Authors: Title: Supervisor: Assessor: Nyckelord: Keywords:

Mobila team – en möjlighet att arbeta för barnets bästa

Växjö kommuns initiativ för en tvärprofessionell samverkan i det tidiga och förebyggande arbetet för barn och unga

Författare: Mathilda Davidsson & Amanda Holten Nyvaller

Handledare: Peter Hultgren

Kandidatuppsats

Abstract

Authors: Mathilda Davidsson & Amanda Holten Nyvaller

Title: Mobile teams - an opportunity to work for the child’s best interests Supervisor: Peter Hultgren

Assessor: Torbjörn Forkby

In cases where children and youths are in need of support from various activities in order to have their needs met, authorities shall collaborate towards the common goal: the child’s best interests. The concept lacks an unambiguous definition and professionals should make decisions adjusted to the child’s individual needs. Within the Mobile team, which is an

interprofessional form of collaboration between the school and social

services, the different professional groups could be characterized by different perspectives. This may lead to different interpretations which can pose a challenge to agree on a joint decision for the child’s best interests. The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six professionals within a mobile team. The theories used to analyze the empirical material is collaboration theory and theory about discretion in

work early and preventive both generally and with more concrete

interventions for the child’s best interests. The work within collaboration can be divided into resourse-, information- and knowledge exchange which creates the opportunity to get at better overall picture of the child. Further, to work for the child’s best interests the mobile team focuses on school, spare time and family, as different areas that are important for the child. Their approach is also characterized by understanding and supporting individual needs. Finally, there are factors that need to be considered to fulfil a successful collaboration. For example, the professionals must be aware of each other’s duties, roles, activities and regulatory systems.

Nyckelord: Samverkan, tidigt och förebyggande arbete, mobila team, skola, socialtjänst, barn och unga, barnets bästa, perspektiv, professionellt beslutsfattande, skön, handlingsutrymme

Keywords: Collaboration, early and preventive work, mobile teams, school, social service, children and youths, the child’s best interests, perspective, professional decision making, discretion

Tack!

Vi vill tacka för att vi fått möjlighet att genomföra en praktiknära och områdesbaserad forskningsstudie genom att delta i samverkansprojektet

”Studentsamverkan Teleborg” mellan Linnéuniversitetet och Växjö kommun.

Vidare är vi tacksamma för att de professionella inom det mobila teamet ville medverka i studien som informanter och att vi fick ta del av den tvärprofessionella samverkan mellan Utbildningsförvaltningen och förvaltning Arbete och välfärd för att stödja barn och unga.

Ett stort tack till vår handledare Peter Hultgren som bidragit med ett fantastiskt engagemang och värdefull handledning till vår studie!

Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och att vi har motiverat varandra genom processens gång. Uppsatsskrivandet har inneburit en blandad kompott av känslor, allt från engagemang till frustration och stress, men främst av allt har vi haft det väldigt roligt tillsammans.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Problembakgrund 2

1.2 Problemformulering 3

1.3 Syfte och frågeställningar 4

1.4 Avgränsningar 5

2 Bakgrund 5

2.1 Lagstiftning om barn och unga 5

2.2 Barnets bästa gäller! 6

2.3 Varför samverka? 8

3 Tidigare forskning 9

3.1 Ungas ohälsa kopplat till skolan 9

3.2 Vikten av det tidiga och förebyggande arbetet 10

3.3 Aspekter i samverkan 10

3.4 Barnets bästa - en flexibel princip 12

3.5 Diskussion om tidigare forskning 13

4 Teori 14

4.1 Samverkansteori 15

4.2 Skön i professionellt beslutsfattande 16

5 Metod 18

5.1 Datainsamlingsmetod 18

5.2 Urval 19

5.3 Tillvägagångssätt 20

5.4 Analysmetod 21

5.5 Etiska överväganden 21

5.6 Tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet 22

5.7 Metoddiskussion 23

5.8 Arbetsfördelning 23

6 Resultat och analys 24

6.1 Mobila teamets arbete för barnets bästa 24

6.1.1 Resurs-, information- och kunskapsutbyte 24

6.1.2 Tidigt och förebyggande arbete 27

6.1.3 Viktiga aspekter i mobila teamets samverkansarbete 28 6.2 Barnets bästa som begrepp och förhållningssätt 31 6.2.1 Mobila teamets uppfattningar om barnets bästa 31

6.2.2 Barnets bästa som förhållningssätt 33

6.2.3 Samsyn och helhetsbild trots odefinierat barnets bästa 35

6.3 Utvecklingsmöjligheter 38

7 Diskussion 39

7.1 Sammanfattande diskussion 39

7.2 Avslutande diskussion 44

Referenser 46

Bilagor

1. Informationsbrev 2. Intervjuguide

3. Utdrag ur arbetsmaterial från Växjö Kommun

1 Inledning

För barn och ungdomars hälsa syns en utveckling både på nationell- och lokal nivå i Växjö kommun med en ökad andel barn och ungdomar som mår dåligt och upplever missnöje över livet (Folkhälsomyndigheten 2018; Region Kronoberg 2018).

Dessutom visar rapporterna på en oroande utveckling när det gäller trygghet och trivsel i skolan. Detta eftersom Socialstyrelsen (2020) och Folkhälsomyndigheten (2018) menar att elever med låg anknytning till skolan har större risk att utveckla riskbeteenden som kriminalitet, alkohol-, tobak och droganvändning men också psykiska besvär som ångest och depression. Tidigare forskning visar att det är av stor betydelse att uppmärksamma barn och familjer i behov av stöd och erbjuda insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling eftersom det innebär en mindre risk att utveckla långvariga problem (Axford & Berry 2007). För att kunna arbeta tidigt och förebyggande krävs långsiktiga och samordnade insatser mellan samtliga berörda aktörer (Utredningen Framtidens Socialtjänst 2018). Skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis är exempel på aktörer som bär ansvar för att så tidigt som möjligt uppmärksamma ungas behov av stöd och samverka för att tillgodose dessa (Socialtjänstlagen SFS 2001:453; Skollagen SFS 2010:800; Hälso-och sjukvårdslagen SFS 2017:30; Polislagen SFS 1984:387)

För att förbättra samverkan i det tidiga och förebyggande arbetet med barn och unga har Utbildningsförvaltningen och förvaltningen Arbete och välfärd i Växjö kommun infört Mobila team som en form av tvärprofessionell samverkan. Syftet med de mobila teamen är att samordna och effektivisera det förebyggande arbetet kring elever på kommunala skolor samt att skapa trygghet och trivsel i skolmiljön och övriga platser inom kommunen (se bilaga 3). Mobila teamet precis som alla andra aktörer som arbetar med åtgärder som rör barn ska beakta barnets bästa enligt Barnkonventionen och Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Eftersom det inte finns en entydig definition av begreppet “barnets bästa” eller vad det innebär för det

professionella arbetet kan det i samverkan innebära att olika yrkesgrupper och verksamheter gör skilda tolkningar präglade av olika perspektiv (Skivenes 2010;

Danermark 2005). Det innebär att det mobila teamet kan behöva hantera olika

perspektiv och samtidigt hitta en gemensam problemförståelse samt samsyn gällande arbetet för barnets bästa.

1.1 Problembakgrund

I samhället genomförs satsningar för att förbättra samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola. På nationell nivå har regeringen låtit Socialstyrelsen (2007) ta fram en samverkansstrategi som en vägledning. Ytterligare har regeringen initierat ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga i flera av landets kommuner (Utbildningsdepartementet 2017;

Utbildningsdepartementet 2020). På en lokal nivå deltar Region Kronoberg och Kronobergs kommuner i utvecklingsarbetet med processen Barnets bästa gäller!

som syftar till att skapa en trygg och säker uppväxt för barn och ungdomar genom främjande, tidiga och samordnade insatser (Växjö kommun 2021a). Processen Barnets bästa gäller! är fortfarande under utveckling och en implementering har påbörjats i några av kommunens verksamheter men planen är att det ska beröra samtliga som arbetar med barn och unga.

Ytterligare på lokal nivå har forskarna Sofia Enell och Verner Denvall (2018) följt Växjö kommuns projekt Barnets bästa i Braås som syftade till att förbättra tidiga och förebyggande insatser i samverkan mellan skola och socialtjänst.

Forskningsprojektet genomfördes i Braås, ett mindre samhälle i Växjö kommun, mellan åren 2013-2015. I resultatet belyser Enell och Denvall att Växjö kommun behöver fortsätta arbetet med att skapa en verksamhetsdomän för tidiga och

förebyggande insatser i syfte att tydliggöra reglerande strukturer, gemensamt ansvar och uppdrag samt samverkanskultur i både förvaltningar och berörda verksamheter.

År 2018 gav även Växjö kommuns Utbildningsnämnd och nämnden Arbete och välfärd i uppdrag till förvaltningarna att införa Mobila team som en ny

tvärprofessionell samverkansform på ett antal kommunala högstadie- och

gymnasieskolor. De mobila teamen beskrivs som en framgångsrik samverkansform i Växjö kommuns dokument (se bilaga 3) och finns således idag på samtliga

kommunala skolor i kommunen. Teamen består av professionella från de olika förvaltningarna såsom fältsekreterare, elevresurser, skolkurator, fritidsledare,

behandlare och rektorer. Deras uppdrag är exempelvis att aktivt arbeta förebyggande, skapa långsiktiga relationer med barn och ungdomar samt att samordna och forma en samsyn kring insatser till barn och unga i behov av stöd.

Gällande om det mobila teamet möjliggör arbetssätt som bidrar till ett förbättrat samordnat arbete kring barn och unga menar Växjö kommun att det som är speciellt för den samverkan som avses inom det mobila teamet är att resurser kan omfördelas mellan skolor i syfte att kraftsamla där behov uppstår. Förutom i Växjö kommun finns mobila team på likande sätt även i bland annat Kalmar, Åstorp, Huddinge och Burlöv (Kalmar kommun 2017, Åstorp kommun 2021, Huddinge kommun 2021, Burlövs kommun 2019).

1.2 Problemformulering

Både på nationell- och lokal nivå syns en utveckling där allt fler barn och ungdomar upplever en sämre hälsa och missnöje över livet (Region Kronoberg 2018;

Folkhälsomyndigheten 2018). I de fall då barn och unga är i behov av stöd från olika verksamheter för att få sina behov tillgodosedda ska myndigheter samverka mot det gemensamma målet barnets bästa (Barnkonventionen; Socialtjänstlagen SFS 2001:453; Skollagen SFS 2010:800).

I Växjö kommun utgör mobila team en tvärprofessionell samverkan mellan Utbildningsförvaltningen och Arbete och välfärd som arbetar med tidiga och förebyggande insatser för barn och unga. Socialstyrelsen (2007) menar att

samverkan möjliggör utbyte av kunskap, kompetenser och resurser som bidrar till en helhetssyn och förbättrad kvalitet i arbetet. Samtidigt visar tidigare forskning att det kan finnas utmaningar att upprätthålla en framgångsrik samverkan i

tvärprofessionella team, exempelvis behöver parterna förstå syftet med samverkan och ha god kunskap om varandras skilda uppdrag som präglas av olika regelsystem men också ta ett gemensamt ansvar (Germundsson 2011; Widmark et al. 2011).

I samverkan för “barnets bästa” kan en ytterligare utmaning vara att begreppet saknar en entydig definition eftersom det ska avgöras i varje enskilt fall (Barnombudsmannen 2021; Skivenes 2010). Tidigare forskning visar att

flexibiliteten av begreppet “barnets bästa” är nödvändigt för anpassningen till barns

individuella behov (Dane 2015; Skivenes 2010). Ytterligare har barnets delaktighet, i form av att de får komma till tals för att uttrycka sina behov, en stark koppling till barnets bästa eftersom det är avgörande för hur professionella förstår behoven och beslutar om åtgärder. Forskningen visar att avgörandet av både barnets bästa och graden av barnets delaktighet är beroende av professionellas subjektiva

bedömningar (Banach 1998; Dane 2015; Wågby & Englander 2019; Mattsson 1998). Berth Danermark (2005) menar att om olika yrkesgrupper och verksamheter gör skilda tolkningar präglade av olika perspektiv kan det innebära en utmaning i samverkan att komma överens. För att hantera denna utmaning visar tidigare forskning att det kan vara viktigt att samverkansparterna har en gemensam

problemförståelse och gemensamma mål (Enell & Denvall 2018). Därmed behövs en ökad kunskap inom socialt arbete gällande hur tvärprofessionella

samverkansformer arbetar med barnets bästa och hur de hanterar eventuella skilda perspektiv. I detta sammanhang är det därför intressant att undersöka vad samverkan i ett mobilt team kan innebära för hur de professionella tolkar “barnets bästa” och hur det präglar deras arbete. Det finns även behov av en ökad kunskap i allmänhet för att förbättra tidiga och förebyggande insatser i samverkan i syfte att främja barn och ungas hälsa och förebygga en negativ utveckling av en ökad psykisk ohälsa.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att identifiera vad ”barnets bästa” innebär och kommer till uttryck i samverkan gällande det tidiga och förebyggande arbetet mellan

professionella i Växjö kommuns mobila team samt att synliggöra de utmaningar aktörerna hanterar i arbetet.

Frågeställningar:

• Hur samverkar de professionella i det mobila teamet för “barnets bästa” i det tidiga och förebyggande arbetet?

• Hur uppfattar de professionella i det mobila teamet vad det innebär att arbeta för “barnets bästa”?

• Vilka hinder och möjligheter identifierar de professionella i det mobila teamet i arbetet?

1.4 Avgränsningar

För att studien ska vara genomförbar inom given tidsram har ett antal avgränsningar gjorts. Studien är en stadsdelstudie som inriktar sig på området Teleborg i Växjö kommun. Det innebär att det är arbete mellan professionella inom det mobila teamet på högstadieskolan på Teleborg som är föremål för studien. I det mobila teamet ingår ett större antal professionella men med hänsyn till kursens tidsram valdes ett mindre antal respondenter ut vilka ska representera både Utbildningsförvaltningen och förvaltning Arbete och välfärd.

2 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras relevant lagstiftning som visar att barn och unga är en särskild prioriterad grupp, att aktörer ska arbeta med barnets bästa i fokus samt att de är skyldiga att samverka när barn och unga är i behov av samordnat stöd. Sedan presenteras en mer djupgående beskrivning av den länsöverskridande processen Barnets bästa gäller! för att tydliggöra att Växjö kommun genomgår en stor utveckling i arbetet med barnets bästa. Avsnittet avslutas med en beskrivning av samverkans betydelse för dagens välfärdsstat samt olika perspektiv på samverkan.

2.1 Lagstiftning om barn och unga

Barnkonventionen fastställer att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn tagna av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Den anger även att barn har rätt att uttrycka sina egna åsikter vilka ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnets bästa stadgas även i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Samma lag uppger socialnämndens skyldighet att verka för att barn och unga växer upp i trygga och goda förhållanden, samarbeta med hemmen för att främja barn och ungas personliga, fysiska och sociala utveckling samt arbeta förebyggande för att barn och unga inte ska fara illa. Även skolan ska arbeta för att barn och unga ska få en gynnsam utveckling samt uppmärksamma elevers olika behov och förutsättningar för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig utbildningen (Skollagen SFS 2010:800). Detta innebär att socialnämndens ansvar delas med

skolan och hälso- och sjukvården och gemensamt ska arbeta för att alla barn ska få tillgång till en likvärdig utbildning, en god hälsa och vård på lika villkor (Skollagen SFS 2010:800; Hälso-och sjukvårdslagen SFS 2017:30). Vidare ska dessa

myndigheter samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialtjänstlagen SFS 2001:453)

2.2 Barnets bästa gäller!

Vår studie syftar till att undersöka hur det mobila teamet uppfattar vad barnets bästa innebär och hur det präglar arbetets förhållningssätt eftersom de inte är bekanta med barnets bästa som metod eller tillvägagångssätt. Trots det anser vi att det är relevant att redovisa det aktuella utvecklingsarbetet mellan Region Kronobergs och

Kronobergs kommuner Barnets bästa gäller! som pågår nu från år 2017. En presentation av den länsöverskridande processen Barnets bästa gäller! som innefattar ett gemensamt metodiskt arbetssätt vid namn Kronobarnsmodellen är av betydelse för att förstå hur samverkan avses att utvecklas mellan yrkesgrupper och nätverk.

Barnets bästa gäller! syftar till att skapa en trygg och säker uppväxt för varje barn och ungdom genom främjande, tidiga och samordnade insatser. I har ett gemensamt arbetssätt tagits fram som heter Kronobarnsmodellen som innefattar gemensamma verktyg som praxismodellen, barnets bästa-ansvarig och barnets plan. (Växjö kommun 2021b).

Praxismodellen fungerar i tre steg och det första steget innehåller barnets bästa- hjulet som innehåller sju områden som är viktiga hos ett barn, exempelvis för att kunna avgöra om barnet har förutsättningar för bästa möjliga uppväxt och för att identifiera barns behov samt eventuella bekymmer. Om en oro identifieras är andra steget att barnensbästa-ansvarig ska informeras. Barnets bästa-ansvarig ska göra en bedömning om den egna eller om en annan verksamhet bäst kan tillgodose barnets behov eller om insatser från flera verksamheter behövs. Det tredje steget i

praxismodellen är samverkan mellan aktuella aktörer som tillsammans med barnet och vårdnadshavare upprättar en Barnets plan. Planen ska fungera som ett

gemensamt planeringsverktyg för att säkerställa att samordnade insatser koordineras och följs upp. Barnets plan ägs av barnet och vårdnadshavare och de har möjlighet att låta planen följa barnet mellan aktörer och över stadieövergångar för att den ska finnas tillgänglig för samtliga professionella i samverkan. (Region Kronoberg 2021a)

Bild 1. Region Kronoberg (2021b). Praxismodellen

2.3 Varför samverka?

Berth Danermark och Christian Kullberg (1999) samt Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson (2007) förklarar varför samverkan är särskilt aktuellt idag. De beskriver att dagens välfärdsstat i stor utsträckning regleras av ramlagstiftning och en tilltagande decentralisering präglar styrning och verksamheter vilket medför att en stor variationsrikedom av verksamheter utvecklats. Ytterligare skriver de att verksamheterna och välfärdstjänsterna är specialiserade och produceras av ett stort antal offentliga myndigheter, frivilliga- eller ideella organisationer samt privata företag. Yrkesgrupper inom dessa organisationer är präglade av en

professionalisering vilket innebär att även ett stort antal yrkesgrupper arbetar i produktionen av välfärdstjänster. Därmed skriver Axelsson och Bihari Axelsson (2007) att kritik formuleras mot dagens välfärdsstat som anses vara splittrad, brista i helhetssyn och tillhandahålla “fragmenterade” tjänster. Ytterligare innebär det risker som dubbelarbete och än värre att individer kan falla mellan stolarna eller hamna i rundgång mellan olika aktörer. Danermark och Kullberg (1999) menar att

välfärdsstatens aktörer befinner sig i ett beroendeförhållande eftersom de behöver samverka för att kunna tillgodose klientens behov. Socialstyrelsen (2007) beskriver att samverkan ska bidra till förbättrad kvalitet genom att det gemensamma arbetet möjliggör kunskap-, kompetens- och resursutbyte som gör att barn och unga kan få stöd och skydd utifrån en helhetssyn. Att verksamheterna tar ett gemensamt ansvar i samverkan ska dessutom förhindra att barn och unga faller mellan stolarna.

Samtidigt som samverkan kan framställas som en lösning på nämnda problem skriver Danermark och Kullberg (1999) att nya problem kan uppstå eftersom fler krav ställs på planering, ledning av verksamheten men också de parter som ska ingå i samverkan. Således menar Axelsson och Bihari Axelsson (2007) att det krävs stora investeringar i både tid och energi för att etablera och underhålla en fungerande samverkan. Ytterligare skriver författarna att det föreligger en risk att samverkan kräver tid i den omfattningen att det kan gå ut över arbetet med brukargruppen.

Enligt författarna finns det främst utvärderingar av samverkan som är gjorda efter kort tid och därför finns mindre kunskap om långsiktiga effekter. De menar att tillgängliga utvärderingar idag visar att samverkan ofta haft positiva effekter för

samverkansparterna som upplevt ökat engagemang och kompetensutveckling men de har varit svårare att visa en förbättring för klienterna eller positiva ekonomiska effekter.

3 Tidigare forskning

Avsnittet lyfter tidigare forskning kring barn och ungas ohälsa kopplat till skolan för att belysa det samband som finns mellan elevernas anknytning till skolan och psykisk ohälsa. Vi lyfter även tidigare forskning om hur tidiga och förebyggande arbete kan se ut för att få en djupare förståelse av arbetssättet. Fortsättningsvis presenterar vi forskning om olika samverkansfaktorer som är av vikt för vår studie eftersom vi vill undersöka vilka svårigheter som finns i samverkan inom det mobila teamet. Avsnittet avslutas med forskning angående barnets bästa för att belysa komplexiteten av användningen och tolkningen av det som begrepp och princip.

3.1 Ungas ohälsa kopplat till skolan

Forskning visar att elevers låga anknytning till skolan samt bristande

skolprestationer har ett samband med psykisk ohälsa. Ogiltig skolfrånvaro är ett exempel på problem som kan leda till negativa konsekvenser för eleven och senare även för samhället hävdar Britten Ekstrand (2015). Även Joakim Tranquist (2021) resonerar att tidiga studieavbrott kan vara förödande både för ungdomen och samhället i stort. Författaren beskriver att pedagogiska faktorer, individuella

omständigheter och socioekonomiska förhållanden är orsaker till frånvaro och tidiga studieavbrott som påverkar varandra ömsesidigt. Han menar att beslutet om

studieavbrott inte tas snabbt utan ofta har en problematik funnits under en längre tid som kan synliggöras genom tidiga varningssignaler som underkända eller

försämrade betyg, hög frånvaro och ett problem- samt konfliktskapande beteende.

Charlotte Björkenstam et al. (2010) menar att skolmisslyckanden och låga betyg ofta leder till en större problematik eftersom skolprestation är viktigt för individens tillgång till högre utbildning och jobb samt framtida socioekonomisk position.

Författarna menar att detta kan i sin tur leda till andra konsekvenser såsom

ekonomiska problem och stress, två faktorer som kan öka risken för psykisk ohälsa.

Ogiltig frånvaro och tidiga skolavbrott kan kopplas till kriminalitet, drogmissbruk och social exklusion, hävdar Ekstrand (2015).

3.2 Vikten av det tidiga och förebyggande arbetet

Nick Axford och Vashti Berry (2017) menar att tidiga insatser, som syftar till att stödja och skydda barn, både kan verka på samhällsnivå för alla barn eller riktas mot enskilda barn och familjer där behov av stöd uppmärksammats. De menar att

problemen kan handla om ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa hos vårdnadshavare, missbruk, familjekonflikter, misshandel eller brister i uppfostran et cetera. Syftet med tidiga insatser är att tidigt upptäcka behov innan de växer till komplexa problem. Tidiga insatser syftar också till att minimera riskfaktorer samt stärka skyddsfaktorer. Socialtjänstens stödjande insatser är både inriktade för barn och familj men också barnets skolmiljö.

Skolans förebyggande arbete för en positiv skolmiljö är av stor betydelse för att motverka sociala problem menar Ekstrand (2015). Tranquist (2021) menar att det finns ett stort behov av att arbeta förebyggande mot ogiltig skolfrånvaro och att det behöver omfatta insatser både på universell- och individnivå. Bland annat behöver skolan ha ett system för att uppmärksamma frånvaro samtidigt som de behöver arbeta med förtroendeingivande relationer. Att skapa relationer med eleverna är även något som Ekstrand (2015) beskriver som en viktig aspekt i det förebyggande arbetet. Tranquist (2021) menar att en del barn och unga kan ha bristande förtroende för skolan och andra myndighetspersoner. Därmed skulle gott bemötande samt individuellt och flexibelt stöd kunna bidra till att den unge återfår tillit till samhället vilket kan vara avgörande för att motverka sociala problem.

3.3 Aspekter i samverkan

Tidigare forskning visar att organisatoriska aspekter både vad gäller struktur och kultur har en avgörande påverkan på samverkan. Enell och Denvall (2018) såg i sin studie om ett samverkansprojekt i Växjö kommun mellan skola och socialtjänst att gemensamt ansvar, gemensamma mål och uppdrag var viktiga faktorer för en framgångsrik samverkan. De beskriver en politisk samsyn och att

förvaltningscheferna tog ett gemensamt ansvar i samverkan för att förebygga ohälsa och sociala problem hos barn och unga. Det framkommer dock att ledningen haft en utmaning i att kommunicera syftet med samverkan till berörda verksamheter och informera de professionella om gränser för uppdraget samt vad de har mandat att genomföra vilket lett till en osäkerhet. Chatarina Widmark et al. (2011) konstaterar också att en tydlighet i ansvarsfördelningen är viktigt eftersom sjukvården,

socialtjänsten och skolan är organisationer med skilda uppdrag, som regleras av skilda regelverk och erbjuder olika tjänster. Vidare menar författaren att det är av stor betydelse att de professionella har kunskap om dessa skillnader för att parterna ska förstå varandras ansvarsområden. Per Germundsson (2011) såg i sin studie att lärare saknar kunskap om socialsekreterares uppdrag, arbetsförhållanden och arbetsfält. Ytterligare menar han att lärare också skulle ha en negativ uppfattning om socialtjänsten och att de upplever lagar och regelsystem som styr socialtjänstens verksamhet som hinder i arbetet kring barn som far illa. Exempelvis upplevs sekretessregler ofta som en utmaning för de professionella som kan uppleva en osäkerhet gällande hur de ska förhålla sig till dessa regler, menar Germundsson (2011) och Widmark et al. (2011). Dessutom beskriver forskarna att en bristande tydlighet och därmed en okunskap kan innebära en osäkerhet men också att parterna ställer krav och förväntningar som inte motsvarar aktörernas uppdrag. Vidare såg Widmark et al. (2011) i sin studie att i gemensamma samtal och bedömningar av ett barns situation kunde bristande kunskap om de andra parternas arbetssätt,

färdigheter att bedöma barns behov och vilka resurser samt åtgärder de kan erbjuda leda till bristande förtroende mellan parterna. I studien uttryckte parterna en osäkerhet gällande vilken fakta som de andra baserar sina bedömningar på av ett barns situation och samtidigt upplevde de att deras egna bedömningar inte togs på allvar. Både olikheter i uppdrag och ansvarsgränser men också outtalade skillnader i synsätt för att beskriva barns behov ledde i vissa fall till missförstånd och

frustration.

Bihari Axelsson och Axelsson (2009) menar att ett beteende av att försvara gränser hos professionella och chefer kan göra det svårt att uppnå en bra relation,

kommunikation, tillit samt gemensam problemförståelse och samsyn. De beskriver att i organisationer vars professionella och chefer endast ser till sitt eget intresse kan

samverkan med andra verksamheter ses som ett hot. Samverkansprojektet som Enell och Denvall (2018) studerade visade att det fanns många vinster i samverkan som att pedagoger fick bättre kunskap om socialtjänstens arbete och att socialtjänsten upplevdes mer tillgänglig och mindre hotfull. Avgörande för en god samverkan var även att de professionella i samtal och utbyte av kunskap skapade en gemensam förståelse av problematiken för barn och ungas psykiska ohälsa och sociala problem samt att de fick ett gemensamt engagemang i arbetet för barnets bästa. Enell och Denvall resonerar att på grund av att de professionella fick goda relationer och tillit till varandra gjorde att de inte kände behov av att bevaka egna intressen och de arbetade mer gränsöverskridande.

3.4 Barnets bästa - en flexibel princip

Det finns ingen entydig definition av begreppet “barnets bästa” utan det ska avgöras i varje enskilt fall (Barnombudsmannen 2021). Lorraine Read (2003) beskriver att principen “barnets bästa” har haft olika innebörder under olika tider eftersom åsikter och kunskap om barn formas av olika teoretiska paradigm. Marit Skivenes (2010) menar att vad som anses som barnets bästa varierar mellan kulturer, religioner och stater. Hon menar också att det inte går att ha en entydig definition av “barnets bästa” eftersom varje barn är unikt och har olika behov. Både Read (2003) och Skivenes (2010) hävdar därför att begreppet “barnets bästa” är kontextbundet och behöver därför behandlas på det sättet. Dock resonerar Mary Banach (1998) att det finns en risk för subjektiva tolkningar av principen när det finns en avsaknad av en entydig definition. Den subjektiva tolkningen av barnets bästa hävdar även Skivenes (2010) är ett problem eftersom det indikerar att beslut och insatser varken baseras på rationella resonemang eller legitima påståenden. Ytterligare en studie visar att principens flexibilitet leder till att aktörer kan tolka principen olika och att

innebörden av barnets bästa varierar. För att kunna göra en bedömning av vilka som är de individuella behoven för barnet är flexibiliteten nödvändig. Samtidigt kan det innebära en orättvis olik behandling och därmed att rättssäkerheten äventyras då förutsebarhet och likhet inför lagen inte kan garanteras. (Dane 2015)

Avgörandet av barnets bästa ska baseras på rådande kunskapsläge samt evidensbaserad forskning och erfarenhet, beskriver Louise Dane (2015). Titti

Mattsson (1998) hävdar att man måste skilja på vad barn i allmänhet behöver från vad det enskilda barnet behöver för att avgöra vad som är barnets bästa. Hon beskriver att de allmänna behoven är de som är gemensamma för alla barn såsom omvårdnad samt en trygg uppväxt. De enskilda behoven tas istället sig uttryck i barnets upplevelser, vilja och önskningar. För att definiera enskilda behov behöver därför barnet komma till tals för att kunna uttrycka sina behov. Att låta barn komma till tals och vara delaktiga i åtgärder och beslut som rör dem har en stark koppling till barnets bästa eftersom en djupare förståelse i barnets upplevda verklighet skapar en mer holistisk bild av barnet (Wågby & Englander 2019). Dock menar Mattsson (1998) att samhället ställer för höga krav på barnen att de ska kunna uttrycka en egen bestämd uppfattning. Detta lyfter även Angelica Wågby och Magnus Englander (2019) som resonerar att svenska domstolar ställer för höga krav på barnen samt att barnen ofta kan hamna i en lojalitetskonflikt med sina föräldrar eller andra vuxna. Därför behöver professionella i inhämtningen och bedömningen av barnens berättelser anamma ett helhetsperspektiv för att ta hänsyn till alla aspekter i barnets situation (Mattsson 1998; Dane 2015).

3.5 Diskussion om tidigare forskning

Tidigare forskning visar att innebörden av barnets bästa har varierat eftersom åsikter och kunskap om barn har präglats av olika teoretiska paradigm men också av olika kulturer, religioner och stater (Read 2003, Skivenes 2010). Genom presenterad forskning om det tidiga och förebyggande arbetet för barn och unga kan en möjlig tolkning vara att en positiv skolgång är viktigt för barnets bästa i allmänhet. Detta eftersom en stor del av det tidiga och förebyggande arbetet inriktas på att motverka skolfrånvaro och bristande skolprestationer som visat sig ha ett samband med psykisk ohälsa och andra sociala problem (Ekstrand 2015; Tranquist 2021;

Björkenstam et al. 2010). Skolans tidiga och förebyggande arbete omfattat insatser på universellnivå genom system för att uppmärksamma skolfrånvaro (Tranquist 2021). Därutöver visar forskningen att socialtjänstens stödjande insatser är inriktade på barnet och familjen men också skolmiljön (Axford & Berry 2017). Därmed kan tolkas att även goda familjeförhållanden uppfattas som viktigt för barn i allmänhet.

Vidare visar tidigare forskning att för att de professionella ska förstå barns

individuella behov behöver de låta barnet vara delaktig i from av att komma till tals för att uttrycka sina behov (Mattsson 1998). Detta skulle kunna kopplas till

presenterad forskning om tidigt och förebyggande arbete som visar att skolans insatser även omfattar individnivå då de kan erbjuda individuellt och flexibelt stöd samt arbetar med gott bemötande och att skapa förtroendeingivande relationer (Tranquist 2021).

Presenterad forskning visar även att samverkan kan ha en betydelse för barnets bästa. Detta eftersom det kan möjliggöra att samverkansparter som skola och socialtjänst får bättre kunskap om varandra, dra nytta av varandras olika kompetensområden, bilda gemensam förståelse för barnets problematik och engagemang i arbetet för barnets bästa. Därmed kan parterna skapa en större helhetsbild kring barnet vilket också kan vara avgörande för hur de bäst ska agera för barnets bästa. (Enell & Denvall 2018). Samtidigt visar forskningen att ett flertal aspekter kan behövas ta hänsyn till för att uppnå en god samverkan. Dessa är exempelvis tydlighet i ansvarsfördelning, kunskap om varandras verksamheter och arbete samt förhållningssätt gällande sekretessregler (Widmark et al. 2011;

Germundsson 2011). Därmed kan sägas att det är ett komplext arbete att få till en god samverkan. Ytterligare har vi inte funnit tidigare forskning som utvärderar huruvida samverkan bidrar till att myndigheter kan möta barn och ungas behov på ett bättre sätt.

4 Teori

Avsnittet presenterar de teoretiska ramverk som ligger till grund för resultat- och analysdelen. Vi har valt att använda oss av Berth Danermarks samverkansteori eftersom den framhåller fyra strukturella förutsättningar som är avgörande för en god samverkan. Denna teori bidrar till en teoretisk förståelse för skilda

förutsättningar som kan förekomma i en tvärprofessionell samverkan och som kan förklara hur de professionella arbetar med barnets bästa samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i arbetet. Dessutom har vi använt Anders Molanders teori om skön i beslutsfattande för att förklara professionellas skilda handlingsutrymmen.

Teorin ger oss även möjlighet att diskutera huruvida de professionella i mobila

teamet kan ha skilda uppfattningar om arbetet för barnets bästa och om det i sådana fall kan kopplas till skön.

4.1 Samverkansteori

De mobila teamen består av tvärprofessionella team med olika professioner och kompetenser från respektive förvaltning som samverkar i ett tidigt och

förebyggande arbete med en målsättning om att arbeta för barnets bästa. Danermark (2005) beskriver samverkan som en process av gemensamt arbete mellan

professionella som ofta har olika kunskapsbakgrund, är styrda av olika regelverk och arbetar på olika organisatoriska positioner avseende ett definierat problem och syfte mot ett gemensamt mål. En välfungerande samverkan kräver att samtliga parter ska ha en gemensam föreställning om att de behöver arbeta tillsammans om något specifikt (Danermark 2004). Speciellt för samverkan i människobehandlande organisationer som skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst är att föremålet för samverkan är individer. Vidare ska de professionella göra den enskilde delaktig i möjligaste mån och ta hänsyn till den enskildes tankar, åsikter och känslor (Danermark 2005; 2004). Ytterligare är samverkan i människobehandlande

organisationer speciellt för att det många gånger föreligger en konkurrens mellan de professionella om inflytande över kunskapsdimensionen. De professionella kan alltså vara överens om vad de samverkar om men ha skilda uppfattningar om hur det ska definieras, förklaras och åtgärdas. Vad detta innebär för samverkan förklaras ytterligare i Danermarks samverkansteori nedan. (Danermark 2005).

Danermark (2005) menar att ledningen har ett stort ansvar för att det ska finnas goda förutsättningar för samverkan mellan medarbetare vars uppgift är att utifrån sin bästa förmåga delta i samverkan. Danermark lyfter tre följande strukturella faktorer som förutsättningar för samverkan: organisatoriska förhållanden, regelsystem och kunskaps- och förklaringsmodeller. Att olika organisatoriska förhållanden kan påverka samverkan handlar om att organisationer är uppbyggda på olika sätt vilket påverkar beslutsbefogenheter. Exempelvis fattas beslut oftast högre upp i en hierarkisk organisation i jämförelse med en platt organisation. Om ledningen bär ansvar för att fatta beslut kan beslutsbefogenheter delegeras förutsatt att den

professionella har rätt kompetens och resurser. Även graden av politisk styrning kan

variera mellan olika verksamheter vilket också påverkar samverkansgruppens möjlighet att ta beslut. I samverkan kan professionella på olika organisatoriska positioner mötas som gör att de har skilda möjligheter att självständigt fatta beslut.

Vidare handlar faktorn regelsystem om hur lagstiftning, förordningar och avtal styr verksamheterna som såväl medarbetarnas arbete. Om faktorn organisatoriska förhållanden är avgörande för hur beslustbefogenheter kan delegeras är det faktorn regelsystem som anger vem som bär ansvar, det vill säga vilka institutioner som bär ansvar för vad. Det innebär att professionella har olika typ och grad av ansvar som i samverkan kan det innebära ojämlika roller. Således kan regelsystem ibland ge en eller flera av de inblandade stor makt över besluten. Danermark menar att finns ett stort behov av att tydliggöra vad regelverken innebär och tillåter för att parterna ska ha förståelse för varandra och för att samverkan ska fungera väl. (Danermark 2005).

Axelsson och Bihari Axelsson (2007) förklarar att olika regelsystem ofta leder till skilda sätt att se på brukargruppen. Således är Danermarks (2005) tredje faktor kunskaps- och förklaringsmodeller, vilket handlar om hur de olika professionella präglas av skilda utbildningar som ofta medför olika sätt att uppfatta och förklara sociala problem och syn på lämplig åtgärd. Ytterligare kan det innebära att de professionella använder olika språkbruk samt har olika attityder och värderingar vilket kan vara ett hinder när de försöker kommunicera och arbeta tillsammans. När de professionella i samverkan utgår från olika perspektiv kan konflikter uppstå som bottnar i inflytande och konkurrens om vem som ska ges företräde att definiera en situation. Det kan förekomma skillnader i makt och status mellan yrkeskategorier vilket kan göra att viss kunskap från en särskild profession får störst inflytande. Det kan innebära en utmaning men Danermark framhåller också att om olika perspektiv får ta plats kan de komplettera varandra och bidra till en mer nyanserad och

helhetlig bild av människors sociala problem. Danermark menar att olika perspektiv kan hanteras genom att parterna tydliggör sina synsätt och förklarar sina teoretiska utgångspunkter så att de tillsammans kan få en förbättrad och ömsesidig förståelse.

4.2 Skön i professionellt beslutsfattande

Skön kopplat till beslutsfattande i professionellt arbete lyfter Anders Molander i sin artikel Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete (2011). I

beslutsfattande utgör skön de handlingar som grundas på sitt eget omdöme samt auktoritet. Enligt Molander är det accepterat att professionellt beslutsfattande grundar sig på skönsmässiga omdömen. I sin artikel beskriver författaren att skön har både en strukturell och en epistemisk dimension. Den strukturella dimensionen av skön utgör det handlingsutrymme som finns när professionella genomför val mellan olika handlingsalternativ som är grundande av sitt eget omdöme. Vidare är skön i epistemisk mening ett slags resonerande om vad som bör göras under betingelser av obestämdhet: praktiska resonemang. I ett praktiskt resonemang ingår en situationsbeskrivning, en handling och en norm där normens syfte är att

rättfärdiga steget från situationsbeskrivning till handling. Normer kan se olika ut men grunden är att utan dem kan man inte sluta sig till vad som behöver göras utifrån en situationsbeskrivning. Molander kallar dessa för garanter och syftar till att rättfärdiga steget från premiss till slutsats. I praktiska resonemang utgör garanterna olika styrkor där skön tillhör de garanter som är svagast. Dessutom beskriver forskaren att det som kallas heuristiker fungerar som implicita garanter och används i uppskattningar av sannolikhet. Som exempel använder socialarbetaren heuristiker när hon uppskattar vilken åtgärd som är mest sannolik att bäst fungera för klienten.

Molander menar därför att graden av skön är beroende av garanternas styrka

samtidigt som de begränsas av normativa kontexter. Molander resonerar att det finns en problematik hos skön eftersom den påverkas av normativa kontexter och

komparativ konsistens (samma fall bedöms likadant av olika personer, vid olika tidpunkter eller i olika situationer). Det finns tre normativa kontexter för skön:

likabehandlingsprincipen, reproducerbarhetsprincipen och

individualiseringsprincipen. Likabehandlingsprincipen används främst i juridiska bedömningar där lika fall ska behandlas lika och är därför beroende av komparativ konsistens. Reproducerbarhetsprincipen används främst i kliniska bedömningar, till exempel vid bedömningar av diagnoser, och har därför också ett krav på komparativ konsistens. I socialt arbete används främst individualiseringsprincipen eftersom det är av vikt att anpassa metoder och insatser för vad som är bäst för den enskilde.

Inom socialt arbete ska de enskilda behandlas individuellt eftersom deras behov är

unika. Individualisering står därför inte i ett beroendeförhållande till komparativ konsistens eftersom bedömningarna ska bygga på individens bästa.

Det är dock inte helt oproblematiskt med individualiseringsprincipen eftersom det inte finns någon gräns för arbetet med anpassning för individuella behov. Det innebär att omfattningen av anpassningen kan skilja sig åt beroende på vem som ansvarar för bedömning av behovet och beslutsfattande. Professionella är präglade av sina egna personliga erfarenheter vilket betyder att man kan dra olika slutsatser eftersom man resonerar på olika sätt. Därför föreligger en risk för orättvis olik behandling men också standardiserade bedömningar. Professionella behöver därför vara medvetna om de påverkansfaktorer som finns för att skapa en förståelse kring varför olika professionella kan dra skilda slutsatser trots att de gör det så noggrant och samvetsgrant som möjligt.

5 Metod

Följande avsnitt presenterar vilken datainsamlingsmetod studien baseras på, vilka urval som har gjorts, hur vi har gått tillväga när vi genomfört studien samt vilken vetenskapsteoretisk ansats och analysmetod som vi har utgått från. Avsnittet redogör dessutom för etiska överväganden samt en diskussion kring tillförlitlighet, trovärdighet, överförbarhet och metodval. Avslutningsvis beskrivs

arbetsfördelningen mellan oss uppsatspartners.

5.1 Datainsamlingsmetod

Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Robert K. Yin (2013) beskriver att den kvalitativa forskningen studerar den sociala världen och syftar till att förmedla människors åsikter, synsätt och sociala handlingar utifrån

levnadsförhållanden och villkor. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer. Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne (2015) menar att intervjuer är en fördelaktig metod när forskaren vill ha insikt om förhållanden som råder i den sociala miljö som undersöks eftersom man då kan ställa frågor till de delaktiga i miljön och på så vis få en bild som baseras på deltagarnas perspektiv. Intervjuer är därför en lämplig metod att använda sig av i vår studie som syftar till att undersöka och förstå

professionellas egna åsikter och tankar om hur det tidiga och förebyggande arbetet och samverkan fungerar inom det mobila teamet i Teleborg.

Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. Alan Bryman (2011) förklarar att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren förbereder vissa specifika teman samt ett antal öppna frågor som skrivs ner i en intervjuguide. Teman och frågor kan komma att ändras under intervjuns gång beroende på vad

intervjupersonen väljer att lyfta. Valet av semistrukturerade intervjuer grundar sig i idén att låta respondenterna själva bestämma vad som är viktigt att berätta om och på det sättet få informativa svar samtidigt som det finns möjligheter för följdfrågor som bidrar till fördjupad förståelse. En intervjuguide (se bilaga 2) har därför utformats med ett fåtal öppna frågor.

5.2 Urval

Denna studie ingår i samverkansprojektet ”Studentsamverkan Teleborg” mellan Institutionen för socialt arbete på Linnéuniversitetet och Växjö kommun.

Samverkansprojektet efterfrågar stadsdelstudier som är inriktade på området Teleborg i Växjö. Syftet med projektet grundar sig i ett initiativ av institutionen om att utveckla en samverkan mellan studenter och Växjö kommuns arbete för att genomföra praktiknära forskning. I samverkansprojektet efterfrågas dessutom studier om det tvärprofessionella arbetet inom mobila teamet på skolan Teleborg Centrum vilket vi valt att undersöka.

Enhetschefen som ansvarar för de mobila teamen hjälpte oss att ta kontakt med möjliga respondenter. I studien har vi därför använt oss av ett snöbollsurval för att strategiskt söka fram data med avsikten att nå en så precis och detaljerad

information som möjligt gällande ett begränsat undersökningsområde. Göran Ahrne och Peter Svensson (2015) menar att snöbollsurval är bra när man vill undersöka en viss typ av företeelse och är därför passande för vår studie då vi vill utforska mobila teamet på Teleborg. Samtidigt som ett snöbollsurval är ett strategiskt sätt att ta sig fram kan det också föreligga en risk att det leder en till data som ligger något utanför området för studien. För vår studie, som är avgränsad till professionella som ingår i det mobila teamet, innebar det att vi råddes till att intervjua professionella

som uppgavs vara relevanta för vår studie. Vi intervjuade fem professionella som aktivt deltar i dessa samverkansmöten men den sjätte professionella visade sig inte ingå i det mobila teamet. Förtjänsten med att intervjua en behandlare på Arbete och välfärd med lång erfarenhet men som inte ingår i det mobila teamet var att hen både kunde ge ett utifrån perspektiv, det vill säga vilken betydelse har det mobila teamet för samverkan mellan skola och socialtjänst i stort, men också berätta om hens erfarenhet av samverkan samt tolkning av “barnets bästa”. Vi valde dessutom att genomföra intervju med enhetschefen eftersom hen ansvarar över de mobila teamen och vi ansåg att det var relevant att få ett ledningsperspektiv för samverkansarbetet.

Dessutom var enhetschefen medgrundare för de mobila teamen i Växjö kommun och därför fick vi möjlighet att få en mer organisatorisk förklaring till varför samverkansarbetet startades. Resterande intervjuer genomfördes med skolkurator, fältsekreterare, fritidsledare samt behandlare.

5.3 Tillvägagångssätt

Vi var intresserade av att ingå i studentsamverkan som anordnats av

Linnéuniversitetet och Växjö kommun för att undersöka arbetet inom mobila teamet i Teleborg. Ett möte arrangerades där vi deltog tillsammans med vår handledare samt enhetschefen för områdesbaserat arbete samt biträdande avdelningschef för barn och familj som var två representanter från Växjö Kommun. I mötet fick vi information om att kommunen arbetar flitigt med processen Barnets bästa gäller! i Kronoberg för att ta fram ett gemensamt arbetssätt och verktyg för att identifiera barn i behov av tidiga insatser samt för att förebygga svårigheter för barn och familj i arbetet mot målsättningen barnets bästa. Metoden som kallas Kronobarnsmodellen är ännu inte implementerad i kommunens alla verksamheter och mobila teamet jobbar ännu inte med modellen. Vi fick vidare information om hur det mobila teamet jobbar i tvärprofessionell samverkan med tidiga och förebyggande arbete för barn och unga. Utefter detta valde vi att studera barnets bästa som förhållningssätt i samverkan mellan professionella i det mobila teamet. Vi arbetade vidare med att formulera syfte, frågeställningar och samla relevant tidigare forskning för studien.

Därefter mejlade vi informationsbrev (se bilaga 1) till respondenterna. Sex

intervjuer genomfördes och vi fick samtycke att spela in dem för att underlätta efterföljande arbetsprocess, det vill säga transkribering av materialet.

5.4 Analysmetod

För att analysera empirin har vi använt oss av tematisk analys. Bryman (2011) förklarar att den tematiska analysen bygger på att noggrant läsa empirin flera gånger för att på så sätt kunna ta fram ta fram huvudteman och subteman. Den som

använder sig av en tematisk analys behöver inte veta hur man ska gå tillväga för att identifiera dessa teman men rekommenderas att leta efter repetitioner, lokala typologier eller kategorier, metaforer och analogier, likheter och skillnader i utsagorna hos intervjupersonerna men även saknad data.

Vi fann sex subteman genom noggrann läsning av transkriberingarna där vi letade efter bland annat repetitioner, likheter och skillnader i respondenternas utsagor.

Dessa subteman delades sedan upp i två huvudteman: mobila teamets arbete för barnets bästa och barnets bästa som begrepp och förhållningssätt. Dessa teman gav oss möjlighet att diskutera empirin gentemot vald teori och tidigare forskning för att sedan kunna besvara våra frågeställningar.

5.5 Etiska överväganden

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) syftar till att skydda den enskilde människan och respekten för människovärdet vid forskning. Ett kandidatarbete omfattas inte av Etikprövningslagen men vi har i vårt arbete beaktat de etiska kraven. All forskning som behandlar känsliga

personuppgifter eller utsätter deltagare inom forskningsprojektet för fysisk eller psykisk påverkan ska särskilt beaktas och prövas. De personuppgifter som behandlas i denna studie är inte av den känsliga karaktär som stadgas i

Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Vidare måste forskaren ha sin utgångspunkt i forskningsetiken om att skydda individer från att bli kränkta eller skadade.

Samtidigt ska forskaren bedriva viktig forskning för att bidra till ny kunskap som möjliggör olika förbättringar och utveckling i samhället. För att genomföra en god kvalitativ forskningsstudie krävs därför kontinuerlig avvägning mellan nytta kontra

skydd (Vetenskapsrådet 2017). I denna studie intervjuades personer i deras yrkesroll om deras arbetssätt i samverkan vilket kan väcka känslor om att de behöver hävda sig göra ett bra arbete. Med noga överväganden och ödmjukt förhållningssätt har vi tagit hänsyn till att inte skada de intervjuades integritet.

Ytterligare har vi arbetat för att uppfylla de fyra huvudkraven inom forskningsetik:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

(Vetenskapsrådet 2017; Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet uppfylls genom att respondenterna tagit del av ett informationsbrev (se bilaga 1). För att uppfylla samtyckeskravet fick de tillfrågade lämna samtycke om deltagande i studien.

Deltagarnas identitet skyddas genom att konfidentialitetskravet uppfylls, som innebär att inga uppgifter som delats i förtroende sprids till obehöriga. Anonymitet är ytterligare en skyddsåtgärd som används i många studier. Beträffande vår studie har respondenterna inte garanterats anonymitet eftersom vi deltar i

samverkansprojektet mellan Linnéuniversitetet och Växjö Kommun som efterfrågar områdesbaserade studier inom stadsdelen Teleborg. För att förhindra att ingen respondent ska bli kränkt eller komma till skada har vi som tidigare nämnt noggrant övervägt och behandlat empirin varsamt. Eftersom syftet med studien är att

undersöka olika perspektiv som kan förekomma inom det mobila teamet har vi valt att skriva ut respondenternas yrkesgrupper såsom ”fältsekreterare” och

”skolkurator”. Dock har vi valt att inte skriva ut kön varken för respondenterna eller i citaten som lyfts i resultat- och analysdelen eftersom det inte fyller någon mening för vår studie. Slutligen uppfylls nyttjandekravet genom att deltagarna garanteras att materialet endast kommer användas i forskningsändamål

5.6 Tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet

För att göra kvalitativ forskning trovärdig och tillförlitlig är det viktigt att eftersträva transparens i redovisningen av forskningsprocedurer och datamaterial (Yin 2013).

För att uppnå transparens och därmed trovärdighet har vi genomgående i studien beskrivit hur vi resonerat kring val av tidigare forskning och teori, metod samt etiska ställningstaganden. Vi har även använt oss av två teorier för att analysera empirin eftersom Ahrne och Svensson (2015) menar att det är fördelaktigt att använda sig av flera olika teoretiska perspektiv, detta för att kunna uppnå en mer

korrekt och objektiv beskrivning av empirin. För en större tillförlitlighet har studien kontinuerligt granskats av oss själva men också av vår handledare samt att vi under hela processen anammat ett kritiskt förhållningssätt till datamaterialet. Studiens trovärdighet kan även kopplas till möjligheterna att generalisera eller överföra resultaten till en större population eller miljö (Ahrne & Svensson 2015). Eftersom vi endast studerat ett mobilt team i Växjö kommun och därför bara tagit del av ett fåtal berättelser syftar inte studien till att skapa ett större generaliseringanspråk eller överförbarhet. Dock menar vi att resultaten till viss del kan överföras till andra verksamheter som arbetar med samverkansprojekt om tidigt och förebyggande arbete för barnets bästa.

5.7 Metoddiskussion

Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Metoden möjliggjorde att vi fick en djupare förståelse för hur de professionella i det mobila teamet samverkar i det tidiga och förebyggande arbetet för barnets bästa. En utarbetad intervjuguide med fyra teman som innehöll ett antal förberedda öppna frågor låg till grund för intervjuerna vilket möjliggjorde att de professionella med olika utbildningsbakgrund, professioner och yrkeserfarenhet kunde svara på de olika frågorna efter deras egna förutsättningar. Eftersom

respondenterna fick lyfta det de tyckte var viktigast under varje tema samt att vi som intervjuare hade chansen att ställa följdfrågor gav det därför en djupare diskussion än vad en strukturerad intervju skulle ge. Dock har möjligheten till en djup

diskussion medfört en stor mängd empiri och därför har vi varit tvungna att sortera bland det viktigaste i resultatet.

Vidare i och med studentsamverkan har vi fått hjälp av en enhetschef att boka in intervjuer med medlemmarna i teamet. Bryman (2011) samt Philip Lalander (2015) menar att en “grindvakt” behövs för att kunna få tillträde till den slutna miljön som ska studeras. Som forskare står man därför i ett beroendeförhållande till grindvakten och har då svårt att själv kontrollera urvalet som görs.

5.8 Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi ständigt haft en gemensam diskussion kring olika tillvägagångssätt. Vi har tagit delat ansvar att läsa in oss på forskningsområdet gällande hur skola och socialtjänsten samverkar och arbetar med barnets bästa. För att effektivisera skrivprocessen delade vi upp områden mellan oss för att hinna med kursens tidsram. Det innebar att den ena författaren fick fördjupa sig mer inom forskning om samverkan och samverkansteori medan den andra författaren fördjupade sig i tidigare forskning om barn och ungas psykiska ohälsa,

professionellas arbete med barnets bästa samt Molanders teori. Tillsammans har vi arbetat fram intervjuguiden samt intervjuat respondenterna. Av de sammanlagt sex intervjuerna transkriberade vi tre var. På liknande sätt som tidigare delade vi också upp ansvaret i resultat- och analysdelen men skiftade områden vilket innebar att den som i tidigare forskning och teori hade fokus på samverkan fick i denna del fokusera på barnets bästa och tvärtom. Detta upplägg har inneburit att vi tillsammans har arbetat gemensamt med merparten av texten.

6 Resultat och analys

Avsnittet presenterar resultatet av den empiri som vi samlat in under intervjuerna.

Presentationen av resultatet varvas med analys där vi använder oss av tidigare forskning samt samverkansteori och teori om skön i beslutsfattande. Resultat och analys är uppdelade i tre teman: mobila teamets arbete för barnets bästa, barnets bästa som begrepp och förhållningssätt samt utvecklingsmöjligheter.

6.1 Mobila teamets arbete för barnets bästa

Temat diskuterar olika sätt som det mobila teamet arbetar för barnets bästa.

Inledningsvis beskrivs resurs-, informations- och kunskapsutbyte som en del av mobila teamets arbete. Följaktligen presenteras mobila teamets tidiga och förebyggande arbete. Slutligen diskuteras viktiga faktorer för en lyckad samverkan.

6.1.1 Resurs-, information- och kunskapsutbyte

Mobila team började kring det här med mobiliteten [...] men syftet har blivit mycket större. Att utbyta information och träffas över gränser flera olika professionella för att det kan hjälpa oss att få en större bild kring ungdomen.

Man kan få en bild över ungdomen redan tidigt, både hur man fungerar i skolan, hur det funkar hemma och det vi ser ute på kvällarna och helgerna. Så man får den här stora bilden kring en ungdom, och i och med, [...] barnets bästa, tänker man på det då vill man vara ute tidigt, förhoppningsvis innan någonting händer, man liksom förebygger. - Fältsekreterare

Citatet visar att det mobila teamet använder sig av mobilitet (resursutbyte) samt information- och kunskapsutbyte för att arbeta för barnets bästa. Mobila team startades för mobilitetens skull, eftersom det fanns ett behov vid speciella händelser att tillfälligt stärka skolor med extra resurser för att öka tryggheten för eleverna, menar fältsekreteraren, enhetschefen och fritidsledaren. Ambitionen var att strategiskt förstärka med personal som har en god relation till berörda ungdomar i syfte att öka tryggheten hos dem.

Ytterligare berättar fältsekreteraren att i en utveckling av det mobila teamet handlade det alltmer om information- och kunskapsutbyte i form av regelbundna tvärprofessionella samverkansmöten. Fritidsledaren berättar att i mötena utbyts information som kan vara betydelsefullt för det mobila teamet för att skapa en uppfattning om vad som händer i skolan, på fritidsgården, på stan et cetera. Där till utbyts även kunskap när professionella i det mobila teamet behöver idéer om hur man kan jobba med en ungdom på bästa sätt, berättar behandlare 1.

Enhetschefen konstaterar dock att en utmaning med det mobila teamets arbete är att de professionella har olika möjligheter att vara flexibla och har därmed skilda förutsättningar att bidra med förstärkning till andra verksamheter. De professionella har dessutom olika förutsättningar att närvara vid alla samverkansmöten, berättade samtliga respondenter. I fritidsledarens berättelse framgår det en svårighet för fritidsgården att samverka med alla parter i det mobila teamet eftersom de inte kan närvara alla samtidigt. Även skolkuratorn uttrycker att samverkan med

ungdomsgruppen inte varit lika tät som med fältgruppen eftersom de inte träffas lika frekvent.

I en analys kan detta förstås genom att de professionella tillhör olika verksamheter där organisatoriska förhållanden skiljer sig från varandra vilket påverkar huruvida man arbetar och förfogar över resurser (Danermark 2005). Kopplat till Molanders (2011) resonemang om skön i strukturell mening visar resultatet att skolan inte alltid har den kapacitet att stärka andra verksamheter. Detta eftersom skolan ständigt är i behov av den egna personalomsättningen vilket innebär att tillfälligt bli av med resurser kan drabba den egna verksamheten. Dessutom kan det möjligtvis vara problematiskt för rektorn vars främsta ansvar är att verksamheten ska fungera och att medarbetarna inte ska bli underbemannade och överbelastade. Vi tolkar det därför som att i en situation där skolan tillfälligt blir av med personal och det går ut över verksamheten utgör det inget handlingsalternativ enligt Molander (2011).

Fältverksamheten har däremot en större flexibilitet och handlingsutrymme gällande resursutbyte eftersom de har större förutsättningar att förstärka på skolor utan att det ska påverka den egna verksamheten.

Ytterligare tolkar vi att fältsekreteraren beskriver hur information- och

kunskapsutbytet mellan professionella bidrar till att det mobila teamet får en större helhetsbild kring barn och unga och kan därför tidigare uppmärksamma

oroväckande beteenden. Behandlare 2 beskriver att det mobila teamet består av professionella med olika kunskaper och erfarenheter. Hen uttrycker att de är delar av ett pussel som tillsammans bildar en helhet. Detta kan förstås genom Danermarks (2005) teori att i samverkan är det viktigt att komplettera varandra med olika

perspektiv för att kunna ge en nyanserad och helhetlig bild av sociala problem.

Även tidigare forskning visar nödvändigheten att ta hänsyn till alla aspekter i barnets situation för att anamma ett helhetsperspektiv samt att kunskapsutbyte mellan professionella skapar en gemensam förståelse av barnets problematik (Enell

& Denvall 2018; Mattsson 1998; Dane 2015). Vi tolkar därför det som att information- och kunskapsutbytet är centralt för hur det mobila teamet kan få en förståelse för individens problematik och hur de bäst ska agera för barnets bästa.

Detta möjliggör även att tidigare och snabbare insatser kan erbjudas till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, resonerar fältsekreteraren. I likhet med Axford och Berry (2017) lyfter behandlare 2 att snabbheten är en viktig faktor i det

tidiga och förebyggande arbetet eftersom det blir svårare att hjälpa den unga när problematiken blivit stor och komplex.

6.1.2 Tidigt och förebyggande arbete

Generellt handlar det tidiga och förebyggande arbetet om att befinna sig i barnets eller ungdomens miljö för att uppmärksamma oroväckande beteenden och ta vidare det till det mobila teamet, menar fritidsledaren. Respondenterna förklarar att oroväckande beteenden kan ta sig i uttryck i exempelvis hög skolfrånvaro,

underkända eller försämrade betyg, olämpligt umgänge, konfliktskapande beteenden samt alkohol-, tobak- och narkotikaanvändning. Vikten av att uppmärksamma denna typ av varningssignaler kan förstås utifrån tidigare forskning som visar att låg anknytning till skolan samt bristande skolprestationer har ett samband med sociala problem såsom psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och social exklusion

(Ekstrand 2015; Tranquist 2021; Björkenstam et al. 2010).

Ytterligare arbetar det mobila teamet med tidiga och förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. På individnivå är motiverande samtal med ungdomen enskilt eller tillsammans med familjen en vanligt förekommande insats inom det mobila teamet, konstaterar respondenterna. Samtalens syfte är att den unge eller familjen på egen hand ska hitta lösningen till problemet samt motivationen att vilja förändra sin situation, beskriver behandlare 1. Samtliga respondenter lyfter även skapandet av förtroendeingivande relationer med individen som en viktig del i arbetet. Behandlare 1 ger som exempel:

Hen ville absolut inte ha någon hjälp men det hade kommit in en anmälan. Så jag tog med mig en handläggare och vi åkte till skolan, utifrån att skolan hade bett om hjälp, och så träffade vi hen. [...] hen hade inga godkända betyg, hen var ju sällan där. Vi började träffas och hen fattade mer och mer att “det här var ju inte så dumt” och “hen kör ju inte över mig, hen lyssnar ju på mig i stället” och det var hen inte riktigt van vid. Så sakta började vi få hen på rätt spår. Vi hjälpte hen jättemycket, vi pratade om skolan, familjen, fritiden, ja allt! Det slutade med att hen på en termin läste upp alla betygen.

Citatet kan tolkas som att de professionella tillsammans kunde hjälpa ungdomen med kontinuerliga samtal som i sin tur ledde till att en förtroendeingivande relation

skapades mellan behandlaren och ungdomen. Att arbeta med relationer som en viktig komponent i arbetet kan också förstås utifrån tidigare forskning som beskriver att en del barn och unga kan ha bristande förtroende för skola och andra myndighetspersoner. Därför kan ett bra bemötande samt individuellt och flexibelt stöd hjälpa den unge att återfå förtroendet för samhället och kan därmed vara avgörande för att motverka sociala problem. (Tranquist 2021; Ekstrand 2015) Fortsättningsvis arbetar det mobila teamet även tidigt och förebyggande på gruppnivå. I enlighet med tidigare forskning som visar att det tidiga och förebyggande arbetet handlar om att minimera riskfaktorer och stärka

skyddsfaktorer (Axford & Berry 2017) lyfter enhetschefen detta som en viktig aspekt även inom det mobila teamet. Det mobila teamet arbetar med risk- och skyddsfaktorer genom gruppverksamheter såsom Din bror och Din syster samt Machofabriken som bedrivs i olika årskurser och syftar till att prata om

värderingsfrågor samt att stärka individens självkänsla och självbild. Dessutom förklarar skolkuratorn att skolans trygghetsteam, likabehandlingsteam,

elevhälsoteam samt elevcoacher och elevkoordinatorer arbetar med det tidiga och förebyggande arbetet genom att uppmärksamma oroväckande beteenden kring elever, främja en god hälsa samt arbeta för studiero, trygghet och trivsel. Tidigare forskning visar att arbeta för en positiv skolmiljö, trygghet och trivsel är nödvändigt i arbetet för barnets bästa eftersom det finns ett samband mellan elevers anknytning till skola och sociala problem (Ekstrand 2015; Tranquist 2021; Björkenstam et al.

2010). Axford och Berry (2017) visar att det är viktigt att upptäcka problem innan de är djupt rotade men respondenterna uppger att det är en svårighet i arbetet med ungdomar i högstadieåldern och menar att det mobila teamets arbete behöver börja i årskurs fyra.

6.1.3 Viktiga aspekter i mobila teamets samverkansarbete

För att samverkansarbetet ska fungera så bra som möjligt gav respondenterna exempel på flera aspekter som är viktiga att ta hänsyn till. Inledningsvis beskriver enhetschefen att en tvärprofessionell samverkan mellan två förvaltningar kräver tydliga gemensamma mål och ett tydligt gemensamt syfte. Utan dessa faktorer fallerar samverkan, konstaterar enhetschefen. Även i skolkuratorns berättelse