Syftet med denna studie har varit att genom en kritisk diskursanalys analysera framställningen av människor i diskursen kring gängkriminalitet och undersöka eventuella underliggande och samverkande maktfaktorer samt vilka konsekvenser det kan tänkas få för människor i samhället. I vår analys har vi funnit att diskursen kring gängkriminalitet präglas av en dominerande uppfattning att hårdare straff är nödvändigt för att upprätta någon form av ordning och kontroll i det svenska samhället och att detta möjliggörs och legitimeras genom andrafieringsprocesser i samhället. Med hjälp av postkolonial teori har vi kunnat belysa det mer eller mindre latenta i diskursen, vilket är att den är kopplad till en nationalistisk och främlingsfientlig “vi och dom” diskurs där “vi, hederliga svenskar” måste skyddas mot “de andra, gängkriminella”, vilka anses utgöra ett allvarligt hot mot den svenska samhällskroppen. Hotet hänvisas ofta komma “utifrån” genom att koppla problematiken till “invandrartäta” områden med stor andel socioekonomiskt utsatta familjer. Utöver detta kopplas problematiken till unga män, vilket vi kan se utifrån att åtgärder och insatser riktas mot just denna grupp. I diskursen framställs alltså problemet som kopplat till specifika individer, men även områden. Såväl text och tal, liksom det visuella i form av bilder, hänvisar till var problemen ligger samt hos vem. Resultaten av vår analys visar på hur diskursen kring gängkriminalitet kan bidra till moraliska differentieringsprocesser där just unga, invandrade män som bor i socioekonomiskt tyngda förorter riskerar att utsättas för negativ etikettering och repressalier utifrån sin associerade grupptillhörighet och därutifrån stigmatiseras som kriminell. Genom ett intersektionellt perspektiv på den sociala praktik som diskursen om gängkriminalitet innebär, kan vi således visa att bland annat intersektionerna kön, klass, etnicitet och ålder samspelar och skapar en komplex utsatthet för unga rasifierade män från förorter.
Som blivande socionomer anser vi det vara viktigt att vara uppmärksam på hur sociala problem framställs då det kan påverka hur det sociala arbetets riktlinjer och utförande utformas och bidra till att cementera samt normalisera ett strukturellt förtryck. Empirin speglar nämligen en väldigt individualiserad förståelse av gängkriminalitet vilket vi menar riskerar att blockera en mer strukturell förståelse som till exempel socioekonomiska orsaker. En individualiserad förståelse kan därmed möjliggöra ett utpekande av unga män från förorter som problemet utan att ta hänsyn till alternativa, strukturella förklaringsmodeller till kriminaliteten. Estrada (1999) betonade redan för över 20 år sedan hur mediala framställningar av sociala problem kan bidra till att öka klyftorna i samhället och minska förståelse och tolerans. Vår studie har likt tidigare forskning kunnat visa på en koppling mellan mediala diskurser och marginaliseringsprocesser såsom social kategorisering i form av “vi och dom” (Liljeholm Hansson, 2014; Stjernborg m.fl., 2015; Yazgan & Eroğlu Utku, 2016). Vidare går vårt resultat i linje med forskning som visat hur skapandet av avstånd möjliggör och legitimerar en politik som innebär mer ingripande, inte sällan direkt diskriminerande, åtgärder och kontroll baserade på rasifierade förståelser för ett problem (Estrada, 1999; Metcalfe m.fl., 2015; Schissel, 1997). Risken vi ser med detta utifrån vår empiri, är att den mediala diskursen kring gängkriminalitet kan bli en del av en strukturellt förankrad avhumaniseringsprocess av unga män med särskilda fysiska attribut från särskilda områden.
Den kritiska diskursanalysen som metod har visat sig vara relevant för vårt syfte, vilket var att kritiskt analysera framställningar av människor i diskursen om gängkriminalitet i media. Vårt syfte har inte varit att ta fram generaliserbara fakta eller att befästa en viss “sanningsbild” utan att skapa förståelse för maktdimensioner i diskursen och hur dessa kan påverka människor. Inom kvalitativ forskning pratar man sällan i termer om validitet och reliabilitet, då det inte handlar om att hur väl man mätt något, utan snarare om hur väl forskningen bidrar till att skapa en rimlig förklaring och förståelse för något (Bryman, 2011). Vi har, liksom Boréus och Bergström (2018) betonar att man bör göra vid samhällskapliga textanalyser, tagit hänsyn till bland annat val av metod och empiri samt huruvida dessa är relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Vidare menar vi att Faircloughs angreppssätt för kritisk diskursanalys har varit användbar för att bearbeta empirin på ett systematiskt sätt samt hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Vi har varit noggranna med att så tydligt som möjligt redogöra för tillvägagångssättet i vår analys, liksom hur vi kommit fram till våra slutsatser, vilket är något som Svensson (2019) betonar är viktigt för att öka studiens kvalitet.
I vår studie har vi identifierat att diskursen kring gängkriminalitet saknar alternativa berättelser, vilket de los Reyes och Mulinari (2005) menar är av vikt för att belysa och bekämpa
utestängningsmekanismer liksom andrafieringsprocesser som pågår utifrån befästandet av kategoriska motpoler. För att lyfta andra röster än de som ges utrymme i media, utifrån sina positioner av makt, menar vi att det vore relevant att genomföra mer forskning där de personer som omtalas och berörs av olika insatser och åtgärder mot gängkriminalitet får uttrycka sin syn på det hela, exempelvis genom intervjuer. Vidare tycker vi att det skulle vara intressant att göra en fördjupad intersektionell analys som mer specifikt ser på hur maskulinitetsnormer i samverkan med andra maktfaktorer påverkar diskursen kring gängkriminalitet.
Som vi tidigare berört har socialt arbete en viktig roll i att belysa hur maktfaktorer samverkar och möjliggör förtryckande processer och orättvisor i samhället. Vi hoppas att vi med denna studie uppmärksammat hur diskurser kring gängkriminalitet kan vara en del i att konstruera och reproducera rasistisk ideologi. Framställningarna av “de Andra” som hotet gentemot den “svenska idyllen”, och att detta hot förkroppsligas av unga, rasifierade män från förorten, menar vi är ett farligt resonemang som i längden kan leda till stora konsekvenser för människors livsförhållanden och rättigheter. Vi avslutar vårt ödmjuka bidrag till rådande forskning med följande citat från Heidi Fried, överlevare av Förintelsen.
”Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent” (Fried, 2017, s. 32).
7 REFERENSLISTA
Akademikerförbundet SSR, (2017). Etik i socialt arbete: Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 2019-03-06 från https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete.pdf
Bell, J. & Waters, S. (2018). Doing your research project: a guide for first-time researchers. Open University Press.
Berg, M. (2015). Netnografi: Att forska om och med internet. Studentlitteratur.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. SAGE.
Dahlstedt, M. (2015). The Politics of Making Demands: Discourses of Urban Exclusion and Medialized Politics in Sweden. International Journal of Politics, Culture, and Society, 28(2), 101–117. https://doi.org/10.1007/s10767-014-9186-7
Dahlstedt, M., & Lozic, V. (2017). Managing urban unrest: problematising juvenile delinquency in multi-ethnic Sweden. Critical And Radical Social Work An International Journal, 5(2), 207–222. https://doi.org/10.1332/204986017X14933953111175
de los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet : kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber.
Estrada, F. (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: Utveckling, uppmärksamhet och reaktion (3;1404-1820) [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. SwePub. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:461320/FULLTEXT01.pdf
Expressen TV (2008, 16 oktober). Beskrivning. YouTube. Hämtad 2020, 29 december från https://www.youtube.com/user/ExpressenTV/about
Fairclough, N. (1995). Media discourse. Edward Arnold.
Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. Longman.
Fried, H. (2017). Frågor jag fått om Förintelsen. Natur & Kultur.
Hall, S. (red.) (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. SAGE.
Herz, M. & Johansson, T. (2013). Poststrukturalism: metodologi, teori, kritik. Liber.
International Association of Schools of Social Work. (2018, 27 april). Global Social Work Statement of Ethical Principles. Hämtad 2020- 12- 17 https://www.ifsw.org/wp- content/uploads/2018/07/Global-Social-Work-Statement-of-Ethical-Principles-IASSW-27-April-2018-1.pdf
Jönsson, J. H. (2013). Social work beyond cultural otherisation. Nordic Social Work Research, 3(2), 159–167. https://doi.org/10.1080/2156857X.2013.834510
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 2-3, 81–94.
Kristersson, U. (2019, 19 november). Även du varnades för invandringens följder. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/aweXa2/aven-du-varnades-for-invandringens-foljder
Lauri, M. (2016). Vad är problemet med Husby?. I P. de los Reyes (Red.), Bortom kravallerna: konflikt, tillhörighet och representation i Husby (s. 103-133). Stockholmia förlag.
Loomba, A. (2008). Kolonialism/Postkolonialism: en introduktion till ett forskningsfält. Tankekraft.
Liljeholm Hansson, S. (2014). Berättelser om ungdomsgäng i förorten: genus, makt och moral. (1401-5781, 2014:2) [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. SwePub. http://hdl.handle.net/2077/37234.
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Gleerup.
Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (Red.). (2008). Forskningsmetodik för socialvetare. Natur & kultur.
Metcalfe, C., Pickett, J., & Mancini, T. (2015). Using Path Analysis to Explain Racialized Support for Punitive Delinquency Policies. Journal of Quantitative Criminology, 31(4), 699– 725. https://doi.org/10.1007/s10940-015-9249-6
Schclarek Mulinari, L. (2017). Slumpvis utvald: Ras-/etnisk profilering i Sverige. Civil Right Defenders, Stockholms Universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1376873/FULLTEXT01.pdf
Nationalencyklopedin (u.å.). Youtube. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020, 25 november från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/youtube
O'Toole, M.J., & Fondacaro, M.R. (2017). When school-shooting media fuels a retributive public: An examination of psychological mediators. Youth Violence and Juvenile Justice, 15(2), 154-171. doi:http://dx.doi.org/10.1177/1541204015616664
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & Kultur.
Regeringskansliet (2020, 30 september). Ett år med 34-punktsprogrammet - arbetet mot gängkriminaliteten pågår för fullt. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/ett-ar-med-34-punktsprogrammet---arbetet-mot-gangkriminaliteten-pagar-for-fullt/
Regeringskansliet. (2020, 3 december). 34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/34-punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/
Rhineberger-Dunn, G. (2013). Myth versus Reality: Comparing the Depiction of Juvenile Delinquency in Metropolitan Newspapers with Arrest Data. Sociological Inquiry, 83(3), 473-497. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/soin.12006
Rose, G. (2012). Visual methodologies: an introduction to researching with visual materials. SAGE.
Rostami, A. (2013). Tusen fiender: en studie om de svenska gatugängen och dess ledare. (Linnæus University Studies in Policing, 001) [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö]. SwePub. http://www.swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:lnu-33878
Schissel, B. (1997). Youth crime, moral panics, and the news: The conspiracy against the
marginalized in Canada. Social Justice, 24(2), 165-184.
http://proxybib.miun.se/login?url=https://www-proquest-com.proxybib.miun.se/scholarly- journals/youth-crime-moral-panics-news-conspiracy-against/docview/231947995/se-2?accountid=12495
SOU 2006:37. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering: Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet: rapport. https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/7be1b0776af7490a807ed22ba5a8eaa3/om-valfardens-granser-och-det-villkorade-medborgarskapet-hela-dokumentet-sou-200637
SOU 2005:41. Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200541/
SOU 2005:56. Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet: Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige: betänkande.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200556/
SOU 2016:30. Människorna medierna och marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/04/sou-201630/
Statens medieråd. (2014). Ungar & nyheter – en kvalitativ studie kring barns och ungas
uppfattning av nyheter.
https://statensmedierad.se/download/18.54abc6651511f457d98a8d1/1448012687159/Rapport -Ungar-nyheter-2014.pdf
Statens medieråd (2018, 25 juni). Sökmotorer är inte neutrala. Statens medieråd. Hämtad
2020-12-22 från
https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/sokmotorerarinteneutrala.413. html
Stjernborg, V., Tesfahuney, M., & Wretstrand, A. (2015). The politics of fear, mobility, and media discourses; A case study of Malmo. Transfers, 5(1), 7–27. https://doi.org/10.3167/TRANS.2015.050103
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Studentlitteratur.
Sveriges Radio. (2020, 5 september). Ekots lördagsintervju [Radioprogram]. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1562309
Tham, H. (1999) Lag och ordning som vänsterprojekt: Socialdemokratin och socialpolitiken. I I. Hillborg (red.), 8 reflektioner om kriminalpolitik: antologi (s. 97–117). Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Van Dijk, T. A. (1993). Principles of Critical Discourse Analysis. Discourse & Society, 4(2), 249–283. https://doi.org/10.1177/0957926593004002006
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Weibull, L., Wadbring, I. & Ohlsson, J. (2018). Det svenska medielandskapet: traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. Liber.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.
Yazgan, P., & Eroğlu Utku, D. (2016). News discourse and ideology: critical analysis of Copenhagen gang wars’ online news. MIGRATION LETTERS, 13(1), 145–160. https://doi.org/10.33182/ml.v14i1.322
Åberg, J.,H.S. (2019). Is There a State Crisis in Sweden? Society, 56(1), 23-30. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1007/s12115-018-00320-x
7.1 Empiriskt analysmaterial
Klipp 1:Expressen TV. (2020, 10 september). DEBATT OM GÄNGKRIMINALITET: “Borde skämmas för det Sverige ni låtit växa till” [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=E5hXHBhfcV4
Klipp 2:
Sverigebilden. (2020, 15 augusti). Gängkriminaliteten i Sverige [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=MQ3DvbuKz0g
Klipp 3:
Westling, F. & Stigfur, S. (2020, 7 september). Stefan Löfvén om kriminella klaner i Sverige [Video] Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4q62ya/lofven-om-gangkriminella-ett-gift-i-samhallet
Klipp 4:
Expressen TV. (2020, 30 september). Så blev Sverige ett gangsterparadis för unga - Ny bok av Lasse Wierup [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=Qi8uhMCR_xE