Avslutande diskussion

Som tidigare nämnts, påverkas varken politikerna eller tjänstemännen i

viltförvaltningsdelegationerna av politisering i vargfrågan, trots alla anser att den är politiserad. Utifrån tidigare forskning av Van de Walle (2019) är en tolkning av

respondenternas känsla att politiseringen inte finns i deras viltförvaltningsdelegationer, grundar sig i organisationens storlek och svårigheten att påverkas politiskt. En annan

42 anledning till detta kan ha att göra med det tydliga ramverket som delegationen ska förhålla sig till, vilket genererar mindre handlingsutrymme, som redan nämnts. En intressant aspekt är att både tjänstemännen och politikerna blir påverkade av politiseringen utifrån exempelvis genom hot och påtryckningar av allmänheten. På grund av att vargfrågan är politiserad, har man valt att införa viltförvaltningsdelegationer med en tanke om att minska

informationsasymmetrin. Därav blir politiker och tjänstemän påverkade, då de arbetar med en politiserad fråga.

Tjänstemännens låga handlingsutrymme i viltförvaltningsdelegationer utgör en idé om att det är tydliga ramverk som ska följas. Vargfrågan innehar en hög grad av politisering som påverkar tjänstemännens handlingsutrymme. En anledning till detta kan ha och göra med att tjänstemännen behöver ha ett litet handlingsutrymme för att inte bidra till att öka

politiseringen i frågan ännu mer. Väger tjänstemännen in sina egna åsikter och handlingar kan det skapa större klyftor mellan viltförvaltningsdelegationer, förvaltningen och bland medborgare i samhället.

Vi anser att våra metodologiska tillvägagångssätt var lämplig till denna uppsats.

Innehållsanalysen gjorde att vi kunde gå djupare i flera aspekter som genererade ett tydligt resultat. Som vi tidigare nämnt var opartiskhet en viktig del för att förmedla trovärdig data, vilket vi anser har framställts. Den tematiska analysen hjälpte oss i framtagandet av teman som kunde kopplas till våra frågeställningar och hypoteser.

Viltförvaltningsdelegationer har upprättats bland annat för att tjänstemän, politiker och intresseorganisationer ska diskutera rovdjursfrågor. Ett syfte med dessa delegationer är att minska konflikter i samhället kring rovdjursfrågor. Vid samtal med politiker från regionen med färre vargar, förmedlar hen att tjänstemannen i den delegationen fick ta emot hot från allmänheten. En tanke som växte hos oss efter detta samtal var att det då finns en bristande del i viltförvaltningsdelegationernas arbete. I och med att delegationerna ska minska dessa konflikter, finns det alltså något som gör att arbetet brister. Om viltförvaltningsdelegationer är det bästa sättet att lösa konflikter på går inte att säga utan vidare forskning. I inledningen nämndes en utvärdering som genomfördes under regeringens regi, där man antydde att viltförvaltningsdelegationer fungerar på ett bra sätt. Dock anser vi att det finns problematik kring funktionen av delegationer. Den demokratiska förankringen är intressant att studera då viltförvaltningsdelegationen som tidigare nämnts ska verka för att öka acceptansen. Är detta

43 ett fungerande system eller är delegationerna enbart ett sätt att förmedla beslut fattade av tjänstemän på naturvårdsverket?

Det finns exempel på tidigare forskning som inringar svårigheter med att hantera olika aspekter i en komplicerad fråga. En anledning till att vargfrågan har blivit polariserad är på grund av samhällets medborgare som kan tolka verkligheten på olika sätt. Beroende på olika kulturella och sociala faktorer, anser vissa människor att vargen skapar välbehag när de är ute i skogen, medan vissa ser vargen som ett hot (Sjölander- Lindqvist, 2006, s. 64).

I en komplex fråga såsom vargfrågan, finns ett dilemma om hur man ska hantera

allmänhetens information och åsikter, som på ett sätt är viktigt, samtidigt som det är svårt att hantera och ge rättvisa (Granberg & Åström, 2007, s. 40).

Vid en senare studie skulle det vara intressant att jämföra andra viltförvaltningsdelegationer, då det kan komma fram andra resultat på grund av olika utgångspunkter som exempelvis mängd varg och samarbete inom delegationer. Andra aspekter som kan tänkas påverka annat resultat är ny politik från riksdag och regering. Det skulle även vara intressant att se hur denna studie lämpar sig till andra polariserade frågor, exempelvis polarisering i demokratin. Om denna uppsats ingått i en större forskning skulle även det vara intressant att väga in fler delegationer och respondenter.

44

Referenslista

Ahrne, Göran. och Svensson, Peter. 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Liber AB. Ss 26-27.

Bergström, Göran. och Boréus, Kristina. (red.). 2012. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3 uppl. Studentlitteratur AB. Ss 40-41.

Boyer, Kurtis. och Hall, Martin. 2013. Sverige, EU och vargen: Motstridiga

antropocentrismer som källa till internationell konflikt. Internasjonal Politikk Volym 71

https://www.idunn.no/ip/2013/01/sverige_eu_och_vargen_- _motstridiga_antropocentrismer_som

Bäck, Henrik; Erlingsson, Gissur. och Larsson, Torbjörn. 2015. Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. 4 uppl. Liber AB, Stockholm. S. 24.

Cinque, Siena. 2008. I vargens spår. Myndigheters handlingsutrymme i förvaltningen av varg. Göteborg, Sweden: Department of Public Administration Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Ss 38, 44, 205-206, 212

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17265/2/gupea_2077_17265_2.pdf

Denk, Thomas. 2002. Komparativ metod: förståelse genom jämförelse. Studentlitteratur AB. S. 62

SFS 2019:1078. Förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer

Ekengren, Ann-Marie. 2012. Vargfrågan och politiska skiljelinjer. Intressemobilisering i Sverige. Statsvetenskaplig tidskrift. Årgång 114 2012 / 4. Ss 523-524, 535

45 Esaiasson Peter; Gilljam Mikael; Oscarsson Henrik; Towns Ann. och Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl Stockholm: Wolters Kluwer. S. 65

Granberg, Mikael och Åström, Joachim. 2007. Deltagandets Dilemman- Erfarenheter från stadsomvandling Södra Älvstranden. Kommunforskning i Västsverige. s. 40

Halperin, Sandra. och Heath, Oliver. 2017. Political research method and practical skills. 2 uppl. Ss 345, 285-286, 288-289.

Hysing, Erik. & Olsson, Jan. 2012. Tjänstemän i politiken. Studentlitteratur AB. Ss 27-32, 33-36

Lim, Tim C. 2016. Doing comparative politics. An introduction to approaches & issues. 3 uppl. Ss 21-22, 30

Lundquist, Lennart. 1992. Förvaltning, stat och samhälle. Studentlitteratur AB, Lund. Ss 143-144, 159-160, 236

Miljödepartementet. 2017. Utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna klar.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/utvardering-av- viltforvaltningsdelegationerna-klar/

Naturvårdsverket. 2020. Fakta om varg.

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Rovdjur/Fakta-om-varg/ [2020-12-10] Naturvårdsverket. 2020. Viltförvaltning. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i- Sverige/Viltforvaltning/ [2020-12-12]

46

https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Okning-av-antalet-vargar-i- Sverige-/

[2020-01-03]

Overeem, Patrick. 2012. The Politics-Administration Dichotomy, Toward a Constitutional Perspective. 2 uppl. Taylor & Francis-gruppen. S 168.

Premfors, Rune; Ehn, Peter; Haldén, Eva. och Sundström, Göran. 2009. Demokrati och byråkrati. 2 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. Ss 180

Regeringens proposition 2012/13:191. En hållbar rovdjurspolitik. S. 57

Regeringens proposition 2008/09:210. En ny rovdjursförvaltning. Ss 22-26

Regeringskansliet. 2014. Introduktion till den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. S. 7

https://www.regeringen.se/contentassets/d9f16ca270104c4c9cdba2203cc51006/introduktion- till-den-gemensamma-vardegrunden-for-de-statsanstallda-s2014.012

[2020-12-02]

Region med fler vargar. U.å. Text från hemsidan. Källan är anonymiserad [2020-12-01]

Region med fler vargar. 2014. Text från hemsidan. Källan är anonymiserad. [2020-12-10]

Region med färre vargar. 2017. Text från hemsidan. Källan är anonymiserad. [2020-12-01]

SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform.

47 Sjölander-Lindqvist, Annelie. 2006. Den är ju inte i fårhagen på studiebesök. Om lokala perspektiv och uppfattningar om varg och svensk rovdjurspolitik. ISSN: 1653-1264. Göteborgs universitet. Ss 11-12, 15, 64-65.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26171/1/gupea_2077_26171_1.pdf

Van de Walle, Steven. 2019. Explaining variation in perceived managerial autonomy and direct politicization in European public sectors. Ss 629-632, 636, 638.

Winter, Sören, C. 2002. Explaining street-level bureaucratic behavior in social and regulatory polices. Danish National Institute of Social Research.