Syftet med denna uppsats var att undersöka hur det nya lagstiftningsinitiativet kan förebygga samt utkräva ansvar i brott mot mänskliga rättigheter i företags värdekedjor. Bakgrunden till det nya initiativet är att det finns en ökad medvetenhet om företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter inom företagssektorn i allmänhet och i den globala värdekedjan i synnerhet. Även om det idag finns ett utkast till ett direktiv och således en frånvaro av ett formellt lagförslag så erbjuder underlaget en tydlig vägledning för hur det faktiska lagförslaget kan komma att utformas. Rättighetsomfånget, d.v.s. vilka rättigheter som ska omfattas av lagstiftningen, kommer utgöra en viktig del i lagstiftningens uppbyggnad. Direktivet erbjuder en heltäckande modell som möjliggör för att omfatta och tillgodose alla internationellt erkända rättigheter. Att en heltäckande modell ses som fördelaktig kan vara självklar. Å andra sidan så betyder inte en heltäckande modell att det per automatik kommer att fungera på ett önskvärt sätt. Den kan inte i sin ensamhet säkerställa mänskliga rättigheter inom värdekedjan utan är beroende av andra faktorer som ansvarsutkrävande och verkställighetsmekanismer.
Den idag frivilliga standarden i UNGP av HRDD har haft en begränsad effekt, där det utifrån en soft law-inriktning funnits en avsaknad av krav och nödvändiga incitament som lett till att få framsteg gjorts i försöken att få företag att verka för ett mer hållbart företagande samt för att förebygga kränkningar och överträdelser avseende de mänskliga rättigheterna. I och med direktivet erbjuds istället en hard law-inriktning som inrymmer tillsynskrav och civilrättsligt ansvar.
Obligatorisk HRDD innebär en skyldighet för företag att vidta åtgärder för att förhindra negativa effekter och konsekvenser för mänskliga rättigheter i värdekedjan samt för att hantera och åtgärda sin negativa påverkan när den uppstår eller har uppstått. Integreringen av en obligatorisk HRDD bör inte utgöras av en enskild process utan bör istället komplettera befintliga processer för riskhantering och efterlevnad. Tillämpningen avser att sätta ljus på den globala värdekedjan och bidrar till att ge
49 vägledning för att identifiera och bedöma risker och fastställa lämpliga åtgärder för att förebygga negativa konsekvenser och påverkan.
Ansvarsskyldigheten och ansvarsutkrävandet kommer att behöva utgöra en fundamental del i utformningen av en ny lagstiftning. Avsaknaden av en tydlig ansvarsskyldighet har medfört till ett oförändrat beteende hos företagen, vilket åskådliggjorts i det begränsade resultatet av identifiering eller annat vederbörligt hänsynstagande till företags hållbarhetsrisker och direkta påverkan på människor och lokalsamhällen. Inom ramen för ansvarstagande och ansvarsskyldighet redogörs det i direktivet för att det åligger företagen att framställa dokument som offentligt kommunicerar företagets due diligence-strategi. För att säkerställa att företagen tar sitt ansvar och genomför sina skyldigheter så ska medlemsstaterna inrätta eller utse nationella myndigheter med uppgiften att övervaka och utföra tillsyn. Vid överträdelser eller upprepade förseelser möjliggörs det för att myndigheten kan utfärda sanktioner. Därmed kan direktivet anses inbegripa ett tydliggörande och definierade av ansvarsskyldigheten som vilar på företagen avseende genomförandet av due diligence-processer.
Vidare inrymmer direktivet en föreskrift om civilrättsligt ansvar. Företag kan hållas ansvariga för skador eller överträdelser till följd av potentiell eller faktisk negativ inverkan på mänskliga rättigheter som orsakats eller bidragits till genom handling eller underlåtenhet. Dessutom så flyttas bevisbördan från offret till att ligga på företaget. Således ligger det på företaget att bevisa att de inte hade ansvar eller kontroll över en affärsenhet som var inblandad i kränkningen av de mänskliga rättigheterna. Detta medför att offret ges en starkare ställning och ett starkare skydd. Följaktligen kan direktivet ses inbegripa ett tydligt och definierat ansvarsutkrävande.
Utifrån hanteringen av hållbarhetsrisker på ett långsiktigt plan så krävs ett förändrat beteende och ett klargörande av nödvändiga åtgärder för att inte endast ta hänsyn till ekonomiska aspekter. Intressenternas intressen tillsammans med en mer inriktad hållbarhetsprägel för både sociala frågor och miljöfrågor bör och kan implementeras på en strategisk nivå och således utgöra en del av en hållbar och intressebaserad strategi.
50 Vidare kan det förebygga att företag inte enbart ur ekonomisk lönsamhet verkar på vissa marknader, utan att det kommer med ett ansvar för företag att bedöma risker innan företaget väljer att gå in på marknader. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan det innebära en ekonomisk påverkan för den specifika marknaden, medan som långsiktigt öppnar för förändra dynamiken genom att det förändrade beteendet samt nya och striktare tillvägagångssätten kan påverka marknaden såväl som lokalsamhället positivt.
Förslaget om att det ska omfatta en ansvarsordning möjliggör för att stärka ansvaret samt att det kan betona och säkerställa rättighetsskyddet på ett effektivare och mer tillfredsställande sätt. Att offer tilldelas effektiva rättsmedel i kombination med att företaget kan hållas ansvarigt i enlighet med nationell rätt för överträdelser eller kränkningar av mänskliga rättigheter, som skett på ett under företagets kontroll eller som företaget kan ses ha bidragit till genom handlingar eller sin underlåtenhet, är en positiv utveckling och bidrar till positiva effekter för offren och skyddet för de mänskliga rättigheterna inom området i stort. Således kan slutsatsen dras att lagstiftningsinitiativet kan anses ha övergripande positiva effekter som möjliggör för att förebygga och utkräva ansvar i brott mot mänskliga rättigheter i företags värdekedjor.
51
Käll- och litteraturförteckning
Litteratur
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys, Stockholm: Santérus förlag, 2005.
Lagoutte Stéphanie, “The UN Guiding Principles on Business and Human Rights - A Confusing “Smart Mix” of Soft and Hard International Human Rights Law”, pp. 235-253 ur Lagoutte, Stéphanie, Thomas Gammeltoft-Hansen, John Cerone, et al. , “Tracing
the Roles of Soft Law in Human Rights”, Anonymous Translator (First edn, Oxford,
United Kingdom, Oxford University Press, 2016;2017;).
Artiklar
Buhmann, Karin, Björn Fasterling, and Aurora Voiculescu. ”Business & Human Rights Research Methods”, Nordic Journal of Human Rights, vol. 36/no. 4, (2018), pp. 323-332. Tillgänglig på:
https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1080/18918131.2018.1547522?needAccess=true& [Hämtad: 2021-03-18]
Chambers, Rachel and Vastardis, Anil Yilmaz (2021) "Human Rights Disclosure and Due Diligence Laws: The Role of Regulatory Oversight in Ensuring Corporate Accountability," Chicago Journal of International Law: Vol. 21: No. 2, Article 4. Available at: https://chicagounbound.uchicago.edu/cjil/vol21/iss2/4 [Hämtad: 2021-04-08]
McCorquodale, Robert. “Corporate Social Responsibility and International Human Rights Law.” Journal of Business Ethics vol.1: Journal of Business, vol. 88, 2009, pp. 385–400. Tillgänglig på:
https://link-springer-com.ezproxy.its.uu.se/content/pdf/10.1007/s10551-009-0296-5.pdf [Hämtad 2021-02-24]
52 Newell, Peter. 'From Responsibility to Citizenship? Corporate Accountability for Development', IDS Bulletin (Brighton. 1984), vol. 33/no. 2, (2002), pp. 1-12), Tillgänglig på:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1759-5436.2002.tb00025.x [Hämtad: 2021-05-03]
Nolan, Justine. “The Corporate Responsibility to Respect Human Rights: Soft Law or Not Law?” in S Deva and D Bilchitz (eds) Human Rights Obligations of Business: Beyond the Corporate Responsibility to Respect? Cambridge University Press, (Nov. 2013), Tillgänglig på: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2338356 [Hämtad: 2021-03-30]
Nußberger, Angelika. , 'Hard Law Or Soft Law—Does it Matter?', in Anonymous (, Oxford, Oxford University Press, 2018), Tillgänglig på:
https://oxford-universitypressscholarship- com.ezproxy.its.uu.se/view/10.1093/oso/9780198830009.001.0001/oso-9780198830009-chapter-3 [Hämtad: 2021-03-24]
Parella, Kishanthi. ”Hard and Soft Law Preferences in Business and Human Rights”,
AJIL Unbound, vol. 114/(2020), pp. 168-173, Tillgänglig på:
https://heinonline-org.ezproxy.its.uu.se/HOL/Page?lname=Parella&handle=hein.journals/ajilunbo114&col lection=&page=168&collection=journals [Hämtad: 2021-03-24]
Vedung, Evert. ”Fyra Typer Av Statsvetenskaplig Idéanalys”, Statsvetenskaplig
Tidskrift, vol. 20/no. 2, (2018), pp. 197.-235.
Rapporter
Blom, Carin, Arnberg, Jonas, och Gustafsson Niklas, “Det ansvarsfulla företagandet”,
Svensk Handel, Tillgänglig på:
53 Enact, Företag och mänskliga rättigheter: Påtagliga brister och luckor i svensk lag -
rapport till Statskontoret, Tillgänglig på:
https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/201808_bilaga-3.pdf [Hämtad: 2021-02-24]
Europeiska Kommissionen, “Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén - En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar”, /COM/2011/0681/. Bryssel, 25 Oktober 2011.
European Parliament, Corporate due diligence and corporate accountability -European Parliament resolution of 10 March 2021 with recommendation to the Commission on corporate de diligence and corporate accountability (2020/2129(INL)), P9_TA(2021)0073, March 2021. Tillgänglig på:
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2021-0073_EN.pdf [Hämtad 2021-04-21]
European Parliament, ”Draft Report – with reccomentation to the Commission on corporate due diligence and corporate accountability, Commitee on Legal Affairs, 2020/2129(INL), 2020-09-11. Tillgänglig på:
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/JURI-PR-657191_EN.pdf [Hämtad 2021-04-20]
European Parliament,”Human Rights Due Diligence Legislation – Options for the EU,
Policy Department for External Relations, EP/EXPO/DROI/FWC/2019-01/LOT6/1/C/05-1, June 2020. Tillgänglig på:
https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/603495/EXPO_BRI(2020) 603495_EN.pdf [Hämtad 2021-03-20]
54 European Parliament, “Resolution of 15 January 2020 on human rights and democracy in the world and the European Union’s policy on the matter – annual report 2018” (2019/2125(INI)), 2020, Tillgänglig på:
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2020-0007_EN.pdf [Hämtad 2021-05-11]
Global Witness, ”Holding Companies to account, How a new EU law can help create a more sustainable future”, Tillgänglig på:
https://media.business-humanrights.org/media/documents/Holding_Companies_to_Account_-_April_2021.pdf, [Hämtad 2021-05-03]
Lise Smit, Claire Bright, Robert McCorquodale m.fl. ”Study on due diligence requirements through the supply chain - Final report”, European Commission, Brussels, January 2020. Tillgänglig på: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/8ba0a8fd-4c83-11ea-b8b7-01aa75ed71a1/language-en [Hämtad 2021-02-09]
Person Österman, Roger & Svernlöv, Carl, CSR i företagsbeskattning, Svenskt Näringsliv, April 2016, Tillgänglig på:
https://www.svensktnaringsliv.se/obsolete_multimedia/mjffmj_csrpdf_1108411.html/BI NARY/CSR.pdf [Hämtad 2021-05-10]
Regeringskansliet, Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, Stockholm, 2015 Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4a84f6/contentassets/1012abb0e5a84defa089a77eb6a5ee21/ handlingsplan-for-foretagande-och-manskliga-rattigheter.pdf [Hämtad: 2021-03-02]
Ruggie, John, “Protect, Respect and Remedy: A Framework for Business and Human Rights”, Report of the Special Representative of the Secretary-General on the Issue of
55
Human Rights and Transnational Corporations and Other Business Enterprises, U.N.
Doc A/HRC/8/5 (7 April 2008), 2008.
Svenskt Näringsliv, “Consultation Proposal for an Initiative on Sustainable Corporate Governance”, Stockholm, February 2021. Tillgänglig på:
https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/ojflsy_comments-by-the-
confederation-of-swedish-enterprise-on-eu-consult_1165681.html/Comments+by+The+Confederation+of+Swedish+Enterprise+on +EU+Consultation+Sustainable+corporate+governance+-+February+2021.pdf
[Hämtad: 2021-04-22]
United Nations Human Rights Office of the High Commissioner, ”Guiding principles on business and human rights: implementing the United Nations "Protect, Respect and Remedy”: framework”, , New York and Geneva, 2011. Tillgänglig på: https://www.ohchr.org/documents/publications/guidingprinciplesbusinesshr_en.pdf [Hämtad 2021-02-09] EU-direktiv Direktiv 2014/95/EU Direktiv 2013/34/EU Lagstiftning
Loi de Vigilance, Loi n° 2017-399 du 27 mars 2017 relative au devoir de vigilance des sociétés mères et des entreprises donneuses d'ordre, JORF n°0074 du 28 mars 2017.
Internetkällor
Conventions and Recommendations, International Labour Organization, Tillgänglig på:
https://www.ilo.org/global/standards/introduction-to-international-labour-standards/conventions-and-recommendations/lang--en/index.htm [Hämtad: 2021-05-11].
56 European Parliament, “Towards a mandatory EU system of due diligence for supply chains”, European Union, 2020. Tillgänglig på:
https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/659299/EPRS_BRI(2020)6 59299_EN.pdf, [Hämtad 2021-02-06]
French Duty of Vigilance Law - Translation, Business and Human Rights Resource
Centre, Tillgänglig på:
https://www.business-humanrights.org/en/latest-news/french-duty-of-vigilance-law-english-translation/ [Hämtad 2021-04-23]
Holding Companies to Account: Momentum Build for Corporate Human Rights Duties,
Human Rights Watch, Tillgänglig på:
https://www.hrw.org/world-report/2020/country-chapters/global-2# [Hämtad: 2021-04-20].
Sagal Farah, “Supply Chain vs Value Chain”, Addima Tillgänglig på: https://www.addima.se/supply-chain-vs-value-chain/ [Hämtad 2021-05-19]