Genom mitt eget intresse för läsning och att jag uppmärksammat hur intresset för läsning minskat bland barn och ungdomar så har jag i arbetet med min uppsats utforskat hur det faktiskt kan se ut med litteraturen och läsningen i den moderna skolan samt samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet. Vad jag inte visste tidigare var i vilken omfattning ett bra skolbibliotek och dess samverkan mellan fritidshemmet kan göra skillnad. Skolbiblioteket står för något, enligt mig, tidlöst. En trygg plats där man kan ställa frågor om livet, om intressen, läsa böcker om magi eller resa genom att bläddra genom böcker med bilder på olika platser.
Skolbiblioteket har en större och viktigare del för elever i socioekonomiskt utsatta områden där man kanske inte har tillgång till böcker hemma. Eller föräldrar som kan eller har tid för barnens läslust och sociala och demokratiska utveckling. Jag har med egna ögon sett hur biblioteket på den skolan där mina respondenter arbetar är som en frizon för många barn.
En magisk plats där dem och deras nyfikenhet och intressen går i hand med deras sociala och demokratiska utveckling. Anna berättar om lånekort som eleverna själva får ta ansvar över och detta är något som inger en känsla av ansvarstagande och att bli litade på hos många elever.
Att fritidshemmet och skolbiblioteket och dess samverkan inte tar en större del än det gör idag är egentligen som att ta två steg bakåt i elevernas utveckling, särskilt i vår snabba samtid.
37
Fritidshemmet ska arbeta för att fostra eleverna till demokratiska medborgare på sikt
(Skolverket 2019) och vad bättre, än skolbiblioteket, finns det för plats i skolan där eleverna kan prova sina kunskaper i praktiken. Som Eliason & Högberg (Eliason & Högberg) skriver så är biblioteket en stor det av det offentliga rummet. Jag minns än idag hur jag som barn tyckte att stadsbiblioteket i den stad där jag växte upp var som en miniatyr, eller låt säga mindre version, av staden och samhället jag bodde i men på ett mer magiskt och förundrande sätt.
Jag hoppas innerligt att forskningen kring skolbibliotek och dess vikt, samt vikten av litteratur för barnen och framförallt vikten av god samverkan på skolor ökar. Just samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet. Två så fina och viktiga delar för våra barn och vårat samhälle där trygghet, nyfikenhet och utveckling på elevernas egna villkor, får rum.
Konsekvenserna av ett samhälle utan fritidshem eller skolbibliotek, eller bibliotek överlag, skulle kunna bli ödesdigra. För att återkoppla till Vygotskij (Säljö 2015) som menade på att det är genom kommunikation och i en interaktion med andra människor, som vi kan uttrycka oss och även genom språkliga begrepp organisera vår omvärld. Arbetar vi inte aktivt mot att allt ska ske fort och att eleverna faktiskt måste få möjlighet till undervisning och samtal i lugn och ro, så tar vi bort på sikt bort rätten, för eleverna att få vara barn och inte ens innebörden av Barnkonventionen får längre en mening, på riktigt. (UNICEF 2019)
Min förhoppning är därför att mitt examensarbete med syfte att utforska samverkan mellan skolbibliotek och fritidshem, får upp ögonen för andra studenter i framtiden, att de ser
problematiken med bristen på tillgång till skolbibliotek samt vikten av samverkan och förstår allvaret. Att de tar vidare facklan och fortsätter forska och skriva om detta. Så att en dag i framtiden, har vi förhoppningsvis en mer likvärdig utbildning för alla elever och ett bra och fungerande samarbete (samverkan) skolbiblioteket och fritidshemmet emellan.
38
Referenser:
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. Och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Amber, Yaing Wang. 2012. Exploring the relationsship of creative thinking to reading and writing. National Taichung University of Education.
https://www.researchgate.net/publication/251707943_Exploring_the_relationship_of_creative _thinking_to_reading_and_writing (Hämtad 2021-04-06).
Barnkonventionen [Elektronisk resurs] FN:s konvention om barns rättigheter, UNICEF Sverige, Stockholm, 2009.
Eliasson, M. & Högberg, J. (2009) Bibliotek möter fritidshem. (Magisteruppsats i biblioteks-och informationsvetenskap. Bada). http://bada.hb.se/bitstream/2320/5493/1/09-61.pdf (Hämtad 2021-05-20)
Holmberg, Linnéa (2020). Perspektiv i fritidshem. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Lidholt, Birgitta (2003). Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolverket
Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.) (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Martin, Röshammar. 2021. Fridolin: För många skolbibliotek används inte.
https://www.lararen.se/amneslararen-svenska-sprak/skolbibliotek/fridolin-for-manga-skolbibliotek-anvands-inte (Hämtad 2021-04-14)
39
Myrberg Mats, Lundberg Ingvar. 2017. Därför är läsning viktigt för barn.
https://www.ugglo.se/post/darfor-ar-hoglasning-viktigt-for-barn (Hämtad 2021-04-06).
Mostafavi, Beata 2019. Story Time Better with Print Books Than E-Books, Study Suggests.
Story Time Better with Print Books Than E-Books, Study Suggests (uofmhealth.org) (Hämtad 2021-04-22)
Reggio Emilia Institutet. 2020. Reggio Emilias pedagogiska filosofi.
https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ (Hämtad 2021-05-21)
Sara Djurberg. 2018. Så gör man barn till läsare.
https://www.lararen.se/grundskollararen/annat/sa-gor-man-barn-till-lasare (Hämtad 2021-04-08)
Saloni Krishnan, Mark H Johnson. 2014. A review of behavioural and brain development in the early years: the “toolkit” for later book-related skills.
Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor. 2021-2024. Undervisning och lärande.
Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 | Pedagog Stockholm (Hämtad 2021-04-12).
Palmkvist, Conny 2019. Bättre läsa fysiska böcker än digitala med barnen. Ny forskning:
Bättre läsa fysiska böcker än digitala med barnen - Boktugg.se (Hämtad 2021-04-22)
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (red.) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
40
Wallman, Jonas (red.) (2018). Fritidspedagogiskt lärande. Stockholm: Lärarförlaget
41