5. Diskussion
5.2 Avslutande diskussion
Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Senaste undersökningen av TIMMS (Mullis, et al, 2020) visar negativa resultat hos eleverna i de naturvetenskapliga ämnena, vilket även PISA (Skolverket, 2019) visar i sin senaste statistik. Statistiken från PISA
visar att ungefär en femtedel av eleverna inte når de kunskaperna som krävs för att leva ett liv inom samhällets ramar. Vad det beror på är en stor fråga att ställa sig och kräver en grundlig undersökning. Det vi vet är att i Sverige fanns det under läsåret 21/22 drygt 290 000 elever med utländsk bakgrund av totalt ca 810 000 elever, vilket motsvarar 36%. Baserat på det lärarna i den här studien har svarat och vad forskning och liknande studier kommit fram till kan en spekulativ koppling dras. Kan
statistiken, redovisad i TIMMS (Mullis, et al, 2020) samt PISA (Skolverket, 2019) hänga samman med att flerspråkiga elever ha svårt att visa sina kunskaper för att de inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl? Beror detta på läraren eller går detta högre upp?
Gemensamt för medverkande lärare är att de behöver mer stöd i att arbeta språkutvecklande i de naturvetenskapliga ämnena. För att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i naturvetenskap kan lärarna med fördel använda sig av ett transspråkande arbetssätt, vilket en av lärarna uppgav att hen gör till viss del. Att arbeta transspråkande öppnar möjligheterna för att de flerspråkiga eleverna kan få visa sin kunskap och använda hela sin språkiga repertoar (García & Li, 2018). Detta kräver i regel ingen vidareutbildning hos läraren och läraren behöver heller inte kunna elevernas förstaspråk för att kunna arbeta transspråkande. Det går att
använda transspråkande i sin undervisning även om läraren själv är enspråkig eller talar andra språk än vad eleven gör (García & Li, 2018). Genom att arbeta
transspråkande stärker läraren inte bara elevernas kunskaps- och språkutveckling utan även sin egen. Läraren kan med fördel även använda skolans modersmålslärare vid behov.
Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. Forskningen som är presenterad i denna studie styrker behovet av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt att ett transspråkande arbetssätt främjar denna utveckling hos de flerspråkiga eleverna.
Undervisningen behöver även ta mer stöd i elevernas intressen och fånga upp deras nyfikenhet för att naturvetenskapen ska verka intressant och meningsfull för dem.
Detta kräver således mer forskning och underlag för att få fram ett fungerande arbetssätt samt en utveckling av läraryrket, vilket också är en resursfråga. Med den invandrarbakgrunden Sverige har i beaktande och att det ständigt kommer
nyanlända elever (Skolverket, 2022) till Sveriges skolsystem behöver vi ändra vår syn på hur utbildningen ”ska” bedrivas, speciellt nu när det kommer en våg av flyktingar från exempelvis Ukraina. Undervisningen ska ta elevens bakgrund och erfarenheter, språk och tidigare kunskaper i beaktande för att främja elevens fortsatta lust till lärande (Skolverket, 2019)
3 Kap.§2 i skollagen (SFS, 2010:800) säger att utbildningen ska utformas på så sätt att det främjar elevernas personliga utveckling samt att den ska förbereda elevernas framtida val på olika sätt. Baserat på studiens resultat och tidigare forskning anser jag att flerspråkiga elever som utöver språksvårigheter inte finner naturvetenskapen intressant (se exempelvis Sjøberg & Schreiner, 2019; Jidesjö, Oscarsson, & Westman, 2020;Mullis, Martin, Foy, Kelly, & Fishbein, 2020) riskerar att ta avstånd helt och därmed inte nå de kunskapskrav som finns i slutet på årskurs 6. Vidare innebär en personlig utveckling även en språklig utveckling vilket eleverna har rätt till inom ramarna för sin utbildning. Att lärare inte besitter den kompetens som behövs för
detta är något som måste ändras på. Alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning.
Det står i Lgr22 att genom undervisningen i till exempel kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda sina kunskaper. Eleverna ska alltså i slutet på årskurs 6 besitta kunskaper om ämnet, inte endast avbilda ord och begrepp i provsammanhang. Har de flerspråkiga eleverna inte fått tillräckligt med stöttning kan det bli svårt för dem att använda kunskaperna i vidare utbildning och framtida yrken.
Studiens syfte var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga
undervisningen för flerspråkiga elever, vilket studien besvarade genom den data som studien genererade tillsammans med ett gediget forskningsunderlag. För framtida studier hade det varit intressant att vidareutveckla forskningen kring transspråkande arbetssätt i undervisningen och även inkludera de flerspråkiga elevernas perspektiv.
Referenser
Alatalo, T., & Johansson, A.-M. (2021). Språkstimulerande undervising i naturvetenskap och teknik.
Lund: Studenttlitteratur AB.
ALLEA- All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.
Reviderad utgåva. Berlin.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap.Helhetssyn, innehåll och progression. Lund:
Studentlitteratur AB.
Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap- kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Antonsson, V., & Lie, U. (2021). Transspråkande i teori och praktik. En kvalitativ studie kring språkutvecklande arbetssätt.
doi:http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1568483/FULLTEXT01.pdf
Ardasheva, Y., & R. Tretter, T. (2017). Developing science-specific, technical vocabulary of high school newcomer English learners. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 20:3, 252-271. doi:https://doi.org/10.1080/13670050.2015.1042356 Aurfan, M., & Åkerblom, J. (2021). Transspråkande? JA, tack!En kvalitativ studie om hur
transspråkande tillämpas i undervisningen. doi:https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1523688/FULLTEXT01.pdf
Bigestans, A., Drewsen, A., & Kindenberg, B. (2015). Från translanguaging till korsspråkande.
Lisetten, 4, ss. 26-27.
Braden, S., A. Wassel, B., Scantlebury, K., & Grover, A. (2016). Supporting language learners in science classrooms: insights from middle-school English language. Language and Education, 30:5, 438-458. doi:https://doi.org/10.1080/09500782.2015.1134566 Celic, C., & Seltzer, K. (2012). CUNY-NYSIEB. Hämtat från TRANSLANGUAGING: A CUNY-NYSIEB
GUIDE FOR EDUCATORS:
chrome- extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.cuny-nysieb.org/wp-content/uploads/2016/04/Translanguaging-Guide-March-2013.pdf den 15 04 2022 Cummins, J. (2000). Language, power, pedagogy. Bilingual children in the crossfire. UK:
Multilingual matters.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur .
Dizdarevic , A., & Niazi , S. (2019). Transspråkande i flerspråkiga klassrum. - Samhällsorienterande ämnen i åk 1–3. doi:https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1497567/FULLTEXT01.pdf Drewsen, A. (2015). Korsspråkande stärker lärandet. LÄRA, 5, s. 9.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner- Godée, C. (2022). Barn och naturvetenskap- uppäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
García, O., & Li, W. (2018). Translanguaging. Flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm:
Natur & Kultur.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion. Norrköping: The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD, Department of Social and Welfare Studies, Linköping University .
Jidesjö, A., Oscarsson, M., & Westman, A.-K. (2020). ROSES Handbook. Introduction, guidelines and underlying ideas. Utbildningsvetenskapliga studier, 2020(1).
Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K.-G., & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. Nordic Studies in Science Education, 5(2), ss. 213-229.
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Karlsson, A., Larsson, P. N., & Jakobsson, A. (den 06 01 2017). Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige, 21, ss. 30-56.
doi:https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1423/1267
Kvales, S. (2007). Validation and Generalization of Interview Knowledge. Doing interviews, 121-128. Hämtat från SAGE Publications, Ltd.
Lackner, K., & Simonsson, L. (2019). Svårigheter i naturvetenskapligt ämnesspråk. En studie om vilka språkliga svårigheter elever med svenska som andraspråk möter i de
naturorienterande ämnena.
doi:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1411449/FULLTEXT01.pdf
Lahdenperä, P., & Sundgren, E. (Red.). (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber AB.
Miller, J. (den 11 Mars 2009). Teaching Refugee Learners with Interrupted Education in Science:
Vocabulary, literacy and pedagogy. International Journal of Science Education, 571-592.
doi:https://doi.org/10.1080/09500690701744611
Mullis, I. V., Martin, M. O., Foy, P., Kelly, D. L., & Fishbein, B. (2020). TIMSS 2019 International Results in Mathematics and Science. Hämtat från Boston College, TIMMS & PIRLS International Study Center: https://timssandpirls.bc.edu/timss2019/international-results/?_gl=1*8f5umd*_ga*MTUxNzM1NzcxMS4xNjUyMTc3ODY1*_ga_L2FMXN42HR*M TY1MjE3Nzg2NC4xLjAuMTY1MjE3Nzg2NC4w 2022
Nationalencyklopedin. (den 04 05 2022a). Flerspråkighet. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flerspråkighet
Nationalencyklopedin. (den 03 05 2022b). Andraspråk. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andraspråk
Nationalencyklopedin. (den 04 05 2022c). Tvåspråkighet. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tvåspråkighet
Nilsson, P. (2012). Att se helheter i undervisningen-Naturvetenskapligt perspektiv. Stockholm:
Skolverket.
Oskarsson, M. (2011). Viktigt- men inget för mig. Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap. Norrköping: Linköping Universitet.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Sjøberg, S., & Schreiner, C. (2005). How do learners in different cultures relate to science and technology? Results and perspectives from the project ROSE (the Relevance Of Science Education). Asia- Pacific Forum on Science Learning and Teaching, 6(2).
Sjøberg, S., & Schreiner, C. (2010). The ROSE project An overview and key findings. Oslo: Oslo Universitet.
Sjøberg, S., & Schreiner, C. (2019). The ROSE project. The development, key findings and impacts of an international low cost comparative project. Final report, Part 1 (of 2). Oslo: Oslo
Universitet.
Skolforskningsinstitutet. (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i klassrummet – med fokus naturvetenskap. Solna: Skolforskningsinstitutet.
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2017). Tematisk analys : Undervisning i NO- ämnen. Att göra
naturvetenskapen synlig och relevant för varje elev. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet . Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/155396804233 3/pdf3975.pdf
Skolverket. (2019). PISA 2018.15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347
Skolverket. (2022). Elever och skolenheter i grundskolan. Läsåret 21/22. Sveriges oficiella statistik. Stockholm: Skolverket. Hämtat från
https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=551501
Skolverket. (2022a). Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022 [kemi]. Hämtat från Skolverket:
chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.skolverket.se/download/
18.645f1c0e17821f1d15c2d8c/1632771965988/Kemi.pdf
Skolverket. (2022b). Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022. Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa-grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022
Skolverket. (2022c). Ändringar i läroplanens inledande delar - Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/getFile?file=8687 Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
AB.
Svensson, G. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur.
Svensson, G. (2018). Transspråkande- bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c779/1619511438329/
translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur AB.
Torsten Eriksson, L., & Wiedersheim-Paul, F. (2008). Rapport boken- hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten. Malmö: Liber AB.
Ullholm, K. G. (2016). Translanguaging i flerspråkiga klassrum? Yes!- Men vad ska vi kalla det på svenska? Lisetten, 1, ss. 30-31.
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtat från https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Vetenskapsrådet. (2017). Vetenskapsrådet. Hämtat från God forskningsed:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Williams, C. (1994). Arfarniad o Ddulliau Dysgu ac Addysgu yng Nghyd-destun Addysg Uwchradd Ddwyieithog. [En utvärdering av lärande och undervisningsmetoder i samband med tvåspråkig gymnasieutbildning/egen översättning/]. ProQuest.
Williams, C. (2009). Experiences of immersion education in Wales in Key Stages 2 and 3. i G. W.
Lewis, & G. H. Ff Roberts, LANGUAGE IN MULTILINGUAL WALES (ss. 67-95). Gwynedd, Wales, Storbritannien: College of Education and Lifelong Learning, Bangor University.
Östklint, O., Johansson, S., & Anderberg, E. (2012). Fysik för lärare. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1 Missivbrev
Information om undersökningen
Vilket stöd finns tillgängligt för läraren i att bedriva undervisning i naturvetenskap för elever med svenska som andraspråk? På vilka sätt arbetar läraren främjande i naturvetenskap för elever med svenska som andraspråk?
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Jag är en student som går fjärde och sista året på grundlärarprogrammet 4–6 på Mälardalens Universitet. Just nu skriver jag ett arbete där jag vill ta reda på Vilket stöd finns tillgängligt för läraren i att bedriva undervisning i naturvetenskap för elever med svenska som andraspråk? På vilka sätt arbetar läraren främjande i naturvetenskap för elever med svenska som andraspråk?
Syftet med uppsatsen är att undersöka problematiken kring undervisning i naturkunskap för elever med svenska som andraspråk. I naturkunskap är det faktabaserad text med många ämnesrelaterade begrepp som kan stöka till det för elever med svenska som andraspråk. Med detta arbete vill jag belysa denna problematik för vidare forskning inom ämnet.
För att ta reda på hur det ser ut för lärare i den naturvetenskapliga undervisningen för elever med svenska som andraspråk kommer jag göra en undersökning baserat på intervjuer med lärare yrkesverksamma i Mälardalen. Det är lärare som kommer bli intervjuade som har någon form av insikt i hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk.
På grund av rådande omständigheter med Covid-19 är det rekommenderat att genomföra intervjuer via Zoom, Skype eller motsvarande. Samtalet önskas spela in men det är inget krav. Det förväntas av informanten (den som blir intervjuad) att svara så tydligt och utförligt som möjligt. Vid avsatt tid önskar vi att informanten har det lugnt omkring sig och inte störs. Intervjun beräknas ta ungefär 20 minuter.
Svaren kommer att transkriberas och användas i syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor, vilka kan komma att ändras under arbetets gång (observera att dessa frågor ej är intervjufrågorna):
- Besitter eleven god ämnesförståelse men har svårigheter att uttrycka sig i det svenska språket?
- Har läraren kompetens/verktyg att arbeta med naturvetenskapliga begrepp för elever med svenska som andraspråk?
- Hur upplever lärare kunskapsinlärning och begrepp förståelse inom naturvetenskap hos elever med svenska som andra språk?
Såväl skolor som informanter kommer att vara anonyma utåt, dvs. ingen identitet kommer att röjas. Huvudsyftet med frågorna är att få underlag för mitt arbete. Jag som arbetar med undersökningen samt min handledare kommer att ha tillgång till materialet under arbetets gång. När arbetet är slutfört kommer insamlad data (intervjuer) att raderas då de har uppfyllt sitt syfte.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA där ni också kan ta del av resultatet om så önskas.
Ansvarig för arbetet:
Rebecka Holmberg, XXX-XXXXXXX, rhg17002@student.mdu.se Handledare: Nicklas Ekebom, nicklas.ekebom@mdu.se
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Har du elever med svenska som andraspråk i ditt klassrum?
2. Har du stöd i ditt lärarmaterial för naturvetenskaplig undervisning för elever med svenska som andraspråk? (Om JA, på vilket sätt?)
3. Har du någon utbildning av att arbeta med flerspråkiga elever? Fanns det till exempel med som en kurs i lärarutbildningen eller har du något annan extern utbildning? (Om JA, vad för utbildning?)
4. Upplever du svårigheter med flerspråkiga elevers ämneskunskap i naturvetenskap? (Om JA, vilka svårigheter?)
5. Upplever du en svårighet med begreppsförståelse hos elever med svenska som andraspråk? (Om JA, några exempel?)
6. Arbetar du medvetet med begreppsförståelse i naturvetenskap med elever som har svenska som andraspråk? (Om JA, på vilka sätt?)
7. Upplever du att flerspråkiga elever har svårt att nå kunskapsmålen i naturvetenskap? (Om JA, på vilket sätt märker du av det?)
8. Erbjuder din skola stöd för att arbeta språkutvecklande inom andra ämnen än svenska? (Om JA, vilket stöd?)
9. Är du bekant med begreppet ’transspråkande’ (eng.translanguaging)? (Om JA, på vilket sätt?)
”Transspråkande
• Den enskilda individens språkbruk med övergångar i sin flerspråkighet
• Ett synsätt som innefattar användning av elevernas språkliga resurser i undervisningen” (Svensson, 2018, s.3)
10. Talk moves är olika 'kommunikativa drag' en lärare kan använda sig av i undervisningen för att befästa elevens kunskaper eller få en rikare
helklassdiskussion. Oftast används det inom matematikundervisning. Exempel på olika talk moves:
· Be eleverna tänka tyst
· Ber eleven beskriva/berätta
· Läraren återberättar vad eleven sagt
· Ber eleven resonera "Hur kom du fram till just den lösningen? Kan man tänka på fler sätt? Vad händer om...?" osv.
(Kilhamn, 2021, ss.4-6)
Använder du medvetet ‘talk moves' i din undervisning?