6 Resultat och analys
7.2 Avslutande diskussion
Avslutningsvis förstår vi att samtidigt som en ökad psykisk ohälsa tar sig uttryck bland barn och unga både på nationell- och lokal nivå pågår ett arbete i Växjö kommun som syftar till att förbättra samverkan om tidigt och förebyggande arbete.
En förbättringsåtgärd är att införa mobila team på samtliga kommunala högstadie- och gymnasieskolor som en tvärprofessionell samverkansform mellan
Utbildningsförvaltningen och förvaltning Arbete och välfärd. De professionella ska i arbetet med barn och unga beakta barnets bästa. Därför syftar vår studie till att undersöka hur det mobila teamet på Teleborgs högstadieskola arbetar för att kunna identifiera vad ”barnets bästa” innebär och hur det kommer till uttryck i samverkan gällande det tidiga och förebyggande arbetet samt att synliggöra de utmaningar aktörerna hanterar i arbetet.
Det mobila teamet tycks arbeta för barnets bästa genom att främja en god hälsa, trygghet och trivsel samt förebygga sociala problem som tidiga skolavbrott, psykisk
ohälsa, kriminalitet och social exklusion. Detta eftersom det mobila teamet innebär ett samordnat arbete mellan professionella med olika uppdrag och ansvarsområden samt därmed olika sätt att stödja barn och unga. Ett gemensamt arbete möjliggör även utbyte av information- och kunskap vilket bidrar till att de professionella skapar sig en större helhetsbild kring den unges situation och stödbehov. Det mobila teamets arbete är därför centralt för hur professionella kan få en förståelse för individens problematik och hur de bäst ska agera för barnets bästa. Professionella inom det mobila teamet uppfattar att barns behov i allmänhet är att ha en god hälsa, slutföra sin skolgång med godkända betyg, fritid i form av lämpligt umgänge och intressen samt goda familjeförhållanden. Därför uppger respondenterna att det är nödvändigt att arbeta med områdena skola, fritid och familj eftersom de är viktiga delar i barnets liv. Vidare menar de att barns behov skiljer sig åt och att de anpassar behandling, metod och stöd utefter barns unika behov. Ytterligare resonerar dem att användning av ett individperspektiv och barnets delaktighet är viktigt för att förstå barnets individuella behov och besluta om rätt stöd. Resultat visar att de föreligger skillnader gällande hur de professionella arbetar för barnets bästa, vilket bottnar i deras olika uppdrag och ansvarsområden. Dessa skillnader skulle kunna skapa friktion mellan de professionella och utgöra ett hinder i samverkansarbetet men med en gemensam målsättning visar resultatet att de professionella uppskattar att de tillsammans kan samverka utifrån en helhetsbild.
Samtidigt som respondenterna upplever mobila team som en framgångsrik
samverkan uppger de att arbetet planeras att utvecklas än bättre. Förhoppningen är att skolsocionomer ska kunna bidra till en bättre återkoppling mellan skola och socialtjänst gällande individärenden samt att de kan erbjuda stöd till familjer.
Dessutom pågår en implementering av Barnets bästa gäller! i Växjö kommuns verksamheter och för det mobila teamet skulle det kunna innebära ett tydligare sätt att bedöma barn och ungas situation samt eventuella stödbehov. Forskare på Linnéuniversitetet följer processen Barnets bästa gäller! och efter vår studie ser vi att det skulle vara intressant att undersöka vad arbetsmetoden kan innebära både för det professionella arbetet inom mobila teamet men också för barn och unga.
Referenser
Lagstiftning och regeringsuppdrag
SFS (2018:1197). Barnkonventionen. Stockholm: Arbetsdepartementet SFS (2003:460). Etikprövningslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS (2017:30). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS (1998:204). Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS (1984:387). Polislag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Utbildningsdepartementet (2017). Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Stockholm: Regeringskansliet.
Utbildningsdepartementet (2020). Ändring av uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga samt förlängd tid för uppdraget. Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapliga artiklar och avhandlingar
Axelsson, S. B & Axelsson, R. (2009) From territoriality to altruism in
interprofessional collaboration and leadership. Journal of interprofessional care.
23(4), pp. 320-330. doi: 10.1080/13561820902921811
Axford, N. & Berry, V. (2018). Perfect Bedfellows: Why Early Intervention Can Play a Critical Role in Protecting Children—A Response to Featherstone et al.
(2014) ‘A Marriage Made in Hell: Child Protection Meets Early Intervention.’ The British journal of social work, 48(1), ss. 254–273. doi: 10.1093/bjsw/bcx003 Banach, M. (1998). The best interests of the child: Decision-making factors.
Families in Society, 79(3), ss. 331-340. doi: http://dx.doi.org/10.1606/1044-3894.992
Björkenstam, C., Ringbäck Weitoft, G., Hjern, A., Nordström, P., Hallqvist, J. &
Ljung, R. (2011). School grades, parental education and suicide—a national register-based cohort study. Journal of epidemiology and community health (1979), 65(11), ss.993–998. doi: 10.1136/jech.2010.117226.
Cederborg, A.-C. & Karlsson, Y. (2001). Omhändertagande med barnets perspektiv.
Socialvetenskaplig tidskrift. 8(3). ss. 163-179. doi: 10.3384/SVT.2001.8.3.2774.
Dane, L. (2015). Europadomstolen och barnets bästa. Förvaltningsrättslig tidskrift.
(2). ss. 194-224. URN: urn:nbn:se:su:diva-117539
Ekstrand, B., (2015). What it takes to keep children in school: a research review.
Educational review (Birmingham), 67(4), ss.459–482. doi:
10.1080/00131911.2015.1008406
Enell, S. & Denvall, V. (2018). Att överskrida gränser för barnens bästa - Tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun. Växjö: Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
Germundsson, P. (2011). Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Diss.
Örebro: Örebro universitet. urn:nbn:se:oru:diva-14698.
Mattsson, T. (1998). Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift.
5(1). ss. 45-57. doi: 10.3384/SVT.1998.5.1.2928.
Molander, A. (2011). Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete.
Socialvetenskaplig tidskrift. 18(4). ss. 320-335. doi: 10.3384/SVT.2011.18.4.2460.
Read, L. (2003). High Conflict Family Court Cases: Working for the Child's Best Interests. Australian and New Zealand journal of family therapy, 24(2), ss. 95–101.
doi: 10.1002/j.1467-8438.2003.tb00549.x
Röbäck, K. (2011). Bedömningar om barn i umgängestvister - förändrad
argumentation om tid, omsorg och delaktighet? Socialvetenskaplig tidskrift. 18(1).
ss. 5-23. doi: 10.3384/SVT.2011.18.1.2471.
Skivenes, M. (2010). Judging the Child's Best Interests: Rational Reasoning or Subjective Presumptions? Acta sociologica, 53(4), ss. 339–353. doi:
10.1177/0001699310379142.
Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K. & Bergman, D. (2011). Barriers to
collaboration between health care, social services and school. International Journal of Integrated Care. 11(3), ss. 1-9. doi: http://doi.org/10.5334/ijic.653
Wågby, A. & Englander, M. (2019). Barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Socialvetenskaplig tidskrift. 26(2). ss. 173-194. doi:
10.3384/SVT.2019.26.2.3085
Böcker
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm: Liber.
Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2007). Samverkan och folkhälsa - begrepp, teorier och praktisk tillämpning. I Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (red).
Folkhälsa i samverkan. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl., Malmö: Liber.
Danermark, B. (2005). Samverkan - himmel eller helvete? Malmö: Gleerups Utbildning.
Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. Örebro: LäroMedia.
Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan Välfärdsstatens nya arbetsform.
Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm: Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm: Liber.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Rapporter
Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten.
Socialstyrelsen (2007). Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tranquist, J. (2021). Rätt stöd i rätt tid - en studie av studieavbrottsförebyggande insatser inom Socialfonden 2014-2020. Stockholm: Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv.
Region Kronoberg. (2019). Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län - år 2018 - en beskrivande rapport. Malmö: Länge Leve Kommunikation.
Utredningen Framtidens Socialtjänst (2018). Ju förr desto bättre - vägar till en förebyggande socialtjänst. (SOU 2018:32) Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet.
Webbsidor
Barnombudsmannen (2021). Barnkonventionen.
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ [2021-10-28]
Barnombudsmannen (2018). Prövning av barnets bästa - ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
https://www.barnombudsmannen.se/contentassets/064db24346a24faaaccf97462a60 abce/provning-av-barnets-basta---slutversion-25-september-2018_ksf_2.pdf Burlövs Kommun. (2019). Mobila teamet.
https://www.burlov.se/utbildningbarnomsorg/kvalitetochutveckling/mobilateamet.4.
97e9b7116d678517cc43eed.html [2021-11-23]
Huddinge kommun (2021). Ungdomssektionens Mobila Team.
https://www.huddinge.se/kvarnbergsskolan/elever_vardnadshavare/studiero-och-trygghet/ungdomssektionens-mobila-team/ [2021-11-23]
Kalmar kommun (2017). Förstärkning av elevhälsan - Mobilt elevhälsoteam.
https://kalmar.se/download/18.7050d67415de45f4e8f1691/1504859969400/8d-mobilt-elevhalsoteam.pdf [2021-11-23]
Region Kronoberg (2021b). Barnets bästa gäller! i Kronoberg. Barnens bästa gäller! i Kronoberg 2021 - YouTube [2021-12-29]
Region Kronoberg (2021a). Verktyg och material.
https://www.regionkronoberg.se/vardgivare/arbetsomraden- processer/folkhalsa/barn-och-unga2/barnens-basta-galler-i-kronobergs-lan/verktyg-och-material/ [2022-01-12]
Skolverket (2021). Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI).
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera- tidigt-stod-och-extra-anpassningar/tidiga-och-samordnade-insatser-for-barn-och-unga [2021-11-22]
UNICEF (2020). Barnkonventionens ställning i Sverige.
https://unicef.se/projekt/barnkonventionens-stallning-i-sverige [2021-09-10]
Växjö kommun (2021). Bakgrund till Barnens bästa gäller.
https://www.vaxjo.se/sidor/stod-och-omsorg/barn-och-ungdom/barnens-basta-galler/bakgrund-till-barnens-basta-galler.html [2021-12-23]
Växjö kommun (2021). Barnens bästa gäller. https://www.vaxjo.se/sidor/stod-och-omsorg/barn-och-ungdom/barnens-basta-galler.html [2021-12-23]
Åstorp Kommun (2021). Elevhälsa. https://astorp.se/barn-och-utbildning/elevhalsa.html [2021-11-23]
Bilaga 1 Informationsbrev
Till dig som arbetar inom mobila teamet
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Både på nationell- och lokal nivå syns en utveckling där allt fler barn och ungdomar upplever en sämre hälsa och missnöje över livet. I de fall då barn och unga är i behov av stöd från olika aktörer för att få sina behov tillgodosedda behöver myndigheter samverka mot det gemensamma målet barnets bästa.
Vi heter Mathilda Davidsson och Amanda Holten Nyvaller och läser på socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö där vi nu skriver vår kandidatuppsats. Vi vill undersöka vad ”Barnets bästa” innebär och hur målsättningen kommer till uttryck i samverkan gällande förebyggande insatser mellan professionella i Växjö kommuns mobila team. Därtill vill vi identifiera de utmaningar som kan finnas i samverkan och hur dessa kan hanteras i ett
utvecklingsarbete. Av den anledningen vill vi gärna komma i kontakt med dig och genomföra en intervju. Följande frågeställningar kommer vara vägledande för intervjun:
• Hur uppfattar och tolkar de professionella i det mobila teamet begreppet
“barnets bästa”?
• Hur samverkar de professionella i det mobila teamet för att uppnå målet
“barnets bästa” i det förebyggande arbetet?
• Vilka hinder och möjligheter identifierar de professionella i det mobila teamet i arbetet?
Utifrån dina önskemål kommer intervjuerna att genomföras antingen på din
arbetsplats, en annan plats eller digitalt via Zoom. Intervjuerna beräknas att ta cirka 45 minuter och planeras att genomföras under vecka XX och XX.
Det är helt frivilligt att vara med i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas i syfte att underlätta efterföljande arbetsprocess. Svaren kommer enbart att användas i forskningssyfte och kommer hanteras och behandlas
konfidentiellt samt förvaras på en säker plats för att undvika att obehöriga tar del av den. Efter att uppsatsen är godkänd kommer inspelningen samt transkriberingen att förstöras. Uppsatsen kommer sedan att publiceras på DiVA där du kan ta del av den.
Om du vill medverka återkom med din önskan om datum, tid och plats senast den XX
Vid fler frågor hör gärna av er till oss eller vår handledare.
Växjö 2021-11-09
Studerande: Handledare:
Mathilda Davidsson Universitetslektor Amanda Holten Nyvaller Peter Hultgren
Bilaga 2. Intervjuguide
Syfte och frågeställningar
Vi vill undersöka vad ”Barnets bästa” innebär och hur det kommer till uttryck i samverkan gällande förebyggande insatser mellan professionella i Växjö kommuns mobila team. Därtill vill vi identifiera de utmaningar som kan finnas i samverkan och hur dessa kan hanteras i ett utvecklingsarbete.
• Hur uppfattar och tolkar de professionella i det mobila teamet begreppet
“barnets bästa”?
• Hur samverkar de professionella i det mobila teamet för att uppnå målet
“barnets bästa” i det förebyggande arbetet?
• Vilka hinder och möjligheter identifierar de professionella i det mobila teamet i arbetet?
•
Bakgrundsinformation
• Vem är du?
• Namn
• Yrke + verksamhet + utbildning
• Hur länge har den professionella jobbat med yrket
• Koppling till det mobila teamet
Tema Mobila teamet
• Hur kom det mobila teamet till? Vilka skeenden ledde fram till att mobila teamet startades?
• Kan du beskriva syftet och målet med det mobila teamet?
• Vilka ingår i det mobila teamet på Teleborg?
• Vilken roll har det mobila teamet för barn och unga samt familjer?
• Vilka arbetsuppgifter har det mobila teamet? Exempel?
• Vilka insatser kan det mobila teamet erbjuda? Exempel?
• Har ni någon vägledning kring hur ni ska arbeta inom det mobila teamet?
Samsyn på ert arbete? Hur ska möten hållas? Vad ska diskuteras?
• Hur ser ni på framtiden för det mobila teamet? Ambitioner? Barnets bästa gäller! i Kronoberg?
Tema samverkan
• Vilka faktorer tycker du är viktiga för en god samverkan inom det mobila teamet?
• Vilka faktorer tycker du kan utmana samverkan inom det mobila teamet?
• Kan du ge ett exempel på när samverkan inom mobila teamet har fungerat bra? Vilka faktorer spelade in då?
• Kan du ge ett exempel på när samverkan inom mobila teamet har fungerat mindre bra? Vilka faktorer spelade in då?
• Hur ser du på din och ledningens roll/ansvar gällande att skapa förutsättningar för samverkan inom det mobila teamet?
• Finns det några skillnader mellan respektive verksamhet och profession i det mobila teamet som påverkar samverkan? Hur hanteras dessa skillnader?...(synsätt, regelverk, beslutsfogenheter)
• Hur ser teamets befogenheter ut? Beslutsbefogenheter?
• Hur påverkar sekretessen samverkansarbetet inom det mobila teamet? dvs hur spelar sekretessen in på det mobila teamet i delgivande av information, iakttagelser och därmed åsikt om behov och ev. lämpliga insatser?
Tema tidiga och förebyggande insatser
• Vilken problematik/psykisk ohälsa hos barn och unga jobbar det mobila teamet med?
• Hur kan stöd från er se ut?/Vilka tidiga och förebyggande insatser arbetar ni med för att stödja barn och unga? Individ/gruppnivå?
• Vilka möjligheter har det mobila teamet att jobba med barn och unga som inte verksamheterna inte har på egen hand?
• Finns det något hinder i arbetet med tidiga och förebyggande insatser?
• Hur arbetar ni för att upptäcka (enskilt men också tillsammans i mobila teamet?) att ett barn/ungdom är i behov av stöd från er?
Tema barnets bästa
• Vad innebär det att det mobila teamet ska ha barnets behov i centrum för deras arbete?
• Vad innebär det för det mobila teamet att överskrida organisatoriska gränser för barnets behov?
• Finns det några utmaningar att arbeta med fokus barnets bästa/barnets behov i centrum?
• Vilka perspektiv/faktorer anser du är viktigt att beakta i arbetet med “barnets bästa” i fokus?
• Har verksamheterna och professionerna inom det Mobila teamet samma syn på vad som är barnets bästa eller förekommer olika perspektiv och hur hanteras det?
• Hur vägleds de professionella i det mobila teamet att arbeta med förhållningssättet barnets bästa? vad ska de beakta?