Våldtäkten på Annika

Den 3/3 1626 befann sig Michill Jönsson i Exareby vid tinget för att kära på sin dotters vägnar till den ädla och välborna herren och greven Jahan Skyttes tjänare Alexi. Alexi var ryss och ska några veckor tidigare ha våldtagit Michills dotter på vägen mellan Örebyhus och Exareby. Annika ombads av rätten att berätta hur det ska ha skett. Annika berättade då att Alexi tagit hennes häst, trots att han lagt sin kappa och värja i en annan släde. Alexi bad Annika att sätta sig i släden, vilket hon gjorde. Alexi ska sedan ha sagt till henne att ”får jag göra med dig som jag vill, så vill jag giva dig penningar”. Det ville inte Annika. Då hade Alexi tagit ut sin kniv och sagt: ”får jag icke göra med dig som jag vill så skall jag sticka dig till döds”. Det här gjorde Annika illa till frids och Alexi gömde kniven och tog omkull henne i den lilla släden där de satt. Annika började då ropa, varpå Alexi slog henne på munnen två gånger. Därefter löste han upp sina byxor och lade sig på Annika. ¹⁴¹

Skjutsgossar som körde framför tillfrågades sedan av rätten. Den ene pojken frågade om han hörde något, varpå han svarade att han nog hörde henne ropa. Annia berättade att Alexi legat på henne till dess att Öreby drängarna kom ut ur skogen körande med ett vedlass. Drängarna tillfrågades av rätten om de sett någonting av det som berättats, men svaret blev att de båda satte i släden när de körde förbi dem. Något mer än så hade inte drängarna sett. När

137 Sandén 2014, s.20-21

138 Hirdman 2004, s. 113-125

139 Stadin 2004, 297

140 se ex Taussi Sjöberg 1996, s. 126; Bergenlöv, Lindstedt Cronberg & Österberg 2002, s. 59; Stadin 2004, 297-298; Andersson 1998, s. 34-37

drängarna kommit en bit bort hade Alexi gått upp ur släden och bundit upp sina byxor och sagt till Annika att köra hem igen. Alexi hade då gått fram till den andra släden där hans kappa och värja låg och kört sin väg. Annika körde efter in till Jgelsbo¹⁴² och gick in. Per Michilsson i Jglebo frågade i rätten om Annika hade klagat över något medan hon var där hos dem, varpå han svarade att Annika inte gjort något sådant. De gav henne mat och därefter körde hon hem. Däremot sa Pers mor att Annika hade gråten i ögonen. Annika hade sedan kommit hem till sina föräldrar och klagat, varpå de tog med henne till kyrkoherden och bett om hjälp. Därefter togs Annika till Forsmark där hon bedömdes av trovärdiga kvinnor för att utröna om någon skada var skedd. Kvinnorna fann inte någonting som yrkade på det.¹⁴³

Alexi hade hjälp utav en ärlig och högt betrodd tolk när han tillfrågades om vittnessagan emot honom. Alexi nekade och yrkade på att han endast slagit henne därför att hon inte körde fort samt att när han skulle ut ur släden lossnade byxorna, vilket inte hade med henne att göra. Tinget tog då upp att Alexi i den förra rannsakningen bekänt att han brottats med Annika, varpå han svarade att han gjorde det i räddhåga. Tinget bedömde fallet som en oviss handling där det inte fanns liknelser förenliga med Lagen, förutom den lille gossen som vittnade att han nog hört henne ropa. Således sades att de två parterna skulle talas vid i försök att förenas. Efter diskussioner enades de om att Alexi skulle betala 30 daler innan nästa påsk och därmed var de förenade.144

Till att börja med för Annikas far hennes talan vid tinget, då han kärde å hennes vägnar. Tidigare forskning har visat att det enligt lag skulle vara så, även om det emellanåt fanns en diskrepans mellan lagen och praxis.¹⁴⁵ Precis som i Annikas fall så var det betydligt vanligare att de kvinnor som befann sig i rätten var där som kärande, än som svarande.¹⁴⁶ Att Annikas far agerar som kärande å sin dotters vägnar är således helt tidsenligt i linje med tidigare forskning, som visat att kvinnor spelade en underordnad roll i de rättsliga sammanhangen.¹⁴⁷ Kvinnans underordning, i det här fallet Annikas underordning av sin far, behövde inte innebära förtryck eller lidande.¹⁴⁸ Snarare kan den förklaras som en del av den sociala trygghet det innebar att vara del av ett hushåll, där den givna ordningen erbjöd rättigheter som i det här fallet Annika kunde ta del utav genom sin fars beskydd.¹⁴⁹

142 felstavning i domboken, vilket gör att det är svårt att veta vilken ort skrivaren av protokollet menar.

143 s. 58 144 s. 58.59 145 Taussi Sjöberg 1996, s.96 146 Sundin 1992, s. 162 147 Sundin 199xx, s. 103 148 Sjöberg 2008, s. 165-168 149 Sandén 2014, s. 67

Tryggheten som hushållet gav var essentiell, men när någon i hushållet drabbades av att få sin heder och ära fråntagen var det en fråga om hela hushållets anseende.¹⁵⁰ Annikas heder och ära blir utmanad och bestulen i och med det påstådda sexuella övergreppet. Oavsett om det bedöms som lägersmål eller våldtäkt har ett sexuellt umgänge ägt rum. Sexuellt umgänge var starkt förknippat med den kvinnliga äran, där ett hot mot den måste försvaras om det skulle vara tal om att bibehålla sitt ärbara kapital.¹⁵¹ Den ogifta Annika var i stort behov av att föra rättsprocessen för att bevara sin heder och ära eftersom att bli fråntagen sin heder var bland det värsta som en människa kunde erfara.¹⁵² Annika kunde valt att inget säga alls om sin upplevelse med Alexi i droskan. Att offentliggöra sin berättelse om våldtäkten innebar med säkerhet skam, obehag och skuld. Avvägandet om det för en kvinna var värt att ta fallet till rätten måste ha varit en svår avvägning och även om det inte finns någon information om Annikas kontemplerande kring det här så visste hon förmodligen att bevisningen kunde falla, men hoppades på upprättelse genom sin fars talan.

Det här för oss in på äktenskapets betydelse i 1600-talets samhälle. Tidigare forskning har med råge betonat äktenskapets betydelse.¹⁵³ Annika som nu inte längre var oskuld i väntan på att få ingå äktenskap och skapa sig ett eget hushåll och en egen framtid, befann sig nu i något utav en kris. För nog kan det antas att även Annika, liksom människor i regel under 1600-talet, drömde om äktenskapet som var betraktad som den tidens högsta livsform.154 Nu var hon istället bestulen på sin dröm och det är möjligen inte orimligt att hennes självbild som blivande ärbar hustru var mörkad och befläckad i och med det sexuella umgänget. Det kan reflekteras kring vilka möjligheter Annika nu såg framför sig i sitt kommande liv; skulle hon ens kunna bli gift nu när hon inte var oskuld? Hennes könsroll som blivande hustru var i och med det här målet äventyrad. Hennes bästa chanser för upprättelse var just att driva rättsprocessen i hopp om att bevara sin heder. Mökränkning förekommer inte som begrepp i rättsprotokollet men det kan på god grund antas att det är så domstolen bedömer fallet, eftersom rubriceringen innebar att en man legat med en ogift kvinna.¹⁵⁵ Annikas ära var kränkt och äventyrad och vid mökränkningsbrott tenderade mannen att dömas till böter till kvinnans far för att kompensera och upprätta motparten, i det här fallet Annika.¹⁵⁶ Den kvinnliga oskulden fungerade som en betydelsefull handelsvara för att få sin dotter bortgift, medan en våldtagen kvinna försämrade

150 Andersson 1998, s. 34-37 151 Taussi Sjöberg 1996, s. 131 152 Sandén 2014, s. 62-63 153 Sandén 2014, s. 136 154 Stadin 2004, s. 298 155 Sandén 2014, s. 88 156 Sandén 2014, s. 88

möjligheterna att lyckas gifta bort sin dotter.¹⁵⁷ Annikas framtid var för hennes föräldrar säkerligen problematisk i och med den sexuella händelsen.

Dessutom har det i tidigare forskning visats att våldsbrotten var mansdominerade vad gäller förövaren. När kvinnor kom på tal i våldsbrott var de oftast offer.¹⁵⁸ Det här stämmer väl överens med fallet där Annika spelar rollen som brottsoffer och Alexi som förövare. Först lär Alexi, enligt domboksprotokollet, velat köpa sex av Annika varpå hon inte velat acceptera det. Därefter övergick han till knivhot för att få sex. Utifrån Annikas vittnesmål så är det ingen tvekan om att det rörde sig om en våldtäkt, men ord stod mot ord. Utan bevisföring förenlig med lagen så kunde inget annat dömas än mökränkning, vilket kan tolkas som att Alexi faktiskt medgav att sexuellt umgänge ägt rum, fastän under andra förhållanden än med våld. Mökränkning, sexuella relationer utanför äktenskapet, drabbade enbart mannen rent straffmässigt.159 Således gavs Alexi det rättsliga och moraliska ansvaret för det sexuella umgänget och således även initiativtagare. Dessutom innebar den påstådda våldtäkten ett brott och hot mot äktenskapet som sådant och i sin tur även hushållet, som en grundläggande del av samhällsordningen. Tidigare forskning har visat hur den mosaiska lagen betonade äktenskapet och den inomäktenskapliga sexualiteten.¹⁶⁰ Alexi hade alltså, om brottet hade bedömts som våldtäkt, brutit mot flera nivåer av lagar och normer i samhället.

Sambandet mellan våld och manlighet kan diskuteras utifrån de manliga och kvinnliga könsrollerna och hur de förankrades i dygder. Den kvinnliga hängde tätt samman med hennes sedlighet på ett sätt som inte betonas i samma utsträckning för män. Det dygdiga har i tidigare forskning också beskrivits som det förnuftiga, men gemensamma drag för män och kvinnor har bland annat också varit äktenskapskärlek och kristen etik.¹⁶¹ Alexi som ärbar man bör alltså också varit ifrågasatt, inte minst eftersom han skämt sin nästas blivande hustru. Annikas framtid var säkerligen utstakad som att bli hustru, men Alexi kom att beröva den blivande ospecificerade maken till Annika på hennes oskuld. Respektlösheten för äktenskapet och den kristna etiken som Alexi uppvisat gör hans manliga karaktär något skakad, eller bör åtminstone ha gjort det med tanke på vad tidigare forskning visat. Det verkar dock i domboken som att Alexi kommer smidigt undan med enbart böter.

Att det är ett våldsbrott är knappast diskutabelt om man ser till de verbala hoten och fysiska knivhoten Alexi genomför gentemot Annika. Att han dessutom ändrat sin utsaga vid

157 Sandén 2014, s. 88

158 Taussi Sjöberg 1996, s. 126

159 Sandén 2014, s. 88; Stadin 2004, s. 45

160 Bergenlöv, Lindstedt Cronberg & Österberg 2002, s. 59

något tillfälle som det dock ej finns dokumenterat något mer kring, tyder på att han faktiskt våldfört sig på henne, men att uppenbara bevis inte var tillräckliga enligt lagen. Elisabets föräldrar gör så gott de kan för att få fram bevis genom att direkt ta med sin dotter till kyrkoherden och kvinnorna för undersökning som intyg på våldföring. Att de inte hittar något är inte så konstigt. En våldtäkt kan självfallet äga rum utan blodvite eller söndriga kläder, men vad skulle man annars gå på? Sverige var ju i en process att bygga en rättsstat baserat på ett gediget lagsystem¹⁶², vilket innebar att bevisföringen säkert gavs särskild tyngd som sig bör i en rättsstat.

Att våldtäkt var ett hemskt brott var lagen tydlig med och det hårda straffet motsvarade det här.¹⁶³ Att bryta edsöret innebar som straff att förlora all sin egendom, höga böter eller förvisning. Bevisningen var däremot specifik, kvinnan skulle kunna uppvisa blodvite, sönderrivna kläder och ha ropat på hjälp.164 Annika och hennes föräldrar var snabba med att försöka framkalla och bevara dessa typer av bevisning genom att fortast möjligt ta med sig Annika till kyrkoherden och kvinnorna för undersökning om våldtäkt. Trots att våldtäkten lär ha skett, så finner inte kvinnorna några fysiska bevis hos Annika. Det här måste ha varit ett nederlag för Annika så väl som för hennes föräldrar. Hennes ord eller vittnesmål betydde ingenting utan bevisningen.

Fallet präglas av en konflikt mellan Annikas far och den svarande Alexi och som tidsenligt är, fungerade tinget som en plats för att lösa just detta.¹⁶⁵ Ett löpande mål för de lokala aktörerna var att konflikterna skulle resultera i en lösning, vilket gjorde att rättvisa många gånger skipades i bötesform för att kompensera den andra parten.¹⁶⁶ Det här var vad som skedde även i det här domboksfallet, där parterna diskuterar fram och tillbaka vad för slags summa som är rimligt för att de båda skall gå därifrån förlikade (förenade). Böter var ju ett typiskt straff under 1600-talet just för att skapa så lite spänningar som möjligt mellan människor och samtidigt bevara anseendet.¹⁶⁷

Det kan också föras en diskussion kring offerrollen i förhållande till manligt och kvinnligt i det här våldtäktsfallet. Lagstiftningen kring våldtäkt yrkade på att männen runt det kvinnliga brottsoffret skulle kompenseras.¹⁶⁸ Således kan reflektioner kring vem det verkliga brottsoffret i frågan var, kvinnan eller omgivande manliga överordnade. Enligt lagstiftning var fokus riktat

162 Lindkvist 1996, s. 46-48

163 Häthen & Nilsén 2004, s. 46

164 Lindstedt Cronberg 1997, s. 124-126

165 Lindkvist 1996, s.46-48

166 Lindkvist 1996, s. 48

167 Sundin 1992, s. 77-82, 137-140

mot de närstående männen i kvinnans närhet, som att dessa män blivit fientligt attackerade. Det är inte konstigt i sin tid, eftersom kvinnan ansågs vara en värdefull egendom värd att skydda, inte minst för en far eller make. Således verkar det som att våldtäktsbrottet i Annikas fall också är en fråga mellan män, snarare än mellan det kvinnliga offret och gärningsmannen.

När Hirdman talar om genus förstås det som en gedigen process som skapar det maskulina och feminina i samhället. I den här processen betonas olikheter och hierarkiska föreställningar. Genussystem är begreppet Hirdman använder.¹⁶⁹ I 1600-talets samhälle och i Annikas fall betonas olikheter mellan könen. Annika är hjälplös och passiv, Alexi är dominant och aktiv i sexhandlingen. Annikas öde som lägrad ogift kvinna är också helt olik Alexis som sexuellt aktiv man. Annikas kvinnliga ära blir desto mer skadad, än Alexis. Alexi kom att ensam stå skyldig för händelsen, medan Annika stod fri från skuld, trots att det inte dömdes som våldtäkt. Mökränkning kommer visserligen aldrig på tal i domstolsprotokollet, men med tanke på domens utfall, så lär det vara så tinget betraktat ärendet som möjligt att döma. Därmed blev Alexi, som man, enskilt ansvarig, medan Annika stod utan rättslig skuld. Det som skapar maskulint och feminint i ett samhälle är en omfattande mångfacetterad process, där olikheter och hierarki betonas. Genussystemet bygger på principerna dikotomi och hierarki. Mannen är i det här systemet normen och överlägsen. Det osynliga kontraktet mellan könen, samspelet och varandet, bidrar till att dessa föreställningar fortlever.170 I rätten framträdde alltså normer och föreställningar kring våld och sexuella relationer. Därtill yttrades också manligt och kvinnligt i förhållande till sex och våld. Genuskonstruktionerna som yttrar sig ledde i Annikas fall till förlikning och säkerligen med en oviss framtid och inte minst till en obehaglig oönskad självbild som belägrad ogift kvinna.

169 Hirdman 2003, s. 11ff