Syftet med vår studie är att ta reda på vilka påverkansfaktorer elever uppger att de haft inför sitt fotbollsinriktade gymnasieval. Vilken betydelse har fotbollsgymnasiet för förvaltningen av elevernas resurser och kapital på fotbollens fält och hur kan detta förstås ur ett köns-, etnicitets- och klassperspektiv?
För att få svar på våra frågor och funderingar har vi utfört en kvalitativ studie. Vi har lämnat enkäter till elever på en gymnasieskola med fotbollsinriktning. Vi har gjort tre intervjuer med elever på skolan samt en intervju med skolans samordnare. För att få ytterligare djup i vår studie har vi utfört observationer på skolan för att se hur eleverna integrerar med varandra och med skolans vuxna, på rasten, på träningen och i
klassrummet. Vad har vi då kommit fram till? Vi menar att dessa elevers bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Vi ser att dessa elevers kapital gett dem ett företräde in på detta fält, fotbollsfältet. Deras habitus, d.v.s deras uppväxtmiljö har inte styrt deras val utan de kapital de förvärvat i sina respektive fotbollsklubbar samt för vissa de kapital de fått på högstadiet (fotbollsakademin) har gjort att de valt
gymnasieprogrammet. En viktig anledning att dessa elever valt denna utbildning anser vi är deras brinnande fotbollsintresse och deras talang.
Ahmadi (2007) menar att det finns en nivå som ligger djupt hos människor, den syns inte utanpå. Nivån fastställer hur vi tolkar världen omkring oss. Det viktiga är inte om man är svensk, turk eller finne. Eller om man är syrier, skåning eller norrlänning. Det viktiga är inte heller om man kommer från låg-eller medelklass eller är låg-eller
högutbildad. Det är en nivå där man har varit uppfostrad i en miljö som prioriterar vissa värden framför andra. Den drivkraften är oerhört stark hos alla elever, de har samma mål, att bli fotbollsproffs. Intressant är att trots samma mål ser inte alla fobollsproffs som framtida sysselsättning. Fördelningen mellan kön, klass och etnicitet skiljer inte så mycket men flickor tenderar övervägande att inte se fotbollsproffs som sin
För att kunna förstå dessa elevers karriärbeslut, att bli fotbollsproffs, måste vi ta hänsyn till deras livshistoria. Liksom Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver i sin artikel Careership menar vi att elevernas personliga val, sociala och kulturella faktorer, deras möjligheter och personliga intresse har stor betydelse i deras val till gymnasiet. Vad har de för kapital med sig och vilket kapital lönar sig att förvärva under
utbildningens gång? Med kapital menar vi här deras fotbollsintresse och kunskap om fotboll, deras målmedvetenhet och deras kunskapskapital d.v.s deras betyg. Även deras kroppskapital i form av stark fysik, deras utseende och deras kläder har betydelse på fotbollsfältet. Skolan poängterar vikten av studier och vi ser att eleverna är medvetna om vikten av att utbilda sig. Det handlar mycket om att förvärva nytt kapital i form av mer fotbollskunskap, mer träning, ökad status i laget för att få mer makt på
fotbollsfältet. Som vi ser det är det viktigt att hänga med på vilka matcher som spelas, kunna spelares namn, kunna alla lag, vara bra fysiskt på träningen, helt enkelt ha fotbollskunskaper för att navigera på fältet, förvalta sitt kapital. Många elever svarar att det sämsta med idrotten är skaderisken. Vi kan se att en skada medför att elevernas kapital minskar och de puttas ut från fältets mitt. Kroppen som ett kapital spelar här stor roll för eleverna. I fältet har de koder som innebär att vara välklädd, ha märkeskläder, se ut som de andra och inte sticka ut. Ingen av eleverna eller samordnaren menar att det finns en klädstil på skolan men vi ser i våra observationer hur lika de flesta är, det gäller att ha märkeskläder, öronhänge och snyggt hår för att passa in som vi ser det. Dessa koder upplever vi gäller även på resten av skolan.
Ahmadi (2007) menar att det finns olika nivåer i kulturen. Det mest ytliga är just kläder, kroppsspråk och umgängeskoder. Koderna för eleverna i vår studie är att alla pratar sport och alla har datorer som de använder på rasterna och i vissa fall på lektionerna. Där finns inga större skillnader mellan eleverna som vi kan se det, de flesta uppträder på liknande vis. Precis som Ahmadi menar vi att det är inga särskilt betydelsefulla
skillnader. Men i den djupa nivån där vi har våra värderingar och föreställningar där kan man se skillnader mellan människor. Så djupt har vi inte analyserat eleverna i vår studie men vi kan se att de har samma föreställningar när det gäller deras idrott. Den är det primära hos alla, det som allt kretsar kring.
Bourdieu menar att endast de som har rätt habitus har förmågan att ta sig till den information och träning som sker i skolorna. (Sandell 2007). Som vi ser det måste eleverna på utbildningen ha fotbollskapital med sig för att kunna navigera och ta till sig träning och information på fältet. Till denna utbildningen kan vem som helst med rätt betyg och inte så mycket fotbollskapital söka men som vi ser det är det avgörande att du har ett starkt fotbollskapital med dig in för att klara av utbildningen och träningen. Har du ett högt kunskapskapital är det möjligt att växla in detta mot mer fotbollskapital. Likaså kan du byta fotbollskapital mot kunskapskapital men då tror vi att din status minskar eftersom vi upplever att fotbollskapitalet rankas högre inom fältet.
Det finns en stark jag-påverkan hos dessa elever, de har valt denna utbildning utfrån sitt habitus och sitt kapital. Påverkansfaktorerna är att majoriteten själva valt utifrån sitt fotbollsintresse och sin talang. Vissa har även lyssnat på sina tränare. Vi upplever att de flesta eleverna har en klar målriktning och att vissa behövde mer stöd av tränare, familj och kompisar än andra för att fatta sitt beslut.
Vår slutsats är att de flesta av eleverna anser att de själva fattat beslut om gymnasievalet utan påverkan av andra. De som uppger andra påverkansfaktorer nämner uteslutande tränare, familj och fotbollskompisar som mest betydelsefulla. Som vi ser det finns påverkansfaktorerna inom fotbollsfältet i form av elevens egna val utifrån sitt fotbollsintresse i kombination med signifikanta andra inom fältet. Vår slutsats är att fotbollen är den centrala påverkansfaktorn. Vi har sett att samtliga elever i studien bär med sig ett starkt fotbollskapital och att detta är nödvändigt för att navigera på
fotbollens fält. Vår reflektion är att kroppen är en stark resurs för förvaltandet av kapitalet och införskaffningen av nytt kapital. Vi ser också att utseende och klädkoder har stor betydelse för eleverna. Genom att eleverna valt denna skola och utbildning upplever vi att de medvetet valt att öka sitt fotbollskapital då de uttrycker att det är den bästa skolan med de bästa tränarna. Eleverna inser att det är ett sätt att öka sitt
fotbollskapital för vidare utveckling inom fältet. Vi har funnit att det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, var du bor eller vilket utbildningskapital dina föräldrar bär med sig för målet för samtliga elever är detsamma, de vill bli fotbollsproffs. Den stora skillnaden som vi ser det är mellan pojke och flicka när det gäller deras syn på
framtiden. Flickor tenderar ha en annan ingång till utbildningen än pojkarna. Det sociala kapitalet väger tyngre för flickornas val till utbildningen.
I anknytning till vår studie kom vi att tänka på ett förslag till fortsatt forskning; Vad händer med de som inte lyckas?
Vi tror att vi kommer ha stor nytta av de kunskaper vi erhållit genom vårt arbete i vårt kommande yrke som studie – och yrkesvägledare då vi kommer träffa människor som står inför olika vägval i livet. Vi bör på ett så bra sätt som möjligt i vår profession kunna förstå och bemöta de elever som funderar på att söka till en gymnasial utbildning med fotbollsinriktning eller liknande utbildning.
Referenslista
Ahmadi, Nader (red.) (2007). Ungdom, kulturmöten, identitet . 2. uppl. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (SIS)
Berglund, Thomas & Stefan Schedin (2002). Social klass och arbete i Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orban, Pal. Arbetslivet . Lund: Studentlitteratur
Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orban, Pal (2002). Arbetslivet . Lund: Studentlitteratur
Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2002). Varför vetenskap?: om vikten
av problem och teori i forskningsprocessen . 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Broady, Donald (1990). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap
och den historiska epistemologin = [Sociology and epistemology] : [on Pierre Bourdieu's work and the historical epistemology] . Diss. Stockholm : Högsk. för
lärarutbildning
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod . 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i
egna och andras ögon . Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1359
Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den
senmoderna epoken . Göteborg: Daidalos
Hodkinson, P. & Sparkes. A. (1997). Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of education, Vol. 18, No. 1.
Höglund, Sten (2002). Invandrarna och arbetsmarknaden i Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orban, Pal. Arbetslivet . Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod . 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan . Diss. Lund : Univ.
Månson, Per (2006). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier . 4. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval,
genus och lokala praktiker . Diss. Lund : Lunds universitet, 2007
Soidre, Tiiu (2002). Kvinnor och män i arbete-differentiering och stratifiering i Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orban, Pal. Arbetslivet . Lund: Studentlitteratur