1
Litteratur för alla på lika villkor?
- Om samverkan mellan fritidshemmet och skolbibliotek.
En bild som visar böcker på ett skolbibliotek.
Foto: Liv Hanell
Av Liv Hanell
Handledare: Daniel Nyström
Södertörns högskola | Institutionen för Kultur och Lärande Självständigt arbete 15 hp
Fritidspedagogiskt område VI VT 2021
Grundlärarprogrammet med interkulturell profil, inriktning mot fritidshem
2
Stort tack till mina medstudenter, utan er hade jag inte klarat av att skriva uppsatsen på egen hand i pandemin.
Även stort tack till Anna och Maria som ställt upp på intervjuer och gett mig så mycket av den tid (de egentligen inte har) för att svara på alla mina frågor.
Jag vill även ge ett stort tack till min handledare Daniel som liksom de andra
svarat på mina många frågor och handlett mig i mitt uppsatsarbete.
3
Abstract
Literature for everyone on equal terms? A qualitative study based on interviews with a school librarian and an educator in a leisure center.
The purpose of the study has been to investigate the collaboration between the leisure center and the school library and what obstacles and opportunities there are.
In my dissertation, I have interviewed a school librarian and a leisure educator to find out how they work with literature in school and what obstacles and opportunities they believe there are to increase collaboration between school and school library. I have also used previous
research that shows the effects of reading for children at an early age and current studies that show the negative effects that come from the use of school libraries to an increasing extent in Sweden.
The results of the study have shown that reading from an early age has a great impact on children's schooling and their opportunities to acquire information and knowledge throughout their lives. The school can make a big difference for the students by offering a large selection of literature and adapting the reading so that all students have the opportunity to read on their own terms. By having a school library with trained staff, students get the best conditions for qualitative and rewarding reading.
Keywords: Leisure home; Literature; Cooperation; school library
4
Sammanfattning
Litteratur för alla på lika villkor? En kvalitativ studie baserad på intervjuer med en skolbibliotekarie och en pedagog i fritidshem.
Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket och vilka hinder och möjligheter som finns.
I mitt uppsatsarbete har jag intervjuat en skolbibliotekarie samt en fritidspedagog för att ta reda på hur de arbetar med litteratur i skolan samt vilka hinder och möjligheter de anser finns för att utöka samverkan mellan skola och skolbibliotek. Jag har även använt mig av tidigare forskning som visar på effekterna av att läsa för barn i tidig ålder samt dagsaktuella studier som påvisar de negativa effekter som kommer av att skolbiblioteken används i allt mindre utsträckning i Sverige.
Resultatet av studien har visat på att läsa från tidig ålder har en stor påverkan på barnens skolgång och deras möjligheter att tillgodose sig information och kunskaper under hela sitt liv. Skolan kan göra en stor skillnad för eleverna genom att erbjuda ett stort utbud av litteratur samt anpassa läsningen så att alla elever får möjligheten att läsa på sina egna villkor. Genom att ha ett skolbibliotek med utbildad personal så får eleverna den bästa förutsättningen för kvalitativt och givande läsande.
Nyckelord: Fritidshem; Litteratur; Samverkan; skolbibliotek
5
Innehållsförteckning
Abstract ... 3
Sammanfattning ... 4
1. Inledning ... 6
1.2 Syfte och Frågeställningar ... 8
1.3 Tidigare forskning ... 9
1.4 Teoretiska perspektiv ... 12
1.5 Metod ... 16
1.5.1 Etiska överväganden... 16
1.5.2 Genomförande ... 17
2. Resultat ... 20
2.1 Intervju med Anna ... 22
2.2 Intervju med Maria ... 28
3. Avslutande diskussion ... 33
4. Slutord ... 36
Referenser: ... 38
Bilaga 1. ... 41
Bilaga 2. ... 42
Bilaga 3. ... 44
6
1. Inledning
Det är viktigt att läsa och att få böcker höglästa för sig redan i tidig ålder. Barn och ungdomar som läser mycket får ett större ordförråd, har lättare för språk och forskning har även visat på att de barn som läser presterar bättre i skolan (Myrberg och Lundberg 2017). Att uppmuntra elever till läsning genom hela grundskolan är viktigt. Inte bara i klassrumsundervisningen utan även på fritidshemmet. En dialog om barns läsning mellan rektor, lärare,
skolbibliotekarie och personalen på fritidshemmet kan göra stor skillnad. Fritidshemmet är en viktig plats för eleverna där de kan utforska sina intressen, pröva sina kunskaper och
interagera med andra. Genom att erbjuda eleverna ett genomtänkt utbud av böcker samt ta sig tid till högläsning så ger vi eleverna de bästa möjligheterna för att kunna ta del av de positiva effekter läsning ger. Dock ser möjligheterna till läsning i skolan väldigt olika ut och i den takt som digitaliseringen ökar så minskar barnens intresse för att läsa fysiska böcker.
Fritidshemmets utbildning ska enligt skollagen utgå från en helhetssyn på barnen och deras behov. Barnens lärande och utveckling ska stimuleras samtidigt som en meningsfull fritid ska erbjudas (Holmberg 2019, s. 53). Vi som lärare ska ha ett helhetstänk när det kommer till undervisningen och gärna lägga särskilt fokus på barnens utveckling. Har vi intresse för detta så kan vi enligt Holmberg anlägga ett utvecklingsvetenskapligt perspektiv på vår
undervisning. Ett sådant perspektiv möjliggör ett iakttagande där vi kan förstå barnen och deras utveckling som beroende av psykologiska, biologiska och sociala aspekter (Holmberg 2019, s. 53). Detta går i hand med de studier som gjorts som visar på att läsning och läsande för barn i allt lägre åldrar påverkar deras kognitiva förmåga samt deras kapacitet att tillgodose sig nya intryck och förbättrar deras minne.
En ambition med min undersökning är att få reda på mer om fördelarna med läsning och om synliggörandet av litteratur i fritidshemmet kan bidra till att höja intresset för läsning. Jag vill även undersöka hur samverkan ser ut mellan fritidshem och skolbibliotek idag och vilka hinder och möjligheter det finns för att utöka och förbättra den.
7
Från 2010 så finns det genom ett flertal reformer ett förstärkt och förtydligat lärandeuppdrag enligt regeringen. Detta läraruppdrag gäller för hela den samlade skolverksamheten. I
skollagen (SFS 2010:800) så kan man läsa om begreppet ”skolväsendet” som betecknar de tre verksamhetsreformerna: fritidshem, grundskola och förskoleklass. Denna lag föreskriver att det gemensamma uppdraget är ett utbildningsuppdrag som syftar till att eleverna ska utveckla och inhämta grundläggande värden och kunskaper. Det gemensamma uppdraget kan även tolkas som ett ”bildningsuppdrag” där elevernas personligheter ska utvecklas och hen ska inspireras till att fortsätta utvecklas och på så sätt nå ett livslångt lärande (Pihlgren 2015, s.
21). Som Pihlgren framhåller har skolan och fritidshemmet ett gemensamt uppdrag och hon ställer sig därför frågande till varför samverkan inte kommit längre än den gjort idag uppdrag (Pihlgren 2015, s.24)
När det kommer till det didaktiska uppdraget i fritidshemmet så ska vi ställa oss frågorna hur, vad och varför. (Pihlgren 2013, s. 59). Hur ska man göra för att skapa bra förutsättningar för elevernas lärande? Ett sätt är att arbeta med samverkan mellan fritidshemmet och den övriga skolan. Dock är det inte alltid så lätt då man som lärare/pedagog i fritidshemmet redan har tidsbrist och att då prioritera arbetet med samverkan kan kännas omöjligt. Det är upp till rektorerna och ledningen att se till att fritidshemmet får den tid som behövs för att kunna uppfylla sitt uppdrag. Rektorns pedagogiska ledarskap innebär att rektorn ska kunna organisera verksamheten så att den stödjer de samarbetsformer som finns kring
erfarenhetsutbyten mellan personalen och fritidshemmet samt förskoleklassen. På så sätt ska det skapas ett helhetsperspektiv på elevernas lärande, utveckling och utbildning (Pihlgren 2015, s. 15). Många pedagoger och lärare som arbetar på fritidshem upplever att de inte får den tid de behöver för att genomföra sitt uppdrag och ge eleverna en fullvärdig
fritidsverksamhet i samklang med läroplanen för fritidshemmet (Skolverket 2019).
Pedagogen Birgitta Lidholt har tidigare arbetat med bland annat förskolefrågor på
Socialstyrelsen, myndigheten för skolutveckling och Skolverket. I hennes antologi Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling (Lidholt 2003) skriver hon att olika modeller för samverkan, samarbete och integration mellan förskole-skolbarnsomsorg- och skolkulturerna har
debatterats och utretts under en följd av år. 1998 infördes förskoleklass i skolan, något som inte funnits tidigare. De tre kommande åren efter att detta infördes har Skolverket följt
8
utvecklingen av integrationen mellan grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen (Lidholt 2003). En slutrapport presenterades till regeringen i juni 2001 och byggde på två forskningsinriktade studier, något som Lidholt senare tar upp i antologin. Vidare förklarar hon att intentionerna bakom integrationsreformen var för att utveckla arbetsformerna inom skolan.
Detta för att alla verksamma inom skolan skulle ha samma synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. Ett annat syfte var att skapa arbetslag med olika kompetenser för att bättre kunna bemöta barnens olika behov av stimulans och stöd. Även att det var viktigt att tidigt kunna uppmärksamma läs-och skrivsvårigheter och på så sätt kunna erbjuda elever med svårigheter inom detta det stöd de har rätt till (Lidholt 2003).
I samband med att arbetsformerna i skolan skulle utvecklas så hade forskare efter 1998 på uppdrag av Skolverket studerat arbetslagsarbete samt integrationens effekter på barnens tidiga läs och skrivutveckling. Integrationen skulle framförallt ses som en pedagogisk fråga med fokus på att utveckla gemensamma mål, liknande förhållningssätt, arbetsformer och samma synsätt inom de olika verksamheterna och att mötet mellan de olika verksamheterna skulle frigöra en pedagogisk utvecklingskraft och ge bättre förutsättningar för lärande och utveckling (Lidholt 2003). Det fanns en stark tilltro till att ett arbetslag bestående av personal med olika kompetenser och synsätt tillsammans skulle skapa en bättre inlärningsmiljö för de yngsta barnen i skolan. I motsats till att personalgrupperna arbetade var och en för sig. Att en
integration och samverkan syftat till att skapa ett gemensamt ansvar och utveckla en läromiljö av hög kvalitet (Ahlstrand 2003, s. 30, se Lidholt 2003).
1.2 Syfte och Frågeställningar
De frågor jag sökt svar på i arbetet med min uppsats är följande:
• Hur ser samverkan ut mellan fritidshemmet, skolbiblioteket?
• Vilka hinder och möjligheter finns det för en utökad samverkan?
Jag har därför undersökt hur samverkan kring läsning mellan skolbiblioteket och
fritidshemmet kan se ut i sen moderna skolan och vilka hinder och möjligheter det finns för att utveckla den.
9
1.3 Tidigare forskning
Efter att arbetsformerna utvecklades då förskoleklassen infördes 1998 och man fick tänka om kring de olika lärarnas uppgifter för att utveckla en samverkan som skulle ge barnen bättre förutsättningar för lärande och utveckling (Lidholt 2003). Så har arbetet med samverkan i skolan utvecklats. Utifrån min egen erfarenhet av arbete i grundskolan så har dock samverkan inte varit så aktuellt som idag. Kanske har behovet av samverkan och dess fördelar inte varit en prioritering eller så har det inte fungerat alla så bra tidigare.
I boken Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – En forskningsantologi (Limberg &
Hampson Lundh 2013). Beskriver författarna hur förutsättningarna för skolbiblioteken i Sverige har förändrats dramatiskt och att skolbibliotek räknas som en av de tre huvudtyper av allmänna bibliotek både i Sverige och internationellt. De två andra utgörs av
högskolebibliotek/vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek. Vad som är kännetecknande för ett skolbibliotek är dess uppgift att stödja undervisning och lärande i skolan (Limberg &
Hampson Lund 2013). Den skollag som trädde i kraft i juli 2011 har skärpt kraven på
tillgången till skolbibliotek i olika skolformer vilket inneburit att varje skola från och med då ska ha tillgång till ett skolbibliotek på rimliga villkor och att Statens skolinspektion hade i uppdrag att se till att lagen följdes. En av anledningarna till att regeringen då valde att infoga ett avsnitt om skolbibliotek i bibliotekslagen var att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. I propositionen i den nya skollagen preciserades att skolbiblioteket avses en ordnad och gemensam resurs av information och medier som ställts till lärarnas och elevernas förfogande och ingår i skolans pedagogiska verksamhet för att stödja elevernas lärande (Limberg & Hampson Lund 2013). Att
skolbibliotekarien bör vara en del i arbetet med samverkan på skolor är alltså av stor vikt.
Framförallt för att kunna ge eleverna bästa möjlighet för att lära sig läsa, skriva och bli intresserade av litteratur.
Något som stödjer behovet av att ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek och en utbildad skolbibliotekarie är en undersökning gjord av forskaren Saloni Krishnan tillsammans med
10
neuroforskaren Mark H Johnson (Krishnan & Johnson 2014). Som visar på fördelarna med tidig läsning för barn. Om man läser för barn redan när de är 3 - 4 månader gamla så
förbättras språk-och kommunikationsförmågan avsevärt redan vid 8 månaders ålder. Om man som förälder läser aktivt för barnen så ökar barnens chanser för framgång i livet i eftersom de får lättare att ta till sig kunskaper. Att då introducera läsning och litteratur för barnen i skolan från tidig ålder så bidrar man till att främja deras språk- och kommunikationsförmåga.
Det finns baserat på tidigare forskning (Myrberg och Lundberg 2017) bland annat dessa fördelar med att aktivt läsa för barn:
1. Det stöttar deras kognitiva utveckling. Kognitiv utveckling är uppkomsten av förmågan att förstå, analysera, minnas, jämföra och förmågan att lösa problem.
Ju mer vi läser för barnen, desto mer växer deras ordförråd och de får en bättre förståelse för sin omvärld. För att ett barn ska kunna hänga med i en berättelse behöver de snabbt kunna ta till sig av ny information. Denna färdighet följer sedan med dem genom hela livet.
2. Det förbättrar barnens minne och koncentrationsförmåga. När barnet har hittat en favoritbok som hen vill lyssna på om och om igen så är det ett tecken på att barnet minns berättelsen. När barnen är små har de ofta svårt att sitta still och vara fokuserade. Om barnen sitter och lyssnar en längre tidsperiod så är det ett tecken på att de har utvecklat sin koncentrationsförmåga. Ett bra minne och koncentrationsförmåga är viktiga kognitiva förmågor om barnet ska lyckas i skolan.
3. Det ger bättre reslutat i skolan. Liksom undersökningen Krishnan och Johnson (Krishnan & Johnson 2014) gjort så visar ytterligare studier på att barn som har blivit lästa för i tidig ålder har ett mycket större ordförråd än de barn som inte blivit lästa för i tidig ålder. Studier visar på att en sjuttonårig person som har
11
lyssnat/läst texter regelbundet under sitt liv har ungefär 50 000–70 000 ord i sitt ordförråd vilket är betydligt mycket fler än en som inte har det. Personer som inte har läst och lyssnat på böcker har ungefär 15 000-17 000 ord. Enligt Mats Myrberg och Ingvar Lundberg (Myrberg & Lundberg 2017) så behöver en vuxen person ha ett ordförråd på ca 50 000 ord för att klara sig i sitt dagliga liv och kunna följa med i nyheter och annat som rör dennes samtid. Skillnaden kan vara markant redan vid sju års ålder vilket innebär att barn som läser och lyssnar till texter på en regelbunden basis får ett försprång redan från sitt första skolår. När barnet känner att de hänger med på lektionerna samt klarar
uppgifterna i skolan leder detta till en positiv process och dominoeffekt av positivitet. Känner barnet att hen förstår vad hen gör och sammanhang så blir skolgången och det hen lär sig mycket roligare.
4. Det ger en förbättrad kreativ förmåga. Att kreativitet är något som skulle vara medfött är det lätt att tro men i själva verket så kan kreativitet läras ut.
Kreativiteten är inte heller begränsat till vissa områden så som konst och musik utan även värdefullt i naturvetenskapliga ämnen och emotionell och social kompetens. Genom att barnen läser så utforskar de nya koncept, världar och idéer. Enligt en studie (Wang 2012) visade det sig att de elever som la ner mer tid på läsning fick högre poäng i ett kreativitetstest.
För att skolbiblioteket ska fungera och att det blir ett naturligt inslag i undervisningen så behövs samverkan. Detta för att lyfta fram skolbibliotekarien som ofta arbetar ensam och för att ta del av alla fördelar som tillgången till ett skolbibliotek och de kunskaper
skolbibliotekarien besitter. I samband med de nya allmänna råden för fritidshemmet och ändrade styrdokument så utryckte många verksamma inom fritidshemmet att de saknade stöd i hur de skulle tolka läroplanen och skollagen (Pihlgren 2017, s. 14). En uppfattning om att det saknades struktur och en tydlig bild om vad samverkan innebar för fritidspersonalen fanns. Även oklarhet kring vem som skulle bära ansvaret för att se till att organiseringen av samverkan gick ordentligt till. Därför har enligt Pihlgren samverkan på fritidshemmet sett så
12
olika ut på skolor runt om i landet, tydliga instruktioner saknades och samverkan har därav arbetats med mer eller mindre omfattande på olika skolor. Samverkan har därav inte blivit likvärdig. Likväl när det kommer till fritidshemmets möjligheter att utnyttja skolans bibliotek.
Vidare menar Pihlgren på att det är rektorns ansvar att organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsreformer och erfarenhetsutbyten mellan fritidshemmet och den övriga skolan (Pihlgren 2017, s. 14-15). Ett av områdena för samverkan är de gemensamma lokalerna på skolan (Pihlgren 2017, s. 17) här räknas även skolbiblioteket in.
Som jag tidigare beskrivit så är det svårt att hitta tidigare forskning kring just samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket. Dock har ämnet väckt intresse hos många och i Magisteruppsatsen Bibliotek möter fritidshem (Eliason & Högberg 2009) påvisar författarna hur stor del biblioteket är av samhällets offentliga rum och att samarbetet mellan fritidshem och bibliotek ser olika ut beroende på personalens egna intresse och lust till samverkan (Eliason & Högberg 2009, s. 3).
1.4 Teoretiska perspektiv
Ett teoretiskt perspektiv jag valt är i den ryske psykologen Lev S. Vygotskijs syn på
pedagogik och människan. Vygotskijs sociokulturella perspektiv har sin grund i lärande och språk (Säljö 2014). Något som idag går att ta fasta på i undervisningen i skolan. En del av det Vygotskijs tankar kring just språk är vikten av att eleverna får tillgång till läsning och att tyda texter är en del av vårt sätt att lära oss förstå vår samtid och historia. Vygotski menade på att människan i sig är en social, kulturell, biologisk och historisk varelse. Vad hen lär kan förstås mot bakgrund av hens biologiska förutsättningar och hens sociokulturella erfarenheter i den tid som hen lever i. Genom att kommunicera genom erfarenheter så kan ett socialt eller kollektivt minne byggas upp. Detta sociala minne har med sina berättelser och som information en utgångspunkt för lärande för nya generationer (Säljö 2015, ss. 89, 91).
Skolbiblioteket är en central del för att utbilda och utveckla elever inom tal och skrift och med bra samverkan mellan personalen på skolan så kan detta ske på ett kvalitativt sätt som ger
13
eleverna verktygen att kunna lära sig och få utvecklas enligt Vygotskijs sociokulturella perspektiv.
Vygotskij var en av de första som intresserade sig för hur lärande och utbildning skulle utformas under nya omständigheter som kom i samband med att samhället förändras (Säljö 2015, s. 90). Vad som är grundläggande i den sociokulturella metaforen för lärande är appropriering som innebär att man ”lånar” och ”tar sig till”. Ett litet barn lär sig genom att härma vuxna och sin omgivning för att sedan lära sig att själv använda ett beteende eller ord spontant. Något som är principiellt viktigt är att kunskaper och erfarenheter görs synliga och finns mellan människor i kommunikation (Säljö 2015, s. 95).
Vygotskij myntade även begreppet Den proximala utvecklingszonen, även kallad den närmaste utvecklingszonen som är det mest bekanta begreppet från Vygotskij. Med detta begrepp menades att den närmaste proximala utvecklingszonen handlar om att människan ska gå utanför sin bekvämlighetszon och att lärandet ska sträva efter att elevernas lärande inte ska gå alldeles för fort fram (Säljö 2015, s. 96). Något som jag kan koppla till det moderna
samhället där vi ständigt appliceras med stress i vår vardag och allt mer krav ställs på oss alla.
Inklusive barnen. Nationella prov redan från årskurs tre och betyg från årskurs fyra. Detta är något som varken gynnar barnen eller lärarna. Vygotskijs teori om vikten av lugnt lärande och talandets och skriftens förmåga att påverka och utveckla människan kolliderar med tempot som vårt samhälle har. Att ta till sig av Vygotskijs teorier skulle kunna gynna lärandet och samverkan mellan skolans bibliotek (tillgång till lyrik, historia etc) samt fritidshemmet (där individen ska utvecklas i lugn och ro, sociala och demokratiska lärandet ska få ta plats) specifikt. Samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet kan därför vara viktigare idag än någonsin då samhället strävar mot att allt ska gå fortare. Ska man tro på Vygotskijs teorier så fallerar lärandet i vårt samhälle helt då tid är en bristvara.
Att lära barn läsa från de tidiga åren är inget som Vygotskij lagt något vikt vid dock menae han på att även det lilla barnet formas i samspel med sin omgivning. Barnet lär sig behärska sin kropp, tala ett eller flera språk, utveckla en identitet och lär sig massor om sig själva och
14
världen. Man föds in i en värld av kommunikation med sin omgivning. Kommunikationen sker genom ögonkontakt, skratt, tal, och beröring bland annat. Detta innebär att barnet blir en del av en social gemenskap med regler, normer, kunskaper, värderingar och föreställningar om världen (Säljö 2015, s. 94).
Detta går i hand med den forskning som Krishnan och Johnson (Krishnan & Johnson 2014) gjort som påvisar de fördelar det ger att läsa för barn i tidig ålder. Barnens möjligheter att te sig socialt och kulturellt och kunna verka i sin samtid är delvis beroende av de möjligheter som föräldern/föräldrarna och skolan ger barnet. Så när det kommer till läsning är barnet beroende av att få läsning och högläsning samt möjligheter till detta tillgodosedda för att kunna bli sitt bästa jag.
I en artikel ger journalisten Sara Djurberg ett exempel på ett försök som visat positiva följder på en skola (Djurberg 2018). Djurberg skriver om Backaskolan i Lund där man för några år sedan såg ett behov av att prioritera högläsning för eleverna och därför infördes hösten samma år obligatorisk högläsning. Efter att detta infördes så delade man varje torsdag upp
förstaårseleverna i tre mindre grupper. Barnen i de olika grupperna får välja mellan tre olika aktiviteter; högläsning, spel/pyssel och drama. Högläsningen sker då i skolbibliotekets lokaler. Schemat är rullande så att alla får delta i samtliga aktiviteter.
Patrik Simonsen som är fritidspedagog håller i högläsningen för 14 elever i årskurs ett. Boken han läser är tunn och borde därav gå snabbt att läsa igenom men den tar minst en halvtimme.
Detta då han ofta pausar läsandet och diskuterar vad han just läst tillsammans med barnen.
Han ställer frågor om karaktären i boken så som ” Varför blev hon så arg?” och ”Vad kan hända om man är ensam i skogen när det är mörkt ute”. Simonsen följer upp barnens olika svar och reaktioner med att ställa ytterligare frågor som alla får möjlighet att svara på. ”Har du någon gång gått vilse?” och ett barn svarar genast att hen en gång tappade bort sin pappa under en match och kom vilse.
Simonsen håller under tiden han läser ett papper om bokomslaget så att barnen inte ska få syn på bokomslaget, han anser att det är viktigt att de skapar en inre bild av det han läser och
15
barnen får efter lässtunden möjlighet att rita fritt till berättelsen (Djurberg 2018). Vidare beskriver Djurberg hur en annan fritidspedagog samtidigt sitter i ett annat av bibliotekets rum och har högläsning för en grupp andraårselever. Att läsa på detta sätt för eleverna är nytt för de bägge fritidspedagogerna då man tidigare gått mer sporadiskt till biblioteket.
Skolbibliotekarien Monika Staub Halling menar på att den obligatoriska högläsningen är en del av satsningen på språkutveckling i skolan (Djurberg 2018). Tidigare hade ett mattelyft gjorts i skolan och nu ville bibliotekarien tillsammans med pedagoger lyfta läsningen och språkutvecklingen. Halling hade från början ansett att det var en självklarhet att involvera fritidspersonalen. Halling kommer överens tillsammans med fritidspedagogerna om vilken litteratur som ska läsas och ger pedagogerna tips och råd för hur de ska få barnen intresserade.
Bland annat att berätta för barnen om varför de själva tycker om att läsa (Djurberg 2018).
Simonsen tycker att läsningen sedan ”läslyftet” infördes blivit mycket roligare både för honom och eleverna. Det ges även utrymme till att diskutera ord barnen anser är svåra och barnen kan ställa frågor om bokens innehåll (Djurberg 2018).
Exemplet med Backaskolan är ett tydligt bevis på vad lite extra ansträngning kan göra för skillnad samt hur fint ett bra samarbete kan se ut. I fallet med Backaskolan så arbetas det både med samverkan och barnens behov och rättigheter. Att kunna läsa, göra sin röst hörd och förstå är en rättighet för alla barn och ungdomar. Detta står i FN:s konvention om barns rättigheter i artikel 12,13 och 28 (UNICEF 2009).
Fritidspedagogen Ricardo Pousette skriver i boken Fritidspedagogiskt lärande (Wallman 2018) om ett exempel på en skola på Södermalm i Stockholm där det inte fungerat så bra med samverkan. Det saknades på denna skola en samverkan som genomsyrade hela skolan trots god personalomsättning (Wallman 2018, s. 76). Det saknades tydlighet i fritidshemmets uppdrag och många gånger kunde fritidspersonalen inte argumentera för varför man skulle ha ett ”pass” med eleverna på fritidstiden. Frågeställningar så som ”Hur kan vi se till att våra elever får en likvärdig verksamhet och en röd tråd under hela sin skoldag” och ”Hur kan vi få en samsyn i vår verksamhet” togs upp.
Efter en träff tillsammans med fritidspedagoger från andra skolor så kom man fram till att fritidspedagogerna själva ville bli mer aktiva i utvecklingsfrågorna och ha mer och säga till om. Fritidspedagogerna hade ett samtal med biträdande rektorn där deras önskemål lades fram
16
och resultatet av detta blev att en samordnare utsågs i varje arbetslag där man träffade ledningen månadsvis. Dessa för att diskutera fritidsfrågor och utveckla verksamheten.
Situationen var inte perfekt och ledningen förstod inte alltid argumenten bakom varför något skulle ändras eller utvecklas. En av de argument som bidrog till ökad samverkan var att man tydliggjorde att samverkan inte handlade om vem som gör vad, status, planeringstid och diverse utan vad man faktiskt kunde åstadkomma tillsammans med allas olika kunskaper (Wallman 2018, s.77, 83-84).
Pousette skriver att en av de positiva effekterna med en ökad samverkan och arbetet med detta var att fritidspedagogerna upplevde en större meningsfullhet i sina yrkesroller. Att de kände att de tillsammans med andra lärare på skolan och ledningen tillsammans åstadkommit något bra. De såg som en helhet saker som behövde utvecklas och istället för att se det som något negativt såg de möjligheter att lära sig och bli bättre. Detta var ett resultat av att pedagogerna funnit sig själva, varandra och deras olika styrkor. Ett resultat av samverkan (Wallman 2018, s. 85).
1.5 Metod
I min uppsats så har jag valt att använda intervju som metod. En intervju går ut på att man ställer frågor till någon eller några om vad de gör eller hur de upplever något specifikt. Denna metod hjälper forskare och studenter till fortsatt arbete och är ett bra sätt att samla in
information där det handlar om individer och sociala förhållanden (Ahrne & Svensson 2015, s. 34). Då jag arbetar på en grundskola har jag haft möjligheten att intervjua
skolbibliotekarien samt en pedagog i fritidshem på plats för att ta reda på deras respektive uppfattningar om litteraturen i fritidshemmet samt samverkan mellan bibliotek och fritidshem.
De båda intervjupersonerna känner varandra sedan tidigare.
1.5.1 Etiska överväganden
I min uppsats utgår jag från de fyra huvudkrav som finns enligt vetenskapsrådet. Dessa är;
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet och nyttjandekravet.
Dessa är de etikregler som nämns i Patel och Davidsons bok Forskningsmetodikens grunder
17
(Patel & Davidson 2011, s. 83) och dessa etiksregler gör det möjligt att den som deltar ska kunna avsluta sin medverkan när hen vill i det som undersöks. Utöver detta kommer jag att ta hänsyn till att de medverkande inte på något sätt kommer till skada fysiskt eller psykiskt. De medverkande kommer inte heller att diskrimineras eller kränkas på något sätt.
De fyra huvudkraven omfattar följande:
1. Att man skickar ett informationsbrev till den/de berörda där det tydligt informeras om syftet med undersökningen.
2. Att den/de som deltar vet om samtyckeskravet och att de närsomhelst kan avsluta sitt deltagande.
3. Konfidentialitetskravet som innebär att den information som finns om de/den
deltagande kring bland annat personuppgifter inte kommer ut till obehöriga genom att informationen förvaras på ett oåtkomligt sätt.
4. Nyttjandekravet innebär att all information endast är till för forskningsändamål.
Skolorna jag använder som exempel kommer inte namnges med sina riktiga namn. Inte heller den skolan de personer jag intervjuar arbetar på. Mina intervjupersoner kommer även få fingerade namn. Detta för att kunna skydda deras identitet.
1.5.2 Genomförande
Jag har haft möjligheten att intervjua en skolbibliotekarie och en fritidspedagog på en skola i södra Stockholm. Min tanke var från början att intervjua flera personer från flera olika skolor i Stockholmsområdet men på grund av den rådande pandemin så har det inte varit lätt att få tag i personer som vill och kan ställa upp på intervju. Därför bestämde jag mig för att fokusera på endast två personer på samma skola och se vart detta skulle kunna leda. Jag fick
18
tag i en engagerad skolbibliotekarie och en pedagog på fritidshem på en skola i södra Stockholm. Skolan ligger i ett område som anses vara ett socioekonomiskt utsatt område.
Samverkan är något som på senare år har blivit aktuellt för denna skola då man förstått fördelarna med att arbeta gemensamt över de olika pedagogiska uppdragen (Klasslärare, ämneslärare, specialpedagoger och fritidshem som exempel). Detta för att få bukt på den problematik man upplevt funnits på skolan där mycket tid går åt att ”släcka bränder” och ge eleverna stöd och möjlighet till arbetsro. Därav finns det många fördelar med just samverkan mellan fritidshemmen och skolans bibliotek
.
I mitt genomförande så har jag informerat de bägge personerna jag intervjuat om deras rättigheter att dra sig ur samt vad som gäller med den nya GDPR-lagen. De bägge har fått dokument där detta framgår och fått skriva under. Frågorna har först skickats via e-post där vissa frågor har svarats på (konfidentiellt såklart) och jag har även haft intervjuer på plats. När jag intervjuat har jag spelat in samtalet med den ena intervjupersonen för att sedan lyssnat på detta i efterhand och transkriberat ner intervjun. Sedan har jag genom att färgkoda det
transkriberade materialet (Patel & Davidson 2011) selekterat informationen i olika kategorier för att på så sätt kunna urskilja vad som är väsentligt i de frågor jag velat undersöka och få svar på. Jag har även fått mycket utskrivet material från Anna kring bibliotekslagar och aktuella arbeten inom skolan och biblioteket. Detta samt litteratur och tidigare artiklar kring samarbeten och forskning om läsningens fördelar och samverkan i skolan har varit mitt empiriska underlag. Att även färgkoda sidor ur empirin i samma färg som något med samma innebörd/tema i den transkriberade intervjun har hjälpt mig sortera i mitt material. Detta för att lättare kunna urskilja vad som är väsentligt till mitt uppsatsskrivande och min
undersökning och inte. Exempelvis har jag strukit över de meningar och ord som har att göra med samverkan i en färg och namn eller fakta som berör skolbiblioteket i en annan färg. Den andra intervjupersonen har jag inte spelat in och transkriberat inspelningen på då vi hade en annan intervjuform.
Då jag valde att intervjua två personer på samma skola och inte fler respondenter från olika skolor kan jag se att mitt underlag för undersökningen kan anses tunt och möjligen partisk då jag inte fått inblick i olika skolors verksamheter och arbetet med samverkan mellan fritidshem och bibliotek. När man gör en uppsats är det av vikt att man arbetar efter att få en jämbördig
19
undersökning. Det vill säga att om jag valt och haft möjlighet att intervjua fler
skolbibliotekarier och lärare/pedagoger inom fritidshem på fler skolor skulleresultatet av min undersökning kunnat bli annorlunda. Med en jämbördig undersökning menar jag att jag hade kunnat undersöka samverkan och gjort intervjuer på fler skolor, exempelvis två skolor i samma område eller fyra. Vilket hade gett ett bredare underlag för min undersökning. Då jag endast utgått från en skola och två personers perspektiv så blir min undersökning därav möjligen något partisk. Då jag endast får en inblick i hur denna skola arbetar med samverkan mellan skolans bibliotek och deras fritidsverksamhet men inte andra skolor.
Fördelen med att jag valde att undersöka samverkan mellan fritidshem och skolbibliotek på endast en skola är att jag kunnat lägga ner mer tid på de personer jag har intervjuat och på så vis haft möjligheten att ha en dialog, samt kontakt med mina intervjupersoner återkommande under min uppsatstid. Intervjuerna blir därför mer djupgående, personliga och till viss del mer kvalitativa. Tanken från början var att intervjua en person med utbildning lärare i fritidshem samt skolans bibliotekarie. Maria är inte lärare i fritidshem men har en god inblick och engagemang i verksamheten samt brinner för att utveckla samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet. Egentligen skulle ”fritidshemmen” vara ett mer passande begrepp då denna skola har flera fritidshem och där samtliga fritidshem har kommit olika långt i arbetet med samverkan med skolbiblioteket.
Trots att jag endast lagt fokus på en skola och två personers upplevelse och arbete kring samverkan så anser jag att arbetet med samverkan och dess möjligheter och hinder kan appliceras på många skolor i en mer generell aspekt. Att anta att det ser likadant ut överallt kan vara en bristfällig gissning då jag inte har bevisligt underlag för detta. Vad som däremot stärker tesen om att samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmet är bristfälligt är bland annat den dagsaktuella mediauppmärksamheten ämnet får. Exempelvis det uppdrag Gustav Fridolin fått att undersöka likvärdigheten i skolor runt om i Sverige när det kommer till tillgång och kvalitet av skolbibliotek (Röshammar 2021). Detta är något jag skriver mer om i resultatdelen.
20
2. Resultat
Enligt Patel & Davidson (Patel & Davidson 2011) så är det min uppgift som skribent att analysera undersökningens genomförande. Samt bedöma resultatens och tolkningarnas rimlighet. Därav har jag valt att utöver beskriva de bägge intervjupersonerna på ett så tydligt sätt som möjligt, utan att avslöja för mycket, beskriva hur jag gått tillväga med min
informationshämtning och även det bortfall som kommit på grund av mitt val och metod (Patel & Davidson 2011, s. 131). I min undersökning med syfte att ta reda på hur det kan se ut med samverkan mellan skolbibliotek och fritidshem i skolor idag i Sverige, så har jag
intervjuat fritidspedagogen Maria och skolbibliotekarien Anna. Det visade sig att de båda eftersträvade samma förändring i skolan när det kommer till läsningen och en gemensam önskan om utökad samverka. Maria och Anna önskade båda två en större förståelse från rektorer och ledning som de upplever inte helt förstått vikten av läsning i skolan och inte heller deras ansvar att möjliggöra för bättre samverkan. De båda anser att eleverna och skolan som helhet skulle gynnas av en bättre samverkan mellan skolbiblioteket och fritidshemmen.
Deras vision om att ett utökat och kvalitativt samarbete skulle ge eleverna mer möjligheter att utvecklas, ta till sig kunskaper, lära sig läsa och få ett intresse för litteratur går i hand med den studie som Limberg & Hampson Lundh gjorde 2013 (Limberg & Hampson Lund 2013) där de menar på att skolbiblioteket och dess uppgift att stödja undervisning och lärande i skolan gör en stor skillnad för eleverna (Limberg & Hampson Lund 2013).
Den problematisering Pihlgren (Pihlgren 2017) nämner om ovissheten kring arbetet med samverkan med Fritidshemmet är även det något som jag får bekräftat i min undersökning.
Jag har även egen erfarenhet då jag arbetat eller gjort VFU på olika skolor om att
skolbibliotekets roll ser väldigt olika ut. Även samverkan med fritidshemmet. En del skolor har ett bibliotek lika litet som en städskrubb och andra har utbildad personal och har
skolbibliotek som motsvarar storleken på två klassrum eller mer. Vissa skolor har ingen samverkan mellan fritidshemmet och den övriga verksamheten och en del har kommit jättelångt. Även där går det att bekräfta den förvirring och olikvärdiga utbildning/möjlighet till samverkan på skolor och fritidshem som Pihlgren nämner (Pihlgren 2017).
21
Då jag valde att intervjua två verksamma personer inom skolan som hade tid och kunde ställa upp på intervju inom de tidsramar jag hade möjlighet, så är det såklart en nackdel i
undersökningssyftet att det inte var fler personer som blev intervjuade. Däremot har jag fått en bra validitet då jag fått en bra bild av de personer jag har intervjuat samt haft möjligheten att se dem arbeta i realtid i skolan. Detta ger mig en trygghet i att deras arbete inom skolan avspeglar den bild de gett i intervjuerna. Intervjuerna har även varit kvalitativa vilket kan ge en annan och djupare kunskap än kvantitativa undersökningar (Patel & Davidson 2011, s.
119). Om man väljer att genomföra kvalitativa intervjuer så har man en större chans att få in empiri, det vill säga grund och material inför slutresultatet och analysen, på en mer
hermeneutisk nivå där medkänslan spelar en stor roll (Patel & Davidsson 2011, s. 84). För mig har det varit av vikt att intervjua personer som genuint är insatta och intresserade av utökad samverkan.
För att skolbiblioteket ska ha möjlighet att fullfölja sitt uppdrag att stödja undervisningen och lärandet i skolan så krävs det en bra samverkan mellan skolbiblioteket och övrig skola och fritidshem. Vikten av samverkan mellan förskola, skola och fritidshem är något som även Lidholt syftade på. Att ha en integration och samverkan med syftet att skapa ett gemensamt ansvar och utveckla en läromiljö av hög kvalitet (Ahlstrand 2003, s. 30, se Lidholt 2003).
Går man in på riksdagens hemsida och söker på skolbibliotek och dess ändamål kan man läsa:
” Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.” (SOU2021:3)
Här framgår tydligt vikten av skolbibliotekets roll i skolan. Dock är det ofta som biblioteket kommer i skymundan och inte är en prioriterad del i skolverksamheten. Att man som skolbibliotekarie anser att man har en viktig roll i barnens skolgång och kanske främst elevernas demokratiska rätt (Skolverket 2019). Dock hamnar man ofta utanför det kollegiala och samarbetet mellan biblioteket och den övriga skolan är inte alltid på ett sätt som vore önskvärt.
22
2.1 Intervju med Anna
Jag ville börja med att intervjua Anna som är skolbibliotekarie. Hon blev väldigt glad när jag frågade om jag fick intervjua henne. Hon har länge brunnit för att får en förändring gällande samverkan mellan fritidshemmet skolbiblioteket på den skolan hon arbetar idag. Vi bokade in en träff på skolbiblioteket en lugn eftermiddag som vi avsatt cirka 45 minuter för. Vi hade båda svårt att hålla oss till en röd tråd i samtalet och intervjun blev därför något spretig. Detta då hon känner ett stort engagemang och besitter mycket kunskaper om mina
undersökningsfrågor och jag är väldigt nyfiken.
Vad som slår mig vid första anblick på lokalen, skolans bibliotek, där vi sitter är att det är väldigt ombonat, personligt och mysigt. Ett sådant bibliotek jag själv önskar fanns när jag gick i skolan. Det märks att det lagts ner mycket tid och omsorg här vilket Anna senare bekräftar. Vi samtalar och jag ställer henne de frågor jag har förberett. Samtalet spelas in med min mobil vilket hon godkänner. Detta för att jag sedan ska kunna transkribera samtalet. Men inte heller nu kan vi hålla oss till frågorna utan kommer in på sidospår. Den intervju vi trodde skulle ta 45 minuter blev istället ett samtal på nästan tre timmar. Vi bestämmer därför att jag ska skicka mina frågor till Anna via e-post så att hon kan sätta sig in i dem mer ordentligt och vi bestämmer att vi ska fortsätta intervjun veckan därpå.
När vi ses har Anna läst mina frågor och gett mig utförliga svar även skriftligt. Vår nästa intervju blir därför mer fördjupande och vi kan diskutera mina frågor och hennes svar på ett mer kvalitativt och utförligt vis. Jag börjar med att fråga Anna om hur hon ser på sin roll som skolbibliotekarie. Hon berättar att hon tolkar sitt uppdrag utifrån hennes kommuns
skolbiblioteksplan. Vidare berättar Anna att de två huvuduppdragen ofta beskrivs som tvådelade och handlar då om läsfrämjande verksamhet och om att undervisa och träna
eleverna i MIK (medie- och informationskunskap). Annas arbete ska utföras i samverkan med skolans pedagoger. Bibliotekslagen, skollagen och läroplanerna är de dokument som är styrande.
23
Jag frågar hur hon ser på samverkan mellan biblioteket och fritidshemmet och Anna berättar att det är under utveckling och hon inte är inte nöjd med hur det fungerar idag.
- Jag vill mer! Säger hon.
- Att överhuvudtaget samverka med fritidshemmen vågar jag säga är ganska nytt i skolbibliotekarievärlden. Jag samverkade inte med fritids på min tidigare arbetsplats (jag arbetade deltid på en f-9 skola och hade ca 900 elever – där fanns verkligen inte utrymme!). Idag saknar 43 % av Sveriges elever skolbibliotek trots att det är inskrivet i skollagen att det ska finnas. Där det finns skolbibliotek är verksamheten ibland så underutvecklad att det inte finns tid över till fritids. Så har det också varit på den här skolan och än finns mycket kvar att göra innan vi uppfyller stadens skolbiblioteksplan.
Man kan säga att samverkan mellan bibliotek och fritids finns i tre olika former idag:
Jag tar initiativ, fritidspedagogerna tar initiativ eller fritidsbarnen tar initiativ.
Anna har tidigare år aktivt försökt att bygga upp samverkan med fritidshemmen på olika sätt för att hitta en ”form” att stå på och har vid upprepade tillfällen lyft frågan till skolledningen, men då det gett litet resultat har hon i år tagit ett steg tillbaka. Den senaste månaden har det dock börjat röra på sig mycket tack vare det årshjul för fritidshemmen som en nyanställd fritidssamordnare har skrivit. I årshjulet beskrivs de olika förmågorna fritidshemmen ska arbeta med under olika delar av året. Vecka 10-14 fokuserar fritidshemmen på barnens språkliga förmågor vilket har lett till att Anna har sett mer aktivitet från fritidspedagogernas sida än någonsin under alla år. Några fritidspedagoger/hem är mer aktiva än andra när det gäller samverkan med skolbiblioteket.
Fritidshemmen har idag egna lånekort i biblioteket och kan boka tid i bibliotekslokalen om de vill ha någon verksamhet som har med läsning/böcker att göra på eftermiddagarna. Med lånekortet kan de låna böcker till fritidshemmen men det fungerar överlag dåligt. Anna vill att det ska finnas böcker på alla fritidshem och att det ska vara bra böcker med värderingar som överensstämmer med läroplanen. Hon berättar att hon under ett antal år gett förslag på system för att alla fritidshem ska ha bra, hela och rena böcker som byts ut regelbundet så att de ska
24
förbli intressanta för barnen. Böckerna får gärna avspegla teman som är aktuella på
fritidshemmen och användas aktivt av både pedagoger och barn. Fritidshemmen har möjlighet att påverka vilka bokinköp hon gör. Hon menar på att det kan vara så att flera fritidspedagoger inte känner till möjligheterna de har att påverka samarbetet och att hon har gått ut med
information men inte vet var den har landat.
-Förra året köptes det in bokhyllor till några av fritidshemmen men hyllorna går inte att använda till böcker. Jag rådfrågades inte vid det inköpet. Jag har bett ansvarig att reklamera dem och hoppas att fritidshemmen snart får möbler där böckerna står bra och exponeras på ett sätt så att de väcker elevernas läslust.
De senaste veckorna har Anna deltagit på ett par möten på fritidshemmen. Hon hör till lärarnas arbetslag men har behov att vara med lite överallt. Just nu är hon ganska fri att själv gå dit där hon ser att hon kan göra bäst nytta och senaste veckorna har det varit på
fritidsklubben. Den fritidsavdelning som har hand om de äldre barnen. Anna beskriver att hon egentligen inte har den tiden som krävs för att kunna genomföra allt hon gör. Detta läsår var det meningen att hon skulle fokusera på att få igång MIK, ett uppdrag som hon aldrig har haft tid att utveckla, men hon tycker att läsning på fritidshemmen är så otroligt viktig att få igång att Anna känt att hon inte kan säga nej när initiativet kommer från fritidspedagogerna. En del av tiden som Anna har ägnat åt fritids har hon tagit från sin egen rast- och mötestid, något som hon hoppas inte ska behövas i en framtid då de förhoppningsvis har fått igång en mer välfungerande samverkan.
Jag frågar Anna vilka hinder hon anser att det finns för en god samverkan och hon berättar att det främst handlar om att det är ett otydligt uppdrag. Avsaknad av struktur och okunskap om hur verksamheterna fungerar. Anna har försökt få utrymme för att all personal ska lära sig grunderna i skolbiblioteket (hur man lånar, återlämnar, lånar om, var man hittar lämpliga böcker) men inte lyckats. Ibland upplever hon också ett bristande engagemang, något som hon ser som ett resultat av otydliga uppdrag och avsaknaden av struktur på skolan.
25
-Bristande tid är ett hinder men jag är övertygad om att det inte skulle vara ett problem om man med systematiskt utvecklingsarbete bygger upp en sak i taget. När det gäller samverkan skolbibliotek-fritidshem skulle jag börja med att se till att all personal lär sig grunderna i hur biblioteket fungerar och att alla fritidshem regelbundet lånar böcker i skolbiblioteket och får in läsning/böcker som en av många självklara
fritidshemsaktiviteter och verktyg (böcker är också ”verktyg” för andra aktiviteter än läsning). Att alla kan biblioteket och att alla fritidshem lånar böcker är grunden.
Därifrån kan man sedan börja jobba på riktigt.
Jag undrar vilka möjligheter för ett bra samarbete hon kan tänka sig. Anna säger att
forskningen har visat hur många timmar som krävs för att bli en god läsare och att eleverna för att nå dit måste läsa på sin fritid. Något som jag redan gett exempel på Johnson (Krishnan &
Johnson 2014) Fritidstiden kan alltså vara den plats där eleven blir läsare på riktigt och avgörande för om de når målen i skolan eller inte.
-Att ha tillgång till ett bibliotek på fritids rymmer mer än bara läsning – ett välutrustat bibliotek kan vara en port ut till helt nya världar att växa i. Och när om inte på fritiden finns tiden att ta reda på det man själv vill veta och lära sig mer om?
Vidare berättar Anna att det i barnkonventionen (UNICEF 2019) finns en artikel som handlar om barns rätt till information och lutar man sig mot den kan man kanske hävda att
skolbibliotek borde vara en rättighet också på fritids. Hon menar att även vi vuxna har nytta av skolbiblioteket för vår egen skull. För att kunna bygga en intressant verksamhet krävs ibland att vi läser på. Biblioteket är fullt av bra faktaböcker och där finns också en avdelning med pedagoglitteratur för den som vill kompetensutveckla sig
Jag ber Anna ge exempel på bra samverkan och hon ger mig tre exempel:
Ett exempel på fritidshems initiativ:
26
Anna berättar om ett tillfälle då samverkan kom som ett initiativ från fritidshemmet på den skolan hon arbetade på.
-En fritidspedagog kommer till mig och undrade om jag ikunde arbeta tillsammans med henne en eftermiddag då jag egentligen har mötestid med mina bibliotekariekollegor.
Jag prioriterade fritidshemmet och det hela utvecklades till ett tema kring berättelsen om Rödluvan.
Hon berättar att de tillsammans läste två versioner av Rödluvan – en skräckversion och en bilderbok av en kinesisk författare där Rödluvan är blind och med sin vänlighet ovetande når fram till vargens hjärta och får honom att skona hennes liv. Anna berättar att hon sedan tog fram flera klassiska versioner och en bok där personerna i sagan bytt kön. Pedagogen hade lånat med sig böckerna för att fortsätta arbeta med temat. Fritidshemmet fick också låna rekvisita som hon tidigare använt vid sagoläsningen.
- Ett rött glansigt tyg och rödluvans korg som hon hade med sig när hon gick in i skogen.
Anna fortsätter berätta att detta är ett exempel på samverkan som växte fram under några dagar och var ingenting de hade ägnat tid att till att planera tillsammans. En fråga i förbifarten hade växt fram och blev något riktigt bra som Anna kommer föreslå att fler arbetar med. Hon berättar även att om det inte hade varit för Årshjulet (som är ett redskap man använder på fritidshemmet för att tydligt se vilka förmågor och delar av läroplanen man ska arbeta med). I Årshjulet kan till exempel stå att man mellan vecka 4-8 ska arbeta med språkutveckling och sociala förmågor på fritidshemmet. Där passar det bra att samarbeta med skolans bibliotekarie då böcker, läsning och språk går samman.
-Att jag avstod från mötet jag egentligen hade tror jag var riktigt när samverkan är under uppbyggnad, men att aldrig vara med på möten som är en del av min
kompetensutveckling är förstås inte optimalt.
27
Ett exempel på Annas initiativ:
Anna hade ordnat så att en bibliotekarie från folkbiblioteket skulle komma och prata om böcker på mellanstadiets fritidshem en fredag. Först hade bibliotekarien frågat Anna om hon kunde komma och prata på lektionstid i årskurs fem. Då hade Anna istället föreslagit att hon skulle komma till mellanstadiets fritidshem ”Fritidsklubben”. Detta för att hon fortsatt ville arbeta med att utveckla samverkan mellan skolans bibliotek och fritidshemmet.
-Förhoppningsvis kommer det att bli ett fortsatt samarbete mellan fritidsklubben, skolbiblioteket och folkbiblioteket. Vi har pratat om att hon eventuellt kan ha
högläsning på fritidsklubben. Ett av skolbibliotekets uppdrag är just att samverka med folkbiblioteken. Eleverna ska inte bara lära sig om skolbibliotek, utan också om
folkbibliotek vilket jag tycker är en utmärkt aktivitet för fritidshemmen. Viktigt dock att man också arbetar med det under skoltid så att även de elever som inte går på
fritidshemmen får lära sig om folkbibliotek.
Ett exempel på elevers initiativ:
-Ett av de bästa initiativen som kom från en elev innan sommarlovet var att jag kunde arrangera en lästävling över sommaren. Tyvärr hade jag inte tiden, men han visade att eleverna liksom jag vill så mycket mer! Dom tycker om när vi hittar på saker.
Vidare frågar jag Anna vad hon anser att ett drömscenario skulle vara inom samverkan med fritidshemmet. Anna berättar att hennes drömscenarion skulle vara att läsning/böcker är något som alla arbetar aktivt med och att alla på skolan använder biblioteket som en resurs. Hon vill att alla ska ha möjligheten till spontana samarbeten liksom ett mer strukturerat samarbete som är planerat och ser ut ungefär på samma sätt varje läsår – en form som alla lär sig. Men viktigt är att all personal också blir självgående. Det eleverna kan ska också personalen kunna.
Skolbibliotekarien är en medpedagog och inte en person som ensam ska göra allt jobb som har med böcker att göra även om det är jag som är experten och den som bygger struktur i biblioteket.
28
Tills sist frågar jag henne om hur hon ser på litteraturens roll för barn och barns utveckling?
-Oj, det var en avancerad fråga! Kortfattat och spontant tänkt tror jag att litteraturen kan öppna upp nya världar – visa dem möjligheter de inte visste fanns. Det kan också handla om identifikation. Att få veta att man inte är ensam. Litteraturen kan ibland ge oss omedelbara svar på frågor vi undrat över men också svar på frågor vi inte visste att vi hade. Andra gånger kan svaren komma långt senare. En bok jag läste som barn kan börja tala till mig först som vuxen, många år efter att jag läste. Litteraturen tror jag kan svara på andliga behov hos människan. Jag tror att litteraturens roll inte är så
väsensskild mellan barn och vuxna. Den största skillnaden är kanske att barn kan behöva mer stöd att hitta fram till den och då är ett skolbibliotek bra att ha? Och massor av pedagoger som skapar möjligheter till läsning, lek och tolkning.
Fritidspedagoger, skolbibliotekarier, lärare och andra.
2.2 Intervju med Maria
Jag blev rekommenderad av skolbibliotekarien att intervjua Maria som arbetar på
fritidshemmet som pedagog för de äldre barnen på samma skola där hon är verksam. Detta kände jag skulle passa bra då det skulle bli intressant att ta reda på hur skolbibliotekarien samverkar med personalen på fritidshemmet på samma skola. Först hade jag tänkt att jag skulle intervjua en person som är utbildad lärare mot fritidshem men en person som inte har den utbildningen men erfarenhet av verksamheten och fritidshemmet är minst lika intressant och viktigt. Lärare i fritidshem är dessutom en relativt ny utbildning och många som arbetar i fritidshemmen är barnskötare eller utbildade fritidspedagoger. Maria liksom Anna blev glad att bli tillfrågad om intervju då hon brinner för samverkan och genuint vill arbeta med att förbättra den på den skolan hon arbetar på. Läsning och att aktivt arbeta med litteratur för att få barnen på fritidshemmet att få upp en nyfikenhet och ett intresse för detta ligger även henne varmt om hjärtat.
29
Jag kontaktar Maria via telefon och vi bestämmer att ses på skolan men då vi båda inte kunde ses av olika anledningar, vid det tillfället vi skulle träffas, så bestämde vi att jag skulle skicka frågorna via e-post till Maria så hon bättre kunde förbereda sina svar på mina frågor. Då verksamheten i skolan ser olika ut från dag till dag och man måste vara flexibel och beredd på snabba förändringar har jag och Maria utöver e-post korrespondensen, vid tillfällen då det passat oss båda. Ofta med kort varsel. Oavsett om du är lärare inom fritidshem, barnskötare, fritidsledare eller helt saknar pedagogisk utbildning så är arbetet inom fritidshem väldigt tidskrävande och man har sällan tid att avvara för exempelvis möten och intervjuer som i detta fall. Därav blev min intervju och mina samtal med Maria mer koncist än mina samtal och min intervju med bibliotekarien Anna som har ett mer flexibelt schema och kan styra över sin arbetstid på ett helt annat sätt än vad Anna har möjlighet till.
Vi har samtalat kring verksamheten, hennes samarbete med Anna och önskan om mer
förståelse och mer tid och verktyg från ledningens håll. Jag ställer öppna frågor där Maria har möjlighet att berätta så lite eller mycket hon vill. Jag finner det intressant att använda just den här typen av frågor då den ger utrymme för att samtalet tar oväntade riktningar. Under våra samtal som även pågått under Marias arbetstids har situationer uppstått som lett in samtalet på nya spår och jag har fått en djupare insikt i vad som krävs av en pedagog i fritidshemmet och dennes dagliga arbete. Något jag inte hade fått på samma sätt om vi haft intervju över zoom eller telefon.
Jag frågar Maria om hennes bakgrund som yrkesverksam inom fritidshem och skola. Hon berättar att hon inte alltid arbetat inom skolan utan med andra yrken tidigare som bland annat innefattar arbete med omsorg av människor. Vilket direkt får mig att tänka på att hon är en empatisk person som bryr sig om människor. Den skola hon arbetar på idag har hon varit verksam inom sedan 2018, hon har ännu ingen lärarutbildning men hoppas på att kunna vidareutbilda sig samtidigt som hon arbetar deltid i framtiden.
Maria berättar att hon fick upp sitt intresse för att arbeta med barn och då hon började arbeta i en förskola som barnskötare. Skolan hon arbetade på var Reggio Emilio inspirerad något som Maria blev nyfiken på. Reggio Emilia är pedagogisk filosofi med rötter från Norra Italien.
30
Pedagogiken handlar om att man tar ett ställningstagande för att skolan, så väl förskolan, ska vara en demokratisk praktik för såväl barn som unga i samhället. Inom Reggio Emilia anser man att ungdomar och barn ska ses som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare och bli lyssnade på. Att lyssna, dokumentera och reflektera är några av filosofins kännetecken.
Liksom att se olikhet som något viktigt (Reggio Emilia 2020).
- På den förskolan där jag arbetade som barnskötare låg mycket fokus på barnens aktuella intresseområden, man arbetade med något som kallas för ”Baio”. Man tog alltså tillvara på den nyfikenhet och intresse barnen hade i givande stund och arbetade sedan pedagogiskt med detta. Vilket är en del av Reggio Emilias pedagogiska tänk och arbetssätt.
Detta är en filosofisk tanke och ett arbetssätt som Maria har erfarenhet av då hon idag arbetar på denna skola i Södra Stockholm. Liksom jag frågade Anna om hur hon ser på sin roll som skolbibliotekarie så frågar jag Maria hur hon ser på sin roll som pedagog på fritidshemmet.
-Jag ser min roll som pedagogisk ledare på fritidsklubben som en person som vägleder mina kollegor och introducerar lärandet efter läroplanen för fritidshem för ett lustfyllt lärande. Har arbetat mycket med synliggörande och dokumentation så har skrivit ihop pedagogiska planeringar för olika aktiviteter som sitter uppe i vår verksamhet så att elever och även pedagoger ska kunna använda sig av de när de genomför aktiviteterna.
Jag frågar Maria hur hon ser på samverkan mellan bibliotek och fritidshemmet och om hon kan ge exempel på en bra samverkan?
Hon tycker att samverkan idag fungerar bra och att Anna är fantastisk att samarbeta med.
Och att det enda som är ett hinder egentligen är tiden. Att man inte har den tid som behövs för att kunna genomföra att kvalitativt samarbete så som hon önskar. Även hon upplever att det saknas ett stöd från ledningen.
Jag går vidare med intervjun och frågar vad finns det för möjligheter enligt henne?
31
-Vi skulle vilja utveckla en mer samarbetet med skolbiblioteket och fritidshemmen där alla pedagoger intresserar sig och har viljan att introducera böcker i verksamheterna och tanken är att jag skulle bli någon form av kontaktperson för allt det där som en medlare mellan skolbiblioteket och fritidshemmen.
Som exempel på bra samarbete nämner Maria lånekorten som Anna har tagit fram samt att de har haft besök från det lokala biblioteket. När jag frågar vad hon anser är ett drömscenario när det kommer till samverkan mellan fritidshem och skolbibliotek svarar hon:
- Jag skulle vilja arbeta med Anna i biblioteket och på eftermiddagarna som
kontaktperson för lustfyllt läsande där jag hjälper till med utlåning och återlämning av böcker för att hålla läsandet levande på fritidshemmen.
Jag frågar Maria om hon märker en skillnad på denna skolas skolbibliotek och de skolor där hon varit verksam tidigare.
-Jag har inte arbetat på någon annan skola än denna men om jag jämför med den skolan där min dotter går så är det betydligt bättre hos oss då de inte har någon
skolbibliotekarie och för tillfället är biblioteket stängt på grund av utbyggnad av skolan.
På frågan om litteraturens roll för barn och barns utveckling svarar Maria att hon främst ser elevernas språkutveckling och språkmedvetenhet som en viktig del för deras utveckling.
Utöver detta så höjer arbetet med litteratur och läsning det kvalitativa arbetet med att nå läromålen och nivån på undervisningen på fritidshemmet. Barnen behöver en lugn typ av stimulans, så som läsningen och böcker kan ge, där de kan ge sig hän åt fantasier och förstå sin omvärld bättre.
Jag undrar på vilket sätt Maria ser att hennes och Annas engagemang för att utveckla
samverkan mellan fritidshem och skolbibliotek skulle kunna ta form längre fram. Samt hur de
32
två skulle samverka och hjälpa varandra under skoldagarna för att förverkliga denna förändring.
-Vi hade tänkt oss att jag arbetar på förmiddagarna i biblioteket och Assisterar Anna och att jag på eftermiddagarna arbetar som Annas förlängda arm. Vi vill introducera läsandet till eleverna och få upp läslusten hos dem. Vi vet inte i nuläget exat hur detta skulle gå till men att jag tillsammans med Anna tar in böcker till verksamheterna och därmed ökar läslusten. Vi vill även få till mer kontinuerlig högläsning både på skoltid och fritidstid för eleverna och för detta krävs en högre samverkan. Vi har funderat på att kanske ha en bokbuss som ibland åker emellan fritidshemmen för att väcka läslusten hos våra elever.
För att följa upp det som Maria sagt så frågar jag henne hur hon tänker och hoppas att skolan, ledningen, ska agera för att hennes och Annas visioner en dag ska bli verklighet. Maria berättar att de behöver mandat från ledningen för att få tid för att kunna göra detta uppdrag.
Ett uppdrag som egentligen inte varit uttalat. Utan något som Anna känt att hon behöver utföra i sitt uppdrag som skolbibliotekarie och som Maria hoppat på av intresse och
engagemang. Det arbete de gör ligger alltså utanför Marias ordinarie arbetsuppgifter och är något både hon och Anna arbetar med utanför sin vanliga arbetstid. Maria berättar att hon behöver blir ”frisläppt” på förmiddagarna för att på ett kvalitativt sätt kunna arbeta med samverkan mellan fritidshemmet och skolbiblioteket i syfte att öka elevernas läsintresse och på så sätt ge eleverna alla de fördelar den forskning jag tidigare nämnt kan ge. Maria önskar mer frisläppta händer i sitt arbete som pedagog på fritidshemmet och att hon ska få en buffert och mandat som ger henne möjligheten att köpa in läsplattor till alla fritidshem. Detta då det finns många bra ljudböcker och andra läs och lyssnings-lärohjälpmedel man kan arbeta med.
Hon önskar även att alla lärare och pedagoger inom fritidshemmen på skolan ska få tillgång till varsin arbetsmobil och dator så att man lättare kan kommunicera och dela tankar. Detta även som ett hjälpmedel i att lyfta samverkan mellan fritidshemmen och skolbiblioteket.
33
Som avslutande fråga undrar jag hur Maria ser på fritidshemmens arbete med läsning och samverkan med skolbiblioteken på sikt. Delvis på den skolan hon och Anna arbetar på idag och skolor generellt.
-Jag anser att alla fritidshem kan ha sina egna mål som passar den situation de befinner sig och dem svårigheter samt möjligheter de har med sin samverkan med skolans bibliotek. Men även generella mål är naturligtvis bra, som att alla har en bibliotekarie på skolan och att bibliotekarien har person från fritidshemmet som assisterar. Något som sällan finns i verkligheten men som skulle underlätta
bibliotekariens arbete och tid för samverkan. Målet tänker jag är att väcka läslusten hos eleverna och att alla får samma verktyg och tid för att kunna lyckas med att ge eleverna likvärdiga möjligheter.
3. Avslutande diskussion
Den skollag som Limberg & Hampson Lund nämner som trädde i kraft i juli 2011 och som har skärpt kraven på tillgången till skolbibliotek (Limberg & Hampson Lund 2013). Kan få det att låta som att vi idag har kvalitativa skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier i Sverige. Tyvärr ser det inte ut så överallt. Något som tidigare forskning (Eliason & Högberg 2009) påvisat samt att det finns alldeles för lite forskning kring samverkan mellan
skolbiblioteket och fritidshemmet. Ska man gå på Vygotskojs teorier eller grunderna till den skollag som trädde i kraft 2011, så är behovet av samverkan stort.
Det är även av stor vikt att biblioteken i skolorna är likvärdiga för alla elever för att ge dem rätt till samma nivå på utbildning. Detta har uppmärksammats då regeringen i november 2019 gav den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin, numera lärare på en folkhögskola, uppdraget att se över hur alla elever i Sverige ska få en likvärdig tillgång till skolbibliotek (Röshammar 2021). Fridolin visste sedan tidigare att biblioteken inte användes likvärdigt och i samma utsträckning på alla skolor runt om i Sverige. Detta trots den tidigare nämna
ändringen i skollagen 2011 som skulle säkerställa att alla skolor fick samma tillgång till bibliotek i skolan (Röshammar 2021).
