Syftet med denna uppsats är att studera tvåstatslösningens förändring med tiden via fyra aspekter genom att analysera fyra nedslag som är av betydelse för konfliktens utveckling genom att svara på frågorna, hur har tvåstatslösningen i Israel och Palestina förändrats över tid? Samt, varför har tvåstatslösningen förändrats?
Peelkommissionen från 1937 är formellt starten för idén om tvåstatslösningen. Förslaget om att dela upp området i två stater blev efter detta, ett omdiskuterat ämne och 1948 trädde idén i kraft efter FNs delningsplan. Dock har judar och palestinska araber sedan längre tid tillbaka varit inblanda i konflikter på grund av uppdelning. Balfourdeklarationen 1917 innebar per automatik ett uppdelat Palestina, då judar i Palestina blev lovade ett nationalhem av britterna. Därför är idén om en delningsplan historisk och återkommande, eftersom, det är en metod man länge velat använda för att lösa situationen mellan araber och judar i Palestina. Idén bakom delningsplanen grundar sig i det faktum att de båda folkgrupperna ska erhålla möjligheten att utöva ett nationellt anspråk. Det vill säga att kunna leva som jude i en stat för att utöva och förverkliga sin tro, samtidigt som araberna också ska erhålla möjligheten att leva upp till sitt nationella anspråk. Peelkommissionenns uppkomst gav ramarna för idén men som med motstånd tacklades ned från den arabiska parten, liksom FN:s delningsplan. Ser man till rättvise aspekten har den varierat från 1917 till 1990-talet. Den judiska befolkningen har med marginal varit mycket bättre på att mobilisera sig och har
124 Aggestam, Persson & Strömbom. Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 83.
därmed utökat sin del i tvåstatslösningen för varje år. Bosättningarna har med tiden blivit allt fler och där med har den judiska befolkningen kunnat identifiera sig på ett större antal territorier i Palestina. Därför har försoningen och konfliktlösningen varit processer i riskzonen då de båda parterna har utgått från sina nationella utövningar. Hur som helst har tvåstatslösningen misslyckats gång på gång samt att parterna har visats sig inte vara kompromissvilliga.
Tvåstatslösningen har förändrats, genom att först ha varit ett löfte, till en idé och slutligen en verkligen handling. Tvåstatslösningen har blivit allt svårare att uppnå då konflikten blivit allt mer invecklad samt att medling mellan parterna har varit nästintill omöjliga att hantera. Detta kan bevittnas i förhalningar som ägde rum efter att Israel bildades. Dels för att det var andra parter inblandade men också för att de två parterna i fråga inte kunde sitta ned vid samma förhandlingsbord. När staten israel bildades 1948 blev efterföljderna markant sämre bland befolkningen i områden som hade blandad befolkning. Från den dag som tvåstatslösningen presenterades har den förändrats markant. FNs delningsplan kanske hade fungerat som konfliktlösning om folket från parterna hade fått en rättvis försoning och tid för att bearbeta de konflikter som gjort anspråk tidigare. Samtidigt var det nästintill omöjligt att rättvisan för de båda parterna skulle erövra.
Tvåstatslösningen var till en början ett löfte om att tillgodogöra judarnas vilja om ett judiskt nationalhem, men med världskriget i bakgrunden blev Palestina fristaden från förföljelsen. 1937 presenterades en eventuell delningsplan som fortfarande enbart var en visuell ide om hur konflikten skulle kunna lösas. Konflikten löstes aldrig efter peelkommisionen men FN valde ändå att skapa staten Israel. Tvåstatslösningen har under hela sin existens varit en alternativ konfliktlösning utan att riktigt skapa konfliktlösning, Detta leder till svaret på frågan om, varför tvåstatslösningen har förändrats. Tvåstatslösningen har haft samma återkommande motgångar, vilka har varit att parterna i fråga inte har kunnat enas, samtidigt har identitetspolitiken använts som mobiliseringsfaktor för båda parterna under hela konflikten, och därmed försvårat konfliktlösningen. En avgörande orsak till varför tvåstatslösningen har förändrats är för att de inblandade parterna dels inte har fått en rättvis chans att
Källförteckning
Aggestam, Karin, Reframing and resolving conflict, Israeli-Palestinian negotitations 1988-199, Lund University press, Sweden, 1999.
Aggestam, Karin, Persson, Anders & Strömbom, Lisa, Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014.
Attfield, Robin. & Wilkins, Barry, International justice and the Third World studies in the philosophy of development, Routledge, London, 1992.
Cornwall, James. The Question of Palestine. HistoryToday.
http://www.historytoday.com/james-cornwall/question-palestine (hämtad 2016-03-03).
Consciousness. Library Journals, LCC. 1997 -03-15.
http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/eds/detail/detail?vid=1&sid=6b091a92-bf43-4a48-
874f-7bd24da317c8%40sessionmgr4005&hid=4102&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2 ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=edsgcl.19574724&db=edsglr (Hämtad 2015-05-19).
Dowty, Alan, The Jewish state a century later, Univ. of California Press, Berkeley, Calif., 1998
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012.
Gillham, Bill. Case study research methods, Continuum, London, 2000.
Goldman, Kjell. Tvåstatslösningen – är den möjlig? Utrikespolitiska institutet. 2014-10-28. http://www.ui.se/blog/uibloggen/2014/10/28/ar-tvastatslosningen-mojlig-ar-den-nodvandig.aspx (Hämtad 2016-03-03)
Hettne, Björn. Fredsfördrag. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fredsfördrag . (Hämtad 2016-03-03).
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003.
Joireman, Sandra F. Nationalism and political identity, Continuum, London, 2003.
Sean Chang. Identity Conflicts: A doctrinal Change Needed? Fort Leavenworth, KS : US Army Command and General Staff College, 2014-12-12 ,39.
Sussman, Gary. The Challange to the Two-Stae Solution. Middle East Research and information Project. http://www.merip.org/mer/mer231/challenge-two-state-solution (Hämtad 2016-03-03).
Said, Edward W., The question of Palestine, New ed., Vintage, London, 1992.
Schaap, Andrew. Political reconciliation, Routledge, London, 2005.
Silverburg, Stanford R. Palestinian Identity: The Construction of Modern National
Orend, Brian. War and international justice a Kantian perspective, Wilfrid Laurier University Press, Waterloo, 2000.
Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 4., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011.
Persson, Sune. Palestinakonflikten, 2., [utök.] uppl., Internationella folkhögsk., Göteborg, 1974.
Quigley John, Britain’s Secret re-Assessment of the Balfour Declaration. Journal of the History of International law. 2011.
Rosen, Hans. Tvåstatslösningen är målet. Dagens nyheter. 2014-10-30.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/tvastatslosning-ar-malet/ ( Hämtad 2016-03-05).
Wibeck, Sören. Ett land, två folk Israel-Palestinakonfliktens historia, TPB, Johanneshov, 2010