6.1 Metoddiskussion
Syftet med uppsatsen var att lyfta fram framgångsfaktorer kontra upplevda hinder för individer med arbetshandikapp som arbetar på samhall. Därmed valet av studiens metod, kvalitativa intervjuer har sina för och nackdelar men studiens helhet har bidragit med värdefulla kunskaper. Jag hade önskat om det fanns tid för djupintervjuer i
kombination med observationer för att få en heltäckande bild av informanternas respons på arbetssituation, dess framgångsfaktorer och det som upplevs vara ett hinder. Jag hade även valt att träffa informanterna i verkligheten och inte genomfört ett telefonsamtal för att få en heltäckande bild. Men omständigheter, tidsbristen och informanternas orter resulterade till att val av telefonsamtal var lämpligast, för att studien skall hinna med tidsramarna för uppsatsen. Dessutom var det en utmaning att hitta kandidater utifrån en specifik funktionshinder-grupp, åldersgrupp, kön och stad. Därför telefonsamtal kändes som lämpligast för tidsschemat och för informanternas tid och studiens begränsade tidsramar. En synpunkt som Ahrne belyser är att det alltid finns en diskrepans med vad människor säger och hur de agerar (Ahrne, 2015, s.53). Detta är allt eftersom
intervjuerna skedde via telefon som innebar att jag inte fick se deras ansiktsuttryck utan endast vad de berättar för mig via telefonsamtal.
Eftersom studien utgår ifrån en begränsadmålgruppen, det vill säga gruppen med funktionsnedsättningar av olika slag, limiterade detta till ett intersektionellt perspektiv. Exempelvis hur funktionshindrade upplever sin situation som har andra delar av sin identitet som exempelvis ett annat kön, etnicitet, språksvaga, religion, klass, ålder och sexualitet. Hur upplever funktionshindrade kvinnor sin situation på arbetsmarknaden? En ytterligare brist som upplevdes i studien var, på grund av att informanterna hade så pass olika diagnoser och funktionsnedsättningar vilket resulterade det till att studien blev bredare än ursprungstanken. Detta i sin tur försvårade möjligheten att dra analyserade slutsatser utifrån en särskild grupp. Därmed blev det stora skillnader på informanternas erfarenheter med tanke på deras likheter och skillnader i dess erfarenheter och funktionsnedsättningar. Däremot med hjälp av informanternas erfarenheter och tankar kring hur de hanterar sitt stigma utifrån hur synligt den är, kan man ändå se ett mönster till två olika grupper som jag delade upp med ”öppna” kontra ”passera” strategier. Dessa två grupper visade ett tydligt mönster på att de individer som hade ett synligt stigma valde oftast att stanna kvar på Samhall, medan den andra
gruppen som hade främst diagnoser som valde att passera genom att prova sina möjligheter på arbetsmarknaden.
6.2 Resultat diskussion och slutsatser
Resultatet har visat en tydlighet beträffande studiens frågeställningar ”1. Upplever de
”2. vilka faktorer upplever anställda från samhall som viktigast, för att de ska lyckas med en övergång från Samhall och vidare anställning på den reguljära
arbetsmarknaden?” och ”3. vilka eventuella faktorer kan upplevas som hinder på den reguljära arbetsmarknaden för de anställda med funktionshinder på Samhall”?
Resultaten är byggda utifråninformanternas erfarenheter, perspektiv och berättelser. Med hjälp av litteraturgenomgången och de teoretiska utgångspunkterna har jag kunnat analysera och tolka mitt resultat.
Resultatet redogörelsen har varit intressant genom att presentera resultatet utifrån individernas perspektiv men även kunnat förklara det utifrån Goffmans stigmateori. Resultatet visade en tydlig skillnad mellan individer som har ett fysiskt stigma och individer som har kognitiv funktionsnedsättning. Med hjälp av Goffmans teori kunde jag se ett tydligt mönster utifrån hans förklaringar till hur individer med funktionshinder hanterade stigmat. Detta gav mig nya strategier, öppnade nya tankar och perspektiv till hur individer med funktionshinder tänker, agerar, anpassar och förhåller sig till
omgivningens ”de normala” som upprätthåller normen, krav och förväntningar enligt Goffman (2011). Jag upptäckte likheter och skillnader som denna grupp delade med varandra, hur olika de agerade utifrån deras stigma och hur de anpassade sig till omgivningens förväntningar.
Det som samhall kan förbättra för att lyckas med framgångsfaktorer är en starkare ställning från samhall, hur samhällsorganisation planerar att granska deras uppdrag i att utveckla individernas förhållningssätt och attityder samt förbereda dem inför arbetslivet utanför Samhalls ramar. Chefer/ledare och arbetsgivare kan också behöva en ny inblick till hur de kan förstå de arbetshandikappade stigma, lyfta upp och stötta dem för att i snarare framtid upplevs dessa individer har utvecklat sin personförmåga för att bli motiverade till att lämna samhall.
Därefter följer forskningsöversikten som var väldigt utmanande eftersom forskning som just handlade om övergångar från Samhall samt upplevda hinder inte var tillgänglig i den förmån som jag hade önskat. Vilket resulterade till att jag tillbringade en massvis med tid för att hitta lämpliga källor som just presenterar mina forskningsfrågor och studiens syfte.
Under diskussionen sammanfattar jag ett kort avsnitt om ålders påverkan på
funktionshindrade individer, eftersom jag har intervjuat två informanter som ligger i spannet 50 till 57 år kan jag inte tala för alla. Utifrån deras perspektiv spelar ålder en stor roll för att som arbetshandikappad sträva efter en övergång. Dessa individer känner sig trygga i att stanna kvar på Samhall som anpassar sig för deras funktionshinder. Informanterna betonade att de inte finner ett annat ställe som anpassar sig lika bra, utifrån Goffmans teori kan man se en tydlig socialisationsprocess som dessa
informanter upplever efter en längre period i Samhall. Här kan man se ett mönster på att ålder spelar roll på hur engagerade och motiverade informanterna är till att söka sig vidare på arbetsmarknaden. De yngre informanterna besvarade att om de får en
möjlighet till att ta sig utanför Samhall med anpassningar till deras arbetsförmåga hade de kunnat tänka sig att förflytta på övergång. Här spelade inte könen någon roll utan det handlade om individens egen drivkraft, motivation och vilja till att gå på övergång, men även hur internaliserade de är i rollen arbetshandikappade. Utbildningsnivån har varit en bidragande faktor till vissa informanter till att vilja gå på övergång. Dessa informanter vill oftast utvecklas på jobbet om de får möjligheten på arbetsmarknaden.
Jag kan därmed inte dra slutsats av dessa resultat men jag kan diskutera mina slutsatser för att förhoppningsvis, individer med funktionshinder prioriteras ytterligare från samhället och bemöter positiva attityder snarare än negativa attityder.
Det har framkommit idéer och frågor kring arbetsmarknaden och dess åtgärder för funktionshinder, därmed kommer jag att presentera mina egna åsikter och slutsatser som har framkommit under uppsatsen process. Genom att arbetsgivare och chefer får en mer kännedom rörande hur de arbetshandikappade upplever sina möjligheter i
arbetsmarknaden, kan det bland annat leda till att det bli en mindre särbehandling i det sociala sammanhanget. Där individerna med arbetshandikapp kan bli mer självständiga och accepterade i samhället i en större utsträckning och omfattning. För att hitta en lösning krävs en ökad kunskap bland arbetsgivarens syn på funktionshindrade, arbetsgivare bör erbjuda fler möjligheter som bidrar till en ökad delaktighet på arbetsmarknaden, exempelvis erbjuda specifika anpassade jobb för åtminstone en person med funktionsnedsättning för att bidra med en insats för utsatta grupper. Dessutom är viktigt att arbetsgivaren förändrar sina attityder gentemot
arbetshandikappade och lägger mer fokus istället på arbetsförmågan som dessa individer har, det vill säga deras positiva egenskaper och hur dessa egenskaper kan användas och utvecklas. Staten och funktionshinderpolitiken bör därmed motverka diskriminering, särbehandling av arbetsgivare samt negativa attityder. Funktionshinderpolitiken bör erbjuda fler arbetstillfällen med lönebidrag, stöd och insatser på arbetsmarknaden för dessa drabbade grupper. Därför bör ledare/chefer och arbetsgivare finnas där med ett engagerat ledarskap som stöttar och bekräftar vilket hjälper dessa individer att utvecklas för att våga ta sig ut på arbetsmarknaden.
Studien har dessutom visat att denna grupp har generellt sett svårare att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Detta är exempel på externa hinder som sker utifrån arbetsmarknaden, samhällets synsätt på denna grupp vilket kan kopplas till
diskriminering, särbehandling, ojämlikhet och sämre konkurrensförmåga med
resterande invånare. Det finns brister på stöd och insatser samt utbildning, som upplevs vara ett ytterligare hinder eftersom dess utbildningsnivå är generellt sett lägre än resterande befolkning (Sjöberg, 2002).
Utifrån intervjuerna och informanternas egna ord kom jag fram till att det låga förhållningssätt och attityder bland de anställda på samhall är en faktor till hinder, kontra kravet på en stark drivkraft och motivation för att lyckas ta sig ut på
arbetsmarknaden utanför Samhall är en framgångsfaktor. Arbetsförmedlingen kodar individer runt om i landet, i bästa välvilja för att de ska i fortsättningen få ett arbete på
arbetsmarknaden. Men samtidigt, riskerar dessa individer som inte har ett
arbetshandikapp att bli stämplade och stigmatiserade av andra arbetsgivare på grund av kodningen som begränsar deras arbetsförmågor. Trygghet och gemenskap är ytterligare faktorer som leder till att många individer socialiseras i sin roll som
arbetshandikappade, där de bildar nya gemenskaper och riskerar att stanna kvar på samhall. Utifrån Bjarnsons & Gustavssons (1997) utvärderingsrapporter, lyfter de fram
att individer med funktionshinder har oftast låg motivation till att söka andra jobb på arbetsmarknaden på grund av deras funktionshinder (SOU, 1997, s.27).
Individerna har en socialt stark trygghet på Samhall vilket leder till en form av inlåsningseffekt, låg självförtroende och låg självkänsla. Inlåsningseffekt är ett
grundläggande problem som Samhalls organisation har, detta ger mig funderingar och tankar kring hur man kan bearbeta ett centralt hinder. Ledare/chefer vill oftast satsa på ekonomiska krav som de obligatorisk måste uppfylla. Men det är även viktigt att de ska även prioritera utvecklingsarbete, vilket även visas under litteraturgenomgången att den är ej prioriterad av chefer och arbetsledare. Inlåsningseffekten som påverkas av flera faktorer bör hanteras genom en genomförande plan om hur organisation bör bearbeta särbehandling av arbetsgivare. Trygghet och gemenskap är ytterligare en faktor som triggas och byggs upp på Samhall i samband med individernas förhållningssätt och anpassning, till deras arbetssituationen och samhällets synsätt på deras stigma.
6.2.1 Styrkor och svagheter
En av flera styrkor med studien, är att den lyfter upp informanternas erfarenheter, berättelser, synperspektiv och faktorer som samhället inte lyfter fram i första hand eller har det som en prioritet. Personligen upplever jag att dagens Samhälle, har som fokus på bland annat individer med högre maktpositioner och som har ett omtalat rykte. Individer såsom arbetshandikappade, kan upplevas ha en mindre makt och underordnande vilket resulterar till mindre prioritering av samhället och sociala medier. En annan styrka med min studie är att den kan förmedla en ny kunskap och medvetenhet om faktorer som kan påverka individens förhållningssätt och attityder, där individen behöver nödvändigtvis inte vara handikappad eller funktionsnedsätt.
Studiens forskningsöversikt har haft ett svagt förhållningssätt till undersökningar som är gjorda på Samhall rörande övergångar och hinder. Eftersom min litteraturgenomgång saknade en del forskning och perspektiv om just övergångar från Samhall, har detta medfört att svaren baserades främst på informanternas egna perspektiv, erfarenheter och berättelser.
6.2.2 Praktiska implikationer
Utifrån ett sociologiskt perspektiv, kan resultatet i studien förhoppningsvis medföra och bidra till mer kunskap och tankar, rörande hur individer med arbetshandikapp upplever sig bemötta i arbetsmarknaden. Förhoppningsvis kan resultatet väcka intresse och bidra till mer kunskap för bland annat olika arbetsgivare och chefer i samhället, där de får en
allt mer kännedom om hur deras bemötande kan spela en stor roll på en individ-, grupp- och kanske till och med samhällsnivå i längre sikt. Studien har väckt flera tankar kring hur jag bland annat aldrig ifrågasatt eller reflekterat över att funktionshindrade individer är många gånger exkluderade från arbetsmarknaden. Hur vi väljer att blunda för
situationen utan att tänka en extra gång på att alla vi är olika och lika värda. Vi bör få lika mycket möjligheter i arbetslivet. Jag har fått ett annat perspektiv och synsätt till personer som har diagnoser, jag har lärt mig utifrån Goffmans (2011) teori att förstå hur det är att ha ett stigma, där samhället kategoriserar som något negativt. Därmed att stämpla och döma personerna utifrån dess stigma. Därför bör vi tänka en extra gång innan vi dömer någon utifrån det stigmat individen har.
Funktionshinderspolitiken bör satsa på att utbilda och uppmuntra arbetsgivare, chefer och ledare till att stödja, motivera och hjälpa individer med funktionshinder in på arbetsmarknaden. Eftersom Motivationen och arbetsgivare bemötande var
framgångsfaktor hoppas jag innerligt att fler organisation satsar på
funktionshinderspolitiken. Det är viktigt att öka insatserna till personalutveckling på samhall, ju längre individerna arbetar på samhall desto större blir chanserna till att personer med funktionshinder väljer att stanna kvar.
6.3 Vidare forskning
Med studien, kan generaliserbara resultat dras samman, men inte på samma sätt som om det hade varit en studie med ett kvantitativt angreppssätt. Därför kan man säga att något som jag kunde ha gjort annorlunda, är att utföra en kombination av en kvantitativ- och kvalitativ studie med fysiska intervjuer, det vill säga en mix-metod. Detta är för att få med båda angreppssätten, där resultatet blir baserad på både upplevelser och tankar utifrån få intervjupersoner samt att större generella sammanhang dras samman, via att skicka bland annat enkäter till en större grupp inom samma fält.
Utifrån de utförda intervjuerna, har det visat sig att det saknas en del forskning kring arbetsgivarens ställning kring att anställa individer på samhall med funktionshinder. Även en större del litteratur saknas inom upplevda framgångsfaktorer från samhall för individer med funktionshinder. Det jag vill bidra med är att informera arbetsgivaren om arbetssituationen för funktionshindrade individer.
En relevant synpunkt som kan vara intressant att undersöka inför vidare forskning är informanterna som bär på misskrediterad och misskreditable stigma. Hur
funktionshindret visibilitet kan vara avgörande i olika sociala sammanhang, men även hur det påverkan individens förhållningssätt till resten av omgivning utifrån visibilitet på stigmat. En ytterligare synpunkt som jag la märke till under mina intervjuer är hur bemötandet och internaliseringsprocessen skiljer sig åt beroende på hur synligt funktionshindret är.