Metodologisk Ansats

Vi vill genom kvalitativa intervjuer förstå hur våra deltagare uppfattar innebörden av hederskultur, hanteringen av detta och på vilket sätt deras olika sociala relationer har

påverkats av hederskulturen för dem. Vi anser att intervjuer är det mest givande och lämpliga sättet då det är personliga erfarenheter vi vill åt. Det bör även nämnas att hederskultur kan se olika ut därför är det intressant att kunna analysera detta ur flera olika perspektiv. Det ideala för vår forskning är att individerna som deltar i forskningsprojektet är informerade om att de kommer vara föremål för forskningen där vi även fått deras samtycke och godkännande i förväg.

Vår slutsats kommer att baseras utifrån respondenternas svar och därför kommer vår studie utgå från en abduktiv utgångspunkt, vilket innebär en kombination av induktiv och deduktiv metod.

6.2 Urval

Vårt urvalsförfarande som vi valt att använda oss av är ett målstyrt och bekvämlighetsurval. Målstyrt urval innebär att de informanter vi har valt kommer att innefatta gemensamma egenskaper som är centrala för studiens upplägg. Urvalet kommer att bestå av kvinnor som har specifika egenskaper och på något sätt ha en koppling till hederskultur då studiens utmärkande drag handlar om hedersrelaterade frågor (Bryman, 2011:351).

Vi valde att avgränsa vårt urval till bara kvinnor. Dock kom vi fram till att inte avgränsa till någon specifik ålder då hederskultur egentligen inte kan kopplas till en viss ålder. Av etiska skäl bestod vårt urval inte av unga kvinnor som är under 15 år. Orsaken till detta berodde på att vi skulle behöva samtycke från vårdnadshavare vilket i detta fall inte skulle vara av etisk princip då vi inte ville sätta unga kvinnor i en problematisk eller jobbig situation.

Vi skrev ett inlägg i en facebookgrupp med ca 160 000 medlemmar. I inlägget förklarade vi studiens syfte och att de kvinnor som kände att de var villiga att dela med sig av sina historier kunde skicka ett privat meddelande till oss. Då blev vi kontaktade av flertal personer som ville veta mer djupgående vad studien handlade om. Efter att vi förklarat var det fyra personer som ställde upp. I samband med detta kontaktade vi en tidigare bekant till oss som har flera års erfarenhet av hedersrelaterade frågor. Det andra urvalet som användes var

bekvämlighetsurvalet (Trost 2010:140). Anledningen till detta urval berodde på att vi har tidigare varit i kontakt med en kvinna som jobbar politiskt, men som även tidigare arbetat med olika kvinnojourer och med hedersrelaterade frågor. Därför valde vi att kontakta henne eftersom vi ville ha en nyckelperson som beskriver och berättar om innebörden av

6.3 Datainsamling

6.3.1 Kontakt med intervjupersoner

För att komma i kontakt med respondenter valde vi att skriva i en sluten tjejgrupp på Facebookgruppen är inte inriktad på något speciellt ämne utan är bara en plats för unga kvinnor att kunna prata av sig eller ställa frågor. Eftersom gruppen har över 160 000

medlemmar ansåg vi att chansen för att respondenterna skulle känna igen varandras historier vara väldigt liten. Vi skrev ett inlägg där vi förklarade att vi var två studenter som studerar på Södertörns högskola och att vi skriver vår C - uppsats om heder och berättade om syftet med vår studie. Vi förklarade att deras svar endast skulle användas i studiens syfte och att deras identiteter skulle behandlas konfidentiellt, och av den anledningen skulle dem skriva privata meddelanden till oss om det var så att de ville dela med sig av sina historier och erfarenheter. Efter några timmar kom ganska många meddelanden in från kvinnor som undrade hur studien skulle gå till och att dem kanske skulle vilja medverka. Dem var inte helt säkra på om dem var redo för det så vi bad dem att tänka över saken och höra av sig inom några dagar om de skulle känna sig säkra. Inom några timmar hörde fem tjejer av sig som var säkra på att de ville dela med sig av sin historia.

Under tiden vi letade och läste om tidigare forskning insåg vi att det skulle vara givande och intressant om vi fick med ett annat perspektiv också, det vill säga en person som har arbetat med just dessa frågor och utsatta kvinnor. En av oss hade sen tidigare kontakt med en kvinna som idag jobbar som ledamot i Stockholms landstingsfullmäktige men har en lång bakgrund inom arbete med organisationer som GAPF och Fadimes årliga gala. Vi mailade henne och berättade om vår studie och undrade om hon ville ställa upp på en intervju, och det tackade hon ja till.

6.3.2 Utformning och genomförande av intervju

Eftersom vår studie är kvalitativ behövde vi förbereda en intervjuguide som vi kunde

använda oss av som mall för våra intervjuer. När vi diskuterat och kommit överens om ämnet vi ville fördjupa oss i började vi läsa tidigare forskning om ämnet. Detta gjorde vi för att kunna få en bättre förståelse och kunskap om ämnet, men också för att kunna bestämma vilka frågor vi ville ställa till våra respondenter för att finna dem svaren vi var ute efter, utifrån våra frågeställningar. Den intervjutyp vi ansåg vara mest lämplig och som vi använde oss av

för vår studie var semistrukturerade intervjuer. Orsaken till detta val berodde på att

semistrukturerade intervjuer skulle ge oss mer informativa och strukturerade intervjuer där vi skulle få svar på våra grundfrågor men under intervjuns gång skulle det väcka andra frågor som skulle ge oss mer information. Efter att vi bestämt vilken intervjutyp som passade oss bäst bestämde vi gemensamt vilka teman som passade bäst i våra intervjuguider för att sedan formulera konkreta frågor till våra kommande intervjuer (Aspers 2011:143).

Eftersom vi skulle intervjua fyra kvinnor som på något sätt upplevt hederskultur och en kvinna som tidigare arbetat med hedersrelaterade frågor, behövde vi två olika intervjuguider. Intervjuguiden vi förberedde för våra intervjuer med dem fyra kvinnorna bestod av 23 konkreta frågor, men vi visste att följdfrågor skulle tillkomma under intervjuns gång.

Intervjuguiden delades in i fyra huvudteman vilket var personlig information, bakgrund och familj, åsikter om hederskultur och sociala livet. Intervjuguiden vi förberedde inför kvinnan som arbetat med hedersrelaterade frågor bestod av 17 frågor men vi var öppna för följdfrågor eller ämnen hon själv ansåg var viktiga att belysa.

På grund av de rådande omständigheterna kring covid-19 valde vi att genomföra intervjuerna genom Zoom, detta för att inte sätta någon i fara. Vi ansåg detta vara vårt etiska ansvar att följa de restriktioner som fanns och för att våra respondenter inte skulle blir sjuka på grund av vår studie. Zoom var ett bra alternativ då vi kände att vi med hjälp av kameran kunde ta del av respondenternas ansiktsuttryck samt känslor under intervjuns gång. För att vi skulle kunna vara så närvarande som möjligt de vi läst intervjuguiderna ett par gånger för att frågorna skulle komma mer naturligt och inte läsas direkt från pappret (Trost 2010:65).

Innan intervjuerna började frågade vi respondenterna om det var okej med dem att vi spelade in samtalen, detta för att vi skulle kunna fokusera på deras svar under själva samtalet och inte behöva anteckna ner alla svar. När dem godkänt detta började vi spela in och startade alltid med att inhämta deras samtycke. Vi förklarade ännu en gång vad studien gick ut på och att deras svar endast skulle användas i undersökningens syfte. Tjejerna blev också informerade om att dem när som helst kunde välja att avsluta eller ångra sig, då deras välmående var det viktigaste.

Vår första respondents intervju (nyckelpersonen) varade i ca 60 minuter på zoom, där hon besvarade frågorna väldigt väl och detaljerat. Anledningen till att vi valde att intervjua henne

först var för att vi ville få en djupare förståelse för hur dessa situationer hanteras och hur dem brukar se ut. En person som henne som har många års erfarenhet av dessa problem ansåg vi skulle kunna ge oss givande information och tankar, som vi kunde ta med oss i kommande intervjuer med dem kvinnor som blivit utsatta och valt att dela sina historier med oss. Hon berättade även om ämnen och händelser hon ansåg skulle vara givande för oss, vilket gav oss lite olika perspektiv på ämnet.

Resterande respondenters intervjuer varade i ca 45-50 minuter, vilket inte var vår plan då vi hade antagit att det inte skulle ta mer än ca 30 minuter. Men detta var bara bra för oss då vi fick mycket värdefull information och mycket lärorika svar.

6.3.3 Intervjupersoner

För det insamlandet av det empiriska materialet intervjuade vi fem stycken respondenter som kunde ge oss en djupare inblick i problematiken som uppstår när hedersrelaterat förtryck och våld sker. Kvinnorna är i åldrarna 22 - 29 och bor i Stockholm. Den femte respondenten som vi valde att intervjua var bekant till en av oss sen tidigare. Därav kontaktade vi henne och informerade om vår studie samt att hennes syn på ämnet skulle bli ett intressant perspektiv då hon varit aktiv i kvinnofrågor i många år. Hon arbetar för det politiska partiet

Socialdemokraterna och har många års erfarenhet av arbete med bland annat GAPF och Fadime galan.

6.5 Dataanalys

6.5.1 Utskrift och kodning av material

Intervjuerna transkriberades noggrant och har legat som grund till vår kodning av materialet. Detta för att vi ska få en överblick över materialet vi samlat in, och hitta nyckelord i

materialet (Trost 2010:150). Vi har kodat vårt material för att kunna genomföra en ordentlig och relevant analys. Syftet med kodningen har varit att sålla ut det innehåll vi inte ansett vara relevant. Kodschemat och tematiseringen har skett med hjälp av samband som fanns i

respondenternas berättelser. Dessa teman togs fram då de skulle vara relevant för att besvara våra frågeställningar. Teman som hjälpte oss analysera vårt material var heder, utsatthet, framtidsplaner samt sociala relationer (Aspers 2011:165 ). Vi skrev ut våra intervjuer och satte oss gemensamt för att gå igenom dem noga för att kunna hitta dem gemensamma nämnarna i varje berättelse. Detta har hjälpt oss fokusera och hålla oss inom de ramar vi

byggt upp från början och inte glida iväg från vårt syfte med studien. Mängden av data är i detta fall inte det viktigaste utan innebörden och variationen av data (Arne 2015: 221).