Den skollag som Limberg & Hampson Lund nämner som trädde i kraft i juli 2011 och som har skärpt kraven på tillgången till skolbibliotek (Limberg & Hampson Lund 2013). Kan få det att låta som att vi idag har kvalitativa skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier i Sverige. Tyvärr ser det inte ut så överallt. Något som tidigare forskning (Eliason & Högberg 2009) påvisat samt att det finns alldeles för lite forskning kring samverkan mellan
skolbiblioteket och fritidshemmet. Ska man gå på Vygotskojs teorier eller grunderna till den skollag som trädde i kraft 2011, så är behovet av samverkan stort.
Det är även av stor vikt att biblioteken i skolorna är likvärdiga för alla elever för att ge dem rätt till samma nivå på utbildning. Detta har uppmärksammats då regeringen i november 2019 gav den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin, numera lärare på en folkhögskola, uppdraget att se över hur alla elever i Sverige ska få en likvärdig tillgång till skolbibliotek (Röshammar 2021). Fridolin visste sedan tidigare att biblioteken inte användes likvärdigt och i samma utsträckning på alla skolor runt om i Sverige. Detta trots den tidigare nämna
ändringen i skollagen 2011 som skulle säkerställa att alla skolor fick samma tillgång till bibliotek i skolan (Röshammar 2021).
34
Bristen på tillgång till skolbibliotek är ett ämne som alltså är dagsaktuellt och bör ses över. De skolor som har ett skolbibliotek utnyttjas inte alltid i den mån som vore önskvärd. Inte heller introduceras eleverna i samma utsträckning till litteraturen och biblioteket överallt. I den skolan som mina intervjupersoner arbetar på så finns ett bra skolbibliotek vilket inte hör till det vanliga. Anna som arbetat där i många år har gjort ett helhjärtat och gediget arbete med att rå om biblioteket och som hon säger i intervjun så kämpar hon för samverkan och tar sig tid för att bidra till att utveckla den. Tid som hon egentligen inte har på arbetstid. Som Eliason &
Högberg (Eliason & Högberg 2009) skriver i deras Master så beror nivån på samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet i stor mån på personalens personliga engagemang.
Ett sådant engagemang som Anna och Maria visar på.
Anna nämner att finns en utvecklingssamordnare för fritidshemmet på skolan vars uppdrag är att öka statusen på fritidshemmet och pedagogernas yrke samt främja samverkan på skolan.
Förhoppningen är att skolan ska arbeta som en helhet mot liknande mål och inte i olika kluster där mål och metoder spretar åt olika håll. Djurberg (Djurberg 2018) och Wallman (Wallman 2018) beskriver båda exempel på samverkan och dess fördelar. Att arbeta med att förbättra samverkan är något som tar tid och kräver engagemang. Vilket är något som Anna kan instämma i. Hon arbetar i skrivande stund aktivt för att höja nivån på samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket och ser mer lösningar och möjligheter än problem.
Fritidspedagogen Maria vill också se en bättre samverkan på skolan och precis som Anna är hon engagerad i elevernas möjlighet till läsning och ett stort utbud av litteratur. Detta då hon ser många fördelar för deras utveckling om eleverna får möjlighet att utforska litteratur och uppmuntras att läsa, själva och tillsammans med pedagoger. Utöver Annas och Marias engagemang för samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket så har det enligt dem framgått att fler lärare och fritidshem på skolan också önskar en utökad samverkan. Flera andra lärare och pedagoger i fritidshemmen har precis som Anna och Maria förstått de positiva effekter som läsningen ger eleverna (Krishnan & Johnson 2014) och att samverkan bidrar till en lugnare skolmiljö.
35
Konsekvenserna av ett ändrat beteende, i detta fall, det minskade intresset för läsning bland barn och ungdomar (Palmkvist 2019) går inte att se förrän långt senare. Idag kan man inte säga vilka effekter den minskade läsningen och högläsningen kommer att ge. Dock vet vi att barnens ordförråd blir större om de läser och deras förmåga att ta till sig kunskaper och vara en del av samhället när de växer upp blir bättre om de läser. Alla har olika förmågor att ta till sig text och behöver hjälpmedel i form av läsplattor eller att en vuxen hjälper till med
läsningen.
Det är viktigt att bibehålla läsningen i skolan och uppmuntra barn och föräldrar att läsa. Enligt amerikanen Beata Mostafavi (Mostafavi 2019) som är kommunikationsansvarig för ett
barnsjukhus så har forskning visat på att förutsättningarna för stöd till läsning hemma varierar beroende på om föräldrarna är hög, eller – låginkomsttagare och var de bor. Detta går att jämföra med skillnaderna på skolor i Stockholm där undervisningsnivån varierar beroende på om skolan är belägen i ett homogent område eller ett socioekonomiskt utsatt område. Desto viktigare är det att alla skolor i Sverige ska kunna erbjuda eleverna samma möjlighet till läsning och skolbibliotek.
Vad som har framkommit i mitt uppsatsarbete där jag sökt svar på hur det ser ut med samverkan mellan fritidshemmet, skolan och skolbiblioteket, samt vilka hinder och möjligheter det finns för en utökad samverkan. Är att samverkan är ett begrepp under utveckling och att samverkan ser olika ut på olika skolor. Mina intervjupersoner Anna och Maria berättar om hur de tycker att samverkan är viktig och vill båda bidra till att utveckla den på skolan där de arbetar. Vilket jag tror kommer göra en positiv skillnad på skolan som helhet och att fler lärare och pedagoger i skolan kommer att uppmärksamma vikten av en god samverkan genom Anna och Marias engagemang.
I min teoretiska del i uppsatsen nämnde jag Vygotskijs idéer om att utforma lärande efter hur omständigheterna/samhället ser ut och förändras (Säljö 2015, s. 90). Trots att han levde för så många år sedan (1896-1934) så är hans tankar om pedagogik och vikten av anpassning fortfarande aktuella idag. Ett sätt att se på anpassning och utformning av pedagogik är synen på samverkan. Något som man redan 1998 ansåg behövdes i skolan (Lidholt 2003).
36
Exemplet med fritidspedagogen Ricardo Pousettes skola (Wallman 2018) där han berättar om att ett av de argument som bidrog till ökad samverkan var att man tydliggjorde att samverkan inte handlade om vem som gör vad, status, planeringstid och diverse utan vad man faktiskt kunde åstadkomma tillsammans med allas olika kunskaper. Vilket gjorde att fler personer på skolan engagerade sig och blev en del av utvecklingen av samverkan på skolan (Wallman 2018, s.77, 83-84). Visar på att personer som Anna och Maria och deras engagemang faktiskt kan göra en skillnad för barnens möjligheter till utveckling och få både ledning och andra lärare att förstå och engagera sig mer i samverkan även om det tar tid.