Upplevda framgångsfaktorer för övergångar kontra upplevda hinder på Samhall
En kvalitativ studie av individer med funktionshinder på arbetsmarknaden
Författare: Rania Shahin
Handledare: Anna-Maria Sarstrand Examinator: Glenn Sjöstrand Termin: VT 2020
Ämne:Kandidatuppsats i Sociologi Kurskod:2SO30E
Abstrakt
Author: Rania Shahin
Samhall is a state-owned company that is 100% owned by the Swedish state. The business produces demanded goods and services. In addition, the company
manufactures a number of its own products. The main purpose of the business is to develop the work ability and increase the motivation of individuals with disabilities by creating meaningful jobs. The state's goal is that at least 5% of the people employed at Samhall should be able to make a transition to other companies. Previous research on transitional work at Samhall primarily addresses the importance of the situation in the labor market and the discrimination, towards individuals with disabilities, that exists on the labor market, the importance of the commitment and motivation of the individual with disabilities, as well as the risk of a lock-in effect and socialization as a disabled person.
The purpose of the study is to describe and analyze what the perceived success factors are for successful transition work from Samhall versus what possible factors may be perceived as obstacles in the regular labor market. This from the perspective of the people who have made this "journey" themselves. The data has been analyzed based on Erving Goffman's ideas of stigma that have come to play a crucial role. His theory changed the view in the field of disability research. This essay consists of a descriptive part about Samhall's operations and work on transitions and in-depth interviews with people working at Samhall and their own experiences in the labor market.
Based on the interviews, I came to the conclusion that the most important thing for successful transitional work is the managers attitude against the people with disabilities.
Self-commitment and motivation were other success factors for a transition.
Discrimination towards the individuals with disabilities from the managers is the main reason for perceived barriers. Other reasons for the perceived barrier comes from the individual's attitudes and adaptations in connection to the security that is built up at Samhall, which then can lead to a worse self-image and self-esteem. The knowledge that has emerged in my thesis complements the knowledge from the literature review and gives a new perspective on the transition work from Samhall to other companies.
Nyckelord: Samhall, övergångar, hinder, framgångsfaktorer, motivation, trygghet &
inlåsningseffekt
Förord
Inledningsvis vill jag tacka min fantastiska handledare Anna-Maria Sarstrand Marekovic som hjälpte mig med hennes goda råd och viktiga synpunkter under hela processens gång. Din kunnighet, professionalitet och positivitet var guld värda för uppsatssprocessen.
Ett stort tack till alla intervjupersoner som ställde upp och generöst delade med sig av sina känslor samt upplevelser kring deras upplevelser och erfarenheter av
arbetsmarknaden. Utan er hade det inte varit möjligt!
Vidare vill jag tacka mina nära och kära för ert stöd och förståelse, för allt engagemang, tid och hjälp med korrekturläsning samt andra synpunkter (Tania & Oskar). Men även all uppmuntran och inspiration för att orka fortsätta betydde väldigt mycket. Tack så hemskt mycket.
Med vänlig hälsning, Rania Shahin!
Innehållsföteckning
Abstrakt ______________________________________________________________ i Förord ______________________________________________________________ ii
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 2 2 Bakgrund och forskningsöversikt _______________________________________ 2 2.1 Samhalls historia och syfte ____________________________________________ 3 2.2 Bedömningsprocessen av arbetshandikapp _______________________________ 3 2.3 Individer med funktionshinders situation på arbetsmarknaden ________________ 4 2.4 Diskriminering på arbetsmarknaden _____________________________________ 5 2.5 Funktionshinderspolitiken ____________________________________________ 6 2.6 Socialisation i rollen handikappad ______________________________________ 6 2.7 Interna respektive externa hinder lyfts fram i forskningen____________________ 7 2.7.1 Externa hinder _________________________________________________7 2.7.2 Interna hinder __________________________________________________8 2.8 Sammanfattning av tidigare forskning ___________________________________ 9 3 Teoretiska utgångspunkter ____________________________________________ 10 3.1 Stigmateorin ______________________________________________________ 10 3.2 Tre typer av Stigma ________________________________________________ 11 3.3 Stigmatiseringsprocessen ____________________________________________ 12 3.4 Misskrediterad och misskreditabel _____________________________________ 13 4 Metodologiska utgångspunkter ________________________________________ 16 4.1 Metodval och urval _________________________________________________ 16 4.2 Tillvägagångssätten och genomförandet av intervjuerna ____________________ 17 4.3 Kodning och tolkning _______________________________________________ 19 4.4 Aspekter med koppling till ålder, kön och utbildning ______________________ 20 4.5 Analys ___________________________________________________________ 21 4.6 Etiska övervägande _________________________________________________ 21 4.7 Reflektion kring metodval ___________________________________________ 22 5 Presentation av resultat, analys och tolkningar ___________________________ 23 5.1 Framgångsfaktorer till övergång ______________________________________ 23 5.1.1 Arbetsgivares attityder __________________________________________23 5.1.2 Engagemang och Motivation _____________________________________26 5.2 Upplevda hinder på den reguljära arbetsmarknaden _______________________ 27 5.2.1 Särbehandling av arbetsgivare ____________________________________27 5.2.2 Förhållningssätt och attityder ____________________________________30 5.2.3 Trygghet_____________________________________________________31 5.3 Sammanfattning ___________________________________________________ 33 6 Avslutande diskussion ________________________________________________ 34 6.1 Metoddiskussion ___________________________________________________ 34 6.2 Resultat diskussion och slutsatser______________________________________ 34
6.2.1 Styrkor och svagheter __________________________________________37 6.2.2 Praktiska implikationer _________________________________________37 6.3 Vidare forskning ___________________________________________________ 38 Referenser ___________________________________________________________ 39 Bilaga _______________________________________________________________ 42
1 Inledning
Målet för den svenska staten är att skapa en arbetsmarknad som ger lika möjligheter till arbete och försörjning för alla individer i samhället. Målet är att individer med funktionshinder ska ha någon form av sysselsättning, ett arbete och arbetskamrater. Den svenska arbetsmarknaden söker oftast efter tävlingsinriktade individer med kompetens och färdigheter som individer med funktionshinder inte uppfyller. Detta leder till en försämrad arbetssituation för arbetshandikappade (Sjöberg, 2002, s.15-19). Holmqvist (2013) rapporterar om sammanställningen av individkodning med funktionshinder på arbetsförmedlingen hemsida. Arbetsförmedlingens sammanställning, visar att det har skett en fördubbling av arbetssökande med någon form av arbetshandikapp under åren 2003-2005 av en genomförd studie av arbetshandikappades utveckling i Samhall (Holmqvist, 2013). De höga kraven och den höga konkurrensen mellan arbetsgivare, utelämnar och drabbar bland annat människor med funktionshindren vilket leder till ett ökat utanförskap i samhället (Sjöberg, 2002, s.20).
Samhall är ett statligt aktiebolag som till 100% ägs av den svenska staten. Verksamhetens syfte är att producera efterfrågade varor och tjänster (Holmqvist, 2013). Samhalls verksamhet är spridda över 800 verksamheter runt om i landet. Kunderna är allt från internationella företag till kommuner och landsting (Holmqvist, 2013). Samhall har som mål att minst 3 procent av sina anställda, skall gå på övergångar. Arbetet inom Samhall är till för att individen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga, motivationen och yrkesroll, för att på längre sikt kunna få ett jobb hos en annan arbetsgivare det vill säga gå på övergång. Individerna som skrivs in på Samhall har någon form av handikapp som neuropsykologiska tillstånd, rörelsehinder, psykiskt arbetshandikapp och övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp som intellektuellt arbetshandikapp.
Socialmedicinskt arbetshandikapp innebär fysisk, mental, kognitiv, eller socialmedicinsk funktionsnedsättning som ger eller förväntas bidra till svårigheter att få eller behålla en reguljär sysselsättning. Gruppen som Samhall har som mål att utveckla och förbereda att ta ut på arbetsmarknaden, är en svårplacerad och bred grupp som har stora utmaningar framför sig (Larsson, 1996).
Begreppet övergång används inom Samhall och innebär att en medarbetare får en ny anställning utanför Samhall, det vill säga övergår till den reguljära arbetsmarknaden.
Under den tid Samhall har verkat har övergångsmålet successivt trappat upp från 3 procent till 5 procent. Siffran till övergång är missvisande eftersom den inte räknar med återvändare, det vill säga individer som återvänder till Samhall inom ett år. Samhall erbjuder individerna ett års prövningsperiod för att återvända om det finns skäl som exempelvis visstidsanställning upphör, arbetsbrist hos arbetsgivaren eller om arbetet inte fungerar på grund av olika anledningar. Ungefär hälften av de som går på övergång återvänder till samhall inom ett år (Holmqvist, 2013). Återanställning infördes år 1983 och är till för att underlätta för de anställda att ta steget ut på arbetsmarknaden (SOU 2003:56 s.257). Återanställning innebär en garanti i ett år för individen att använda sin
återanställningsrätt på Samhall, huruvida han eller hon trivs på det nya jobbet eller om det uppstår komplikationer med den nya arbetsgivaren (Holmqvist, 2013).
Eftersom det saknas en del forskning om upplevda framgångsfaktorer för övergångar, samt hinder för funktionshindrade individer på arbetsmarknaden, vill jag bidra med kunskap om hur individer som arbetar på Samhall, upplever sin situation på arbetsmarknaden. Detta kan göras genom att undersöka de anställdas upplevelser och erfarenheter på arbetsmarknaden. Frågeställningarna är ” Upplever de anställda på Samhall stigmatisering på arbetsmarknaden pga. sina funktionshinder? ”vilka framgångsfaktorer upplever anställda från Samhall som viktigast för att lyckas med en övergång till den reguljära arbetsmarknaden”. Kontra ”vilka faktorer upplevs vara ett hinder utifrån individernas egna perspektiv påverkar övergångar från Samhall”. Med denna studie hoppas jag på att kunna bidra till värdefull kunskap om de anställdas upplevelser och erfarenheter. Dessutom hoppas jag på att studien kommer till nytta för andra funktionshindrade personer, som kämpar med att hitta nya vägar in till arbetsmarknaden.
1.1 Syfte och frågeställningar
Jag vill undersöka anställda på Samhalls erfarenheter av att söka vidare till anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att bidra med nya perspektiv om varför inte fler anställda som arbetar på Samhall lyckas med s.k. övergångar.
Eftersom det saknas en del forskning om vad som leder till lyckade “övergångar” och vad som inte gör det vill jag utföra en kvalitativ studie i form av intervjuer, för att kunna undersöka individens egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Jag har valt att fokusera på huruvida individer med funktionshinder upplever stigmatisering till följd av sitt arbetssökande och deltagande av arbetsmarknaden.
För att uppnå studiens syfte, har följande frågeställningar formulerats:
1. Upplever de anställda på Samhall stigmatisering på arbetsmarknaden pga. sina funktionshinder?
2. Vilka faktorer upplever anställda från samhall som viktigast för att lyckas med en övergång från Samhall till en anställning på den reguljära arbetsmarknaden?
3. Vilka eventuella faktorer upplevs som hinder, för de anställda med funktionshinder på Samhall på den reguljära arbetsmarknaden?
2 Bakgrund och forskningsöversikt
Utifrån vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter av Samhall, presenteras bedömningsprocessen som behandlar funktionshindrade på arbetsmarknaden, arbetsförhållanden och attityder mot funktionshindrade personer och Samhalls organisation. Jag kommer därmed att redogöra för forskning om övergångsarbete samt hinder för funktionshindrade individer på arbetsmarknaden.
Kapitlet är uppdelat i tre olika teman. Det första temat beskriver Samhalls historia, syfte och bedömningsprocessen av arbetshandikapp. Det andra temat beskriver den svåra arbetsmarknaden för arbetshandikappade som omfattar diskriminering,
funktionshinderpolitiken och socialisationen i rollen till arbetshandikappade. Tredje temat beskriver den ena del förklaringen som handlar om den svåra arbetsmarknaden för individer med arbetshandikapp, externa hinder. Den andra delförklaringen handlar om de arbetshandikappade som har en låg motivation och lågt självförtroende, vilket kan leda till stort motstånd till att söka sig vidare på arbetsmarknaden.
2.1 Samhalls historia och syfte
Samhall är ett av de största företagen i Sverige. Det bildades år 1980 och har sedan dess blivit ett av de mest utspridda företagen som omfattar 800 arbetsplatser på ca 300 orter i stora och små städer i Sverige (Holmqvist, 2013, s.7). Samhall fungerar som andra stora företag, de har en vilja att sälja sina produkter i konkurrens med andra verksamheter på olika marknader. Det som skiljer Samhall från andra organisationer och företag är att Samhall anställer de minst attraktiva arbetssökande på arbetsmarknaden, nämligen individer med funktionshinder. Individer med arbetshandikapp kan ha allt från fysiska funktionshinder till psykiska och mentala diagnoser. Men det finns fler grupper som arbetsförmedlingen kodar in som arbetshandikappade exempelvis individer som inte lyckats på sina tidigare arbetsplatser och anses ha svårt att behålla sitt jobb. Dessa individer hänvisas till Samhall, som erbjuder dem en möjlighet att delta i arbetslivet och därmed stärka sin självständighet på arbetsmarknaden (Holmqvist, 2013, s.7).
Samhall är ett företag som konkurrerar med andra företag. Det leder till att Samhall måste tjäna vinst för att tillhandahålla arbete för sin målgrupp. Samhalls uppgift är att arbete skall anpassas till individernas arbetskapacitet och arbetsförmåga. Förutom att erbjuda anpassade jobb till deras funktionshinder är syftet att individerna skall genomgå en professionell och personlig rehabilitering, som ska vara meningsfullt och
utvecklande jobb för att de ska kunna uppnå sina rehabiliteringsmål. Exempel på rehabilitering är förstärkning av självförtroende och utveckling av värdefulla arbetsinsatser samt kompetens. Organisationens mål är att sysselsättningen inom Samhall skall vara tillfällig tills individens tillstånd är i form, för att kunna söka jobb och hitta arbete på den reguljära arbetsmarknaden (Holmqvist, 2008). Därmed har Samhall mål att uppfylla för att organisationen skall lyckas med sina huvuduppgifter, organisationens mål är att individer jobbar och utvecklar sina arbetsförmågor samtidigt som de tillverkar varor och tjänster som är nödvändiga för produktionen (Lasson, 1996, s.209).
2.2 Bedömningsprocessen av arbetshandikapp
Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att hjälpa arbetslösa med
funktionsnedsättning, genom att erbjuda jobb eller studier. Samhall tar emot sina medarbetare med hjälp av Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Försäkringskassan och
andra statliga organisationer. Bedömningen som Arbetsförmedlingen gör skall utgå ifrån förordningen (2000:630), som innebär att en hänvisning kräver att individen har ett särskilt arbetshandikapp eller nedsatt arbetsförmåga. Detta arbetshandikapp eller
nedsatta arbetsförmåga skall påverka den enskilda individen till att inte få ett arbete för en längre period eller en fast anställning (Holmqvist, 2013, s.18). Jacobsson och Seing (2013) skriver om hur personer som är icke anställbara kodas som funktionshindrade av arbetsförmedlingen. Jacobson och Seing (2013) beskriver grunden för hur
funktionshinderkodningen genomförs. Under funktionshinders- och kodningsarbetet, bedöms individens arbetsförmåga och anställbarhet. Efter bedömningen upptäcks, skapas och objektifieras individens funktionshinder. Jacobsson & Seing (2013) lyfter fram att individer som är svårplacerade på arbetsmarknaden, går vägen till anställbarhet genom en funktionshinderkodning hos arbetsförmedlingen. Kodningen
”arbetshandikappad” kan ge tillgång till flera resurser, det kan vara bland annat lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Därigenom kan funktionshinderkodningen bilda en väg tillbaka till arbetslivet för den funktionshindrade. Författarna beskriver att antalet individer som kodas som arbetshandikappade av Arbetsförmedlingen har ökat kraftigt under de senaste åren (Jacobson & Seing, 2013, s.10–11).
Därmed finns det olika kategorier med diagnoser som handläggare på arbetsförmedlingen klassificerar som arbetshandikapp. Fördelningarna kan antingen handla om något medicinskt eller utifrån hur den enskilde fungerar socialt, som exempelvis personlighetsmässigt. Personer som exempelvis saknar ben, arm eller annat fysiskt bedöms som uppenbara fall. Därmed individer som har personlighetsstörningar såsom ADHD, CP-skada eller liknande, bedöms som också uppenbara fall. Handläggaren på Arbetsförmedlingen har i det fallet ingen anledning att neka en anvisning till Samhall (Holmqvist, 2013, s.19). En annan kategori som bedöms vara uppenbara fall är om individen är skickad på remiss från Kriminalvården, Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Den tredje kategorin, innefattar språksvaga arbetssökande individer.
Dessa arbetssökande individer kan vara äldre personer, med en svag grundutbildning från hemlandet och som har en svag ställning på arbetsmarknaden (Holmqvist, 2013).
2.3 Individer med funktionshinders situation på arbetsmarknaden
Individer med funktionshinder har under lång tid haft en svårare arbetsmarknad på grund av begränsande arbetsförmågor. Generellt sett är människor med funktionshinder en av de allra mest utsatta kategorier som upplever grov diskriminering, fattigdom, förtryck och utanförskap (Sjöberg, 2002). Trots statens insatser för att alla människor ska ha möjlighet utifrån sina förutsättningar att arbeta och vara delaktiga i samhället, saknar många individer med funktionshinder arbete. Ett funktionshinder kan upplevas som en begränsning, där individernas möjligheter för ett inträde på arbetsmarknaden blir försämrat. De bedöms ofta inte kunna fylla krav på effektivitet som dagens arbetsmarknad kräver och efterfrågar. Detta leder till att arbetshandikappade i många fall betraktas som olönsamma och har oftast svårare att skaffa ett jobb (Brusén & Hydén, 2000, s.57–
58). Brusén och Hydén beskriver att ungefär 10 till 16 procent av befolkningen i Sverige kategoriseras med någon form av funktionsnedsättning. (Ibid).
Brusén och Printz (2006) beskriver utifrån ett annat perspektiv att situationen för personer med funktionshinder sannolikt aldrig varit så bra som idag, jämfört med hur det var förr i tiden. Men det finns fortfarande väldigt många områden som behöver och kräver förbättringar för att arbetssituationen ska förändras. Brusén och Printz (2006) uppmärksammar att dagens utveckling av arbetsmarknad, snarare utestänger och hindrar individer med funktionshinder än att ge möjligheter till inträde och delaktighet för dem på arbetsmarknaden (Brusén och Printz 2006, s. 9).
I rapporten ”situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder”, presenterar Statistiska centralbyrån en undersökning om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder (SCB, 2018, s.8). En viktig aspekt som rapporten lyfter fram, är att en mindre andel personer med funktionsnedsättning som arbetar heltid jämfört med resten av befolkningen (SCB, 2018, s.9).
2.4 Diskriminering på arbetsmarknaden
Rapporten situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder (2018) visar att var fjärde person med funktionsnedsättning har uppgett att de utsatts för diskriminering under de senaste åren. Den främsta orsaken är negativa attityder hos arbetsgivaren, som upplevs vara den vanligaste orsaken för diskrimineringen. Personer med funktionshinder berättar att de har blivit utsatta för olika typer av diskriminering eller kränkande särbehandling på grund av sin funktionsnedsättning. Bjarnson & Danermark (2014) visar att individer som har en funktionsnedsättning i många fall behöver ett anpassat arbetstempo. Dessutom behöver ungefär en lika stor del anpassade arbetsuppgifter och anpassad arbetstid. (Bjarnson & Danermark 2014, s.10–11) Dessa anpassningsåtgärder resulterar i att målgruppen upplever särbehandling samt kränkning i arbetslivet på grund av sina funktionsnedsättningar. SCB:s undersökning redovisar att 76 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år har sysselsättning. Sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, var 55 procent (SCB, 2018, s.9). För personer med endast funktionsnedsättning, var andelen med sysselsättning 61 procent enligt SCB år 2018.
Nedan följer ett stycke från SCB som redovisar exempel på personer med
funktionshinderupplevelser av diskriminering och särbehandling av arbetsgivare på arbetsmarknaden, exempel på diskriminering:
“• inte fått ett jobb man sökt och haft tillräckliga meriter för “
“• blivit förbigången då man sökt en högre tjänst “
“• blivit behandlad på ett osakligt sätt vid lönesättning “
“• inte kunnat delta i utbildning eller blivit uppsagd “
“• utsatts för mobbning, trakasserier eller kränkningar från chefer eller arbetskamrater “
“• mött negativa attityder hos arbetsgivare. “ (SCB, 2018, s.46)”.
Resultaten visar att kvinnor utsatts i en högre utsträckning för diskriminering. Drygt 37 procent bland de individer som har någon form av funktionshinder har svarat att de upplever sig utsatta för diskriminering och särbehandling (SCB, 2018, s.46).
2.5 Funktionshinderspolitiken
Staten försöker ändra på föreställningar om individer med funktionshinder genom att bidra med politiska perspektiv, kulturella föreställningar och materiella förhållanden.
Detta i hopp att förändra negativa föreställningar och särbehandlingar av personer med funktionshinder. Funktionshinderspolitiken betonar att personer med funktionshinder generellt sett har en lägre utbildningsnivå än resterande befolkning (Sjöberg, 2002, s. 16).
Tidigare studier som är gjorda under 2000-talet visar att personer med funktionshinder är betydligt mindre etablerade på arbetsmarknaden i Sverige. Staten försöker i sin tur att bryta föreställningar om funktionshindrade genom att satsa på att minska utanförskap, genom att skapa flera arbetstillfällen hos andra arbetsgivare utöver Samhalls insatser (Sjöberg 2002, s. 16).
2.6 Socialisation i rollen handikappad
Den nationella handikappspolitiken vill förändra arbetsmöjligheterna för individer med funktionshinder. Målet är att organisationer, som bland annat Samhall, ska förebygga och bekämpa diskriminering som råder för dessa grupper genom att identifiera och undanröja hinder som påverkar delaktigheten i samhällslivet. Men även att ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar för självständighet och självbestämmande (Brusén och Printz 2006, s. 17).
En organisationsstudie av Holmqvist (2005) handlar om arbetsförmedlingens klassificering av arbetssökande som arbetshandikappade. Holmqvist betonar att Samhall har misslyckats med sitt uppdrag genom att arbetarna inte rehabiliteras i första hand.
Författaren beskriver att istället för att de anställda ska rehabiliteras och utveckla sina arbetsförmågor för att hitta ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden, socialiseras de anställda istället i sin roll som arbetshandikappade (Holmqvist, 2005). Trots Samhalls mål, har flera vittnesmål från anställda och före detta chefer visat att rehabiliteringen och personalutveckling som Samhall borde erbjuda är inte som det ska vara. Detta bekräftar Holmqvist i sin studie och menar att Samhalls anställda socialiseras in i rollen som arbetshandikappade. Ett exempel är att de anställda får återkommande höra av sina chefer, att de är sjuka och funktionshindrade och arbeten som erbjuds är ett mycket monotont och repetitivt arbete som begränsar deras arbetsförmågor och personutveckling.
Holmqvist menar att arbetsmiljön på Samhall påverkar de arbetshandikappades rehabilitering för att de ska lyckas med en övergång till den reguljära arbetsmarknaden.
Enbart 3 procent går på övergång, dessutom klassificerar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan allt fler människor som arbetshandikappade eller med begränsningar, vilket resulterade i en ökning på 350 procent under de senaste åren. Holmqvist beskriver
att allt fler individer klassificerats som arbetshandikappade vilket motsvarar att 20 procent av arbetstagarna, 1,2 miljoner människor säger sig har någon form av funktionshinder (Holmqvist, 2005). Holmqvist beskriver vidare att kodningen som handikapp är en känslig fråga. Kodningen kan vara nedsättande för självkänslan och möjligheterna för att individen ska utveckla sina förmågor och resurser (Holmqvist: 2005, s.12).
2.7 Interna respektive externa hinder lyfts fram i forskningen
I detta avsnitt, beskrivs för interna och externa hinder som påverkar möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden. Syftet med att lyfta upp dessa två begrepp är att de beskriver orsaker till att arbetshandikappade väljer att stanna kvar på Samhall. Gustavsson (1997), som använder sig av en kvalitativ metod i sin bok “Samhall som en arbetspolitisk åtgärd”, redogör för de främsta två bidragande förklaringar till varför anställda på Samhall har svårt för att komma ut på arbetsmarknaden.Den ena delförklaringen handlar om den svåra arbetsmarknaden och dess effekter för individer med arbetshandikapp, externa hinder.
Den andra delförklaringen handlar om de arbetshandikappade som har låg motivation och dåligt självförtroende som kan orsaka motstånd till att söka sig vidare på arbetsmarknaden. Nedan följer delförklaringar till interna och externa hinder för att tydliggöra och beskriva ytterligare vad de innebär.
2.7.1 Externa hinder
Externa hinder finns på arbetsmarknaden som försvårar möjligheterna för individer med funktionshinder att hitta ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Men vad är ett externt hinder egentligen? Bemötandet av arbetsgivaren överlag gentemot funktionshindrade klargörs som ett externt hinder. Under boken Arbetsliv och funktionshinder av Sjöberg (2002) skrivs om en undersökning, där var tionde arbetsgivare kan tänka sig att anställa en person med arbetshandikapp. Sjöberg presenterar två centrala orsaker till att arbetsgivare inte vill anställa personer med funktionshinder, dålig kunskap och låg förväntan på arbetshandikappades funktionsförmåga. Sjöberg beskriver vikten av begreppet funktionshindrad som har en negativ innebörd och förknippas med uppenbara handikapp och nedsatt arbetsförmåga. Studien visar att det förekommer en risk för överdriven kategorisering, därför bör arbetsgivare rikta uppmärksamheten på individens kompetens och utvecklingsmöjligheter, snarare än individens svårigheter och begränsningar (Sjöberg, 2002).
Jacobson & Seing (2013) lyfter fram ytterligare externa hinder, som anställningsbarhet och vad som gör det lockande för arbetssökande att få och behålla en anställning. Studien diskuterar förändrade krav i arbetslivet, där individernas förmåga behöver anpassas konstant till förändrade krav i arbetslivet. Dessa krav kan innebära en social kompetens, samarbetsförmåga, att vara flexibel och handlingskraftig. Utöver det är det viktigt med utbildning och arbetslivserfarenheter (Ibid). Författarna beskriver hur Arbetsförmedlingens handläggare kodar individer som har varit arbetslösa längre perioder som funktionshindrade för att de ska kunna få lönebidrag som är ”exklusivare
hjälpinsatser”. Författarna menar att det kan finnas nackdelar och fördelar med att individer blir kodade som arbetshandikappade. Exempel på nackdelar är att det påverkar individens självuppfattning och identitet som kan leda till internt hinder (Jacobson &
Seing, 2013, s.14-15). Fördelar med kodningen är att den ger tillgång till särskilda stödresurser och öppnar möjligheter, för bland annat kriminella eller andra individer som vill få ett jobb efter en lång tids arbetssökande.
2.7.2 Interna hinder
Den andra delförklaringen handlar om de interna hindren och hur individer med arbetshandikapp, upplever en låg motivation samt en låg självkänsla till att söka andra jobb på den öppna arbetsmarknaden. Trygghet är ett begrepp Holmqvist (2013) beskriver som en social gemenskap som byggs upp på Samhall, ett begrepp som används inom ramarna av Samhall, och som upplevs vara ett internet hinder av de anställda. Larsson (1996) diskuterar i sin avhandling hur arbetsplatsen erbjuder social gemenskap som utvecklar relation mellan de anställda och chefer på Samhall. Larsson betonar att en individ som har varit långtidsarbetslös och isolerad i sitt hem kan uppleva en gemenskap efter att han eller hon har påbörjat ett jobb. Den känslan av trygghet resulterar en stark socialtrygghet av kamratskap som blir ett skyddsnät. Larsson menar för någon med arbetshandikapp, att hitta den gemenskapen stärks individens samhörighet, gemenskap, skyddsnät på Samhall. Den sociala gemenskapen blir en form av trygghet, vilket leder i sin tur till att de anställda riskerar tro att de inte kan hitta samma trygghet på den öppna arbetsmarknaden (Larsson, 1996, s.206). Holmqvist diskuterar i sin bok om hur det grundas en känsla av “vi” och “dom” (Holmqvist, 2013). Holmqvist menar att individerna upplever en stark samhörighetskänsla med andra funktionshindrade, känslan av att ett sammanhang med andra funktionshindrade bildar ett tryggt ”vi”, att det blir svårt att bryta sig loss från arbetsplatsen. Dessutom delar individer ungefär samma erfarenheter och frustrationer av sin tillvaro och situation som arbetshandikappad. Dessa erfarenheter kan diskuteras, samt kan individerna finna styrka att motarbeta och hantera samhällets orättvisor de utsätt för med varandra. Denna samhörighet skapar en ”vi” känsla, där den underordnade gruppen kan ta tillbaka sin position som underordnad och skapar ett normalt ”vi” (Holmqvist, 2013). I relation till varje förtryckt grupp finns alltid en priviligierad grupp som uppfyller kraven ett samhälle om vad som anses vara ”normalt”, önskvärt och eftertraktad. Leder till att den privilegierade gruppen har makt över den underordnade gruppen, Young beskriver även att individer oftast blir kategoriserade i antingen ”normal” eller ”onormala” förtryckt grupp (Young, 2000, s.50-55).
Enligt Bjarnsons (1997) utvärderingsrapport, redovisas att motivering och stärkning av de anställdas självförtroende samt motivationen till att söka sig vidare från Samhall och ut på arbetsmarknaden. Utvärderingsrapportens slutsats är att Samhall har misslyckats med sina uppgifter, det vill säga att lyfta upp och utveckla medarbetarnas framtidsplaner med att jobba utanför Samhalls arbetsmarknad (SOU, 1997, s.25-35).
Bjarnsson & Danermark (2014) beskriver i sin utvärderingsrapport möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionshinder. Författarna redogör
för hur individer som arbetar på Samhall upplever att de för mesta dels har lågt självförtroende och känner en stark social trygghet på sitt arbete, vilket resulterar en form av inlåsningseffekt. Att uppleva en stark social trygghet har sina nackdelar, eftersom den sociala tryggheten kan leda till att medarbetare känner sig obekväma att söka sig vidare på den svenska arbetsmarknaden (SOU, 1997, s.25-35). Utöver detta finns det fler saker som ingår i de interna hindren vilket är bland annat att individerna skapar nära relationer till sina arbetskamrater och ledningspersonal (Holmqvist, 2013).
De uttrycker att det kan vara svårt att finna motsvarande social trygghet någon annanstans. Ju längre anställningen varar på Samhall, desto mindre chanser för en övergång utanför Samhall (Holmqvist, 2013, s.212, 226).
2.8 Sammanfattning av tidigare forskning
I tidigare forskning, har vi tagit del av hur svår arbetsmarknaden är för individer med funktionshinder, trots statens funktionshinderpolitik. Arbetsmarknaden har höga krav på individer. Kraven kan exempelvis vara “social kompetent”, “samarbetsvillig”,
“flexibel”, “lättlärd”, “handlingskraft”, “utbildning” samt “livserfarenhet”.
Arbetsförmedlingen handikappskodning är en viktig faktor som påverkar individens roll och självkänsla, på så vis att det blir en inlärd social roll som arbetshandikappad roll.
Handikappskodningen kan därför resultera till att arbetarna socialiseras i rollen, vilket kan försvara övergångar från Samhall. Någonting annat som kan försvåra en övergång, är arbetsgivaren attityder gentemot funktionshindrade. Ibland kan deras bemötande upplevas som diskriminerande och särbehandlande, men också motiverande och meningsfullt i andra fall. Det framkommer i tidigare forskning, att en bra ledningschef eller arbetsgivare som har förståelse för individens handikapp, kan öka chansen till en övergång. Eftersom en god och uppmuntrande relation mellan arbetaren och sin arbetsgivare, bidrar till engagemang och motivation som är viktiga framgångsfaktorer.
Andra viktiga faktorer som kan öka chansen till en övergång, är ett anpassat
arbetstempo och anpassade arbetsuppgifter till individens arbetsförmåga (Gustavsson, 1997). Dock för mycket social trygghet i samband med goda relationer och gemenskap i Samhall, kan leda till att individen hamnar i en som kallas inlåsningseffekt. Risken för inlåsningseffekt ökar ju längre anställningen varar, som resulterar i att en övergång minimeras. Gustavsson (1997) beskriver två delförklaringar till upplevda hinder. Interna den låga arbetsmotivationen som orsakas av inte hitta jobb på grund av sitt
arbetshandikapp medan externa handlar om höga krav som påverkar arbetsmarknaden.
Litteraturgenomgång leder mig vidare till uppsatsens syfte och frågeställningar.
Litteraturen som nämns ovan, ger mig en överblick över kunskapen som är tillgänglig kring individer med ett funktionshinder/arbetshandikapp, upplevelser och erfarenheter av arbetsmarknaden och arbetare som jobbar på Samhall. Jag är medveten om att det saknas en del forskning kring individer med funktionshinder framgångsfaktorer samt upplevda hinder. Därmed med hjälp av min tidigare forskning kring samhall och den kunskap som jag har samlat om vad individernas själva upplevelse och erfarenheter som berör
framgångsfaktorer och det som upplevs vara ett hinder till en övergång. Jag har i min uppsats genomfört intervjuer med anställda som själva lyckats göra detta och söker där svar på frågan vad de anser vara framgångsfaktorerna och vad som kan vara ett hinder.
Litteraturen har hjälpt mig att få överblick på arbetshandikappade situation på arbetsmarknaden överlag, detta eftersom många av avhandlingar och rapporter som jag representerar är kvalitativa intervjuer och observationer som beskriver deras situation utifrån deras perspektiv och berättelser. Den tidigare forskning och speciellt Mikael Holmqvist avhandling gav mig idéer till hur jag kan utveckla min studie, formulera mina frågeställningar och syfte. Kapitlet som Holmqvist beskriver i sin avhandling om
”socialisationsprocessen i rollen arbetshandikappad” väckte idéer om stigmateori, begrepp och frågeställningar som jag utvecklade vidare till min studie. Man kan därmed se mitt arbete som en fortsättning på Holmqvist arbete och mitt bidrag till forskningen.
Urvalet av källorna utgick från sökord på Samhalls organisation och funktionshindrade arbetssituation på arbetsmarknaden som är relaterande till Samhall som exempelvis arbetsförmedling. Därmed rapporter, avhandlingar och artiklar som är vetenskapliga och handlar i fokus om Samhalls organisation. Dessa forskningsartiklar hittade jag i första hand i universitetsbibliotek för att säkra trovärdigheten av källorna. Under forskningssökandet valde jag bort en hel del artiklar och rapporter som jag i första hand använde mig av, dessa artiklar och rapporter var internationella. Dessa forskningsartiklar var intressanta till första början men därefter försvårade röda tråden för mitt ämne och var inte begripliga längre till mina frågeställningar. Jag hoppas att jag kan bidra med en ny kunskap till Samhalls genom att belysa övergångsfaktorerna, utifrån individens egna perspektiv i hopp om förbättring till att tillföra ett nytt perspektiv på övergångsarbetet inom Samhall.
3 Teoretiska utgångspunkter
Tidigare forskning har bidragit till en överblick och till en bredare förståelse för funktionshindrade arbetssituation i den svåra arbetsmarknaden, som sätter hinder för de drabbade grupperna i samhället. De individer som drabbas och stigmatiseras främst, är de som har ett funktionshinder eller ett arbetshandikapp. Den tidigare forskningen har bidragit med intressanta och lärorika fakta, som berör upplevda framgångsfaktorer till övergångar samt hinder. Den amerikanska professorn i antropologi och sociologi, Erving Goffmans idéer om teorin stigma och stigmatisering har kommit att spela en avgörande roll. Hans teori förändrade synen inom forskningen av funktionshinder (Danemark, 2005, s.26).
3.1 Stigmateorin
Till den här studien, har jag valt att utgå ifrån Goffmans Stigmateori för att uppfylla studiens syfte. Detta är genom att synliggöra upplevelsen av individerna som blir kodade till arbetshandikappade, hur det påverkar individens självbild och självkänsla samt vilka konsekvenser som uppstår på grund av kodningen. Jag har valt dessutom att utgå ifrån
stigmateorin, eftersom jag anser den som ett lämpligt underlag vid intervju analysen och vid synen till en funktionshindrad person. Teorin är användbar på det viset att den förklarar och beskriver hur individer med funktionshinder blir internaliserade i sin roll arbetshandikappade. Erving Goffman beskriver i sin studie ”stigma – den avvikandes roll och identitet”, hur samhällets normer ställer till den stigmatiserade inför en kampsituation, på det viset individen möter de förväntningar och normer som råder i samhället. Goffman beskriver hur den etablerade gruppen ”de normala” sätter stämpel på individer som kan vara fysiskt, psykiskt och socialt avvikande egenskaper. Goffmans teori är relevant här eftersom den beskriver, förklarar och granskar processen för de funktionshindrades strategier och erfarenheter av arbetsmarknaden.
Väletablerade grupper med maktpositioner i ett samhälle, har möjligheter att stigmatisera andra grupper med lägre social status. Erving Goffman (2011) redogör för begreppet stigma, som handlar om att en individ med en negativ egenskap eller flera, kan upplevas annorlunda från de andra i det sammanhanget som individen befinner sig i. Dessa egenskaper kan uppfattas som negativa, vilket kan resultera till att individen anses som mindre värd och icke socialt accepterad i samhället eller i en gruppkontext, det vill säga stigmatiserad (Holmqvist, 2013, s.251, s.301). Ett exempel på detta är att en individ med språkliga svårigheter kan drabbas av att bli utesluten från sin arbetsplats, där flera infödda svenskar jobbar. Detta kan bero på att det blir kommunikationssvårigheter mellan dem som resulterar i att individen blir stigmatiserad. Hade individen befunnit sig i sitt hemland, hade han varken blivit stigmatiserad eller utesluten från sin arbetsgrupp eller arbetsplats (Goffman, 2011, s.9-10).
Förr i tiden, kännetecknades stigma via exempelvis brännmärken och skars på individens kropp. Detta resulterade till att individen upplevdes som onormal eller ovanlig, det vill säga stigmatiserade. Men i dagens samhälle, kännetecknas stigma genom att se på hur individerna som upplevs ha ett arbetshandikapp, blir kategoriserade eller placerade i fack.
Goffman (2011, s.10) betonar att det är samhällets miljö som har utvecklat och definierat vilka egenskaper som krävs för att individen skall upplevas som naturlig och normal. På samma sätt har samhällets miljö dessutom utvecklat och definierat andra egenskaper som kategoriserar andra individer. Att redan vid ett första möte med en okänd individ, tillskriver det mötet dess egenskaper och fastställer samt kategoriserar hans eller hennes sociala identitet. Om individen visar sig ha en egenskap som är negativ och drar till sig uppmärksamhet, riskeras det att han eller hon bli stigmatiserade som ”onormal” och kan därmed blir utstött eller stämplad (Goffman, 2011, s.9-10).
3.2 Tre typer av Stigma
Det finns tre olika typer av stigma beskriver Goffman (2011). Den första typen innefattar kroppsliga missbildningar till exempel fysiska funktionshinder. Den andra typen kan handla om olika fläckar på den personliga karaktären, som kan uppfattas onaturlig eller vilseledande. Exempel på detta är fängelsevistelse, alkoholism, styva trosföreställningar eller även psykiska rubbningar. Den tredje stigma typen handlar mer om att individer kan
ses som tribala (stambetingade), vilket innebär att stigman bedöms utifrån dess ras, klasstillhörighet och religion. Dessa stigman kan förmedlas från generation till generation (Goffman, 2011, s.12).
Eftersom gruppen jag studerar i min studie är en bred grupp, kommer jag dessvärre inte kunna konstatera eller inrikta mig på någon typ av stigma. Detta beror bland annat på att tillgången till intervjupersoner inför min analys till studien, sker med frivillighet. Där individerna som väljer att delta i min studie, kommer inte att bli utvalda utifrån deras specifika funktionshinder. Därför kommer alla de tre olika typerna av stigma att inkluderas till studien. Det som är gemensamt med de tre typerna av stigma enligt Goffman (2011), är att en individ med goda egenskaper accepteras i det vanliga sociala samspelet, men undviks ifall han eller hon upplevs ha en egenskap eller ett drag som väcker negativ uppmärksamhet. Människor kan välja att bortse ifrån det positiva med individens egenskaper, och väljer att istället fokusera på det som drar till uppmärksamhet och är negativt. Goffman (1972, s.15) beskriver dessutom att människor tillskriver fler negativa egenskaper och svagheter av de stigmatiserade individerna än vad de redan har.
Goffman (2011) berättar vidare hur individer som upplever sig ha ett stigma, tar ställning till sig själva och till sitt förhållande respektive resterande individerna med goda egenskaper. Med detta menar Goffman att dem som upplever stigma, ställer sig oftast frågan om hur de bör bemöta samhällets krav och förväntningar. På det viset, kan dessa individer som upplever sig ha någon form av de tre ovannämnda stigmatyperna, lära sig om hur de ska anpassa sig till samhällets föreställningar, för att deras liv ska kunna fungera och flyta på precis som alla andra (Goffman, 2011, s.12-22).
3.3 Stigmatiseringsprocessen
I detta avsnitt fördjupas beskrivningen av Goffmans (1972) socialisationsprocessen som uppstår när en person har ett stigma. Ett stigma blir aktuellt när den kategoriseringen inte bara upprättar en norm utan aktivt applicerar den normen som stigmatiserar personerna.
Individen som stigmatiseras har en viss tendens att hålla sig till samma värderingar och föreställningar som de “normala”, genom att upprätthålla normen menar Goffman (1972).
Detta leder till en konsekvens, där den stigmatiserade kan bland annat försöka kompensera sina svagheter, bara för att klara av aktiviteter som anses vara omöjliga för denna individ. Goffman (1972) beskriver även att den stigmatiserade kan börja utnyttja sitt stigma för att ursäkta sina brister och misslyckanden (Goffman, 1972, s.19). Goffman beskriver att den stigmatiserade känner osäkerhet, när han eller hon möts med normala individer och därmed försöker upprätthålla en gemensam kontakt, som båda avvaktar genom att ta hänsyn till stigmats motiv och grund. Detta resulterar i sin tur i att den stigmatiserade individen känner en osäkerhet, gällande hur han eller hon kommer att bli bemötta. Den stigmatiserade kan även känna att små saker tolkas som konstiga eller anmärkningsvärda, eftersom han eller hon tar hänsyn till dess omständigheter (Goffman, 1972, s.23). Vidare berättar Goffman om hur den stigmatiserade känner en stor svaghet och skam när han eller hon uppfattas av normala individer som något som drar till sig
uppmärksamhet. Ett exempel som Goffman redogör för är att det blir uppenbart, när ett barn stirrar på den stigmatiserade individen (Goffman, 1972, s.25). Den stigmatiserade reagerar beroende på följderna och reaktionerna hen får av omgivning, följderna och reaktionerna kan se olika ut beroende på olika individer.
De följder som vanligast uppstår är att personer i ens omgivning tar avstånd, man undviker all interaktion med den stigmatiserade individen samt att förhållanden rasar samman (ibid.:13,39). Den stigmatiserade kan dock påverka de reaktioner som uppstår, då individen i sig kan välja att isolera sig och ta avstånd från andra. Detta kan dock leda till depression, ängslighet samt ångest liknande känslor. Enligt Goffman så ska man i största möjliga mån försöka undvika att den stigmatiserade individen isolerar sig. Detta då interaktion med andra anses vara central för en människas välmående. Dock så kan en viss problematik kring mötet mellan en stigmatiserad och en icke sådan uppstå. Detta då båda individerna är osäkra på hur man ska agera och förhålla sig till varandra. (Goffman, 1972).
Goffman vidare beskriver hur en individ går igenom socialisationsprocessen, som han delar upp i två delar. Den första delen handlar om hur den stigmatiserade individen lär sig de normalas identitetsföreställningar. Den andra delen handlar om hur den stigmatiserade individen lär sig om att han har ett stigma och konsekvenserna som följer med sitt stigma. Stigman kan leda till att individen börjar bilda nya relationer, som kan ge en känsla av ett nytt “vi” inom den stigmatiserade gruppen. Detta i sin tur leder till att individerna som tillhör “vi” gruppen, upplever sig normala och icke avvikande. Goffman menar att man behöver den känslan av trygghet och tillhörighet till ett normalt “vi”. Den nya ambivalensen som skapas relateras till studiens syfte, eftersom de funktionshindrade får en känsla av en stark trygghet och samhörighet i det nya sammanhanget. Detta leder i sin tur till att det skapas en inlåsningseffekt på Samhall av den tryggheten, som bildas mellan gruppen som tidigare känt sig avvikande bland de “normala”. Det Goffman menar att en person med ett stigma drar sig till andra personer med liknande stigma för att känna stöd och för att få känna sig mindre besvärlig i umgänget (Goffman, 1972). Dessa grupper leder till att individer som innehar liknande stigma får hjälp och stöd av likasinnade vilket inger känsla av trygghet och säkerhet. Gruppen möter varandra med gemenskap och relaterar till varandras känslor och hjälper varandra att återanställa självkänslan. Av särskild vikt för stigmatiserade är gruppgemenskapen då dessa får chansen att träffas och stödja varandra utan dömande blickar och befästa fördomar (Goffman, 1972).
3.4 Misskrediterad och misskreditabel
Vidare beskriver Goffman (2011) att stigma termen har ett dubbelt perspektiv. Den ena perspektivet är när en individ som bär på ett stigma och tar för givet att han/hon skiljer sig från resten av den ”normala” gruppen, denna individ betraktar sig själv som misskrediterad. En misskrediterad person bär oftast på ett synligt stigma som fysiskt funktionshinder som exempelvis rullstol. De misskrediterade är de som oftast försöker undvika kontakt som sker i normsamhället, bland den etablerade gruppen ”normala”.
Exempelvis att inte sträva efter rättvis behandling för att de anser deras stigma som en negativ egenskap som inte passar in i normsamhället (Goffman, 2011, s.10-13 & 22).
Det andra perspektivet som Goffman (2011) beskriver är misskreditabla perspektivet. En misskreditabel person har oftast dolda egenskaper som inte syns lika tydligt jämfört med en misskrediterad person. Den misskreditabla personen har exempelvis diagnoser som hen döljer tills det upptäcks av omgivningen, för att senare stämplas, kategoriseras och därefter stigmatiseras av resterande omgivningen. Den misskreditabla försöker i sin tur undvika i den mån det går att inte bli tillhandkommen av omgivningen (Goffman, 2011).
Den misskreditabla vill i sin tur förhålla sig till resten av den normala omgivningen så länge det går att dölja stigmat. Den misskreditabla har fördomar och ser negativt mot andra som har samma egenskaper som hen själv (Goffman, 2011, s.11, 43, & 15).
Goffman menar att de misskreditabla individer försöker passera, genom att dessa individer lägger oftast stor vikt på tankekraft på att passera som normal. Goffman (2011) beskriver vidare konsekvenserna av att passera som normal kan även innebära att man döljer en del av sin identitet, den misskrediterande stigmat. Informanter som har kognitiva funktionsnedsättningar har erfarenhet av diskriminering och särbehandling av arbetsgivaren när de har bekräftat sina diagnoser. Därför väljer de att passera som normala för att undvika att stämplas och avvikas på grund av deras stigma. Den misskreditabla vill i sin tur förhålla sig till resten av den normala omgivningen, så länge det går att dölja stigmat “passera”. Den misskreditabla har fördomar och ser negativt mot andra som har samma egenskaper som hen själv (Goffman, 2011).
Vidare beskriver Goffman om hur stigman kan påverka individens förhållningssätt och attityder i samhället, individer som har synliga stigma symboler, alltså fysiska attribut, ett annorlunda sätt att tala. Innebär att dessa individer inte kan passera med sitt stigma alltså har tecken som utåt sett påvisar ett stigma för omgivningen. Dessa fysiska symboler drar till sig negativ uppmärksamhet, egenskaperna som dessa individer har bryter oftast mot normen samtidigt som det inte går att dölja. Dessa individer är oftast öppna om sitt stigma eftersom den är permanent och visibelt (Goffman, 2011). En person oftast med hög visibilitet ser sitt stigma som en större del av sin identitet jämfört med en person som har en låg visibilitet som exempelvis individer med kognitiva funktionsnedsättningar, alkoholmissbrukare, drogmissbrukare och så vidare. Däremot finns det andra stigma som man kan dölja som exempelvis psykisk hälsa, diagnoser eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa funktionsnedsättningar som inte syns utanpå ger personen en möjlighet till att dölja sitt stigma vilket Goffman beskriver som ”passera”. Dessa individer lägger oftast stor vikt och tankekraft på att passera som normal. Goffamn (2011) beskriver vidare konsekvenserna av att passera som normal kan även innebära att man döljer en del av sin identitet, den misskrediterande stigmat. Att dölja sitt stigma kan även innebära att personen lever ett dubbelliv, där den döljer sitt stigma för vissa personer medan andra känner till det i hens närhet (Goffman, 2011, s.22).
Stigmateori hjälper mig att beskriva hur individer med olika funktionshinder diskrimineras, undvikas och stämplas på grund av deras egenskaper som gör dem
”avvikande”. Individer med olika funktionshinder som avviker från den väletablerade gruppen (icke avvikare), samt individer som har en egenskap som gör att hen anses som mindre värda i olika sociala sammanhang. Detta gör i sin tur att individen anses som
”annorlunda”. Stigmateorin är relevant för den här uppsatsen, eftersom den kan knytas an till hur individer stigmatiseras på grund av deras funktionshinder och därmed internaliseras i rollen handikappad. Stigmateorin ger ökad förståelse om hur människor med arbetshandikapp påverkas i arbetslivet, hur de internaliseras och anpassar sig till sitt stigma. Stigmateorin beskriver hur de funktionshindrade upplever sin situation i samhället, den beskrivs utifrån deras perspektiv och synvinkel, inte utifrån en individ som inte har ett stigma. Den förklarar hur inom varje samhälle nedvärderas människor, på grund av en egenskap som avviker från norm standarden i samhället. Stigmateori hjälper mig att beskriva och förklara hur individer med funktionshinder kan få färre chanser och möjligheter till arbete på arbetsmarknaden på grund av deras funktionsnedsättning.
Stigma påverkar personens identitet genom att individen känner sig underordnad och mindre värd i olika sociala sammanhang. Stigma kommer att användas för att diskutera och förklara hur det påverkar individens möjligheter, inträde till arbetsmarknaden, diskriminering som sker på grund av att dessa individer har olika funktionsnedsättningar, som anses vara avvikande för resterande samhället (Holmqvist, 2013).
Stigmateorin öppnar perspektiv och synpunkter till diskriminering och särbehandling som sker inom arbetsmarknaden gentemot personer med funktionshinder. Stigmateorin kommer att hjälpa mig förstå hur individers identitet påverkas av andra människor omdömen och trosföreställningar. Jag vill därmed analysera och utveckla hur jag kan förklara och beskriva utanförskap och osäkerhet som uppstår bland de stigmatiserade på arbetsmarknaden. Dessa orsaker kan leda till att de arbetshandikappade väljer att stanna kvar på Samhall för att de upplever trygghet, gemenskap och förståelse av arbetsgivaren.
Därmed vill jag undersöka har motivationen och viljan trappats ner, för att individerna känner sig underordnade och otillräckliga på arbetsmarknaden på grund av sitt stigma.
Detta i sin tur försvårar för Samhalls organisationen att få ut fler arbetshandikappade på arbetsmarknaden. Jag vill även förstå och förklara hur de stigmatiserade förhåller sig för de som stigmatiserar. Denna studie fokuserar på individens handlade, i relation till samhället. Med hjälp av stigmateorin kan jag förstå och förklara hur individer med funktionshinder anpassar sig till samhällets föreställningar, särbehandlingar och attityder.
Det är båda individen och kontexten den verkar i analysenheterna i uppsatsen. Ämnet är sociologiskt intressant eftersom den tar upp individens helhetsbild i den situation de befinner sig i som avspeglar synen på funktionshindrade. Fortsättningsvis med hjälp av stigmateorin kan jag studera ytterligare och knyta samma till mitt resultat hur de stigmatiserade förhåller sig till de som stigmatiserar genom att förklara de arbetshandikappade erfarenheter och berättelser om hur det är i den reguljära arbetsmarknaden. Goffman belyser nyckelbegrepp som handlar om en samling negativa attityder och uppfattningar som leder till att allmänheten känner rädsla, avståndstagande samt undviker och diskriminerar exempelvis personer med funktionshinder, man uppträder därför med ett dåligt bemötande mot dessa individer. Stigma leder till att andra personer undviker att leva, umgås, arbeta med och anställa de stigmatiserade personerna.
Dessa individer kommer även att ta till sig de allmänna attityderna vilket exempelvis kan leda till att de får en låg självkänsla, undviker sociala kontakter och upplever skamkänslor, på grund av sitt avvikande beteende Goffman (1972). Därmed med hjälp av Goffmans teori kan jag förstå ytterligare förhållandet mellan stigmatiserade och den etablerade gruppen, Goffman menar att samspelet mellan bemötandet och attityder visar att grunden handlar om vilket bemötande man får av sina medmänniskor och vilka attityder som finns i omgivningen. Eftersom jag inte kan göra observation under en intervju, får jag endast det perspektivet som respondenterna berättar under telefonintervjun. Därmed i en kvalitativ studie kan jag vidareutveckla frågorna för att den intervjuade kan få vidareutveckla sina egna frågor och svar om hen behöver. Jag har därmed möjligheten att tolka, förtydliga, klargöra och försöka förstå innebörden av deras erfarenheter och berättelser utifrån Goffmans gransknings av stigmateorin.
4 Metodologiska utgångspunkter
4.1 Metodval och urval
Jag har valt att utföra en kvalitativ studie, i form av intervjuer. Att välja ett kvalitativt angreppssätt är relevant för att uppnå uppsatsens syfte, eftersom jag vill ta del av individens egna upplevelser och erfarenheter. Valet av intervju beror på att jag vill undersöka och få en bättre förståelse för hur det är för individer med funktionshinder och deras erfarenheter av arbetsmarknaden när det kommer till att söka ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Jag vill även undersöka och analysera de upplevda framgångsfaktorer samt hinder, för individer med funktionsnedsättning som arbetar på Samhall. I en kvalitativ intervju kan man ställa vidare frågor och den intervjuade kan vidareutveckla sina egna frågor och svar under intervjun. Den kvalitativa hermeneutiska går ut på att förstå den intervjuades situation och erfarenheter, samt hur han eller hon tänker och känner, med andra ord att undersöka hens föreställningsvärld (Trost, 2005, 23). Målgruppen som jag undersöker är anställda på Samhall, som har någon form av funktionshinder. Samhall är en bred organisation som har en blandning av grupper och individer med funktionshinder, därför går det inte att välja en specifik målgrupp med funktionshinder. Detta leder i sin tur till att målgruppen som jag undersöker är anställda på Samhall som har klassificerats med någon form av funktionshinder eller flera.
Jag har blivit hänvisad av Samhalls organisation till att lägga upp en annons på Samhalls hemsida på Facebook, vilket resulterade till att jag varken kunde påverka valen av kön, ålder eller vilka som skulle ställa upp för en intervju. Via Samhalls hemsida på Facebook, blev jag kontaktad av olika individer som betonade att de var intresserade av att medverka och bidra med sina upplevelser och erfarenheter av arbetsmarknaden. Jag kunde välja kandidater utifrån de anställda som själva valt att ställa upp på intervju. Trots deras varierande funktionshinder har gruppen en gemensam erfarenhet av att ha ett arbetshandikapp.
Intervjupersonerna som jag fick tag på, är bosatta i olika städer i Sverige. De har allt från psykisk och intellektuell funktionsnedsättning, fysiska funktionshinder adderat med flertal diagnoser som reumatism, skolios, tarmsjukdom, adhd, asperger, gaad, utbrändhet, mental stress, ont i leder och muskler och långtidssjukskrivning. Intervjupersonerna har varierande typer av anställningar på Samhall. Vissa jobbar heltid, medan andra jobbar deltid. De har olika arbetsuppgifter men de flesta som intervjuades arbetade inom städ på Samhall, andra hade jobbat inom industri-, hotell- och restaurangbranschen. Exempel på arbetsuppgifter som individerna i min målgrupp hade, var bland annat att städa i olika stora företag som Ikea, Arbetsförmedlingen, dela ut post, frakta och flytta gods, snickra, pyssla, renovera möbler, sortera böcker på bibliotek, spela instrument, packa hygienartiklar, plantera, jobba på olika industrier med att packa in gods till olika företag.
Åldrarna på individerna som intervjuades varierade mellan 25 till 57 år, där bland dessa befann sig fyra kvinnor och tre män. Arbete som de har haft innan Samhall, varierade mellan dem, där en del har fått arbete på Samhall från 6 månaders till 1 års arbetslöshet medan andra har genomgått rehabilitering och dagverksamheter i drygt 6 år innan de fick sin anställning på Samhall. De flesta av dem som jag har fått intervjua har blivit erbjudna anställning med lönebidrag, där tre av dem hade tackat JA för att gå på en övergång och tänker prova i ett år för att se hur det fungerar. Utbildningsnivå varierade, en av intervjupersonerna hade utländska betyg och läst SFI, andra har grundskoleutbildning, gymnasiebetyg och en var förskolelärare som även läste olika språk på universitet.
4.2 Tillvägagångssätten och genomförandet av intervjuerna
Det var sju intervjuer som genomfördes under tidsspannet av en vecka. Urvalet av intervjupersonerna utgick från bekvämlighetsurval eftersom det är en stor grupp med olika variationer av funktionshinder. Därför tillgångenen att utföra ett snöbollsurval är inte möjligt, målet var att finna personer som stämmer in med begreppet funktionshinder och som är villiga och beredda att bidra med deras erfarenheter och berättelser av arbetsmarknaden. Valet av intervjuerna som användes var semistrukturerade intervjuer.
Semistrukturerade intervjuer har förutbestämda teman med tilläggsfrågor. I samband med tilläggsfrågorna och följdfrågorna ändrades ordningen på frågorna och dessutom förekom det följdfrågor som inte var planerade i intervjuguiden (Bryman, 2011). Valet av semistrukturerad tema grundar sig i att jag har frågor som berör mina frågeställningar och syfte, frågor som jag har formulerat och delat upp i teman. Dessa frågor besvaras via att individer med funktionshinder får möjligheten att bredda ut sina svar genom sina erfarenheter, tolkningar och berättelser av arbetsmarknaden.
För att besvara syftet och frågeställningarna utformades en intervjuguide med olika teman (Se bilaga 2). Intervjuguiden började med bakgrundsfrågor som ålder, stad och kön som är till för att komma igång med intervjun. (Kvale & Brinkman, 2009). Efter bakgrundsfrågorna påbörjades “tema 1” som handlade om informanternas utbildningsbakgrund ”vad de har för utbildning”, “hur det har påverkat dem och jobbsökandet i den reguljära arbetsmarknaden”. Efter “tema 1” gick intervjuerna in på
“tema 2”, som innehöll frågor om individernas funktionshinder. Exempelvis: Hur funktionshindret har påverkat individen. Hur arbetsmarknaden ser ut för de som har ett
funktionshinder och om de har upplevt diskriminering, på arbetsmarknaden på grund av deras funktionshinder.
Tema 3 innehöll allmänna frågor om Samhall som exempelvis hur lång tid individerna var arbetslösa, innan de fick en anställning på Samhall, trevnaden på Samhall, nackdelar och fördelar med Samhall, hur ofta de sökte jobb utanför Samhall, hur mycket de arbetade och om arbetsuppgifterna var anpassade till deras arbetsförmåga.
På Tema 4 efterfrågades det om vilka faktorer som informanterna upplevde som viktigast, för att lyckas med en övergång från Samhall till en vidare anställning på den reguljära arbetsmarknaden, utifrån sina egna perspektiv. Dessutom vilka eventuella faktorer som upplevdes som ett hinder på den reguljära arbetsmarknaden.
Avslutningsvis sammanfattade jag intervjun, där informanten fick en möjlighet för att lägga till något vid önskemål. Därmed sammanfattade jag intervjun genom att gå igenom frågorna, varpå informanterna fick möjlighet att reda ut eventuella missförstånd eller klargöra viktiga frågor. Informanterna gavs även möjligheten till att be om att utesluta svar som han eller hon inte ville skulle användas till studien. Slutligen tackade jag informanterna för deras deltagandet och för att han eller hon ville dela med sig av sina värdefulla erfarenheter och upplevelser.
Under “Tabell 1” presenteras en översikt över ålder, kön, antal år på Samhall, antalet övergångar från Samhall och antalet återanställningar på Samhall efter en övergång.
Tabell 1
Namn Ålder Kön År på
Samhall
Övergång från Samhall
Åter på Samhall
Informant Alice
26 år Kvinna 1 år Nej -
Informant Benjamin
50 år Man 6 år Nej -
Informant Carolin
25 år Kvinna 5 år Ja Ja
Informant Derek
31 år Man 4 år Nej -
Informant Elise
57 år Kvinna 13 år Ja Ja
Informant Felicia
46 år Kvinna 7 år Ja Ja
Informant George
34 år Man 2 år Ja Ja
4.3 Kodning och tolkning
Kvale & Brinkman (2009) nämner i sin bok ”den kvalitativa forskningsintervjun”, om hur olika intervjuer kan se ut på olika sätt. Hur ett manus och hjälpmedel till intervjustudier kan konstitueras. Författarna introducerar att vid konstruktionen av intervjuguiden, bör man i förtid planera om frågorna till intervjuguiden skall vara strukturerad eller semistrukturerad samt om intervjun skall innehålla en låg grad av standardisering. Till min intervju, har jag fokuserat på att frågorna ställs utifrån de svaren som framförs av den intervjuade personen. Detta är en viktig del på en intervju, för att uppnå den önskade kunskapen enligt Kvale & Brinkman. Jag kommer också att försöka hålla en låg grad av strukturering vid intervjun, för att den intervjuade personen ska få en större utrymme att svara med egna tankar och ord (ibid, s.31–33).
Författarna redogör om hur man ställer intervjufrågorna ”varför” och ”vad” utifrån forskningssyfte och ämne. Dessa frågor behöver ställas innan frågan ”hur” kan ställas på ett meningsfullt sätt (Kvale & Brinkman, 2009, s.148). Författarna betonar att intervjuerna kan gå längre än att kartlägga personens upplevelser och information. Att det är viktigt med att vara kritisk och försöka komma bakom individens självrepresentation, för att kunna granska de personliga antaganden som kommer i deras uttalanden samt allmänna ideologiska föreställningar. Författarna beskriver även om hur man kan följa upp personens svar och söker ny information och nya infallsvinklar som kan vara intressanta för ämnet (Kvale & Brinkman, 2009, s.148). För att hålla sig kritiskt är det viktigt att tänka om deltagare är helt sanningsenlig och det enda forskare att veta är att genom att jämföra med andra källor så som andra deltag i forskningen. Dock är det svårt när intervjun behandlar känslor och egna erfarenhet hos respondenterna (Kvale &
Brinkman). Personer som intervjuas kan uppleva och ha olika åsikter och erfarenheter av en situation. Därför är det viktigt att intervjupersonen frågar sig själv om hur hög yttrandet och trovärdigheten. Det är även viktigt för forskaren att undvika att dra slutsatser från en intervju, utan kolla av med andra intervjuer för att hitta ett mönster, vilket stärker studiens trovärdighet (Kvale & Brinkman).
Informanterna till min studie, har fått möjligheten att själva välja hur intervjuerna genomförs, antingen i form av personlig intervju eller via telefon för att informanterna skulle känna sig trygga i situationen under intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2009).
Informanterna valde att utföra intervjuerna via telefon. Sedan bestämdes tiden och datumen där intervjuerna skulle genomföras. Telefon-intervjuer varade i snitt från 50 minuter till 1,5 timma. Jag informerade om att samtalet kommer att spelas in och
