Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2016
”Sveriges bästa svensk”
- en kvalitativ studie av filmens potential i
undervisning om integration
Författare: Kristine Melin Robin Widing
1
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att undersöka huruvida lärare upplever att filmen Sveriges bästa
svensk kan användas i skolundervisningen vid integrationsfrågor. Ytterligare ett syfte är att
undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen. Frågeställningarna är:
1. Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor?
2. Vilken betydelse har just mediet film i undervisning, ur lärarnas perspektiv? 3. Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se filmen?
Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare och fyra elever från årskurs 6 och 9. Studien utgår från tre teoretiska ramverk: ett multimodalt perspektiv, som behandlar hur digitala medier har fått en ny innebörd för hur elevers kunskap, lärande och meningsskapande utvecklas; det progressivistiska perspektivet, som beskriver hur elever uppnår ny kunskap utifrån specifika pedagogiska verksamheter, och slutligen det sociovetenskapliga perspektivet, vilket genom modellen ”SSI-projekt” konkretiserar hur skolor kan arbeta med breda samhällsproblem.
Resultatet visar att lärarna är positiva till att använda Sveriges bästa svensk som undervisningsmaterial. För att den ska ha en påverkande effekt på elevers attityder och åsikter bör den användas som ett diskussionsunderlag och/eller vara en del av ett större arbete. Lärarnas utsagor kan anknytas till en progressivistisk syn på undervisningen, och till den sociovetenskapliga modell, “SSI-projekt” som bygger på hur samhällsfrågor kan undersökas. Resultatet visar att klimatet på skolan har en chans att förändras om eleverna får i grupp diskutera integrationsfrågor. Lärarna använder gärna film som undervisningsmaterial, om filmutbudet tillåter, då film förmedlar ett visuellt budskap som kan underlätta elevernas meningsskapande, vilket det multimodala perspektivet behandlar. Filmen väcker nya tankar och idéer hos eleverna genom assimilation och ackommodation (progressivistiska perspektivet) som kan utveckla nya insikter och erfarenheter kring hur samhället ser ut.
2
Abstract
In the light of the political debate that takes place today – how refugees should be integrated into the Swedish society – the film Sveriges bästa svensk was created on the initiative of Arbetarnas bildningsförbund (ABF) and Studieförbundet Vuxenskolan (SV) to prevent racism and xenophobia through discussion, which the film aims to contribute with. The initiators of the film have said that it can work in multiple applications; one such area is in school.
The main purpose of this study was to examine if the short-film Sveriges bästa svensk could be used as an educational tool, according to teachers, when they talk about integration issues with students. To get answers out of the investigation, qualitative interviews with teachers and students from the sixth and ninth grade were conducted. The study is based on three theoretical frameworks: the multimodal approach, which addresses how digital media has been given a greater purpose - how students' knowledge, learning and meaning evolve; the
progressivistic perspective, which describes how students attain new knowledge based on
specific educational activities, and finally the socio-scientific perspective, which through a teaching method called “SSI-projects” exemplifies how schools can work with social issues.
The results of the study show that the teachers are positive in using Sveriges bästa
svensk as a part of their education material. However, for it to have an influencing effect on
students' attitudes and opinions, it should be used as a tool for discussion and/or be part of a larger project. The teachers’ statements can be linked to a progressivistic approach on teaching, and to the socio-scientific model of "SSI projects" that is based on how social issues can be explored. Furthermore, the teachers prefer to use film in their teaching because it mediates visual messages that can facilitate students' meaning, which the multimodal approach treats. The film raised new thoughts and ideas of the students through assimilation and accommodation, which can develop new insights and experiences about how society looks like. Film as a medium, and in this case specifically exemplified by Sveriges bästa
svensk can be expected to contribute to a change in society when it comes to including the
broad concept of integration. Despite the values that students get from home about refugees and social issues in society, Sveriges bästa svensk has the potential to work as a tool for discussion about the issues of integration, and possibly begin to change the mindset of students.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ...5
1.1 Forskningsproblem...6
1.2 Syfte & frågeställningar ...7
1.3 Centrala begrepp ...7
1.4 Disposition ...8
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Filmens meningsskapande möjligheter ... 10
2.2 Att bemöta mångkulturella frågor och motverka kulturella grupperingar ... 11
2.3 Film som intresseväckare i undervisningssyfte ... 12
3. Teori ... 14
3.1 Multimodalt perspektiv på lärande ... 14
3.2 Det progressivistiska perspektivet ... 15
3.2.1 Socio-scientific issues - “SSI” ... 16
3.3 Tidigare forskning som analysredskap ... 18
4. Metod & Material ... 19
4.1 Metodologiska utgångspunkter ... 19 4.2 Metodval ... 20 4.2.1 Samtalsstruktur ... 20 4.2.2 Urval ... 21 4.2.3 Genomförande... 22 4.2.4 Material... 23 4.2.5 Forskarrollen ... 24 4.2.6 Etiska överväganden ... 25
4.2.7 Validitet och reliabilitet ... 26
4.3 Analysmetod ... 27
4.3.1 Kodning ... 27
4.3.2 Tematisering ... 27
4.3.3 Reflektioner om analysförfarande ... 28
5. Resultat ... 30
5.1 Användning av film i undervisning ... 30
5.2 Filmens (Sveriges bästa svensk) potential i undervisning ... 31
5.3 Elevernas tankar om filmens budskap och handling ... 36
6. Analys ... 40
4
6.2 Sveriges bästa svensk som ett “SSI-projekt” utifrån ett progressivistiskt perspektiv .... 41
6.3 Elevers tankar om Sveriges bästa svensk ... 42
7. Slutsatser & diskussion... 45
5
1. Inledning
Alltså vi har ju ett ansvar gentemot skollagen och läroplanen att jobba med integration och det är ju liksom... det är ju samhällets värdegrund som måste appliceras för att vi ska skapa goda medborgare, som är vårt uppdrag. (Intervju med lärare, onsdag 30 november 2016)
Citatet kommer från en av de lärare som intervjuats för denna studie. Enligt Skolverkets studie Skolan och medborgarskapet - en kunskapsöversikt (2011, s. 8) har skolan i uppdrag att förmedla värderingar och förhållningssätt, samt att utrusta eleverna med färdigheter och kompetenser som efterfrågas i ett demokratiskt samhälle. Ett begrepp som ofta förknippas med just skolans arbete med att fostra demokratiska medborgare är värdegrund. Värdegrundsarbete är något som ska genomsyra hela skolans verksamhet, och som avhandlar bland annat mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och solidaritet mellan människor (Skolverket 2016). Värdegrund är ett ord som vi märkt ofta återkommer i berättelser kring ett annat begrepp, nämligen integration - framför allt i skolans kontext. Hur och på vilket sätt skolan idag jobbar med integrationsfrågor skulle potentiellt kunna ha stor påverkan på framtidens samhälle.
Idag är integration något som återkommer ofta i samhällsdebatten och som sedan nya politiska aktörer gjort entré i riksdagen blivit en allt mer omdebatterad fråga. Under de senaste åren har Sverige dessutom varit ett av de länder i Europa som engagerat sig mest i den mycket omtalade flyktingkrisen. Under 2015 sökte över 160 000 människor asyl i Sverige, vilket var näst intill en fördubbling jämfört med föregående år 2014 (Migrationsverket 2016). Ett av de mest aktuella ämnena i dagens politiska debatt är den om hur flyktingar ska integreras i det svenska samhället och kulturen. Under 2015, det år Sverige tog emot högst antal flyktingar, ställde sig en majoritet av svenska folket positiva till invandring, men ansåg samtidigt att integrationsarbetet i Sverige fungerar dåligt - detta enligt en undersökning gjord av Dagens Nyheter och Ipsos (Örstadius 2015).
Sveriges bästa svensk
6
och Studieförbundet vuxenskolan (SV), och har som ambition att just belysa ämnet integration. (Sveriges bästa svensk 2016) Filmen, vars primära distribution har skett via sociala medier som Facebook och Youtube, handlar om Hussein som får beskedet att han kommer att få stanna i Sverige. Efter beskedet bestämmer han sig för att gå “all in” och sträva efter att bli just Sveriges bästa svensk. Vi får följa hans ibland extrema försök och hur hans familj påverkas. Frågor om integration, synen på vad som är “svenskt”, tillhörighet och om att varje människa duger som de är tas upp på ett lättsamt och humoristiskt sätt. (Sveriges bästa svensk 2016) Enligt SV och ABF vill man med filmen främst skapa en diskussion kring problemet med integration och man vill ifrågasätta vad det egentligen är man som invandrare ska integreras i. Filmen tar ett grepp på framför allt “typiskt svenska” traditioner, och problematiserar det faktum att det är svårt att säga exakt vad som är “svenskt”. Målet med filmen är att den ska fungera som en tankeväckare och lägga grunden till vidare diskussioner och samtal, samt i förlängningen motverka och förebygga rasism och främlingsfientlighet. När det gäller målgrupper för filmen har skaparna valt att försöka nå ut brett. Man nämner ett flertal sammanhang där Sveriges bästa svensk kan komma att fylla en funktion. Ett av dessa sammanhang är skolan, och det är just skolans kontext som kommer att vara huvudfokus för denna studie. (Bidragsansökan SV & ABF 2015)
Filmen har redan visats i flera olika sammanhang, bland annat under Almedalsveckan och inom olika föreningar. Olika politiska partier har ställt sig positiva till filmens budskap, som ledde till att filmen under november 2016 visades i Riksdagen. Filmen prisades dessutom i Cannes Corporate Media & TV Awards. (Populate 2016)
1.1 Forskningsproblem
7
1.2 Syfte & frågeställningar
Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett antal lärare upplever att filmen Sveriges bästa svensk har potential att verka som en resurs i skolundervisning när man talar om integration. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen.
Fokus har legat på lärares erfarenheter och tankar kring användningen av mediet film i undervisning generellt, men också vad de specifikt anser gällande potentialen för Sveriges
bästa svensk. För att uppnå dessa syften har följande frågeställningar formulerats:
Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning kring integrationsfrågor?
○ Vilken betydelse har just mediet film i undervisningen, ur lärares perspektiv? ○ Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se och diskutera
filmen?
1.3 Centrala begrepp
IntegrationEtt centralt tema i filmen Sveriges bästa svensk är hur man ska göra för att “bli svensk”, och syftet med filmen är att bidra till en diskussion om integration. Begreppet integration har genom tiderna definierats på olika sätt, men den definition som aktualiseras i filmen innebär att alla människor ska känna sig som en del av samhället och känna tillhörighet. Oavsett vilket land man är född i, eller etnisk bakgrund, ska man få ta del av samhällets gemenskap (Information om Sverige 2016). Integration föreslås i detta sammanhang alltså som processen där människor med utländsk bakgrund så att säga “kommer in” i det svenska systemet och kulturen, utan att för den sakens skull överge sina traditioner och värderingar helt. Det är således den definitionen som ligger i begreppet för denna uppsats.
8 Värdegrund
Enligt Nationalencyklopedin (2016) innebär ordet värdegrund “de grundläggande värderingar som formar en individs handlingar och normer”. I detta sammanhang kommer dock definitionen av begreppet att utvecklas en aning, och basera sig på den kontext som undersökningen ägt rum inom, nämligen skolan. Enligt Skolverket (2016) innefattar värdegrunden i den svenska skolan följande fem punkter:
1) Människolivets okränkbarhet
2) Individens frihet och integritet
3) Alla människors lika värde
4) Jämställdhet mellan könen
5) Solidaritet mellan människor
När det gäller grundskolenivå, vilken alla de lärare som intervjuats för denna studie har utbildning att arbeta inom, finns dessutom uttryckt att varje elev: “medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lgr 11 Kap 2, Normer och värden, Gy 11 Kap 2.2 Normer och värden)” (Skolverket 2016). Det är inom dessa ramar som skolan alltså ska arbeta med värdegrundsfrågor, och enligt vår tolkning är integration ett sådant begrepp och frågeområde som faller inom ramen för skolans värdegrund, även om begreppet inte uttryckligen finns med.
1.4 Disposition
9
10
2. Tidigare forskning
Uppsatsens forskningsproblem och syfte har beröringspunkter inom flera olika forskningsfält. Det här kapitlet beskriver tre exempel på tidigare forskning som dels behandlar filmens påverkan för meningsskapande, lärares strategier kring hur de arbetar med mångkulturella frågor och elever med utländsk bakgrund i skolan, samt hur film kan fungera som verktyg i undervisningen. Syftet med den tidigare forskningen är att placera vår uppsats i ett sammanhang och ge en beskrivning av tidigare forskning på de områden som studien berör, genom både resultat och teoretiska/metodologiska perspektiv.
2.1 Filmens meningsskapande möjligheter
Då studien undersöker om en specifik film kan användas i undervisningssyfte när man talar integrationsfrågor, är det av intresse att se om film i sig kan förändra elevers åsikter och tankar, eller om det behövs ytterligare undervisningsmaterial för att påverka deras uppfattningar. Tomas Axelson (2008) förklarar i sin avhandling att film har kraften att inspirera människor till idéer och handlingar genom att gestalta olika föreställningar om tillvaron. Därför är hans avhandling relevant att ta ett avstamp i, för att försöka förstå huruvida filmens kraft fungerar i klassrummet och om lärare kan se om Sveriges bästa svensk kan uppnå samma meningsskapande effekt.
Forskaren Axelson (2008) är religionsbeteendevetare med medier som forskningsintresse och har i sin avhandling; Film och mening; En receptionsstudie om
spelfilm, filmpublik och existentiella frågor undersökt hur individers meningsskapande ser ut i
dagens medielandskap. Med både kvalitativa (intervjuer) och kvantitativa (enkäter) metoder belyser han frågan om det finns ett samspel mellan psykologiska och sociala processer under konsumtionen av film. (Axelson 2008, s. 18) Under 1900-talet utvecklades en begreppsapparat inom filmiskt berättande för att skilja mellan något som kallas för sujett och
fabula. Sujett beskriver vad som faktiskt sker på filmduken, och fabula handlar om den
11
Axelson 2008, s. 43) En film har makten att styra åskådarens skapande av mening och det är sujetten som med hjälp av ljud, ljus, fokus på specifika detaljer och händelser som antingen begränsar eller öppnar för åskådarens skapande av mening. Det som påverkar meningsskapandet hos åskådaren är dess förkunskaper som grundar sig i livsbaserade erfarenheter och medierade erfarenheter från tidigare filmupplevelser. (Axelson 2008, s. 41 - 42)Dessa grundtankar kring begreppen sujett och fabula, som Axelson nämner, är därmed av relevans när vi analyserar intervjupersonernas utsagor om specifika inslag i Sveriges bästa
svensk, och hur respondenterna tänker kring dessa inslag.
2.2 Att bemöta mångkulturella frågor och motverka
kulturella grupperingar
Då den här studien undersöker hur en film som Sveriges bästa svensk kan fungera i skolans arbete med integrationsfrågor, är Lena Granstedts (2010) forskning av relevans då den undersöker möjligheter till arbete i skolan med en fråga (mångkultur) inom samma område som det filmen tar upp.
I sin avhandling Synsätt, teman och strategier; några perspektiv på mångkulturella
frågor i skolan i ett praktiknära projekt har Granstedt genom gruppintervjuer med olika lärare
och elever redovisat ett resultat att lärarna upplevde en viss problematik i frågor och situationer som berör elever med utländsk bakgrund. Lärarna tillkännagav att de till en början hade varit positiva till att arbeta med elever med utländsk bakgrund i tron att deras kulturella bakgrund skulle bidra med förståelse och kunskap till eleverna och lärarna som redan gick på skolan. Istället upplevde de att det i praktiken blev problem, dels på grund av eleverna med utländsk bakgrund fick sämre betyg i jämförelse med de etniskt svenskfödda eleverna - på grund av otillräckliga språkkunskaper - dels för att det uppstod sådana tydliga grupperingar mellan de etnisk-svenska grupperna och eleverna med utländsk bakgrund. Grupperingarna uppstod främst på grund av eleverna inte kunde kommunicera med varandra tillräckligt bra, men också på grund av de kulturella skillnaderna. Detta bidrog till att eleverna med utländsk bakgrund sågs som annorlunda och ett utanförskap utvecklades med grupperingar där det blev ett ”dem” och ett ”vi”. (Granstedt 2010, s. 167–169)
12
i syfte att skapa en förståelse mellan dem, genom lek, dans och mat. Genom att låta olika kulturer mötas och låta dem lära sig av varandra kan en så kallad kulturell empati utvecklas, något som ska antas minska fördomar. Då fördomar generellt inkluderar känslor och värderingar som, enligt Granstedt, väger tyngre än fakta, är kulturella möten viktigt om man vill arbeta med integration i skolan. När kvällen var avklarad samlades lärarna och utifrån deras reflektioner av kvällen påbörjades ett värdegrundsarbete för att främja utvecklingen av dialog mellan samtliga parter.
Något som Granstedt lyfter fram i sitt resultat är den makt lärarna besitter samt det stora ansvaret att identifiera problem och hitta lösningar. Trots svårigheterna som finns är det viktigt att lärare arbetar mot detta ”vi” och ”dem”, ”vanliga” och ”annorlunda” eftersom det verkligen betonar elevernas utanförskap. (Granstedt 2010, s. 172–173)
Granstedts avhandling ger en inblick i vilka strategier som kan utformas för att motverka bland annat ett ”vi” och ”dem” bland elever på skolan. Hennes teori - att kulturella möten kan förebygga denna uppdelning - blir därför relevant för denna studie då den kan jämföras med filmen Sveriges bästa svensks syfte, som avser att bidra med kunskap och förståelse för att delvis motverka grupperingar.
2.3 Film som intresseväckare i undervisningssyfte
I licentiatavhandlingen; Playtime! en studie av lärares syn på film som pedagogiskt
hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet, undersöker Catharina Hultkrantz (2014) hur lärare
ser på film som verktyg inom undervisningen i historieämnet. Trots att kontexten i avhandlingen skiljer sig från denna undersökning finns det ändå vissa delar som går att relatera till den här studien. Hultkrantz påpekar att film i undervisningen visserligen inte är någon nyhet, men att frågorna om hur och varför det används inte har undersökts i någon vidare utsträckning.
Genom intervjuer med åtta olika historielärare har Hultkrantz försökt besvara tre olika frågeställningar, varav en är specifikt intressant för den här studien: “Vilka syften uppger lärare för att använda film i historieundervisningen?”. Undersökningen visar att det främst finns fem huvudsyften med att visa film som en del av undervisningen. Det första är
faktaförmedling, vilket i stort innebär att filmen tjänar som ett verktyg för en spegling av
13
14
3. Teori
Följande kapitel presenterar tre teoretiska perspektiv. Mot bakgrund av vad som tidigare beskrivits i studiens inledning och vad som visats genom tidigare forskning, tar denna studie sitt avstamp inom medie- och kommunikationsvetenskap, och specifikt med film som kommunikationsverktyg. Studien har genomförts inom skolan, vilket även medfört en rörelse mot området forskningsområdet pedagogik. De teoretiska perspektiven som presenteras nedan valdes primärt mot bakgrund av att de berör samma områden som den här studien.
3.1 Multimodalt perspektiv på lärande
Teorin om multimodalitet för kunskap, lärande och meningsskapande blir framför allt relevant i denna studie när det kommer till lärarnas faktiska användning av film inom skolan. I fallet med denna studie blir också Sveriges bästa svensk ett exempel på hur framför allt film kan bidra till ny kunskap, inlärning och meningsskapande kring en specifik samhällsfråga. Multimodalt perspektiv är brett begrepp inom pedagogiken som används för att beskriva den utveckling som finns inom skolväsendet när det kommer till nya former för lärande och framför allt meningsskapande. Det förklaras närmare av Staffan Selander och Gunther Kress i boken Design för lärande - ett multimodalt perspektiv:
Multimodalitet tar sin utgångspunkt i de resurser av olika slag som finns till hands för att tolka världen och skapa mening [...] Men då kommunikation idag är uppbyggd kring många olika slags teckenvärldar, uttryckssätt och medier, blir det svårt att inte ta dessa på allvar när vi pratar om kommunikation och lärande. (Selander & Kress 2010, s. 26– 27)
Bakgrunden för det multimodala arbetssättet ligger i den utveckling som skett när det gäller medel för inlärning - främst det som kallas “det vidgade textbegreppet”. Tidigare har texter starkt förknippats med skrivna och tryckta texter, men i och med den digitala utvecklingen har texter också kommit att innefatta bland annat talat språk och bildmediet. Övergången från textsidan till bildskärmen medför exempelvis att “bildskärmen idag är den plats där olika teckenvärldar kan uppträda samtidigt. Dessutom kombinerar bildskärmen visuella uttryck på ett helt annat sätt än den tryckta sidan”. (Selander & Kress 2010, s. 30)
15
och hur man som individ förhåller sig till och förstår den. Lärande innebär att få en ökad förmåga att engagera sig i världen. Begreppet meningsskapande syftar till en handling som omskapar redan befintliga representationer, alltså ny information som leder till nya sätt att uppfatta världen. (Selander & Kress 2010, s. 32–33, 36) I ett nytt medielandskap, såväl i skolan som i samhället i övrigt, kan multimodal pedagogik anses vara ett anpassat sätt för att nå nya vägar till kunskap, lärande och meningsskapande.
I takt med att digitaliseringen av samhället utvecklats, har också nya sätt att se på kunskap, lärande och meningsskapande framträtt. De resurser (se citat ovan) som nämnts tidigare kan exempelvis vara digitala medier, som film eller olika spel.
3.2 Det progressivistiska perspektivet
I klassrummet har det sedan lång tid tillbaka funnits en etablerad arbetsdelning mellan lärare och elever i skolan; läraren lär ut och eleverna lär in. Detta synsätt har funnits sedan de första skrivskolorna och beskriver hur det generellt fungerar i undervisningen utifrån vad som kallas
det traditionalistiska perspektivet. Där finns det inte några specifika krav på att eleverna ska,
utifrån en text eller film, kunna reflektera och förstå dess innebörd på ett djupare plan.Denna undervisningsform är sedan länge förlegad, och något som skolorna i det svenska utbildningsväsendet idag inte längre använder sig av. Istället finns idag det som kallas det
progressivistiska perspektivet, vilket växte fram ur bland annat psykologen och pedagogen
Jean Piagets mer konstruktivistiska syn på hur kunskap skapas. Det innebär att människor inte passivt registrerar omvärlden likt mekaniska robotar, utan att vi tvärtom betraktar händelser och mönster, utvecklar sammanhang och drar slutsatser som därefter knyts an till våra erfarenheter för att till sist skapa mening. (Säljö m.fl. 2011, s. 43–44)
16
Piaget menar att barn uppnår ny kunskap genom att utforska och upptäcka hur omvärlden fungerar och skapar därmed nya erfarenheter. Han menar att idealet är att de får vara aktiva och leka vetenskapsmän som prövar hypoteser genom självstyrande projekt och genom att återskapa upptäckter som tidigare forskare har gjort. Filosofin resulterar i att barn får en djupare förståelse när de lär sig att själva rekonstruera kunskap hela vägen från observationer till begreppsliga konstruktioner. (Säljö m.fl. 2011, s. 46) För att uppnå utveckling krävs vad Piaget kallar kognitiv konflikt, som uppstår när ett antagande eller en idé inte överensstämmer med vad vi tror på. Då måste hela processen omprövas, dvs. assimileras och ackommoderas så att slutsatserna uppnår kognitiv balans (strävan att uppnå förståelse för hur världen fungerar). Kognitiva konflikter sker oftast vid samarbeten i grupp där barn med olika erfarenheter och kunskap samspelar och inser att alla inte delar samma uppfattningar. Resultatet av detta samspel lär dem att uppmärksamma och acceptera att världen kan ses från olika perspektiv. Därmed utvecklas barnens begreppsförståelse och förändrar deras sätt att tolka ett visst fenomen. Ordet konflikt är alltså i denna bemärkelse något positivt.
En viktig aspekt som lärare bör se till när de undervisar, är att själva undervisningen ligger på rätt nivå och är anpassad till elevernas kognitiva förutsättningar. Piaget relaterar till idén om assimilation och ackommodation som omfattar utveckling av människans tänkande och menar att barn genomgår olika utvecklingsfaser som ger förutsättningar inom deras
kognitiva förmågor. Det innebär att barn inte klarar av att lösa uppgifter om de upplever dem
vara abstrakta eller på en allt för avancerad nivå. Därmed bör de kognitiva utmaningarna som elever ställs inför vara på en väl anpassad nivå för att den kognitiva utvecklingen ska kunna fungera. (Säljö m.fl. 2011, s. 46)
Det progressivistiska perspektivet handlar om hur elever får mest ut av undervisningen, skapar mening och förstår kunskap på ett djupare plan. Får elever hämta kunskap inom flera ämnesområden och arbeta med dem självständigt utifrån breda frågeställningar är det därmed lättare att förstå helheten och koppla det till egna erfarenheter. Perspektivet har givit upphov till den modell som beskrivs nedan och som kan ses som ett konkret arbetssätt, ett så kallat “SSI-projekt”.
3.2.1 Socio-scientific issues - “SSI”
17
Därmed kan denna modell bidra med relevanta begrepp och utgångspunkter i studiens analysdel som berör lärarnas utsagor kring deras integrationsarbete.
Socio-scientific issues (SSI), är ett uttryck för projektarbeten som behandlar dilemman, konflikter eller teman i samhället. Säljö m.fl. (2011) har valt att översätta detta engelska uttryck för socio-vetenskapliga frågor, och använder förkortningen ”SSI-projekt” i sin beskrivning av modellen. Vad som gör detta arbetssätt unikt i skolundervisningen är att det kan framkalla en känsla av äkthet och bidra till ett ökat engagemang bland eleverna när de får arbeta med ”riktiga samhällsproblem” under en längre period. Projektarbetets tillvägagångssätt kan delas in i olika faser. Den första fasen handlar om att elever utformar en frågeställning som ska vara bred; vanligtvis utgår den från ett forskningsresultat eller mediers rapporter kring olika samhällsproblem. Valet av tema utlöser därefter en ekonomisk, etisk eller moralisk debatt om vad olika ställningstaganden får för konsekvenser. I nästa fas hämtas information från ett flertal ämnesområden och kunskap från olika discipliner som eleverna sedan ska kritiskt granska och fördjupa sig i, för att kunna bilda sig en egen uppfattning och få en helhetsbild. (Säljö m.fl. 2011, s. 86–87) I projektarbetets sista fas ska eleverna diskutera med varandra kring vad de har kommit fram till.
Det slutgiltiga målet med SSI-projekt är att elever ska utveckla argumenterande förmågor för att kunna stödja och underbygga påståenden som de kommit fram till. Genom detta arbetssätt lär de sig att vara kritiska till andra elevers bevismaterial och påståenden, förstår vad meningsskiljaktigheter handlar om och de lär sig att uppmärksamma nya perspektiv. De lär sig också att väga för- och nackdelar utifrån olika ställningstaganden, men framför allt utvecklar de en förmåga att se vad olika ställningstaganden får för konsekvenser och kan se hur olika intressen i samhället kan påverkas samt vilka konsekvenser det kan få för bland annat olika grupper i samhället. (Säljö m.fl. 2011, s. 89–90) Hur lärare och skolor väljer att arbeta med socio-vetenskapliga frågor är upp till dem, men vanligtvis grundar det sig i huruvida det finns tillgång till material och källor, kursplaner, kunskapsinnehåll och elevernas mognad och ålder (Säljö m.fl. 2011, s. 91).
18
3.3 Tidigare forskning som analysredskap
Utöver det presenterade teoretiska ramverket kommer även delar av den tidigare forskning som presenterats att användas som ett redskap för analys. Framför allt är Thomas Axelsons (2008) avhandling relevant med avseende på begreppen sujett och fabula när vi analyserar respondenternas utsagor om hur de uppfattar budskapet i filmen.
Vidare är även Hultkrantz (2014) forskning relevant ur ett analysperspektiv, då hon lyfter fram filmens olika användningsområden i undervisningen – bland annat som intresseväckare och för att diskutera empati och moral.
19
4. Metod & Material
I detta kapitel följer ett flertal avsnitt som steg för steg redovisar hur studiens tillvägagångssätt har gått till. Först diskuterar vi studiens vetenskapliga förhållningssätt, huruvida det har påverkat vår relation och förhållningssätt till det empiriska materialet och vår ansats i metodval. Därefter kommer avsnittet metodval, som förklarar varför vi valt just intervjuer som metod och sedan beskriver vi studiens genomförande, som omfattar urvals- och insamlingssprocessen. Avslutningsvis kommer analysmetod där kodning, tematisering och summering står i fokus.
4.1 Metodologiska utgångspunkter
Studiens forskningsmetod tar avstamp inom den tolkande vetenskapen - hermeneutiken, som bygger på att tolka och söka förståelse för verkligheten. Enligt Mats Ekström och Lars-Åke Larsson (2010, s. 15) är alla typer av texter, samtal och sociala handlingar meningsfulla och uttrycker något. I denna studie tolkar vi lärare och elevers tankar utifrån olika teorier som berör olika ämnesområden för att vidare kunna komma fram till slutsatser kring studiens frågeställningar. Med denna tolkande ansats får respondenterna (lärarna och eleverna) chans att tolka sin egen verklighet, som vi i nästa steg tolkar utifrån de utvalda teorierna. Då undersökningen består av ett empiriskt material som bygger på respondenternas verklighetsbaserade erfarenheter, och våra tolkningar av dessa erfarenheter, är utgångspunkten utifrån ett epistemologiskt perspektiv att kunskap skapas utifrån tolkningar.
Utöver de epistemologiska antagandena har vi även gjort ett ontologiskt antagande. Vår forskning faller under ett interpretivistiskt/hermeneutiskt forskningsparadigm, vilket innebär att vi ansluter oss till antagandet om att det inte finns en objektiv sanning (Esaiasson m.fl. 2012, s. 17). Uppsatsen kommer därför att ligga nära det som kallas
socialkonstruktivism, vilket innebär att man betraktar verkligheten som socialt konstruerad,
alltså att den skapas och omvandlas i människors agerande och interaktion (Nationalencyklopedin 2016). Filmen som den här undersökningen kommer att fokusera på,
Sveriges bästa svensk, kan enligt detta synsätt uppfattas olika av olika personer. Ett antagande
20
4.2 Metodval
Valet av metod baseras på studiens syfte och frågeställningar, men även på den forskningstradition studien ansluter sig till (Ahrne & Svensson 2011, s. 32–33). Med anledning av detta bygger därför denna studie på en kvalitativ metod med enskilda intervjuer med ett antal lärare och elever från olika högstadieskolor i Uppsala.
När det är människors känslor, upplevelser och tankar som ska studeras inom ett visst fenomen är intervjuer som metod det som lämpar sig bäst; det är ett bra alternativ för att undersöka vissa förhållanden inom en social kontext (Ahrne & Svensson 2011, s. 36). Intervjuns styrkor ligger i att man kan komma åt inställningar och känslor inför ett visst fenomen och få en djupare förståelse för hur individer resonerar och tänker. Då studien ämnar undersöka främst hur lärare, men också delvis elever, ser på olika fenomen är det främst intervjuer som kan få dessa frågor besvarade på enklaste sätt.
Kvalitativa intervjuer anser vi i fallet med denna studie vara en lämpligare metod än exempelvis en kvantitativ undersökningsform, eftersom meningen inte är att kunna kvantifiera och generalisera resultaten över en hel population. Det som avses är istället att, så specifikt och konkret som möjligt, kunna uttala sig om en viss del av populationen, som i detta fall utgörs av lärare och elever. Denna typ av metod leder till ett djupare samtal och en möjlighet för oss som intervjuare att ställa följdfrågor samt be om klargöranden och förtydliganden för att säkerställa att man har uppfattat respondenterna på rätt sätt. (Ekström & Larsson 2010, s. 310).
4.2.1 Samtalsstruktur
21
Semi-strukturerade intervjuer innebär att samtalet styrs utifrån en intervjuguide som är utformad enligt den så kallade “trattekniken”. Det innebär att intervjun börjar med enkla och öppna frågor som följs upp av de mest relevanta frågorna, det vill säga de frågor som på ett ytterst direkt sätt avhandlar studiens syfte och forskningsfrågor. (Kvale & Brinkmann 2014, s. 172) Samtalsstrukturen går alltså från mer allmänt hållna frågor till allt mer specifika. Det bidrar till att respondenterna känner sig mer avslappnade och kommer in på en naturlig väg i samtalets “tyngre” delar.
Intervjuguiden utformades alltså med ett antal frågor indelade i olika teman och beroende på respondenternas svar öppnades det upp för olika sorters följdfrågor. På det sättet hoppades vi kunna undvika att styra intervjuerna för mycket åt ett visst håll och inte vara låsta kring vissa frågor och problem. (Olsson 2008, s. 50–51) Vi ansåg dock att en viss kontroll över intervjusituationerna krävdes, då det fanns specifika forskningsfrågor som behövde besvaras. För att uppnå en viss relevans i svaren ansågs det därför bäst att åtminstone tematiskt följa ett visst upplägg under intervjuerna. Eftersom varje intervjuperson kan ha olika syn och åsikter kring intervjufrågorna var det viktigt att eventuella följdfrågor lämnades fria för att kunna nå en djupare förståelse kring vissa aspekter. För att komma åt denna valda struktur under intervjuerna konstruerades två olika intervjuguider - en för intervjuerna med lärarna och en andra för eleverna. Vi ansåg det viktigt med två olika guider eftersom intervjuerna skulle komma att fokusera på olika aspekter av undersökningen, samt att bemötandet behövde anpassas en aning beroende på om det var barn eller vuxna som intervjuades.
4.2.2 Urval
Urvalsprocessen för den här studien har skett i två steg, vilka vi valt att kalla för ett
organisatoriskt och ett individuellt. Det organisatoriska urvalet har genomförts när det har
kommit till att välja vilken skola som studien ska genomföras vid. Eftersom filmen Sveriges
bästa svensk handlar om frågor som bland annat integration och tillhörighet, har vi valt att
22
Nästa steg i urvalet, som vi väljer att kalla det individuella, kommer att likna ett så kallat “snöbollsurval” (Ahrne & Svensson 2011, s. 43). Vi fick kontakt med en lärare på den nyss nämnda högstadieskolan i Uppsala, som i sin tur förde oss vidare till ytterligare två lärare, varav den ena arbetar på samma skola och den andra på en annan högstadieskola. Detta urvalsförfarande har sedan fortsatt enligt samma princip, tills det slutliga antalet av fem lärare uppnåtts. De två lärarna från samma högstadieskola valde sedan ut fyra elever, två ur sina respektive klasser, som vi fick intervjua. Till en början strävade vi efter att få en jämn könsfördelning bland både lärare och elever, men då urvalet genomförts enligt en “snöbollsprincip” har inte detta mål kunnat uppnås enligt önskan. Vad som är viktigt att påpeka är dock att skillnader mellan kön inte har varit av någon särskild vikt i denna studie; ambitionerna kring könsfördelning ska därför betraktas som en sekundär aspekt.
4.2.3 Genomförande
Materialinsamlingen började med elevernas individuella intervjuer. Som tidigare förklarats valdes eleverna ut av de två lärarna som arbetar på samma högstadieskola i Uppsala. Dessa lärare visade filmen i gemensam klass under de lektioner som klasserna arbetar med värdegrundsfrågor, varefter vi direkt efter filmens slut intervjuade två elever från varje klass - två från årskurs sex och två från årskurs nio. Intervjuerna utgick då från de speciella intervjuguider som utformats för elevintervjuerna, och som i större utsträckning riktar sig mot elevernas åsikter och tankar om just filmen.
23
respondenterna - fokus har hela tiden legat på att få till ett bra samtal i stunden (Kvale & Brinkmann 2014, s. 219). Varje transkribering har genomförts som senast ett dygn efter själva intervjun, men oftast direkt efter, för att så mycket information som möjligt även ska finnas kvar i minnet. Innan transkriberingarna påbörjades ställdes vi inför valet hur mycket som ska transkriberas. Valet blev att transkribera allt innehåll som har med denna studie att göra; frågor som enligt intervjuguiderna mest finns för att skapa en avslappnad stämning inledningsvis har inte tagits med. Nästa fråga som ställdes var vilken typ av transkribering som skulle genomföras: skulle det transkriberas ordagrant med pauseringar, “hummanden” och andra sorters upprepningar, eller skulle en mer formell transkribering genomföras? Valet blev att genomföra en mer formell transkribering, där samtalet återges i och omformas till skriftspråk. Eftersom syftet med studien inte är att göra en språklig analys, ansågs det mer relevant att återskapa samtalet i en mer överskådlig form. Dock har vissa pauseringar angivits med tre punkter, och vissa anteckningar har förts in i transkriberingarna där det tydligt framkommit underliggande meningar. Detta har gjorts i form av en anteckning inom parentes. (Kvale & Brinkmann 2014, s. 221–222)
4.2.4 Material
Studiens empiriska material består alltså främst av lärarnas utsagor och en mindre del av elevernas uttalanden. Under lärarnas intervjuer fick de besvara frågor som berörde tre olika teman, digitala medier, integration och Sveriges bästa svensk, medan eleverna endast besvarade på frågor kring det sistnämnda temat med anledning av studiens syfte.
24
vanliga klasser i ämnen där språkkunskaperna inte är lika viktiga. Förberedelseklasser innebär att nyanlända elever placeras i klasser där de får de kunskaper som behövs för att så tidigt som möjligt kunna ta del av undervisningen i en ordinarie undervisningsgrupp (Skolverket 2016, s. 30). Om man i skolorna pratar och diskuterar integrationsfrågor är det i så fall under arbetet med värdegrunden. Men för att avgränsa studiens forskningsområde har vi valt att inte fokusera på värdegrundsarbetet i stort, och några resultat kring hur skolorna jobbar med värdegrunden kommer därför inte att presenteras i den här studiens avslutande delar. Det som kan slås fast är dock att lärarna som intervjuats för studien har olika förutsättningar när det gäller avsatt tid för värdegrundsfrågor.
Temat Sveriges bästa svensk fick samtliga respondenter besvara frågor på, vilket gav ett resultat som behandlade hur de uppfattade filmens handling och syfte. Lärarna fick ytterligare frågor som handlade om huruvida de ansåg om filmen har potential i undervisningssyfte. Sammanfattningsvis är det dessa teman som ligger till grund för vad respondenterna har pratat om under intervjuerna, och som därmed har skapat studiens empiriska material.
4.2.5 Forskarrollen
Då metodvalet utgörs av intervjuer får vi som forskare och moderator en betydande roll för insamlingsprocessen av det empiriska materialet eftersom det sker genom interaktion med andra människor. Under intervjuerna har vi därför arbetat aktivt med att försöka skapa ett avslappnat samtalsklimat för att få respondenterna att dela med sig av sina innersta tankar och värderingar. Främst har detta skett genom att inledningsvis ställa enkla och allmänna frågor, vilka det inte ska vara problematiskt för respondenterna att svara på.
Då förtroende är en viktig ingrediens mellan moderator och respondent, för att få dem att våga prata fritt och öppet har vi därför försökt att ställa välformulerade frågor i en ödmjuk och tillmötesgående ton. För att uppnå ett mer strukturellt samtal och förstå respondenternas utsagor har förkunskaper inom olika ämnen varit nödvändigt. (Ekström & Larsson 2010, s. 72) Kunskap som har ansetts vara relevant är bakgrundsinformation om filmen Sveriges bästa
svensk, högstadieskolors arbete med värdegrundsfrågor, aktuella integrationsfrågor och
tidigare forskning som berör detta ämne.
25
stödjer studiens intentioner och antaganden, vilket resulterade i att de blev neutrala och objektiva. (Ekström & Larsson 2010, s. 74)
Att anta att respondenterna har haft en viss förkunskap och varit insatta i ämnet har varit uteslutet för att inte framställa dem som okunniga under intervjuerna. Därför har frågorna i så fall blivit omformulerade och upprepade på ett respektfullt sätt, därmed kan det tilläggas att akademiska termer och begrepp inte har använts.
4.2.6 Etiska överväganden
Som forskare står man som gäst inför sina respondenters privata tankar och åsikter, vilket betyder att man bör visa hänsyn och behandla dem med respekt. Innan alla intervjuer genomfördes har det därför varit en viktig del i arbetet att reflektera över ett antal etiska dilemman. Ett grundkrav när det gäller forskning är det som kallas konfidentialitet. Det innebär att åtgärder måste tas för att skydda respondenternas identitet och garantera att den information som framkommer under intervjuerna endast används till angivna syften. Vid varje separat intervjutillfälle har respondenterna därför informerats om att intervjun kommer att spelas in, att det inspelade materialet endast kommer att användas som underlag för transkribering och att de kommer att förbli anonyma under hela processen. Ett annat krav att ta hänsyn till är informerat samtycke, vilket innebär att samtliga respondenter har blivit informerade om studiens användningsområde och syfte. Viktigt är också att respondenterna förstår att de när som helst kan välja att dra sig ur studien eller att till exempel vägra att svara på en fråga. (Kvale & Brinkmann 2014, s. 107–110) Ett problem som uppstod och som tvunget behövde tas ställning till var det faktum att eleverna som intervjuades var minderåriga. Frågan var då vems samtycke som behövdes för att intervjuerna skulle kunna genomföras. Som Steinar Kvale och Svend Brinkmann uttrycker problemet:
Med skolelever väcks frågan om det är barnen själva, deras föräldrar, läraren, rektorn eller skolförvaltningen som ska ge sitt samtycke (2014, s. 108)
I detta fall har det varit lärarna som valt ut eleverna efter att de själva visat intresse att delta och det har gjorts i samband med att filmen visats för en hel klass. Dessutom jobbade skolan enligt en policy där föräldrarnas samtycke inte krävdes.
26
samt heller inte ange olika ämnen som eleverna exempelvis pratat om. Om en elev hypotetiskt skulle nämna att “på mattelektionen var det några som…” har detta istället transkriberats som “på *ämne i skolan* var det några som...”. I och med att mobiltelefoner använts som inspelningsverktyg vid intervjuerna har vi dessutom raderat dessa inspelningar direkt efter att transkriberingarna slutförts. Vi resonerade på så sätt att telefonerna antagligen är säkra i sig, men att den mänskliga faktorn kan påverka; vi skulle helt enkelt kunna tappa bort våra telefoner. (Kvale & Brinkmann 2014, s. 227–228)
4.2.7 Validitet och reliabilitet
För att skapa ett intervjumaterial med hög grad av validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) bör det vara mättat och tätt, eller ”thick”, som Miles & Huberman (1994, s. 279 i Ekström & Larsson 2010, s. 77) kallar det. Uttrycket mättat står för antalet intervjuer som bör genomföras för att studien ska stå på en ordentlig grund med tillräckligt mycket material. Det finns en tumregel inom intervjustudier som säger att intervjuerna ska fortgå tills det inte framkommer någon ny information (Ekström & Larsson 2010). Antalet respondenter har i fallet med denna studie ansetts tillräckligt, i och med det faktum att svaren redan efter att vi intervjuat den femte läraren började kännas igen. Vi ansåg då att vi uppnått en viss mättnad i materialet, och att fler intervjuer inte skulle bidra med någon ny information.
När det talas om krav på validitet och reliabilitet inom kvalitativa sammanhang är det generellt svårt att mäta och uppnå dem, då de främst är kopplade till kvantitativa undersökningar. Syftet att man ska kunna få samma svar på samma fråga, oavsett om den ställs vid skilda tillfällen är egentligen orimligt då människan varken är konstant eller statisk i sitt tänkande. (Hjerm m.fl. 2014, s. 82) Då intervjuguiden bestod av öppna frågor för att försöka få breda redogörelser av respondenterna fanns det många faktorer som kunde påverka deras svar, allt från humör och dagsform till hur den senaste lektionen hade gått för lärarna. De fasta intervjufrågorna har dock noga formulerats för att beröra studiens forskningsfrågor i så stor utsträckning som möjligt.
27
4.3 Analysmetod
I detta avsnitt presenterar vi uppsatsens materialreduktion och analysförfarande närmare. Analysarbetet har till stor del följt de steg som redogörs i Mikael Hjerm, Simons Lindgren och Marco Nilssons bok Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2014, kap. 2–4) om kodning och tematisering. Viktigt att påpeka är att analysarbetet har varit ett ständigt pågående arbete, där vi mot bakgrund av teoretiskt ramverk och ny information kommit att behöva omvärdera och omtolka våra slutsatser.
4.3.1 Kodning
När allt material samlats in från intervjuerna var det dags att urskilja de mest centrala delarna som var relevanta för att besvara studiens forskningsproblem. Genom att identifiera mönster, kopplingar och begrepp och tillskriva dem olika koder, likt nyckelord, reducerades materialet successivt till en samling av kategorier. I arbetet med det insamlade materialet har koderna bestått av just nyckelord - nyckelord som ansetts på något sätt summera innebörden av ett uttalande från respondenterna. Exempel på sådana nyckelord har kunnat vara till exempel
film, värdegrund, potential, integration eller positiv/negativ inställning. I detta läge har inte
huvudsyftet varit att analysera materialet utifrån några teoretiska perspektiv, utan att försöka få en mer sammanfattande överblick av materialet. I och med kodningen har förhoppningen varit att kunna underlätta i nästa steg av analysen och på ett mer direkt sätt kunna reducera materialet till de viktigaste beståndsdelarna - relevanta för just den här studiens frågeställningar.
4.3.2 Tematisering
28
respondenterna som kodats på liknande sätt hamnar under ett mer övergripande tema. I och med att intervjuguiderna som använts vid varje intervjutillfälle redan varit någorlunda tematiserade i utgångspunkt, har tematiseringarbetet ibland skett relativt naturligt.
I slutändan har tre olika teman skapats, där Tema 1 avser att besvara hur lärare ser på mediet film i undervisningssyfte; Tema 2 kopplas till uppsatsens huvudsakliga forskningsfråga om hur lärare bedömer Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning; och Tema 3 ämnar besvara elevernas tankar och lärdomar efter att ha sett filmen.
● Tema 1: Användning av film i undervisningen
● Tema 2: Filmens (Sveriges bästa svensk) potential i undervisning
● Tema 3: Elevers tankar om filmens budskap och handling
Utsagor från respondenterna som faller under något av respektive teman placerades därefter in. Detta reducerade materialet markant och gjorde fortsättningen av analysen mer begriplig och överskådlig. Det material som fallit bort under denna process var sådant som ansågs vara irrelevant för studiens frågeställningar och som inte tillförde någon information som berörde syftet med studien.
För att ytterligare reducera materialet har nästa steg i processen varit att genomföra en relevansprövning av respondenternas utsagor. Varje utsaga under respektive tema har därför granskats ytterligare och satts i relation till uppsatsens forskningsfrågor och teoretiska perspektiv. Materialet under varje tema har därför minskats ytterligare en gång, och består efter detta sista steg i reduceringen endast av de utsagor som kan ses som resultat och svar på forskningsfrågorna. Det är dessa tre teman med tillhörande relevanta utsagor som kommer att presenteras som resultat i nästa kapitel av uppsatsen, och som vidare kommer att analyseras utifrån valda teorier och till viss del i jämförelse med tidigare forskning.
4.3.3 Reflektioner om analysförfarande
Under arbetet med analys och reducering av materialet har det dykt upp några svårigheter som är värda att påpeka. Ett sådant problem gällde vad som kan kallas objektiviteten under de genomförda intervjuerna. Vid enstaka tillfällen följer respondenternas svar på frågor som i viss mån är lite ledande, eller som åtminstone indikerar vilket svar vi som forskare förväntat oss. Ett exempel på en sådan fråga är: Hur ser du just på de här sakerna, som är svenska,
29
30
5. Resultat
I följande avsnitt presenterar vi studiens resultat. De tre teman som framkom under tematiseringsprocessen fungerar här som underrubriker, under vilka olika utsagor från respondenterna presenteras och förtydligas med hjälp av rubriker som rör ett visst område. Varje tema är, som tidigare redovisats i kapitel 4, sammankopplat med någon av studiens tre olika forskningsfrågor.
5.1 Användning av film i undervisning
Visuell förmedling skapar förståelse
Den generella synen på film som undervisningsverktyg bland lärarna är att det används när de dels vill bryta av lektioner som har haft mycket läs- och skrivmoment och när de vill förmedla något som kan vara svårt att förklara och beskriva med text eller ord. Samtliga lärare menar att den visuella förmedlingen gör det enklare för vissa elever att förstå när bild och ljud kopplas samman och två av elevernas sinnen får arbeta. Att visa en film kan också få dem att engagera sig på ett annat sätt eftersom de får chansen att leva sig in i händelser på ett annat sätt än vad exempelvis text kan skapa. Det kan också vara motiverande för dem att få höra en annan röst tillsammans med bild och ljud.
Det är lättare för mig att, alltså jag kan förklara saker, sen är det lätt för dem att se också hur det faktiskt ser ut. Och ibland kan det vara trevligt för dem att, i och med att man kopplar bild och ljud, inte bara min röst som babblar på. Det blir liksom två stycken sinnen som får arbeta. (“Robert”)
Alla lärare är eniga om att film är ett bra medium att använda för elever som har svårt att ta in kunskap från det traditionella undervisningsmaterialet som kurslitteratur och skriva/föra anteckningar eftersom de måste vara så koncentrerade och fokuserade hela tiden. “Gustav” förklarar att eftersom film inte kräver lika mycket koncentration för att hänga med i blir de därför lättare för dem att uppfatta budskapet.
31
Problematisering av film
Användningen av film i undervisningen sker inte alltför ofta bland lärarna eftersom det är svårt att hitta filmer med bra syften och som är ämnesrelaterad, “Karl” förklarar:
Ja, dels ska den ju ha ett syfte. Öhm… och sen är det ju svårt att liksom hitta filmer med bra syften… tycker jag, som lyfter fram just det temat som vi kanske arbetar med och så vidare. Det ska ju ändå liksom vara en sorts helhetsbild på var det är man gör. (“Karl”)
“Olle” tycker å andra sidan inte att det är svårt att hitta relevanta filmer med bra syften, men däremot anser han att det är svårt att befästa kunskap med endast film i jämförelse med kurslitteratur. Därför bör film, enligt honom, ses som ett komplement och vara en resurs för att förtydliga syftet med undervisningen.
Alla lärarna har till synes liknande uppfattningar och åsikter kring varför det är bra använda film i undervisningen och vad de kan bidra med. Det finns en variation kring hur ofta de använder mediet vilket dels grundar sig i hur stort filmutbudet är, men också om de anser att de är tillräckligt ämnesrelaterade och uppfyller syftet.
5.2 Filmens (Sveriges bästa svensk) potential i undervisning
När det gäller vilken potential Sveriges bästa svensk har i undervisningen syftar det till hur lärarna tänker kring på vilket sätt filmen kan användas, och om de anser att filmen fyller någon funktion, dels i sig själv, och dels med tillhörande diskussionsmaterial. Vad som stått klart efter genomgångarna av det insamlade materialet är att alla lärare är överens om att filmen har potential. Det som skiljer sig är på vilket sätt filmen kan användas, och i vilket sammanhang den kan vara en resurs. Vad som påverkar deras syn på om filmen har potential kan ses i hur de bland annat tolkade filmens berättelse och dess budskap.
Lärarna om filmens styrkor och möjligheter
32
Därmed ser han att filmen har potential i undervisningen för att skapa diskussioner, då han själv kan berätta sin historia:
Jag skulle lätt kunna vända på det, jag skulle kunna berätta om till exempel min historia, och den är jag ju ganska tacksam för att jag är invandrar och jag har lätt en infallsvinkel där. Och jag tror att man skulle kunna ställa en fråga, ”skulle du kunna själv identifiera dig med det här?” Och jag tror att många skulle kunna köpa det liksom såhär att ”amen min pappa kämpade på kanske samma sätt tills han kom in” och att det kan va lite sån, att det kan vara en start så liksom och så får man tänka ett steg längre efter det. Så jag tror att det kan va grunden till en värdefull diskussion, definitivt. (“Karl”)
Lärarna “Robert” och “Gustav” förklarar kortfattat att de är positiva till de humoristiska inslag som filmen har, trots att den tar upp ganska allvarliga frågor. “Gustav” tycker det är bra att filmen lyfter fram hur svårigheten för en utomstående, för någon som kommer från en annan kultur, att förstå hur andra traditioner fungerar och ser ut. “Robert” är positiv till att filmen ifrågasätter vad som egentligen är “svenskt” och förklarar en scen ur filmen där huvudkaraktären ska köpa äkta svensk mat och blir erbjuden kåldolmar. “Kåldolmar, det finns inte en unge som äter kåldolmar idag” säger “Robert”.
Det finns från varje intervju prov på en positiv inställning till att filmens handling och budskap kan uppfylla ett syfte i undervisningen. Det går också att se en positiv antydan till att filmen har potential att skapa en förståelse kring integrationsfrågor, något som “Maria” uttalar sig om.
Ja, men jag tror den har mycket potential i det. Sen så kan jag tycka att, om det verkligen ska användas i elevsyfte så kanske man hade behövt belysa de här tonårsdöttrarna lite mer, vilken problematik de kanske ställs mellan, de här olika kulturerna. Men jag tycker absolut som diskussionsunderlag, för att skapa förståelse hos eleverna… absolut, det tror jag på. (“Maria”)
33 Lärare om filmens svagheter och begränsningar
Lärarna “Maria” och “Olle” ger också längre utsagor om filmens handling och känner empati för den problematik som människor med utländsk bakgrund ställs inför när de försöker att integrera i samhället. “Olle” menar att de som kommer till Sverige väcker känslor hos etniskt svenskfödda människor som de tvingas bemöta, och som inte alltid är positiva. Men också att de upplever en känsla av skam för sitt ursprung och en skam för att glömma bort sina rötter. Huvudbudskapet uppfattar han dock vara aningen problematiskt.
[...] däremot så kan det bli lite svårt, om man har… om det är någon som har inställningen, att om man inte är född i Sverige – så är man inte svensk, eftersom i slutet av filmen så... så... då blev han Hussein igen och kanske inte kände sig helt svensk och då… då brer man på den synen om att man är inte svensk om man inte är född i Sverige till exempel. Öhm... och hur man ska då bemöta sådana tankar och idéer det, det vet jag inte riktigt men det kan jag tänka mig att det skulle kunna bli när man visar den filmen. Men alla har ju rätt till sina åsikter så den kanske funkar ändå. (“Olle”)
Som tidigare redovisats har lärarna ofta en positiv inställning till film som medium i allmänhet, då de menar att den visuella förmedlingen underlättar förståelsen. Dock är flera av lärarna överens om att Sveriges bästa svensk fyller ett syfte i sig själv, men att potentialen till verklig förändring kräver större insatser än bara en filmvisning. Lärarna “Gustav” och “Robert”, som arbetar för samma skola och har tagit del av filmens tillhörande diskussionsmaterial, uttrycker båda liknande tankar kring hur filmen bäst tjänar ett syfte.
I sådana fall att den skulle kunna vara en del av ett större arbete, på egen hand har den nog ingen effekt. För att tyvärr är det så att de här barnen får det hemifrån och föräldrarna kan vi inte göra så mycket åt. (“Robert”)
34
Som både “Gustav” och “Robert” är inne på tycks filmen ha mest potential om åtminstone en efterföljande diskussion genomförs. I det ena fallet antyds också att filmen skulle tjäna på att ingå i ett större och mer omfattande arbete. Att endast visa filmen fungerar möjligtvis som en tankeväckare, men för att få någon större, långsiktig effekt kring elevers agerande och attityder gentemot varandra krävs antagligen större ansträngningar. “Robert” är inne på att problemet sträcker sig utanför skolan, och att vissa värderingar följer med hemifrån. “Karl”, som arbetar vid en annan skola, är inne på samma linje när han menar att “Jag tror att den kanske bryter ned dom här murarna lite, men jag tror liksom inte att den kommer vara banbrytande i ”aha nu hänger vi med dom liksom”. Det visar att även om filmen anses ha potential, är det mer problematiskt än så. Värderingar följer med hemifrån, och lärarna är medvetna om att de har svårt att påverka eleverna i en annan riktning än deras föräldrar. Även “Olle” är inne på samma resonemang:
Till viss del i alla fall, öhm jag tror att såna här åsikter och uppfattningar är så normerande så att dom måste komma från flera håll… och jag tänker mycket på att det kommer från hemmet… och finns det vissa åsikter från hemmet som tycker att dom inte är svenskar och har svårt varför invandring och så, så tror jag inte att det spelar så stor roll ändå, utan att, och det är ju egentligen bra skolan, ska fostra men hemmet ska ju uppfostra [...] (“Olle”)
Ytterligare en synpunkt som “Olle” har är att elever också har en inverkan på varandra, och menar att det är viktigt för dem att diskutera och interagera med varandra kring ett sådant ämne som integration. “De påverkas mera av sina klasskamrater och kompisar än av sin lärare”, menar han.
Ej tydligt riktad till unga som målgrupp
35
utsträckning svårare att ta till sig och förklara filmens budskap. Detta faktum tycks lärarna instämma i:
Ja, jag såg den ju med årskurs 6 och där upplevde väl jag att den var lite svår för dem. Det är ju ganska stora problem och den vände sig ju egentligen… de som var skådespelare var ju vuxna i mångt och mycket, och kanske också vänder sig till äldre målgrupper än 11-12-13-åringar. Men filmen i sig var ju bra, med lite humor runt ett allvarligt problem. Och det är ju bra. (“Gustav”)
[...] men det är jag osäker på hur dom kommer reagera på den beroende på vad dom har för åsikter från början. Men det tror jag att dom kommer absolut att förstå budskapet. (“Olle”)
Det är här viktigt att notera att läraren “Olle” undervisar i årskurs 8 och 9. Flera av lärarna uttrycker liknande tankar, att mellanstadieelever och de yngre åldrarna på högstadiet kanske har svårare att ta till sig filmen. “Robert”, som visat filmen för sina elever i årskurs 9, menar dessutom att vissa delar av filmen kan vara svåra att ta till sig även i äldre ålder:
Kanske, alltså den är… det var absolut bra, men vissa grejer som var lite, som lät, som blev lite hängande i luften så. Som jag vet inte riktigt om det gick fram. Bland annat den här scenen, en granne kommer in, han som har lite… det ska väl verka som att han är lite fördomsfull och främlingsfientlig. De börjar prata om invandringsproblemet, och så börjar Hussein spela med då: ”Åh, de har tolv barn, spelar ingen roll fyra stycken dör, haha!” (Efterliknar filmen). Det vet jag inte riktigt om den där satiren går fram till någon som är 15 år. (“Robert”).
Sammanfattning
36
uppfattas i stort. Alla lärare kan dock rekommendera filmen till andra lärare och skolor som diskussionsunderlag, vilket kan anses vara ett tecken på att filmen som helhet tjänar ett syfte och har potential.
5.3 Elevernas tankar om filmens budskap och handling
Elevernas utsagor om filmen gav olika infallsvinklar och tolkningar, det märktes tydligt att eleverna från årskurs 6 hade det svårare att förstå filmens budskap och handling på ett djupare plan i jämförelse med eleverna i årskurs 9 då de kunde ge mer utförliga och argumenterande svar. Nedan följer svaren från eleverna i årskurs 6 svar som följs upp av svaren från eleverna i årskurs 9.
Utsagor kring filmens handling och budskap från eleverna i årskurs 6
Respondenten “Johanna” tycker att filmen var ganska bra och uppfattar att budskapet handlar om att man ska vara den man är. Hon förstår huvudkaraktärens situation från filmen och relaterar det till verkligheten och säger att det är svårt att vara sig själv eftersom man vill att alla andra ska acceptera och tycka om en, därför blir det lätt att man inte är sig själv och är som alla andra istället.
Ja det tror jag, man kan lära sig att man ska vara som man själv vill, och att man ... (tänker) man kanske vill att alla andra ska tycka om en om man är som dom. (“Johanna”)
37 Utsagor kring filmens handling och budskap från eleverna i årskurs 9
Respondenterna från årskurs 9 var överlag positiva till filmen och tycker att budskapet är meningsfullt och tankeväckande. “Elin” tyckte filmen var bra och verklighetstrogen.
Jag tyckte den var bra, den speglar lite hur svenska samhället ser ut, lite hur vi beter oss mot både svenskar och främlingar. Att vi håller lite, öhm att vi håller dem lite på avstånd liksom. (“Elin”)
Vidare ger hon exempel på olika scener från filmen som hon tyckte formade filmens budskap, att en människa inte behöver ändra på sig för att man flyttar till ett annat land. Hon menar att denna strävan att “passa in” också kan ses bland svenskar och att många ändrar på sig för att bli omtyckt. Hon ifrågasätter också denna typiska svenskhet som filmen beskriver, om det verkligen finns något som är typiskt svenskt och vem det är som avgör vad som är svenskt och inte.
Ja det var lite mer på slutet när dom sa typ att, vi älskar dig för den du är, det var typ det... att han försökte ändra på sig jättemycket för att komma... asså bli en svensk. Men vad är egentligen en svensk då? Det finns ju väldigt alltså många asså helsvenska, men så finns det ju också väldigt många svenskar, som inte är helsvenskar. Alltså finns det en gräns för som säger att man är mer svensk än nån annan? [...] Asså det finns ju saker som kanske dom flesta svenskarna gör, men det är ju ingenting som säger att du gör det här så blir du svensk, gör du det här så är du mindre svensk. (“Elin”)
“Axel” tycker också att filmen är bra då den lyfter fram många bra budskap, dels att man inte behöver utöva alla svenska traditioner för att få bo i Sverige och vara en svensk medborgare, och att vi borde välkomna och hjälpa de som flyr till Sverige - inte trycka ned dem, utan istället få dem att känna sig välkomna. Han nämner också, precis som “Elin”, att det är svårt att definiera vad som är typiskt svenskt, och att beroende på vem man frågar får man olika svar.
Svenskhet… ja den är ganska klurig… [...] Ja, jo… men svenskhet för mig det är väl lite utseende, typ blont hår blå ögon. Sen, köttbullar. (I: *Skrattar*), potatismos, IKEA. Jag vet inte, jag har inte så många stereotyper på svenskar. (“Axel”)
