: Stockholm.
Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund.
Mandell, D, Stalker, C, de Zeeuw Wright, M, Frensch, K & Harvey, C (2013) Sinking, swimming and sailing: experiences of job satisfaction and emotional exhaustion in child welfare employees. Child and Family Social Work, 2013/18, s. 383-393.
McGarrigle, T & Walsh, C (2011) Mindfulness, Self-Care and Wellness in Social Work: Effects on Contemplative Training. Journal of Religion & Spirituality in Social Work: Social
Thought, 2011, vol. 30/ nr. 3, s. 212-233.
Morén, S i Sandström, G (2010) Att vara socionom – från utbildad till erfaren. Studentlitteratur AB: Lund.
Moxnes, P (2001) Positiv ångest hos individen, gruppen och organisationen. Ett
organisationspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Sandhal, C, Falkenström, E & von Knorring, M (2010) Chef med känsla och förnuft. Natur och Kultur: Stockholm.
Socialstyrelsen (1990) Behövs socialbyrån? SoS-rapport 1990:27. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tham, P (2008) Arbetsvillkor i den sociala barnavården. Förutsättningar för kvalificerat
48
Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB: Malmö.
9.2 Elektroniska källor
Arbetsförmedlingens hemsida, beskrivning av yrket socialsekreterare.
Tillgänglig:http://www.arbetsformedlingen.se/yrkenao?sv.url=12.78280711d502730c180007 2&url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D361
Hämtat: 2014-02-13 klockan 14:00.
Arbetsmiljöverket (2010). Arbetsorsakade besvär 2010. Arbetsmiljöstatistik, rapport 2010:4. Stockholm: Statistiska centralbyrån/ Arbetsmiljöverket.
Tillgänglig: http://www.av.se/statistik/officiellt/arbetsorsakade_besvar_2010.aspx Hämtat 2014-04-09 klockan 19:15.
Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällvetenskaplig forskning (2002). Vetenskapsrådet, ISBN: 91-7307-008-4.
Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtat 2014-04-02 klockan: 13:05.
49
10. Bilaga 1
Informationsbrev till intervjurespondenter
Våren 2014
Hej!
Mitt namn är Kajsa Svensson och jag läser vid Linnéuniversitetets socionomprogram. Nu under vårterminen skriver jag min kandidatuppsats i socialt arbete och därför har jag kontaktat dig i en förfrågan om att ställa upp på en intervju.
Under socionomutbildningens praktik kom jag för första gången i kontakt med den typ av socialt arbete som bedrivs på ett socialkontor. Flertalet gånger märkte jag hur svårt arbetet med människor kan vara och hur påverkad jag blev, både psykiskt och känslomässigt, av andra människor och deras problem. Ett intresse att få veta hur andra socionomer upplever och hanterar sitt arbete väcktes hos mig, och kring detta ämne syftar min kandidatuppsats. Syftet med min uppsats är att få en förståelse för vad socialsekreterare inom Individ – och familjeomsorgen upplever vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande i sitt dagliga arbete, samt vilka strategier de använder för att hantera det. Jag är med andra ord intresserad av att veta vad du personligen upplever vara psykiskt och känslomässigt utmattande i ditt dagliga arbete som socialsekreterare, samt hur du hanterar det.
Intervjun kommer att bli inspelad och vara cirka en timma när vi samtalar kring din syn på ditt arbete, hur du upplever din roll som socialsekreterare och hur du hanterar personliga, arbetsrelaterade utmaningar. Intervjun kommer att bygga på Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Din identitet kommer att göras anonym (med eventuellt undantag från handledare och examinator av kandidatuppsats) och dina svar kommer att behandlas med högsta konfidentiellitet och endast användas i min uppsats.
Om du väljer att ställa upp på en intervju kommer jag att skicka en intervjuguide till dig med information om vilka frågor som kommer att ställas, ifall du vill förbereda dig. Kom ihåg att du deltar frivilligt i intervjun och att du får avbryta din medverkan om du vill.
Tack på förhand, och hoppas att du får en fortsatt trevlig dag! Med vänlig hälsning
50
11. Bilaga 2
Intervjuguide
Nedan följer en intervjuguide för min studie. Studiens syfte är att få en förståelse för vad socialsekreterare inom Individ – och familjeomsorgen upplever vara psykiskt krävande och känslomässigt utmanande i sitt dagliga arbete, samt vilka strategier de använder för att hantera det.
Yrket som socialsekreterare
– Varför har du valt att utbilda dig till socionom? – Varför har du valt att arbeta som socialsekreterare? – Hur ser du på din yrkesroll? Vad ingår i den?
– Vad har du för personliga egenskaper som gör dig till en bra socialsekreterare?
Mötet mellan socialsekreterare och klient
– Kan du beskriva ditt sätt att arbeta med en klient? – Vad finns för svårigheter i ett klientmöte?
– Hur gör du för att inte i allt för hög grad påverkas av en klient och dennes problem?
Arbetsrelaterade svårigheter
– Vad upplever du vara psykiskt krävande eller känslomässigt utmanande i ditt arbete med människor? Kan du ge exempel på några konkreta situationer?
– Vad gör dig stressad?
– Hur upplever du din arbetssituation?
Strategier och verktyg
– Kan du beskriva hur du tänker eller agerar för att kunna hantera ett psykiskt utmanande eller känslomässigt krävande arbete?