Den här uppsatsen har lyft fram tre stycken domboksfall och än fler människoöden. Vi har fått privilegiet att ta del av människors liv, i alla fall under den korta tid som de befann sig vid tinget av olika anledningar. Relationer har stått i fokus och gemensamt för alla tre fallen har den manliga och kvinnliga sexualiteten varit, om än i olika form och under olika omständigheter. I rättsskipningen har normer och föreställningar framträtt, vilket kunnat ge en glimt av hur livet för människor under 1600-talets första hälft kunde se ut i lokalsamhället. Dessa normer har bland annat influerats av religionen, sociala föreställningar och hushållsordningen. Religionen fungerade som en bärande del av samhällets föreställningar, inte minst genom den mosaiskt präglade lagen samt hur synd och brott stundom smälte samman. De sociala föreställningarna, i form av heder och ära, kom också att spela stor roll för hur normerna såg ut. Hushållsordningen och synen på familjen och äktenskapet var också betydelsefull för rådande normer som framträdde i rättssalen.171 Eftersom de människor vi nu stiftat bekantskap med framträdde i rätten så hade de av olika anledningar brutit lagen eller blivit utsatta för någon annan som brutit den. Även om brottmål var en liten del av de mål som avhandlades vid tingen så var de dock också en del av verkligheten som förtjänar att studeras och lyftas fram. Deras handlingar och ord vittnar om de omständigheter och ramverk som de hade att förhålla sig till. Olika delar av deras liv skymtas och här ryms drömmar, hopp, besvikelser, krossade hjärtan, kärlek och mer därtill.
Livets självklara väg att gå innebar ett äktenskap på vägen. Så blev inte fallet för varken Karin eller Elisabet även om det rimligtvis säkert var en del av deras livsplan så som så många andra under 1600-talet. Hur det gick för Annika vet vi inte, men chanserna att gifta sig var uppenbart sämre efter våldtäkten. Gemensamt för de alla är deras beroende av omgivningen. I Elisabets fall syntes hur avsaknaden av en make gjorde det svårt att klara sig. Annika klarade sig inte utan att hennes far drev rättegångsprocessen och försökte skaffa bevisning, trots att det emellertid resulterade i förlikning. För Karins del var beroendet av omgivningen också påtaglig då hon saknade edgärdsmän. De sociala relationerna är en spännande historia i sig, och äran spelar huvudrollen på den sociala arenan i 1600-talets samhälle. Den här tungt vägande delen av identiteten var dyrbar och det vittnar alla tre fallen om. Dessutom har fallen visat hur människornas lojalitet gentemot de som hamnade i rätten kunde se olika ut. Edgärdsmännens betydelse spelade roll och för Karins del fanns det inte några sådana som kunde komma till hennes undsättning.
Omgivningen spelade också en annan roll, nämligen den betydelsefulla rollen och lojaliteten att uppvisa vad gällde att dra saker inför rätta och lyfta fram brottsligt beteende för behandling. Som synes i Elisabets fall så lyfte de vittnande kvinnorna fram hennes fall vid tinget istället för att skydda Elisabet och hennes brottslighet. Det är intressant hur människors livsvägar låg avgörande i händerna på andra människor; det kunde vara en vän, en skvallerbytta, en make, en far, och inte minst en domare. Ärans betydelse och sociala relationer hängde samman. Vi ser det i form av beroendet av omgivningen som alla tre fallen vittnar om. Utöver det så kan den sociala kontrollen i lokalsamhället diskuteras. Lokalsamhället saknade någon egentlig poliskår eller dylikt, och var beroende av att människorna själva drog saker inför rätta och bibehöll ordningen.172 Lokalsamhället kontrollerade således sig själva. I analysen av domboksfallen har jag stundom reflekterat kring var lokalsamhällets lojalitet låg, i synnerhet vad gäller Elisabets och Karins fall. Det föreföll inte särskilt konstigt att gårdsfolket hos Karin, eller att kvinnorna hos Elisabet, valde att inte beskydda den kriminella. Istället låg det närmare till hands att göra rätt för sig och vara Gud och lagen trogen.
I det starkt präglade religiösa samhället blir det då förståeligt att lokalsamhället förmådde att utöva social kontroll mellan människor. Dessutom var det viktigt för kvinnorna och gårdsfolket att värna om sin egen heder genom att agera som ärbara människor, annars fanns risken att även de satte sitt rykte på spel. Något annorlunda såg det ut för Annika som istället var brottsoffer. Att få fast en våldtäktsman var svårt och omgivningens resurser räckte inte till för att fälla Alexi. Annika och hennes föräldrar agerad enligt konstens alla regler men med enbart ett osäkert vittne räckte inte utövandet av den annars så avgörande sociala kontrollen. Ryktesspridning, skvaller eller vad det nu kan kallas hade en central funktion i lokalsamhället när det kom till att hålla uppsikt på varandra och ens handlingar. Skyldigheten att rapportera avvikande beteende var självklart. Tillsammans utövade hela lokalsamhället kontroll över varandra och bibehöll ordningen. 173 Det verkar varit svårt att dölja sina kriminella aktiviteter och anförtrodde människor sig till andra kanske de heller inte kunde räkna med att det stannade där. Vart människor än gick fanns ögon som såg, ibland till ens fördel och ibland till ens nackdel.
Alla tre kvinnorna befann sig i olika typer av krissituationer och försökte att handla och påverka sin situation inom de ramar de kunde. Handlingsutrymmet satte upp möjligheter och begränsningar för kvinnorna att ta sig ur sina knipor. Karin försökte truga fram ett äktenskap med Mats, vilket resulterade i ytterligare en krissituation i och med en död person. Elisabet var
172 Taussi Sjöberg 1996, s. 132-133, 154, 181
ogift kvinna med barn och försökte agera inom de ramar som hon kunde på grund av sin könsroll och civilstatus. Annika som var underordnad sin far var beroende av rådande lösningsstrategier som resulterade i förlikning. Det blir i dessa fall tydligt att könsrollerna kom att spela roll för människors möjligheter att påverka sina liv. Religionen, sociala föreställningar (heder, ära och social kontroll) och hushållsideologin kom att påverka föreställningar om genus och hur detta legitimerades.
Uppdelningen mellan det manliga och kvinnliga blir, enligt Hirdman, meningsskapande eftersom människor tar sig fram i världen utifrån sysslor, vem som gör vad och platser. Kvinnan gör en viss sak på en viss plats medan mannen gör en viss sak på en viss plats. I varje samhälle existerar det osynliga kontraktet mellan könen som berättar om förhållandet mellan män och kvinnor, vilka föreställningar som råder kring hur de ska vara mot varandra, i det stora som i det lilla vardagliga. Kontraktet består av samhällets rådande föreställningar och skapar isärhållande och hierarkier.174 Syftet här har varit att kasta ljus på 1600-talets förhållande mellan män och kvinnor i lokalsamhället genom studiet av tre fall för närläsning. De relationer som yttrar sig i domböckerna har givit förståelse för hur livet kunde se ut för människor under den här tiden. Vissa faktorer har spelat stor roll för förståelsen av genusrelationerna, särskilt religionen, sociala föreställningar och hushållsideologin. Dessa faktorer är inte fristående utan samverkar för att förklara och förstå hur det kunde se ut. Till att börja med var lagen sammanvävd med det religiösa och brottet mot de juridiska lagarna kom också att vara ett brott mot Gud.175 Det här var en gemensam grund för män och kvinnors sätt att ta sig fram i världen och likaså en gemensam grundläggande dygd, att vara gudsfruktig.
Att var dygdig var centralt i 1600-talets samhälle. Det här tankesättet skapade mening åt manligt och kvinnligt och hängde inte sällan ihop med sexualiteten, som i sin tur kunde spela stor roll för hedern och äran. Vad som anses som manligt och kvinnligt måste motiveras med hjälp av någon ideologi och under den här tiden kom den att vara religionen. Religionen bidrog till att sätta ramverket för relationen mellan män och kvinnor, inte minst genom äktenskapssynen. Mäns överordning över kvinnor sågs som Guds vilja och att ifrågasätta den här ordningen var inte tänkbart.176
174 Hirdman 1988, s. 51-54
175 Lindkvist & Sjöberg 2004, s. 364-366
Förhållandet mellan könen påverkades också av andra krafter än religionen, Gud och äktenskapet samt dygden. Kontraktet mellan könen formades även av andra krafter, så som föreställningar kring heder, ära och hushåll.177 Heder och ära var en essentiell del av människors anseende, vilket Elisabet, Karin och Annikas historier vittnar om. Hederns organiserade kraft i lokalsamhället gjorde att beskyddandet av hedern var viktigt.178 Utan hedern eller äran i behåll kunde livet få en annan vändning och det visste alla tre kvinnorna om.
Därtill kom hushållsideologin att spela roll för män och kvinnors villkor. Här skall särskilt sedligheten och äktenskapet betonas för att förstå människors möjligheter och begränsningar i sitt agerande. Kön var en viktig faktor som påverkade dessa möjligheter och begränsningar och här kan civilstatus särskilt betonas.179 Alla tre kvinnorna har analyserats i ljuset av betydelsen av äktenskap och civilstatus. Vi har sett hur hushållet som social trygghet spelat enormt roll för kvinnorna i en tid då beroendet av andra var självklart. Det begränsade handlingsutrymmet hänger samman med det här då beroendet av andra hängde samman med att underordna sig någon.180
Trots att flera hundra år passerat sedan Elisabets, Karin och Annikas historia utspelade sig, är det möjligt att närma sig dem, försöka förstå dem och beröras av deras livsöden. Deras berättelser har i den här uppsatsen fått nytt liv. Det är inte för avsikt att moralisera det svunna samhället eller dess förhållanden, utan enbart att lyfta fram de svunna berättelserna på deras villkor, för att skapa djupare förståelse för hur livet kunde arta sig för människor i 1600-talets lokalsamhälle i Sverige. Den här ambitionen har det mikrohistoriska perspektivet tillgodosett. Genom att tillåtas närläsa några få domboksfall och analysera dessa träder en betydelsefull berättelse fram om kanske främst kvinnor, men så även män och relationen däremellan och alla de aspekter som är bidragande till förståelsen av genus och relationen mellan män och kvinnor. Här har det pekats på hushållsideologin, religionen samt sociala föreställningar genom hedern och äran som värdehandling. Konstruktionen av kön gör sig synlig i vardagslivet, i kvinnornas berättelser vid tinget, i brottsligheten och bestraffningen. Det manliga och kvinnliga är inte frånskilt från den sociala och religiösa samhällsordningen, precis som könsrollerna gör sig påminda i de sociala och religiösa föreställningarna.
För att det ska vara möjligt att berätta någonting om det lilla bör det sättas i relation till det stora. Med hjälp av kunskapen om samhällets större strukturer kan det lilla förstås och det
177 Österberg 1997, s. 22
178 Andersson 1998, s. 34-37
179 Andersson 1998, s. 13-16, 40, 87, 123
blir möjligt att se de enskilda nyanserna som antingen kan fördjupa eller utmana den stora bilden. 181 I förlängningen behandlar alltså mikrohistoria även den stora historien, där människors levnadsvillkor i det här fallet framträtt, präglade av samhällsförändringar. Det ”stora” har i den här studien bestått av det tidiga 1600-talets lokalsamhälle, där en viss typ av föreställningar rådde och formade människors liv och vardag. Genom ett mikrohistoriskt perspektiv har människors livsvägar sett dagens ljus och i framtida studier kan deras berättelser få sällskap av desto fler för att inte bara fördjupa förståelsen utan också för att bredda den. Mikrohistoria banar väg för fortsatta studier och bredare förståelse, där hjälp av desto fler fall kan vidga det lilla nyckelhål av en svunnen tid som vi nu har fått ta del av.