Intervju med Maria

Jag blev rekommenderad av skolbibliotekarien att intervjua Maria som arbetar på

fritidshemmet som pedagog för de äldre barnen på samma skola där hon är verksam. Detta kände jag skulle passa bra då det skulle bli intressant att ta reda på hur skolbibliotekarien samverkar med personalen på fritidshemmet på samma skola. Först hade jag tänkt att jag skulle intervjua en person som är utbildad lärare mot fritidshem men en person som inte har den utbildningen men erfarenhet av verksamheten och fritidshemmet är minst lika intressant och viktigt. Lärare i fritidshem är dessutom en relativt ny utbildning och många som arbetar i fritidshemmen är barnskötare eller utbildade fritidspedagoger. Maria liksom Anna blev glad att bli tillfrågad om intervju då hon brinner för samverkan och genuint vill arbeta med att förbättra den på den skolan hon arbetar på. Läsning och att aktivt arbeta med litteratur för att få barnen på fritidshemmet att få upp en nyfikenhet och ett intresse för detta ligger även henne varmt om hjärtat.

29

Jag kontaktar Maria via telefon och vi bestämmer att ses på skolan men då vi båda inte kunde ses av olika anledningar, vid det tillfället vi skulle träffas, så bestämde vi att jag skulle skicka frågorna via e-post till Maria så hon bättre kunde förbereda sina svar på mina frågor. Då verksamheten i skolan ser olika ut från dag till dag och man måste vara flexibel och beredd på snabba förändringar har jag och Maria utöver e-post korrespondensen, vid tillfällen då det passat oss båda. Ofta med kort varsel. Oavsett om du är lärare inom fritidshem, barnskötare, fritidsledare eller helt saknar pedagogisk utbildning så är arbetet inom fritidshem väldigt tidskrävande och man har sällan tid att avvara för exempelvis möten och intervjuer som i detta fall. Därav blev min intervju och mina samtal med Maria mer koncist än mina samtal och min intervju med bibliotekarien Anna som har ett mer flexibelt schema och kan styra över sin arbetstid på ett helt annat sätt än vad Anna har möjlighet till.

Vi har samtalat kring verksamheten, hennes samarbete med Anna och önskan om mer

förståelse och mer tid och verktyg från ledningens håll. Jag ställer öppna frågor där Maria har möjlighet att berätta så lite eller mycket hon vill. Jag finner det intressant att använda just den här typen av frågor då den ger utrymme för att samtalet tar oväntade riktningar. Under våra samtal som även pågått under Marias arbetstids har situationer uppstått som lett in samtalet på nya spår och jag har fått en djupare insikt i vad som krävs av en pedagog i fritidshemmet och dennes dagliga arbete. Något jag inte hade fått på samma sätt om vi haft intervju över zoom eller telefon.

Jag frågar Maria om hennes bakgrund som yrkesverksam inom fritidshem och skola. Hon berättar att hon inte alltid arbetat inom skolan utan med andra yrken tidigare som bland annat innefattar arbete med omsorg av människor. Vilket direkt får mig att tänka på att hon är en empatisk person som bryr sig om människor. Den skola hon arbetar på idag har hon varit verksam inom sedan 2018, hon har ännu ingen lärarutbildning men hoppas på att kunna vidareutbilda sig samtidigt som hon arbetar deltid i framtiden.

Maria berättar att hon fick upp sitt intresse för att arbeta med barn och då hon började arbeta i en förskola som barnskötare. Skolan hon arbetade på var Reggio Emilio inspirerad något som Maria blev nyfiken på. Reggio Emilia är pedagogisk filosofi med rötter från Norra Italien.

30

Pedagogiken handlar om att man tar ett ställningstagande för att skolan, så väl förskolan, ska vara en demokratisk praktik för såväl barn som unga i samhället. Inom Reggio Emilia anser man att ungdomar och barn ska ses som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare och bli lyssnade på. Att lyssna, dokumentera och reflektera är några av filosofins kännetecken.

Liksom att se olikhet som något viktigt (Reggio Emilia 2020).

- På den förskolan där jag arbetade som barnskötare låg mycket fokus på barnens aktuella intresseområden, man arbetade med något som kallas för ”Baio”. Man tog alltså tillvara på den nyfikenhet och intresse barnen hade i givande stund och arbetade sedan pedagogiskt med detta. Vilket är en del av Reggio Emilias pedagogiska tänk och arbetssätt.

Detta är en filosofisk tanke och ett arbetssätt som Maria har erfarenhet av då hon idag arbetar på denna skola i Södra Stockholm. Liksom jag frågade Anna om hur hon ser på sin roll som skolbibliotekarie så frågar jag Maria hur hon ser på sin roll som pedagog på fritidshemmet.

-Jag ser min roll som pedagogisk ledare på fritidsklubben som en person som vägleder mina kollegor och introducerar lärandet efter läroplanen för fritidshem för ett lustfyllt lärande. Har arbetat mycket med synliggörande och dokumentation så har skrivit ihop pedagogiska planeringar för olika aktiviteter som sitter uppe i vår verksamhet så att elever och även pedagoger ska kunna använda sig av de när de genomför aktiviteterna.

Jag frågar Maria hur hon ser på samverkan mellan bibliotek och fritidshemmet och om hon kan ge exempel på en bra samverkan?

Hon tycker att samverkan idag fungerar bra och att Anna är fantastisk att samarbeta med.

Och att det enda som är ett hinder egentligen är tiden. Att man inte har den tid som behövs för att kunna genomföra att kvalitativt samarbete så som hon önskar. Även hon upplever att det saknas ett stöd från ledningen.

Jag går vidare med intervjun och frågar vad finns det för möjligheter enligt henne?

31

-Vi skulle vilja utveckla en mer samarbetet med skolbiblioteket och fritidshemmen där alla pedagoger intresserar sig och har viljan att introducera böcker i verksamheterna och tanken är att jag skulle bli någon form av kontaktperson för allt det där som en medlare mellan skolbiblioteket och fritidshemmen.

Som exempel på bra samarbete nämner Maria lånekorten som Anna har tagit fram samt att de har haft besök från det lokala biblioteket. När jag frågar vad hon anser är ett drömscenario när det kommer till samverkan mellan fritidshem och skolbibliotek svarar hon:

- Jag skulle vilja arbeta med Anna i biblioteket och på eftermiddagarna som

kontaktperson för lustfyllt läsande där jag hjälper till med utlåning och återlämning av böcker för att hålla läsandet levande på fritidshemmen.

Jag frågar Maria om hon märker en skillnad på denna skolas skolbibliotek och de skolor där hon varit verksam tidigare.

-Jag har inte arbetat på någon annan skola än denna men om jag jämför med den skolan där min dotter går så är det betydligt bättre hos oss då de inte har någon

skolbibliotekarie och för tillfället är biblioteket stängt på grund av utbyggnad av skolan.

På frågan om litteraturens roll för barn och barns utveckling svarar Maria att hon främst ser elevernas språkutveckling och språkmedvetenhet som en viktig del för deras utveckling.

Utöver detta så höjer arbetet med litteratur och läsning det kvalitativa arbetet med att nå läromålen och nivån på undervisningen på fritidshemmet. Barnen behöver en lugn typ av stimulans, så som läsningen och böcker kan ge, där de kan ge sig hän åt fantasier och förstå sin omvärld bättre.

Jag undrar på vilket sätt Maria ser att hennes och Annas engagemang för att utveckla

samverkan mellan fritidshem och skolbibliotek skulle kunna ta form längre fram. Samt hur de

32

två skulle samverka och hjälpa varandra under skoldagarna för att förverkliga denna förändring.

-Vi hade tänkt oss att jag arbetar på förmiddagarna i biblioteket och Assisterar Anna och att jag på eftermiddagarna arbetar som Annas förlängda arm. Vi vill introducera läsandet till eleverna och få upp läslusten hos dem. Vi vet inte i nuläget exat hur detta skulle gå till men att jag tillsammans med Anna tar in böcker till verksamheterna och därmed ökar läslusten. Vi vill även få till mer kontinuerlig högläsning både på skoltid och fritidstid för eleverna och för detta krävs en högre samverkan. Vi har funderat på att kanske ha en bokbuss som ibland åker emellan fritidshemmen för att väcka läslusten hos våra elever.

För att följa upp det som Maria sagt så frågar jag henne hur hon tänker och hoppas att skolan, ledningen, ska agera för att hennes och Annas visioner en dag ska bli verklighet. Maria berättar att de behöver mandat från ledningen för att få tid för att kunna göra detta uppdrag.

Ett uppdrag som egentligen inte varit uttalat. Utan något som Anna känt att hon behöver utföra i sitt uppdrag som skolbibliotekarie och som Maria hoppat på av intresse och

engagemang. Det arbete de gör ligger alltså utanför Marias ordinarie arbetsuppgifter och är något både hon och Anna arbetar med utanför sin vanliga arbetstid. Maria berättar att hon behöver blir ”frisläppt” på förmiddagarna för att på ett kvalitativt sätt kunna arbeta med samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket i syfte att öka elevernas läsintresse och på så sätt ge eleverna alla de fördelar den forskning jag tidigare nämnt kan ge. Maria önskar mer frisläppta händer i sitt arbete som pedagog på fritidshemmet och att hon ska få en buffert och mandat som ger henne möjligheten att köpa in läsplattor till alla fritidshem. Detta då det finns många bra ljudböcker och andra läs och lyssnings-lärohjälpmedel man kan arbeta med.

Hon önskar även att alla lärare och pedagoger inom fritidshemmen på skolan ska få tillgång till varsin arbetsmobil och dator så att man lättare kan kommunicera och dela tankar. Detta även som ett hjälpmedel i att lyfta samverkan mellan fritidshemmen och skolbiblioteket.

33

Som avslutande fråga undrar jag hur Maria ser på fritidshemmens arbete med läsning och samverkan med skolbiblioteken på sikt. Delvis på den skolan hon och Anna arbetar på idag och skolor generellt.

-Jag anser att alla fritidshem kan ha sina egna mål som passar den situation de befinner sig och dem svårigheter samt möjligheter de har med sin samverkan med skolans bibliotek. Men även generella mål är naturligtvis bra, som att alla har en bibliotekarie på skolan och att bibliotekarien har person från fritidshemmet som assisterar. Något som sällan finns i verkligheten men som skulle underlätta

bibliotekariens arbete och tid för samverkan. Målet tänker jag är att väcka läslusten hos eleverna och att alla får samma verktyg och tid för att kunna lyckas med att ge eleverna likvärdiga möjligheter.