I denna studie har vi kommit fram till att heder är en konstruktion av normer och värderingar som ett visst kollektiv lever och agerar efter. Hedersbegreppet kan betyda olika för olika människor men i grunden handlar det nästan alltid om att kvinnans handlingar och beteenden har en stor påverkan på hela familjens anseende och så kallad heder.
Syftet med vår uppsats var främst att undersöka kvinnors egna upplevelse och erfarenheter av hederskultur samt att analysera hur detta har påverkat dem och deras sociala liv.
Frågeställningarna som vi valt att fördjupa oss i är, vad innebär hederskultur för kvinnor med erfarenhet av detta? Vilken roll spelar deras sociala relationer för kvinnor med erfarenhet av hederskultur? Det som vi upptäckt i resultatet visar att kvinnorna har levt med olika typer av begränsningar och kontroll. Vägen till deras frihet och lycka har konstant möts av motgångar där de behövt lämna sin familj för att kunna gå sin egna väg utan att någon motsätter sig mot detta.
Resultatet visar även att det är kvinnan som erhåller familjens rykte och anseende, då det är hon som bär familjens heder. Det visar också att könsbestämda roller redan existerar i familjerna från ung ålder, och har överförts sen tidigare generationer. De teoretiska
utgångspunkter vi använt oss av har tydligt kunnat kopplas till och analyserats i vårt resultat. Det vi har upptäckt snabbt under studiens gång var att kvinnors uppfattning om heder var ganska likt varandra. Mycket handlade om kontroll, vad dem fick göra, vad dem skulle ha på sig men också vilka dem fick umgås med. Inom dessa områden var dem alla begränsade och hade inte möjligheten att ta egna beslut eller styra över deras egna vardagsliv. Detta var något som föräldrarna, men främst papporna styrde över. Om deras beteende skulle vara “fel” eller “opassande” skulle de straffas i form av hot eller misshandel. Men det kunde även resultera i någon form av mjukt våld som kan ses som utfrysning, isolering och förnedring.
Detta resulterade i att kvinnorna blev drivna till att känna skuld, skam och ånger för deras intention var aldrig att skambelägga familjens heder eller anseende.
Trots det symboliska våldet känner dessa kvinnor en lojalitet och kärlek gentemot deras familjer, och detta är inget som försvinner under en natt och bildar senare en inre konflikt hos
dem. Den inre konflikten är mellan att vara lojal mot sin familj, älska dem men också tillfredsställa dem eller att följa sina egna drömmar och mål oavsett vad målen är.
Det som förekom i resultatet men också i tidigare forskningen var att det är ett helt kollektiv som ligger bakom förtrycket, och inte bara en person. Även om det är pappan som utför handlingarna så har han haft frun och släkten på sin sida som stöd. Detta kollektiv skapas när dessa personer migrerar till ett land och inte lyckas integrera fullt ut då känns landets
statsbildning svag för dem vilket leder till att dem söker säkerhet och stöd med varandra i liknande situationer. Detta i sin tur skapar ett utanförskap och enorm segregation, både när det gäller boende och arbete, vilket också kan vara en förklaring till varför dessa problem uppstår.
Kvinnornas sociala relationer har påverkats och det kan man se ganska tydligt. Allt från vänner till familjemedlemmar och släkt påverkades under deras kamp för frihet. Gamla kontakter hemifrån behövde brytas, syskon uteslöts och kontakten med majoriteten av kvinnornas pappor bröts helt. Vissa av dem kunde efter en viss tid och livshändelser försöka återuppta kontakten med deras pappor, men vissa av dem har än idag ingen relation alls. Det sociala kapitalet hjälpte oss att förstå hur sociala relationer upprätthålls och fördärvas samt hur viktigt det är med sociala relationer/kontakter i dessa individers liv. Men det visade oss också att individerna inom detta kollektiv har ett slags band med varandra, och känner en skyldighet att skydda och stödja varandra. Detta ger papporna utrymme till att utföra dessa handlingar mot deras döttrar.
Däremot kunde vi se att kontakten med mammorna var deras trygghet och inte lika lätt att bryta kontakten med. Vi upplevde att kvinnorna på något sätt försökte behålla deras kontakt med deras mammor trots att dem inte alltid stått upp för dem när papporna behandlat dem illa. Detta är något som Fadime Sahindal också framfört flertal gånger, trots att hennes mamma tog pappan och broderns parti. Fadime besökte mamman trots alla hot riktade mot henne.
Det intersektionella perspektivet har hjälpt oss att förstå hur makten utspelar sig mellan den över- och underordnade. Dessa kvinnor underordnas på grund av deras kön, ålder och etnisk bakgrund.
Den typ av metod vi använt oss av har haft sina för- och nackdelar. Fördelarna har varit att genom intervjuer har vi kunnat få djupgående svar men också fångat kvinnornas berättelser samt känslor genom att kunna se deras uttryck och kroppsspråk. Vi hade inte kunnat få fram dessa berättelser och besvarat våra frågeställningar på samma sätt om vi använt oss av en kvantitativ metod. En av nackdelarna med metoden var att ämnet vi studerat är känsligt, och dessa kvinnors riktiga livshändelser. Detta ville vi som forskare vara väldigt försiktiga med, då vi inte ville uppröra våra respondenter. Som Diana Mulinari (1999) nämner lever forskare ständigt med sin forskning, det finns aldrig någon av- och påknapp.
Slutsatsen vi kommit fram till är att den bakomliggande orsaken till varför dessa typer av problem uppstår grundar sig att papporna inte är fullt integrerade i samhället och känner sig inte längre som huvud försörjaren i familjen. Han vill bevisa för sig själv och andra i
omgivningen att han fortfarande är i kontroll och besitter makten. Därav omvandlar dem den frustrationen till kontroll som de har över familjen för att de fortfarande ska känna sig som huvudfadern och den som besitter respekt och kontroll. Därför tar dem ett inkräktande mot deras regler och uppfattningar väldigt hårt och som ett hot mot deras roll som familjens överste.
8.1 Förslag för framtida forskning
För framtida forskning hoppas vi att det kommer undersökas mer kring detta aktuella ämne. Vi har fokuserat på hur hedersförtryck ser ut för kvinnor i Sverige och hur det har påverkat deras sociala relationer. Det vi hoppas tar en större plats i framtida forskningar är dessa kvinnors sociala liv och stödet som kvarstår efter deras svåra livsbeslut. Vi önskar även att framtida forskning leder till att skolor och myndigheter tar detta problem på största allvar framöver, då det fortfarande uppstår stora misstag. Till exempel kommer inte unga kvinnor tillbaka till skolan efter sommarlovet och detta undersöks inte alltid. Om kunskap om
hedersförtryck sprids och tas upp oftare kan flera individer som jobbar inom dessa fält agera snabbare och rädda många tjejers liv.