Avslutande diskussion

Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares bedömning av filmen Sveriges bästa

svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor, och därutöver elevers tankar kring

filmens innehåll. Trots att studiens omfattning är relativt liten sett till antalet respondenter, kan vi se paralleller med tidigare forskning om film och film i undervisningen. Axelson (2008) undersöker hur film kan fungera som ett meningsskapande verktyg genom att diskutera de båda begreppen sujett och fabula. Han menar att vad som visas i filmen, sujett, påverkar den meningsskapande effekten, fabula, hos åskådaren. Vad som framkommit i den här studien är att eleverna har olika förutsättningar för just meningsskapande. Sujett och fabula tycks således fungera olika beroende på elevernas olika förutsättningar. I vår studie tar det sig uttryck i att de yngre eleverna, alltså de i årskurs 6, har svårare att redogöra för sina tankar och lärdomar. De uppfattar budskapet, men de har svårt för att återberätta och diskutera sina lärdomar. Processen där filmens sujett leder till ökad förmåga att skapa fabula (mening) fungerar alltså olika för olika målgrupper. Detta faktum berättar även deras lärare i intervjuer. De lärare som intervjuats menar ofta på att det åtminstone måste till diskussioner om vad eleverna har fått se för att det ska ha någon effekt. Beroende på elevernas förutsättningar, både vad gäller ålder och värderingar, uppfattas filmen olika. Vissa lärare efterlyser ännu större ansträngningar i form av mer omfattande arbeten, vilket tycks vara en relevant åsikt i och med vad undersökningen av elevernas tankar visar.

Sveriges bästa svensk som film har mottagits allmänt positivt av alla de lärare och

elever som har intervjuats för den här studien. Framför allt visar lärarna en viss tveksamhet kring dess effekt, vilket nämndes nyss. De menar alltså att den skulle tjäna på att vara en del av ett större arbete, vilket ligger i linje med delar av vad Hultkrantz (2014) kommer fram till i

48

sin forskning. Hon menar att det finns fem olika huvudsyften till varför lärare visar film som en del av undervisningen. Ett av dessa syften är film som vad hon kallar intresseväckare. Filmen används då som en introduktion till ett nytt ämne eller ett nytt projekt med vilket eleverna ska arbeta. Enligt våra tolkningar är det antagligen en liknande funktion lärarna i denna studie ser att filmen fyller.

Enligt skollagen ska alla skolor aktivt jobba för att skapa kunskap kring frågor om exempelvis mänskliga rättigheter. Vad denna studie visar, om än som ett sidoresultat till de ursprungliga frågeställningarna, är att det saknas tydliga arbetssätt i skolorna. Finns det tid avsatt för värdegrundsfrågor handlar det endast om ett lektionstillfälle i veckan. Som presenterats tidigare finns det som kallas “SSI-projekt”, vilka har som syfte att erbjuda ett brett arbetsförfarande kring större samhällsfrågor, liknande de som Sveriges bästa svensk tar upp. Med tanke på situationen i Sverige idag, där en stor andel ensamkommande flyktingbarn, samt barn och ungdomar i flyktingfamiljer, kommit hit de senaste åren, är detta en högst aktuell fråga för skolorna att arbeta med. Som situationen ser ut nu bedrivs integrationsarbetet i skolan, som tidigare nämnts, främst genom förberedelseklasser. Frågan är dock om inte eleverna i vanliga klasser också måste förberedas på något sätt för att undvika skapandet av det “vi” och “dem” som Granstedt (2010) pratar om i sin forskning. Det är just i denna förberedelse som Sveriges bästa svensk tar upp frågor som är relevanta för samhället idag, och det är i sådant arbete som den också skulle fylla ett syfte enligt de lärare som intervjuats - antingen med en filmvisning och efterföljande diskussion, eller som en del av ett större arbete där filmen fungerar som en introduktion till problemet. Detta går även i linje med vad ABF och SV - initiativtagarna till filmen - har haft som mål med Sveriges bästa svensk. De har satsat på att nå brett med filmen och har uttryckt ett flertal tänkbara användningsområden för den, varav ett sådant område är inom skolan. I sin ansökan om bidrag från Socialnämnden nämner man att filmen ska verka som en tankeväckare och att man vill att den ska inleda samtal och diskussioner. Utefter vad respondenterna i denna undersökning ansett är det också främst ett sådant syfte de ser som mest lämpligt när det gäller filmens användning inom skolan. Diskussioner och samtal kring de ämnen och problem som Sveriges bästa svensk tar upp tycks anses minst lika viktiga, om inte viktigare, än filmen i sig själv.

Som resultaten från studien också visar är det lätt för åtminstone äldre elever på högstadiet att ta till sig det budskap som filmen förmedlar, och det understryker de tankar som även lärarna lyfter fram - att film som medium har potential att på ett enklare och mer direkt sätt skapa bilder hos eleverna än vad en traditionell, skriftspråklig text gör. Filmens roll som medium, i detta fall konkret exemplifierat med Sveriges bästa svensk bedöms på så sätt kunna

49

bidra till förändring i samhället när det gäller bland annat det breda begreppet som i denna studie kallas för integrationsfrågor. Ett väl utvecklat och omfattande integrationsarbete krävs för att få till en verklig förändring, eftersom elever i skolan får med sig många av sina värderingar hemifrån. “Sveriges bästa svensk” erbjuder åtminstone en ingång för lärare att diskutera de frågor som filmen tar upp, och den kan på så sätt ses som en utgångspunkt mot att eventuellt förändra elevers tankesätt.

När det kommer till uppsatsens arbetssätt finns det ett antal saker att reflektera över. Först och främst är det värt att återigen poängtera att vi har rört oss inom en kvalitativ forskningstradition och arbetat med ett relativt litet empiriskt material, vilket vi har analyserat och tolkat utifrån de teoretiska perspektiv vi betraktat som relevanta för vårt syfte och våra frågeställningar. Detta innebär att våra forskningsresultat inte är generaliserbara i betydelsen att andra, liknande studier skulle komma fram till samma resultat. Däremot kan vår studie, genom kopplingen till tidigare forskning och teori, säga något allmängiltigt om film i allmänhet som en resurs i undervisningen, vilket också en jämförelse med tidigare forskning påvisar.

Nästa reflektion gäller studiens validitet och reliabilitet. Genomförande och utskrift av intervjuer har gjorts på ett förenligt sätt genom hela arbetet. Validiteten, att undersöka vad man avser att undersöka, har varit ett mer problematiskt område (Ekström & Larsson 2010, s. 76–77). Från början utformades våra frågeställningar till att handla om specifikt integration, i och med att det är ett av huvudämnena i Sveriges bästa svensk. Så är fortsatt fallet, men vi märkte dock relativt snabbt efter att intervjuerna genomförts att samtalen i stor utsträckning kommit att handla om värdegrundsarbete i stort, eftersom det är under sådant arbete som integrationsfrågor möjligtvis tas upp. Vi inser därför att validiteten för uppsatsen kan verka problematisk, men trots att värdegrundsarbete diskuterats med respondenterna betyder inte det att begreppet integration kommit bort på något sätt; de två begreppen går i detta fall hand i hand.

Vidare ska också poängteras att tidsramen på arbetet har varit begränsad. Med detta menas dock inte att vi hamnat i tidsnöd, utan mer att studien blivit begränsad i omfattning. Som undersökningen varit upplagd består resultaten av de tankar, funderingar och lärdomar som lärare och elever fått efter att ha sett filmen. Vi kan alltså inte se några direkta förändringar i attityder eller liknande, utan en bedömning av potentialen för filmen i sig. Det är också mot bakgrund av detta konstaterande som nästa avsnitt tar avstamp.

50