3.1 Val av metod
För att få in data att analysera och kunna svara på studiens forskningsfrågor har en kvalitativ studie gjorts. Vid en kvalitativ studie undersöks kvalitéer vilka inte går att mäta i form av siffror eller statistik. I en kvalitativ studie som denna eftersöks
erfarenheter och upplevelser vilka är individuella för varje respondent, därför passar en semistrukturerad intervju. I en semistrukturerad intervju ges respondenten möjlighet att utveckla sina tankar utan att intervjuaren styr, samtidigt är den tillräckligt strukturerad för att hålla sig till forskarens ursprungliga frågor (Denscombe, 2016).
3.2 Urval av lärare och skolor
Initialt gjordes inget urval utifrån specifika kvalifikationer vid val av lärare och
skolor. Specifika kvalifikationer kan exempelvis vara behöriga naturvetenskapslärare, lärare som arbetar i skolor belägna i socioekonomiskt utsatta områden, lärare inom en specifik årskurs med fler. I och med att det var svårt att få tag i informanter gjordes endast två urval, vilka var att de intervjuade lärarna skulle undervisa i naturvetenskap samt vara verksamma just nu. För att komma i kontakt med
eventuella informanter skickades ett mejl ut med förfrågan till över 40 olika skolor belägna i Västmanland för att öka chanserna att få tillräckligt med informanter. Till slut fick jag kontakt med fem verksamma lärare som undervisar naturvetenskap i årskurs 4–6.
3.3 Material
I studien kommer lärarna, för att säkerställa anonymitet, att individuellt kallas för L1, L2, L3, L4 och L5.
Intervjuerna skedde via Zoom där lärarna själva fick välja om de ville synas på bild eller inte. Intervjuerna spelades in via funktionen ’röstmemo’ på mobilen samt via funktionen ’diktering’ på Word. Den semistrukturerade intervjun bestod av tio frågor om att arbeta med flerspråkiga elever i den naturvetenskapliga undervisningen.
Lärarna var väl informerade om detta dels genom missivbrevet (se bilaga 1) som skickades ut vid förfrågan om att ställa upp i intervju, dels innan intervjun började.
3.4 Genomförande
Inför varje intervju definierades begreppet flerspråkiga elever och hur det används utifrån studiens syfte. Detta för att säkerställa att informanterna utgick från samma begrepp när de skulle svara. Informanterna blev även påminda om studiens syfte, forskningsfrågor och hur deras svar kan komma att användas samt att de när som helst under intervjuns gång kunde avbryta.
3.5 Databearbetning
För att bearbeta studiens data skaffade jag mig en helhetsbild för att sedan koda datan utifrån respektive utsaga. Med utsaga menas informanternas svar på respektive fråga samt eventuell följdfråga. Kodningen är dels baserad på återkommande svar, dels på svar som liknar resultat från tidigare forskning. Koderna grupperas och skapar således kategorier. Detta för att lättare få en översikt av vilket resultat studiens data genererade. Dessa kategorier är baserade på innehållet i varje kod.
Nedan följer tre exempel på hur en kategorisering har gått till baserat på kodning av utsagor.
• L2: Jag måste skriva på tavlan och alla ord som eventuellt kommer att komma eller så, så jag använder mycket av film eller bilder så jag jobbar ju liksom multimodalt. [Kod: Multimodalt arbetssätt, kategori: Främjande arbetssätt]
• L3: Det vi jobbar också väldigt mycket med de som har svårt att uttrycka sig skriftligt får jobba med muntliga prov till exempel eller kan få längre skrivtid, en del skriver på sitt modersmål och då transspråkar vi /…/ [Kod:
Skriftligt till muntligt, kategori: Olika arbetssätt ]
• L1: Vi har ändrat så att jag läser i boken för att då upptäcker jag lättare de här svåra orden som de kanske inte förstår och speciellt i NO är det så mycket svåra ord till exempel fortplanta. Det är ju inte många som vet vad det är alltså i generellt i fyran, men speciellt alltså till eleverna som har svenska som förstaspråk kan jag oftast tänka sig fort…planta [L1 gestikulerar med händer för att visa att hon delar upp begreppet ’fortplanta’ i orden ’fort’ och ’planta’]
för de kan förstå kontexten bakom. [Kod: Begreppsförståelse, kategori:
Faktorer som hämmar undervisningen]
3.6 Trovärdighet
Studien har haft Kvales (2007) syn på validitet, vilken han delar upp i tre delar;
hantverksvaliditet, kommunikativ validitet, pragmatisk validitet.
För att få fram underlag till studien har en grundlig datainsamling utförts i den mån det har varit möjligt i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter har en grundlig databearbetning gjorts. Väl genomförd datainsamling, metodiskt arbete tillsammans med problematisering styrker hantverksvaliditeten (Kvales, 2007). Studien vilar även på tidigare forskning och litteratur relevanta för ämnet. Innehållet är presenterat på sådant sätt att det ska vara enkelt för läsaren att följa studien. Denna studies kunskap är relevant för verksamma inom den pedagogiska verksamheten på olika sätt och går med fördel att använda som inspiration eller startpunkt för fortsatt forskning inom ämnet. Detta höjer den pragmatiska validiteten; att kunna använda kunskapen, att kunskapen är relevant och att det finns en målgrupp för vem/vilka som berörs av kunskapen.
Studien uppfyller delvis Kvales (2007) krav och syn på trovärdighet. För att helt uppfylla Kvales (2007) krav och syn på trovärdighet krävs ett mer omfattande
underlag i form av data. Den kommunikativa validiteten är emellertid svår att mäta då det ligger i betraktarens uppfattning.
Reliabilitet är sällan något som appliceras på ett kvalitativt arbete (Torsten Eriksson
& Wiedersheim-Paul, 2008). Reliabiliteten handlar om studiens tillförlitlighet; Är den korrekt genomförd? Är resultaten godtyckliga? Skulle man kunna utföra samma studie ånyo och erhålla samma resultat? Förmodligen inte, då en kvalitativ studie undersöker kvalitéer, vilka är dynamiska utifrån informanternas svar, medan en kvantitativ studie utgår från hårda fakta som siffror och statistik. En kvantitativ studie utgör således större relevans att applicera reliabilitet. Hög reliabilitet korrelerar med hög trovärdighet (Alvehus, 2013).
3.7 Etiska överväganden
Informanter i en kvalitativ undersökning ska behandlas utifrån etiska grunder. Inför varje intervju har informanterna blivit delgivna ett informationsbrev där det utförligt och tydlig står vad studien undersöker och hur deras svar kan komma att behandlas.
Under intervjun har informanterna blivit påminda om detta och de kunde när som helst avbryta sitt deltagande. Informanternas deltagande var frivilligt och deras
uppgifter behandlas anonymt, vilket även det fanns att ta del av i informationsbrevet.
Forskaretiken rör emellertid inte enbart informanter, även jag som forskare berörs av viss etik. Forskaren har ett visst ansvar gentemot forskningen och dess samhälle samt kring forskarens uppträdanden, ansvar i samband med publicering.
(Vetenskapsrådet, 2017). För att dessutom behålla en god forskningssed har arbetet grundat sig i principerna för integritet: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och
ansvarighet framställt av ALLEA- All European Academies (2018).För att styrka studiens tillförlitlighet har studien haft för avsikt att erhålla en tydlig design, metod, analys och utnyttjande av resurser. Studien är framställd på ett ärligt sätt genom att resultat och datahantering är öppet, rättvist och behandlat på ett objektivt sätt.
Respekten för samhället, kulturarvet och andra forskningsdeltagare är en
grundpelare i arbetet. Som forskare har jag ansvar från idé till publicering samt vilka konsekvenser studien kan komma att få (ALLEA- All European Academies).
För att erhålla ett etiskt förhållningssätt innan, under och efter arbetet har studien haft Vetenskapsrådets (2017) fyra kategorier i åtanke. Dessa kategorier, anonymitet, konfidentialitet, sekretess och tystnadsplikt, faller under den etiska aspekten av detta arbete.
För att säkerställa anonymitet hos informanterna har varken deras namn eller skola de arbetar på eftersökts. Informanterna delgavs även information kring vem som har tillgång till materialet. Information som sådan är ej relevant för studien och för att säkerställa detta ytterligare kommer allt insamlat material att förstöras efter det att studien är genomförd.
För att upprätthålla konfidentialitet har informanterna fått tydlig information att uppgifter som de har lämnat i förtroende inte kommer att spridas. Således kommer innehållet inte att vara tillgängligt för obehöriga. Känner informanterna sig trygga med att deltaga i intervjun kan man räkna med att svaren de ger är sanna och uppriktiga, vilket bidrar till att resultaten bli säkrare och detta i sin tur gynnar studiens validitet (Tivenius, 2015).
Jag som forskare berörs inte av lagen om sekretess vid utförandet av denna studie, emellertid gör informanterna det då lärare berörs av lagen om sekretess. Läraren har tystnadsplikt kring information som ligger under sekretess, vilket kan komma att läckas under en intervju. Som forskare har jag ett ansvar gentemot informanterna att skulle sekretessbelagd information eller annan känslig information läcka berörs således jag av tystnadsplikt.