Sociala Relationer

7.3.1 Omgivningen

Det sociala kapitalet är enligt Bourdieu ett nätverk av olika sociala kontakter som man genom livet bygger upp. Socialt kapital kan även ärvas från föräldrar och släkt, och det genererar olika typer av förutsättningar för individer. Att vara ansluten i olika grupper kan ge

medlemmarna ett stöd i olika situationer. Att ge varandra stöd och medhåll i vissa situationer kan vara en typ av resurs man erhåller i det sociala kapitalet. I dessa typ av fall finns ofta inte detta stöd och medhåll för kvinnorna då det är männen i familjen som erhållit det mesta av det sociala kapitalet. Männen är gemensamt bestämda om hur dessa normer och värderingar ska levas upp till och kvinnorna som motsätter sig det förlorar majoriteten av sitt sociala kapital. Nyckelpersonen beskriver det såhär:

…..då man älskar sina föräldrar det är ju så.... Man är väldigt lojal mot sina

föräldrar och har behov av trygghet och kärlek då går man tillbaka och det är oftast så att barn vittnar inte i en rättegång mot sina föräldrar även när man har berättat för skolan och sina kompisar att man blir slagen… men man är väldigt väldigt lojal man vill inte svika de så återigen på grund av aa det är liksom mänskligt…

-Nyckelperson

Enligt Kriminalvården (2015) uppfattats heder som ett socialt kapital i samhällen där statsbildningen är svag, detta blir då ett trygghetssystem för individerna. Att vara en del av dessa grupper ger ett slags skydd och säkerhet men med det kommer även skyldigheter. Att inte fullfölja skyldigheterna man har inom gruppen riskerar man att förlora de privilegier som tillkommer när man är en del av gruppen. Individerna ska därför inte trotsa dessa normer och värderingar som gruppen har gemensamt då ryktet står på spel. Skulle hedern på något sätt äventyras kan den återställas genom att bestraffa och stöta bort individer som äventyrat de. Vilket vi även finner i kvinnornas olika berättelser när det kommer till deras rykte och hur de måste bibehålla den för att inte bli bestraffade.

….mina föräldrar gifte om sig när vi blev lite äldre.. för han övertalade henne att han behövdes i våra liv, för vi tjejer började bli äldre och det behövdes en man i huset….. - Respondent 2

I Kriminalvårdens (2015) rapport belyser dem även att mannen besitter hedern men att kvinnan bär på den, och det ska ses som två olika typer av heder. Mannens heder växer med hjälp av ekonomiska framgångar, ärlighet och generositet. Hans heder förlitar sig också på att hans familj beter sig redligt och att dem visar honom respekt. Kvinnans heder erhålls genom att hennes sexualitet, “renhet” och oskuld skyddas, men kvinnans heder är inte bara hennes egna utan även mannens då det anses vara hans ansvar att se till att detta erhålls. En förlorad heder återtas genom att straffa personen/personerna som satt den på spel. Bestraffningarna varierar och kan vara både psykiska och fysiska. Det psykiska kan vara kränkningar, nedvärdering men och isolering/utfrysning. Det tappar i detta fall mycket av det sociala kapital de byggt upp.

7.3.2 Stödet

Respondent 4 uttrycker att stödet hon fick var främst från hennes pojkvän och vänner främst då hon tappat kontakten helt med sin familj. Att inte kunna få det stödet man önskat från sin familj kan vara extremt jobbigt vilket majoriteten av respondenterna berättar om.

....ja det påverkade ju släkten väldigt dåligt, det påverkade inte mina vänner alls för de var ju liksom vid min sida oavsett vad även om vissa av de tyckte det var lite grovt av mig att vara så självisk och inte tänka på mina syskon för nu har jag knappt kontakt med de. Men annars har jag haft full stöd från vän hållet och pojkvännen speciellt… för när jag säger familj då menar jag mina vänner och min kille. -Respondent 4

Ett annat mönster som vi upplevt under intervjuernas gång har varit att kvinnorna väntat på att bli myndiga innan dem valt att lämna familjerna bakom sig. Paulina de los Reyes (2003) framför i sin studie att samhället betraktar redan kvinnor med invandrarbakgrund som offer och det leder till bemötandet av kvinnorna oftast är stereotypiskt. Detta leder till att det blir svårt att läsa av olika typer av situationer och omständigheter tjejerna kommer ifrån. Kvinnojourerna känner sig begränsade då flickorna som ska erbjudas skyddat boende bör vara över arton år. Respondent 3 nämner att hon inte hade så många vänner utan den personen hon fick stöd hos mest var hennes kusin.

….och då valde jag att åka till Norrköping där min kusin finns…. är en god vän till mig. Så jag flyttade nära henne och efter lite om och men fick jag en lägenhet där tillslut… Ja det var faktiskt väldigt skönt för mig.. men man ville ju inte heller tynga henne för mycket.. familjen letade ju. Man ville inte att hon skulle hamna i problem. Så ja.. jag hade henne till och från…- Respondent 3

I rapporten Heder och Samhälle (Baianstovu m.fl., 2019 ) framkommer det att många av dessa kvinnor inte känner sig helt redo för att söka hjälp och stöd från omgivningen som kan bestå av vänner, skolor, myndigheter eller ideella organisationer. Detta anser de inte vara nödvändigt då de är rädda att de ska förlora deras familjer men också för att de tror att det ska göra mer skada än nytta. Det kan också bero på att de tidigare inte blivit förstådda men även för att tidigare erfarenheter inte gett dem någon slags tillit för samhället. Vilket vi kan se hos respondent 1, eftersom hon har valt att stanna hos sin familj men ändå försökt hitta olika lösningar för att ta sig igenom vardagen. Hon berättar att hon har förlitat sig på en vän då dem delar liknande situation och erfarenheter:

….När jag blev äldre träffade jag min nuvarande bästa vän och hon hade liknande situation hemma. Då hittade jag någon som jag vågade prata med om det för hon var väldigt öppen med det och berättade allt för mig. Då skämdes jag inte längre….. - Respondent 1

Björktomta (2019) nämner även i sin studie att kvinnor känner en rädsla av att bli förnekade av familjen på grund av deras känslomässiga band de har med sin familj. Många av flickorna och kvinnorna känner att de står inför många hinder som hindrar dem från att söka hjälp. Eftersom de känner sig ensamma och separerade från omvärlden om deras problem. Av den anledningen känner de flesta en rädsla att bli förnekade av deras familj om någon annan utanför hemmet får veta om våldet som sker bland stängda dörrar.