Viktiga aspekter i mobila teamets samverkansarbete

För att samverkansarbetet ska fungera så bra som möjligt gav respondenterna exempel på flera aspekter som är viktiga att ta hänsyn till. Inledningsvis beskriver enhetschefen att en tvärprofessionell samverkan mellan två förvaltningar kräver tydliga gemensamma mål och ett tydligt gemensamt syfte. Utan dessa faktorer fallerar samverkan, konstaterar enhetschefen. Även i skolkuratorns berättelse

förmedlas vikten av tydliga och konkreta mål inom det mobila teamet, annars kan det föreligga en oklarhet i vad som ska arbetas för. Detta kan förstås utifrån samverkansteorin som anger att tydliga gemensamma mål krävs för en gemensam föreställning att parterna arbetar för något specifikt (Danermark 2004). När målet och syftet sedan är tydliga behöver parter från båda förvaltningarna dessutom gemensamt arbeta för att uppnå dessa eftersom de tillsammans ansvarar över samverkansarbetet, menar enhetschefen. Danermark (2005) anger att

verksamheterna ofta har olika ansvarsområden i samverkan. Därför finns det ett stort behov att tydliggöra vad regelverken innebär och tillåter för att parterna ska ha förståelse för varandra och för att samverkan ska fungera väl. I samverkansteam såsom mobila team har därför ledningen en viktig roll att tydliggöra de

professionellas roller och ansvarsområden. Dessutom behöver de professionella i det mobila teamet ha kunskap och förståelse för varandras uppdrag och kompetenser.

I intervjuerna förklarade respondenterna att de har kännedom för varandras

arbetsuppgifter och att rollerna är tydliga. Dock kunde vi förstå under studiens gång att det mobila teamet utgörs av en bas av professionella som har varit med sedan arbetets start, men att arbetet sedan dess har utvecklats och fler aktörer har tillkommit. Därför är arbetet med att tydliggöra roller samt skapa förståelse för varandras uppdrag och kompetens i en ständig process. Respondenterna menade att de professionella i det mobila teamet har under kontinuerliga samverkansmöten lärt känna varandra och skapat förtroende och tillit. Ett exempel på detta uppgav fältsekreteraren:

Det var en ungdom vi jobbade med. Jag sa till hen att jag ingår i det mobila teamet och jag sa “där finns bra folk som kan hjälpa dig, det finns kurator från din skola och koordinatorn som du litar på.” och ungdomen sa “okej”. Så då pratade vi kring hen i det mobila teamet och direkt kopplade de in

sjuksköterskan [...] och så pratade vi också med kurator på hens linje. [...]

Nästa gång vi hade möte hade hen redan varit inne och haft samtal med kuratorn och sköterskan och bestämt sig för att stanna i skolan. Hen hade inte hoppat av! Nu har hen nästan alla godkända betyg. Jag tror att om vi inte hade haft det mobila teamet hade jag inte vetat hur jag skulle göra, jag skulle undra

“vem ska jag prata med nu?” - men nu fanns alla där!

Citatet kan förstås som att det mobila teamets kännedom för varandras

arbetsuppgifter och roller möjliggjorde att fältsekreteraren snabbt kunde slussa vidare ungdomen till de aktörer som kunde hjälpa hen. Behandlare 2 och

fritidsledaren berättar att det är viktigt att de professionella inom samverkansteam känner varandra eftersom det blir smidigare att ta de kontakter som behövs.

Respondenterna uppger i enlighet med Enell och Denvall (2018) att det är viktigt att ha kännedom om varandras uppdrag och roller samt har goda relationer och tillit till varandra eftersom det kan underlätta att arbeta gränsöverskridande. I likhet med tidigare forskning (Germundsson 2011; Widmark et al. 2011) uttrycker skolkuratorn att när professionella inte har kunskap om varandra föreligger det en risk att

parterna ställer orimliga krav och förväntningar på varandra.

Behandlare 1 lyfter det territoriella beteenden som en ytterligare risk som kan förekomma i samverkansteam när parterna inte har kännedom eller tillit för varandra samt när ansvarsgränser är otydliga mellan dem. Tidigare forskning visar att olikheter i uppdrag och otydliga ansvarsgränser kan leda till missförstånd och frustration och att det territoriella beteendet kan göra det svårt att uppnå en god samverkan (Bihari Axelsson & Axelsson 2009; Widmark et al. 2011). I

behandlarens utsagor framhålls att det mobila teamet under samverkansmötena har möjlighet att diskutera ansvarsgränser och hjälpa varandra när det blir otydligt.

Respondenternas sätt att hantera skilda perspektiv och otydliga gränser stämmer överens med Danermark (2005) som menar att parterna bör tydliggöra sina skilda synsätt och förklara sina teoretiska utgångspunkter så att de kan få en förbättrad och ömsesidig förståelse.

Vidare kan sekretessen innebära ett hinder i arbetet, menar samtliga respondenter.

Ofta är sekretessregler en utmaning när professionella inte vet hur de ska förhålla sig till dem (Germundsson 2011; Widmark et al. 2011). Fritidsledaren och behandlare 2 uppger att det finns en sekretessordning som styr hur det mobila teamet delar information med varandra. De menar att fritidsgården och skolan kan dela med sig av mycket information medan behandlarna är mer begränsade.

Enhetschefen beskriver att i vissa fall kan sekretessen utgöra ett hinder i arbetet men genom att de har diskuterat med jurister hur det mobila teamet kan förhålla sig till reglerna har det oftast fungerat bra. Det framgår även i behandlare 1 berättelse att

det även finns tillfällen då de professionella kan töja på sekretessen genom sekretessbrytande bestämmelser. Samtidigt menar behandlare 1 att många gånger kan det mobila teamet arbeta för barnets bästa utan att bryta sekretessen genom att mer generellt prata om elever som de känner oro för och på så vis tillsammans vara extra uppmärksamma på eleven.