Mord och löften om äktenskap

I nästa fall möter vi en kvinna vid namn Karin som dömdes för dråp med vilja, alltså mord, på Matz Nilsson. Det 26 februari 1644 stod Karin i rätten, för att stå till svars för Matz Nilssons död. Under julen som gick hade Matz och Karin haft sexuellt umgänge, vilket Karin erkände var riktigt. Matz hade lovat att äkta henne, men Matz blev sjuk och sängliggande. Karin hade då försökt att få tala med honom, men blivit förvägrad då han ignorerat henne och inte svarat henne. Karin kom att beklaga sig hos sin värdinna Brita i Alberga över att Matz inte ville prata med henne. Matz Nilssons kamrat Carl hade hört Brita och Karin talas vid och uppmanat Karin att inte vänta på Matz då han aldrig skulle komma att ta henne till hustru.¹¹⁴

Matz bröt sedermera tystnaden och tog sig upp ur sängen för att be Karin om ursäkt. Till svar tycks Karin ha understrukit att Matz faktiskt lovat henne äktenskap som inte fullbordats, men att hon inte ville honom något ont. Matz bad sin kamrat Carl att förse Karin med en tunna korn, vilket också skedde. Texten fortsätter sedan att berätta att gårdsfolket och Carl emot kvällen begav sig till badstugan för att tvätta sig. De bad Karin att följa med, men hon insisterade att hon skulle bli hemma för att ta hand om den sjuka Matz. Efter en stund kom Karin springandes från stugan och ropade: ”Gud nåde mig Matz har slagit sig till döds”. Karin jämrade sig och bad folket gå till granngården för att de skulle komma och se hur Matz skadat sig och bad att de inte skulle säga att hon varit ensam med honom i stugan när det skedde.¹¹⁵

I rätten frågades därefter Karin om hon inte hört något från Matz när han skadat och dödat sig själv. Karin uppgav då att hon enbart hört rosslande i halsen, gått in till sängen och lyft på Matz tröja följt av blodsprutande upp i taket. Andra vittnen kallades till att frågas ut i rätten. En av dessa var Oloff Persson i Allberga och han berättade att det även fanns blod på bordet i rummet. Flera andra vittnen instämde i det. Tomas Matzsson i Grytteby, Per Larsson i Alberga, Thomas Andersson i Huusby och Erich Tomesson berättade att den döde låg vidöppen med sin högra arm åt väggen men att såren vittnade om att kniven var utdragen fram åt golvet, trots att

114 s. 192

den döde inte var vänsterhänt och att kniven låg vid hans sida i sängen. Karin förmanades att bekänna hur det var när hon var själv därinne med honom, varpå hon nekade och sa att det var hans eget dåd. Karin frågades då om hon kunde göra sig fri med goda män, men hon kunde hitta någon som varken kunde eller ville. Domaren frågade nämnden om de kunde fria henne, varpå samtliga uppgav att de inte kunde försvara henne. Hennes brott benämndes istället som dråp med vilja enligt 16:e kapitlet samt att giva liv för liv. ¹¹⁶

Till att börja med kan det konstateras att Karin verkar representera sig själv i rätten. Det verkar alltså som att hon för sin egen talan, trots att det inte var lagenligt korrekt. Så som tidigare forskning dock visar, var det inte ovanligt att så var fallet i den rättsliga praxisen.¹¹⁷ Det är intressant att Karin befann sig som svarande i rätten, eftersom tidigare forskning pekat på att kvinnor i regel befann sig i rätten som kärande, även om det här under 1600-talet ändrades till att kvinnor också i högre utsträckning agerade självständigt som svarande och vittnen.118

Genom domtexten får vi också veta att Karin och Matz haft sexuellt umgänge, följt av löften från Matz att äkta henne. Ett sätt att tolka det på kan vara att Matz helt enkelt lurats för att få sex och aldrig menat att de över huvud taget skulle gifta sig, även om det här förefaller ha varit Karins skäl till att ha sex. Ett annat sätt att tolka det på skulle kunna vara att diskutera kring om det initialt fanns en önskan från Matz sida att göra rätt för sig och äkta Karin. Kanske kan det också antas att det sexuella umgänget inte enbart skedde en gång utan att någon slags relation etablerade sig, eftersom det yrkas på äktenskap. Eftersom rätten blivit varse om deras sexuella aktiviteter kan vi också anta att Karins anseende redan från början, innan den här rättsprocessen var startad, var skadat. Det personliga anseendet var som tidigare forskning pekat på av stor vikt i rättsprocessen.¹¹⁹ Eftersom äran var en väsentlig del av människors identitet, kan vi ana att Karins ära sattes i gungning och till och med fråntogs henne i och med lägersmålet. En hotad eller fråntagen heder eller ära var bland det värsta som kunde ske.¹²⁰

Det kan också reflekteras kring om det från Karins håll var en strategi att inleda en sexuell relation med Matz i hopp om ett äktenskap och bättre liv. Inte otroligt är det att Karin kanske var fattig och enbart såg vägen ut ur fattigdomen genom att försöka locka till sig en friare, nämligen Matz. Tidigare forskning har visat hur sexuellt umgänge ibland kunde fungera som en strategi för kvinnor för att förverkliga drömmen om äktenskapet. Karins plan misslyckades dock och efter konflikter och gräl kom Matz att förlora livet. Mycket stod på spel och det visste

116 s. 192

117 Taussi Sjöberg 1996, s. 96

118 Sundin 1992, s. 105

119 Andersson 1998, s. 34-37

säkert Karin. Med hedern som insats beslutar hon sig ändå att den sexuella relationen med Matz kan vara värt det för att så småningom titulera sig hustru.¹²¹ Dessutom kan Karins ihärdiga försök att få Matz att äkta henne ses som ett gediget försök att försvara sin heder, genom att försöka få äktenskapet att gå i lås. Två ogifta parter som inlett sexuellt umgänge kunde ju gifta sig för att legitimera sitt umgänge och därmed inte längre vara varken syndiga lagförbrytare.¹²²

Det var kanske lättare för Matz att backa från löftet om äktenskap, även om det innebar att han begått ett sedlighetsbrott. Tidigare forskning har pekat på hur det manliga anseendet inte blev lika skadat som kvinnans. Kvinnan degraderades i och med lägersmålet från att förmodligen ha varit en ärbar piga till att bli någonting mindre och sämre, benämnt som kvinnfolk ofta. Mannen däremot fortsatte att vara samma man som innan i en helt annan utsträckning.123 Därför är det kanske inte så konstigt att Karin trugar och ber om äktenskap och försöker bibehålla sin heder och ära.

Löften om äktenskap tar en vändning i och med Matz insjunkande. Frågan är varför. Tar vi könsroller i beaktning kan vi resonera kring anledningar till Matz förvägran att tala med Karin och varför äktenskapslöftet inte tycks gälla längre. En man som ligger svag, sjuk och sängbunden och beroende av vård är kanske inte idealt förenlig med den manliga könsrollen. En man skulle vara stark, beskyddande och omhändertagande av sin hustru och hushåll. Män skulle kunna utföra fysiskt arbete, vid sidan om sin hustru i hushållet.124 Istället låg Matz där, ynklig och omanlig i beroendeställning av andra. Kanske levde han inte längre upp till könsrollen och följaktligen inte matchade det som en potentiell make var tänkt att vara. Han hade gått från att vara en manlig man till att stiga ner från den här rollen och bli någonting mindre än en man. Kanske var det till och med rent utav en förnedrande känsla han kände och därav avvisade Karin. Det skulle också kunna vara så att äktenskapslöftena enbart är någonting han lockat Karin med för att få sex, medan Karin å andra sidan hade en egen agenda där äktenskapslivet var målet medan sexuella umgänget var medlet för att nå dit. Det framkommer heller inte om äktenskapslöftena enbart uttalats mellan fyra ögon eller om det finns andra personer som också bevittnat löftet direkt.

Gårdsfolket uppmuntrar Karin att följa med för att tvätta sig, men säger sig vilja ta hand om Matz. En stund senare beklagar sig Karin över att ha funnit Matz död. Hon tillkallar sig de andra snabbt för att de ska se hur Matz dött, men uppmanar dem att inte säga att hon varit själv

121 Lindstedt Cronberg 1997, s. 184-187

122 Sandén 2014, s. 99-103

123 Lindstedt Cronberg 1997, s. 237-238

med honom. Det här kanske är desperat ett sätt för Karin att få vittnena att ta hennes sida. Däremot vet vi faktiskt inte om Karin begick dådet, eftersom det är en tolkning utifrån vittnesberättelserna. Det verkar som att Karin faller särskilt på det faktum att knivens placering och såret inte hänger samman med att Matz är högerhänt. Å andra sidan är det ju inte omöjligt för en högerhänt person att använda sin vänstra handen för att hugga sig själv. Vi får dock aldrig veta vad som verkligen hände i det där rummet där Matz låg sjuk. Oavsett, så verkar det som att vittnena, nämnden och domaren såg det klart – att Karin dödat Matz.

Lojaliteten gentemot Karin är obefintlig och istället kan tänkas att berörda vittnen hyste lojalitet gentemot lagen, Gud och bibehållande av dygden, vilka alla tre var betydelsefulla aspekter av vardagslivet för människan på 1600-talet.¹²⁵ Dessutom var det allmogens uppgift att rapportera oacceptabelt beteende. Den här typen av transparens i samhället var önskvärd och togs på allvar.126 Saker och ting som skedde i skymundan skapade misstankar och var tecken på avvikande beteende.¹²⁷ Det här borde Karin ha varit medveten om och kanske är hennes desperata försök att få grannarna att inte säga att hon var själv med Matz ett sätt att ta sig ur knipan.

Låt säga att Karin begick dådet. Vad hade hon då för motiv? Karin blev införstådd med situationen och att Matz aldrig skulle gifta sig med henne. Insikten om att hon förblir en ogift besudlad kvinna då giftermålet aldrig kommer ske, försätter Karin i något av en krissituation. Hur skall hon nu behålla sin ära i så gott skick som möjligt efter den sexuella relationen med Matz? Kanske blir vägen ut att Matz dör ifrån henne, innan ett äktenskap hunnit ske. Kanske fanns det tankar hos Karin om att Matz död skulle ge henne en liknande roll såsom änkor hade under 1600-talet. Änkorna steg i social rang och bytte i princip kön i och med makens bortgång och fick i princip lika rättigheter som män.¹²⁸ Kan sådana tankar ha påverkat hur Karin försökte lösa sin situation som lägrad ogift kvinna, med en friare som ångrat sig. Det här kan vi givetvis inte veta, men däremot har tidigare forskning visat hur kvinnors handlingsutrymme och kvinnans position som ogift och sexuellt aktiv inte var en särskilt positiv väg att vandra i 1600-talets samhälle.¹²⁹ Det kan alltså antas att Karin de facto befann sig i något av en krissituation när Matz avsäger sig äktenskapslöftet.

I domboken berättas hur ingen kom till Karins undsättning för att fria henne. Under den här tiden vet vi att edgärdsmännen spelade roll för hur domen föll ut. Om tillräckligt många

125 Lindkvist & Sjöberg 2004, s. 364-366 ; Stadin 2004, 30-32; Taussi Sjöberg 1996, s. 154

126 Taussi Sjöberg 1996, s. 154

127 Taussi Sjöberg 1996, s. 154

128 Sundin 1992, s. 103

hade kunnat intyga att Karin var en ärbar kvinna hade kanske hon kunnat möta ett annat öde. Ryktet om osedligheten bör ha spelat roll här på så vis att även om Karin innan Matz och hennes relation hade ett obefläckat rykte var det raserat i och med det sexuella umgänget. Hade hon ansetts som en ärbar kvinna hade det inte varit några problem för henne att möta anklagelserna med hjälp av edgärdsmän som gick i god för hennes goda karaktär. Tidigare forskning har pekat på betydelsen av anseendet som kunde bekräftas av edgärdsmän. Kunde några sådana inte framträda var det detsamma som att bekräfta skulden.¹³⁰ Sociala relationer var av stor vikt för intygandet av en anklagad persons karaktär och ärbarhet. Den kvinnliga äran var sammanlänkad med sedligheten med även hushållstillhörigheten.¹³¹ Ett gott rykte hade kanske således kunna varit till Karins fördel. Det är vidare något diffust hur Karins hushållssituation såg ut, men av texten att döma verkar det som att refererandet till ”gårdsfolket” innebär att Karin var en del utav ett hushåll. Således hade Karin dessutom förstört hushållets anseende ännu mer om de inte sökte upprättelse genom att hon skulle få sin dom. Husbonden kunde uppleva att tjänstefolk eller andra hushållsmedlemmar skämt dennes hus, genom sina handlingar som sedlighetsbrott och inte minst mord.¹³²

Dessutom var det på 1600-talet en hårfin skiljelinje mellan brott och synd, om ens alls. Brottshandlingar var inte bara brott mot mänskliga lagar utan även mot Gud.¹³³ Karin hade begått ett sedlighetsbrott och dråp enligt lagboken, men det facto att religionens prägel var så stark i samhället på den här tiden, gjorde att hennes handlingar blev bannade på flera plan – det världsliga såväl som det religiösa planet. Karin bestraffas med döden för sitt dåd, vilket hänger samman bra med tidigare forskning som har visat att hårdare straff förekom vid hårt våld, även om böter generellt var vanligare.¹³⁴ Karin går således ett tragiskt öde till mötes för sitt brottsliga beteende. Drömmen om ett äktenskap tog slut och resulterade i en dom för dråp och inte minst att mista livet.

I den genusskapande processen som ligger till grund för manligt och kvinnligt betonas olikheter och hierarkiska föreställningar. ¹³⁵ Isärhållandet av könen är särskilt intressant eftersom Karins våldshandling inte var den typiskt kvinnliga. Kvinnligt våld hade sällan en dödlig utgång om det inte rörde sig om barnamord. Här avviker alltså Karin från det kvinnliga mönstret på 1600-talet i och med Mats dödliga utgång.¹³⁶ 1600-talets kvinnosyn innebar att en

130 Lindkvist 1996, s. 46-48

131 Andersson 1998 , s. 143

132 Taussi Sjöberg 1996, s. 148

133 Lindkvist & Sjöberg 2004, s. 364-366

134 Sundin 1992, s. 163

135 Hirdman 2003, s. 11ff

hedersam kvinna var tyst, tålig och underordnad mannen.¹³⁷ Nog var Karin underordnad Matz, som hade handlingsutrymmet och makten att avsäga sig äktenskapslöftet. Kvar blev Karin utan chansen att upprätthålla sin heder och ära genom att äkta Matz. Karin saknade således handlingsutrymme för att försöka påverka äktenskapet och kunde heller inte förbättra situationen – lägrad, ogift och säkerligen med en stämpel som misslyckad. Mannen är överlägsen kvinnan i Hirdmans genussystem. Samspelet och varandet mellan könen bidrar till att genusföreställningarna lever vidare.¹³⁸ I relationen mellan Karin och Matz bekräftas idén om en hierarkisk manlig överordning, precis som samhället då föreskrev var normen. Det här var en ordning given från Gud och inte föremål för ifrågasättande.¹³⁹ Könsrollerna som yttrar sig i Karin och Matz berättelse, så som vi har sett ovan i deras berättelse, kommer till uttryck i våldet, i sexualmoralen, i synen på mannen som överordnad, i äktenskapet och i äran.140