Resultatet presenteras i underrubriker baserat på vilken kategori och kodning datan har. Under kategorin 4.1 Olika arbetssätt beskrivs data med kodning skriftligt till muntligt, multimodalt arbetssätt och språkutvecklande. Under kategorin 4.2 Faktorer som hämmar undervisningen beskrivs data med kodning stöd i lärarhandledning och begreppförståelse.
4.1 Olika arbetssätt
I datan framkom det att lärarna arbetar med olika arbetssätt för att främja de flerspråkiga elevernas ämneskunskap, dels genom att överbrygga de flerspråkiga elevernas svårigheter med att uttrycka sin kunskap, dels genom att arbeta
språkutvecklande och stöttande med hjälp av multimodala verktyg i undervisningen.
4.1.1 Skriftligt till muntligt
Lärarna berättar att det är svårt att anpassa undervisningen för att alla elever ska få den stöttning de behöver. Vidare berättar en av lärarna att hen upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt att visa sin kunskap, speciellt i naturvetenskapliga ämnen. Hen menar att detta är särskilt tydligt i provsituationer där eleverna dels ska förstå instruktioner, dels formulera och uttrycka kunskap skriftligt. Läraren beskriver en sådan situation:
Det var speciellt, jag märkte det när vi hade ett prov om vatten. Och då märkte jag att…, de skulle återberätta vattnets… vad heter det nu när det går runt? Ja, kretslopp ja… och jag satt och rättade det sen så var det som ”Men de kan! Jag har ju hört, vi har gått igenom, jag vet att de kan.” Men det var liksom… det var så svårt för dem att få ner den på pappret. Så då bestämde jag nej, jag ska inte göra omprov för det, alltså vi ska… jag tog ut dom specifikt och så gick vi igenom och då kunde de muntligt återberätta. (L1)
En av lärarna, som arbetar transspråkande, upplever däremot inte några svårigheter för hens flerspråkiga elever, snarare tvärtom. Hen ser naturvetenskapen som ett enkelt medel för eleverna att utveckla såväl sin kunskap som sitt språk. Läraren menar att i
kunskapskraven i de naturvetenskapliga ämnena ligger mycket fokus på att kunna resonera, diskutera och utveckla sina svar.
Sen kan det vara väldigt svårt att lyckas i svenska, matte och engelska men just i NO- ämnena så har man större möjligheter, just bara för att man kan använda bild stöd öppet… det ställs inte samma krav på det språkliga till exempel eller det skriftmässiga utan kan man förklara så kommer man långt. Det vi jobbar också väldigt mycket med de som har svårt att uttrycka sig skriftligt får jobba med muntliga prov till exempel eller kan få längre skrivtid, en del skriver på sitt modersmål och då transspråkar vi sen översätter vi det. (L3)
4.1.2 Multimodalt arbetssätt
Samtliga lärare förklarar att de flerspråkiga eleverna är i större behov av multimodala stöd i form av bilder, betoningar, gester, videos, PowerPoints för att förstå och koppla ihop ord och begrepp i ett sammanhang.
4.1.3 Språkutvecklande
En lärare berättar att lärarna på skolan läser mycket tillsammans kollegialt för att sedan diskutera och tipsa varandra om olika arbetssätt i klassrummen för att på bästa sätt stötta de flerspråkiga eleverna. Gemensamt för två av lärarna är att de menar att elever som har svenska som första språk även de främjas genom att arbeta
språkutvecklande och språkstöttande i alla ämnen.
Endast en av de fem intervjuade lärarna anger att hen får bra stöd av rektor och övrig personal för att arbeta med naturvetenskapligt innehåll för flerspråkiga elever. Skolan där läraren arbetar på har satsat stort på att ha hög lärartäthet då de upplevt att de behöver arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Hen menar att den höga lärartätheten också bidrar till att de kan arbeta i mindre grupper. Hen fortsätter ”Att vi får tid till att förklara och gå igenom i ett mindre sammanhang… det märker vi att det ger resultat för barnens
kunskapsförmåga att lära sig och inhämta snabbare.” Vidare nämner hen också att de arbetar utifrån ett transspråkande arbetssätt i undervisningen. Att nämna är lärarens berättelse av att arbeta transspråkande med en nyanländ elev vars modersmål var somaliska. Med hjälp av en lärare som behärskade det somaliska språket arbetade de transspråkande med eleven. Resultatet var positivt.
Så det var jag och han/eleven/och den här andra läraren. Han /eleven/ gjorde ju allt liksom…
allt som han inte behövde göra skriftligt, det gjorde han muntligt då och så pratade han på somaliska och sen så transspråkar vi på det sättet. /…/han använde sig mycket utav… ja men inläst material på somaliska förstås som han först läste det och sedan så kompletterar han med de vanliga svenska böckerna och där fick han också transspråka och få hjälp och stöd, dels utav sina kompisar som också pratade somaliska, dels utav den här läraren. Sen skrev han proven på somaliska och sen körde vi en sittning tillsammans då där han fick berätta vad de hade skrivit och genom att transspråka med varandra. Kan berätta att den här pojken han fick faktiskt A i NO- ämnena, och då hade han ett års tid i svensk skola, och det var tack vare transspråkande.
4.2 Faktorer som hämmar undervisningen
I datan framkom det faktorer som påverkar undervisningen för de flerspråkiga eleverna negativt, bland annat belyser lärarna frånvaron av stöd i lärarhandledning för att kunna arbeta språkstöttande med de flerspråkiga eleverna i naturvetenskapen.
Vidare belyser datan problematiken med begreppsförståelse kontra ordförråd hos flerspråkiga elever.
4.2.1 Stöd i lärarhandledning
En av lärarna berättar att hen helst inte ”svävar utanför NO-boken” men att hen försöker läsa på om innehållet innan och tar ut svåra ord och begrepp och försöker förklara dessa innan de ger sig på ett nytt ämne inom naturvetenskapen, percis som en av de andra intervjuade lärarna berättar att hen gör. Vidare förklarar lärarna att de har ambitionen att arbeta med elevernas förkunskaper men att det inte finns utrymme för det i nuläget.
Att de har någon form av förkunskap på något sätt som vi ska diskutera först och checka av vad som är svårt och typ så här förbereda dom. ”Vad behöver vi veta inför det här kapitlet?” Så jag
tror det kommer göra skillnad, men det kräver ju att jag behöver lägga ner mer tid på det också, jag har inte den tiden. (L1)
Lärarna upplever att det finns litet till inget stöd i de läromedel som finns och att de själva får komma på anpassningar. En av lärarna uppgav att hen använder sig av 90%
läromedel och 10% eget material. Läraren beskriver: ” I NO, där känner jag att jag typ fått uppfinna hjulet, specifikt i NO.” Vidare menar hen att i andra ämnen finns det mer material tillgängligt utöver lärarhandledning och läromedel och därmed mer anpassningar, men i naturvetenskapen är det svårt.
Alltså, jag har ju fått göra stödet själv och då har jag liksom sammanfattat sidorna i
läseböckerna till exempel. För när vi jobbar med NO då har man som en läsebok och sen så har vi som en arbetsbok typ som läsförståelse och då brukar jag typ skriva av själva frågorna, eller texten i själva läs boken och göra typ en PowerPoint av det […]. (L5)
En av lärarna uppger att hen inte märkt av något specifikt stöd i ämneskunskapen för de flerspråkiga eleverna i de läromedel som hen använder sig av.
4.2.2 Begreppförståelse
Samtliga av de intervjuade lärarna berättar att de har flerspråkiga elever i sin klass och att av dessa finns de elever som behöver mer stöd i det svenska språket, såväl ämnesspecifikt språk som vardagligt språk. Av de fem intervjuade lärarna menar fyra lärare att det finns svårigheter med flerspråkiga elever och deras ämnesförståelse. I synnerhet nämner lärarna att flerspråkiga elever har svårt att förstå och använda naturvetenskapliga begrepp samt att de har svårt att visa sin kunskap vid exempelvis olika provsituationer. Lärarna berättar att de flerspråkiga eleverna som har den här svårigheten i regel får försöka visa sin kunskap muntligt i stället för skriftligt.
Två av de fem intervjuade lärarna uppger att de ser en skillnad i begreppsförståelse mellan elever som har svenska som sitt första språk och de elever som är flerspråkiga.
Skillnaden lärarna ser i begreppsförståelse mellan elever som har svenska som modersmål och sina flerspråkiga elever är att de flerspråkiga eleverna behöver mer språkligt stöd i form av bilder och upprepning medan eleverna som har svenska som modersmål lättare förstår ord och begrepp i sina sammanhang.
Två av de intervjuade lärarna (L3 och L4) uppger att de inte ser att de flerspråkiga eleverna har svårigheter att förstå det naturvetenskapliga ämnet, varpå en av dem uppger att det däremot har hänt att eleverna inte förstår ämnesspecifika begrepp samtidigt uppger hen att hen inte arbetar aktivt med begreppsförståelse. L3 berättar att hen, när det är möjligt, arbetar språk- och kunskapsutvecklande.
Synen på begreppsförståelse skiljer sig mellan de intervjuade lärarna. En av lärarna, L3, som är den enda av de intervjuade att arbeta språk- och kunskapsutvecklande genom transspråkande pedagogik, menar att flerspråkiga elever inte sällan har svårt för själva förståelsen som sådan, emellertid upplever L3 att det tar längre tid för de flerspråkiga eleverna att förstå och ta in nya begrepp.
Ibland så behöver man ju ha någon som transspråkar och förklarar på deras modersmål, men jag upplever inte att det blir svårare. Däremot så kanske det tar längre tid för man får ju göra på flera olika sätt med flera olika moment för att befästa kunskaperna, så det är väl kanske
skillnaden… att det inte går lika snabbt att lära in nya begrepp. (L3)
Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de gärna hade arbetat mer med
begreppsförståelsen för de flerspråkiga eleverna om de hade haft möjlighet till det. L5 menar att en ensam lärare på 24 elever inte hinner med individanpassade lektioner, däremot försöker L5 anpassa i helklass.
/…/när man är själv i ett klassrum på typ 24 elever så hinner man inte så jag brukar skriva upp de orden som jag tänker att okej, de här kan vara svåra att förstå, kanske på tavlan och då får liksom alla i klassen ta del av de orden. (L5)
En av de intervjuade lärarna menar att det är svårt att uttrycka sig huruvida de flerspråkiga eleverna har svårigheter generellt då det kan skilja sig mycket från individ till individ.
Läraren förklarar vidare att varje elev har olika erfarenheter och intressen och det påverkar deras förmåga att ta in och förstå kunskap, oavsett vilket språk de talar. Avslutande
kommentar från läraren gällande ämnet är dock: ”Ja alltså, det är svårt att säga ja, jag tror att det påverkar resultatet, men inte för alla.” (L2)
Två av de intervjuade lärarna uppger även dem att de inte upplever att de flerspråkiga eleverna har särskilda svårigheter i specifikt naturvetenskap, vare sig att uttrycka sin kunskap eller att nå kunskapsmålen för ämnet. Däremot ser dem att de flerspråkiga eleverna har svårt för naturvetenskapliga ord och begrepp som till exempel pollinering eller fridlyst.
4.3 Varierad undervisning för flerspråkiga elever
En av forskningsfrågorna löd På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Studien syftar bland annat till att undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att främja den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever. Svaret på denna forskningsfråga besvaras av samtliga informanter.
Lärarna uppger att de arbetar stöttande för de flerspråkiga eleverna i den mån de har möjlighet. De olika metoderna de använder sig av är framför allt att arbeta multimodalt med bildstöd, kroppsspråk samt filmer men även att de flerspråkiga eleverna får
anpassningar vid prov såsom att berätta muntligt i stället för skriftligt. Lärarna hade önskat mer anpassningar för det flerspråkiga eleverna men menar på att varken tid, kompetens eller andra resurser existerar för tillfället.
4.4 Flerspråkiga elevers svenska ordförråd hämmar den naturvetenskapliga förståelsen
Den andra forskningsfrågan blev även den besvarad, vilket löd Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? De flesta informanterna uppger att de märker att de flerspråkiga eleverna har svårare att ta till sig och förstå det naturvetenskapliga språket och därmed får svårigheter att förstå och tillämpa begrepp. Detta är särskilt tydligt i sammanhang där eleven ska uttrycka sin kunskap i till exempel provsituationer.
Lärarna menar att eftersom de flerspråkiga eleverna inte har ett korrekt språk att utgå från har de andra förutsättningar att uttrycka sig i det naturvetenskapliga språket för att påvisa sin kunskap inom ämnet. Dessa ovannämnda faktorer hämmar de flerspråkiga elevernas naturvetenskapliga förståelse.