Filmens (Sveriges bästa svensk) potential i undervisning

Problematisering av film

Användningen av film i undervisningen sker inte alltför ofta bland lärarna eftersom det är svårt att hitta filmer med bra syften och som är ämnesrelaterad, “Karl” förklarar:

Ja, dels ska den ju ha ett syfte. Öhm… och sen är det ju svårt att liksom hitta filmer med bra syften… tycker jag, som lyfter fram just det temat som vi kanske arbetar med och så vidare. Det ska ju ändå liksom vara en sorts helhetsbild på var det är man gör. (“Karl”)

“Olle” tycker å andra sidan inte att det är svårt att hitta relevanta filmer med bra syften, men däremot anser han att det är svårt att befästa kunskap med endast film i jämförelse med kurslitteratur. Därför bör film, enligt honom, ses som ett komplement och vara en resurs för att förtydliga syftet med undervisningen.

Alla lärarna har till synes liknande uppfattningar och åsikter kring varför det är bra använda film i undervisningen och vad de kan bidra med. Det finns en variation kring hur ofta de använder mediet vilket dels grundar sig i hur stort filmutbudet är, men också om de anser att de är tillräckligt ämnesrelaterade och uppfyller syftet.

5.2 Filmens (Sveriges bästa svensk) potential i undervisning

När det gäller vilken potential Sveriges bästa svensk har i undervisningen syftar det till hur lärarna tänker kring på vilket sätt filmen kan användas, och om de anser att filmen fyller någon funktion, dels i sig själv, och dels med tillhörande diskussionsmaterial. Vad som stått klart efter genomgångarna av det insamlade materialet är att alla lärare är överens om att filmen har potential. Det som skiljer sig är på vilket sätt filmen kan användas, och i vilket sammanhang den kan vara en resurs. Vad som påverkar deras syn på om filmen har potential kan ses i hur de bland annat tolkade filmens berättelse och dess budskap.

Lärarna om filmens styrkor och möjligheter

Läraren “Karl”, som själv har utländsk bakgrund, är positiv till filmen och kan identifiera sig med filmens karaktärer och förstå hela situationen om att vilja bli accepterad och därför försöka passa in i de svenska traditionerna. Han tycker att filmen återspeglar verkligheten relativt bra och anser att elever med utländsk bakgrund skulle kunna identifiera sig med den.

32

Därmed ser han att filmen har potential i undervisningen för att skapa diskussioner, då han själv kan berätta sin historia:

Jag skulle lätt kunna vända på det, jag skulle kunna berätta om till exempel min historia, och den är jag ju ganska tacksam för att jag är invandrar och jag har lätt en infallsvinkel där. Och jag tror att man skulle kunna ställa en fråga, ”skulle du kunna själv identifiera dig med det här?” Och jag tror att många skulle kunna köpa det liksom såhär att ”amen min pappa kämpade på kanske samma sätt tills han kom in” och att det kan va lite sån, att det kan vara en start så liksom och så får man tänka ett steg längre efter det. Så jag tror att det kan va grunden till en värdefull diskussion, definitivt. (“Karl”)

Lärarna “Robert” och “Gustav” förklarar kortfattat att de är positiva till de humoristiska inslag som filmen har, trots att den tar upp ganska allvarliga frågor. “Gustav” tycker det är bra att filmen lyfter fram hur svårigheten för en utomstående, för någon som kommer från en annan kultur, att förstå hur andra traditioner fungerar och ser ut. “Robert” är positiv till att filmen ifrågasätter vad som egentligen är “svenskt” och förklarar en scen ur filmen där huvudkaraktären ska köpa äkta svensk mat och blir erbjuden kåldolmar. “Kåldolmar, det finns inte en unge som äter kåldolmar idag” säger “Robert”.

Det finns från varje intervju prov på en positiv inställning till att filmens handling och budskap kan uppfylla ett syfte i undervisningen. Det går också att se en positiv antydan till att filmen har potential att skapa en förståelse kring integrationsfrågor, något som “Maria” uttalar sig om.

Ja, men jag tror den har mycket potential i det. Sen så kan jag tycka att, om det verkligen ska användas i elevsyfte så kanske man hade behövt belysa de här tonårsdöttrarna lite mer, vilken problematik de kanske ställs mellan, de här olika kulturerna. Men jag tycker absolut som diskussionsunderlag, för att skapa förståelse hos eleverna… absolut, det tror jag på. (“Maria”)

Tonårsdöttrarna som nämns av “Maria” är huvudkaraktärens döttrar i filmen, vilka hon anser att elever skulle kunna relatera mest till i filmen. Det finns liknande utsagor från alla de intervjuade lärarna, de skiljer sig endast åt när det gäller i vilket syfte och sammanhang filmen kan ha potential. Den allmänna inställningen har dock varit positiv.

33 Lärare om filmens svagheter och begränsningar

Lärarna “Maria” och “Olle” ger också längre utsagor om filmens handling och känner empati för den problematik som människor med utländsk bakgrund ställs inför när de försöker att integrera i samhället. “Olle” menar att de som kommer till Sverige väcker känslor hos etniskt svenskfödda människor som de tvingas bemöta, och som inte alltid är positiva. Men också att de upplever en känsla av skam för sitt ursprung och en skam för att glömma bort sina rötter. Huvudbudskapet uppfattar han dock vara aningen problematiskt.

[...] däremot så kan det bli lite svårt, om man har… om det är någon som har inställningen, att om man inte är född i Sverige – så är man inte svensk, eftersom i slutet av filmen så... så... då blev han Hussein igen och kanske inte kände sig helt svensk och då… då brer man på den synen om att man är inte svensk om man inte är född i Sverige till exempel. Öhm... och hur man ska då bemöta sådana tankar och idéer det, det vet jag inte riktigt men det kan jag tänka mig att det skulle kunna bli när man visar den filmen. Men alla har ju rätt till sina åsikter så den kanske funkar ändå. (“Olle”)

Som tidigare redovisats har lärarna ofta en positiv inställning till film som medium i allmänhet, då de menar att den visuella förmedlingen underlättar förståelsen. Dock är flera av lärarna överens om att Sveriges bästa svensk fyller ett syfte i sig själv, men att potentialen till verklig förändring kräver större insatser än bara en filmvisning. Lärarna “Gustav” och “Robert”, som arbetar för samma skola och har tagit del av filmens tillhörande diskussionsmaterial, uttrycker båda liknande tankar kring hur filmen bäst tjänar ett syfte.

I sådana fall att den skulle kunna vara en del av ett större arbete, på egen hand har den nog ingen effekt. För att tyvärr är det så att de här barnen får det hemifrån och föräldrarna kan vi inte göra så mycket åt. (“Robert”)

Jo, men den har nog potential. Det viktiga är ju nog diskussionerna som sker efteråt egentligen, att visa bara en film kanske inte påverkar så mycket, men det fanns ju bra diskussionsmaterial som man kunde använda efteråt. Och får man till bra diskussioner med filmen som utgångspunkt, då kan den nog vara användbar. Verkligen. Men det fyller ju inget syfte riktigt att, eller det är klart det fyller ett VISST syfte bland de äldre eleverna att bara visa filmen, men jag tror budskapet går fram bättre om man använder det här diskussionsmaterialet efteråt. (“Gustav”)

34

Som både “Gustav” och “Robert” är inne på tycks filmen ha mest potential om åtminstone en efterföljande diskussion genomförs. I det ena fallet antyds också att filmen skulle tjäna på att ingå i ett större och mer omfattande arbete. Att endast visa filmen fungerar möjligtvis som en tankeväckare, men för att få någon större, långsiktig effekt kring elevers agerande och attityder gentemot varandra krävs antagligen större ansträngningar. “Robert” är inne på att problemet sträcker sig utanför skolan, och att vissa värderingar följer med hemifrån. “Karl”,

som arbetar vid en annan skola, är inne på samma linje när han menar att “Jag tror att den kanske bryter ned dom här murarna lite, men jag tror liksom inte att den kommer vara banbrytande i ”aha nu hänger vi med dom liksom”. Det visar att även om filmen anses ha potential, är det mer problematiskt än så. Värderingar följer med hemifrån, och lärarna är medvetna om att de har svårt att påverka eleverna i en annan riktning än deras föräldrar. Även “Olle” är inne på samma resonemang:

Till viss del i alla fall, öhm jag tror att såna här åsikter och uppfattningar är så normerande så att dom måste komma från flera håll… och jag tänker mycket på att det kommer från hemmet… och finns det vissa åsikter från hemmet som tycker att dom inte är svenskar och har svårt varför invandring och så, så tror jag inte att det spelar så stor roll ändå, utan att, och det är ju egentligen bra skolan, ska fostra men hemmet ska ju uppfostra [...] (“Olle”)

Ytterligare en synpunkt som “Olle” har är att elever också har en inverkan på varandra, och menar att det är viktigt för dem att diskutera och interagera med varandra kring ett sådant ämne som integration. “De påverkas mera av sina klasskamrater och kompisar än av sin lärare”, menar han.

Ej tydligt riktad till unga som målgrupp

Nästa aspekt när det gäller filmens potential berör för vilka målgrupper den fungerar bäst som diskussionsunderlag. Att eleverna kan ta till sig filmens budskap och vad den syftar till att framhäva måste ses om en relativt avgörande faktor när det gäller vilken potential filmen har att påverka. Elevernas tankar och reflektioner om filmen kommer redovisas under nästa avsnitt, och därför ägnas här endast utrymme för hur lärarna känner och tror att eleverna kan uppfatta filmens budskap. Sammanfattningsvis, utifrån vad lärarna anser, verkar filmen ha störst potential i de övre klasserna på högstadiet. En indikation på detta är också de skillnader som märktes vid intervjutillfällena med eleverna - de två eleverna i årskurs 6 har i större

35

utsträckning svårare att ta till sig och förklara filmens budskap. Detta faktum tycks lärarna instämma i:

Ja, jag såg den ju med årskurs 6 och där upplevde väl jag att den var lite svår för dem. Det är ju ganska stora problem och den vände sig ju egentligen… de som var skådespelare var ju vuxna i mångt och mycket, och kanske också vänder sig till äldre målgrupper än 11-12-13-åringar. Men filmen i sig var ju bra, med lite humor runt ett allvarligt problem. Och det är ju bra. (“Gustav”)

[...] men det är jag osäker på hur dom kommer reagera på den beroende på vad dom har för åsikter från början. Men det tror jag att dom kommer absolut att förstå budskapet. (“Olle”)

Det är här viktigt att notera att läraren “Olle” undervisar i årskurs 8 och 9. Flera av lärarna uttrycker liknande tankar, att mellanstadieelever och de yngre åldrarna på högstadiet kanske har svårare att ta till sig filmen. “Robert”, som visat filmen för sina elever i årskurs 9, menar dessutom att vissa delar av filmen kan vara svåra att ta till sig även i äldre ålder:

Kanske, alltså den är… det var absolut bra, men vissa grejer som var lite, som lät, som blev lite hängande i luften så. Som jag vet inte riktigt om det gick fram. Bland annat den här scenen, en granne kommer in, han som har lite… det ska väl verka som att han är lite fördomsfull och främlingsfientlig. De börjar prata om invandringsproblemet, och så börjar Hussein spela med då: ”Åh, de har tolv barn, spelar ingen roll fyra stycken dör, haha!” (Efterliknar filmen). Det vet jag inte riktigt om den där satiren går fram till någon som är 15 år. (“Robert”).

Sammanfattning

Utifrån respondenternas utsagor kan man konstatera att filmen anses ha en potential att främst fungera som ett diskussionsunderlag och en del av ett större arbete kring de ämnen och frågor som filmen behandlar, bland annat integration, tillhörighet och svenskhet. Alla lärare är positiva till filmen som sådan, även om det finns vissa invändningar mot dess potentiella användning i de yngre åldrarna på högstadiet, samt att en film kommer att ha svårt att påverka värderingar och normer som följer med hemifrån. Lärarna själva anser just detta vara ett problem för dem, så filmens potential begränsas antagligen på samma sätt. Vissa partier eller delar av filmen kan uppfattas som svåra även för de äldre åldrarna, men de exempel som givits från lärarna är relativt små delar i filmen och inget som påverkar hur budskap och syfte

36

uppfattas i stort. Alla lärare kan dock rekommendera filmen till andra lärare och skolor som diskussionsunderlag, vilket kan anses vara ett tecken på att filmen som helhet tjänar ett syfte och har potential.