39
6.1 Slutsats
Undersökningen och de slutsatser jag kommer att dra är inte generaliserbara då observationerna och intervjuerna utförts under så kort tid och i en så pass lite grupp individer. Det bör också påpekas att när jag besökte klasserna och gjorde intervjuer med såväl elever som lärare hade de endast haft sina takprojektorer i två veckor, vilket kanske inte ger rättvisa åt frågan om hur lärarna ser på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning, då de i brist av tid och erfarenhet inte hunnit utforska det ordentligt. Däremot har alla de intervjuade en viss vana vid datorbaserad undervisning då de har haft tillgång till multimediavagn och/eller varit i projektet Skriva sig till
läsning, som även det är ett digitalt projekt.
I min undersökning har jag arbetat utifrån de här frågeställningarna: Hur ser lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns genom att de fått en takprojektor? Och hur ser de på lärandet med den digitala tekniken? Hur använder de projektorn i undervisningen? Samt, hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektor?
Lärarna som jag intervjuat och observerat ser stora möjligheter till datorbaserad undervisning nu när de fått takprojektorer. Alla tre utforskar fortfarande de möjligheter som finns och provar sig fram för att hitta metoder som passar dem. De utgår från den vanliga undervisningen och ser takprojektorn som ett komplement. Även den lärare som inte har takprojektor ser nya möjligheter med projektet.
Alla i studien ser lärandet med digital teknik som lustfyllt, visuellt och varierande. Det är något som fångar elevernas intresse. Arbetssättet är måluppfyllande så till vida att det motiverar eleverna och stimulerar med variation. Frågan är då om det för elevernas del handlar om nyhetens behag? Eleverna jag intervjuat är positiva till
datorbaserat arbete och vill gärna prova mer på egen hand. Om det för eleverna handlar om nyhetens behag är svårt att avgöra eftersom de har haft den under en så kort tid. Det hade varit mycket intressant att följa upp utvecklingen av det datorbaserade arbetet för eleverna.
Resultaten av studien visar att lärarnas sätt att använda takprojektorn i stort sätt stämmer väl överens med hur man enligt forskningen använder IT. Främst används IT till att skriva dokument, söka information eller till att kommunicera enligt Gunilla Jedeskog (2002). När det gäller att söka information skiljer sig dock min studie från
40
forskningen så till vida att deltagarna i min studie inte använde IT till att söka information i någon större utsträckning.
En möjlig utveckling av projektet Världen i klassrummet skulle kunna vara att utarbeta kunskapsfrågan i den datorbaserade undervisningen med läroplanen som stöd för att tydliggöra skillnaden på information och kunskap. Gustavsson (2002) menar att vi måste ta informationen till oss och förstå materialet för att göra den till kunskap. I forskningsrapporten Lärkraft- om forskning kring datorstött lärande (KK-stiftelsen 2002) tar man upp att det finns möjligheter till nya undervisningsformer med den nya tekniken men att det krävs att man går utanför de invanda mönstren för undervisning i skolan. Lärarna i projektet har den tekniska kunskapen för att kunna arbeta med
datorbaseratlärande genom PIM . Jag tror dessutom att projektet Världen i klassrummet skulle kunna ge eleverna så mycket mer, om fortbilningen i projektet hade bestått av att ge lärarna en generell mediekompetens och medievetenhet genom mediepedagogik. Lärarna i projektet hade eventuellt kunna känna sig mer trygga i att tillsammans med eleverna utforska internet och hantera den internetbaserade informationen då det handlar om att tolka, förstå och sovra bland mängden data. Både IT-pedagogen och en av
lärarna tar upp sin oro inför elevernas hanterande av källor på nätet och är osäkra på hur de själva ska förmedla det. Enochsson (2007) bekräftar deras oro och anser att det är lärarens ansvar att lära ut en förmåga att hantera informationsflödet på internet.
6.2 Avslutande ord
Mitt syfte med arbetet var att undersöka hur fyra lärare samt en IT-pedagog tänker kring de möjligheter som ges genom projektet Världen i klassrummet. Samt att undersöka hur eleverna upplever lektionerna med takprojektorn. Jag var också nyfiken på hur
lärandesituationer med denna digitala resurs kan se ut samt hur forskare ser på IT- utvecklingen i skolan.
Det som förvånade mig mest i forskningen var att den kritik som framfördes för tio år sedan fortfarande är aktuell. Det vill säga att kunskapsfrågan går förlorad och formen tar överhand. Då som nu efterlyses ett reflekterande och problematiserande arbetsätt i det datorbaserade lärandet. Nu i efterhand hade det varit intressant att göra en jämförelse med exempelvis föregångaren Framtidens klassrum för att se om även deras arbetssätt stämmer överens med forskningen om IT-utvecklingen i skolan.
41
Det jag kommer att ta med mig i min framtida yrkesroll från min undersökning är slutsatsen att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till
reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT. Jag anser det ytterst relevant att kunskapsfrågan lyfts i all undervisning. Formen får inte ta över innehållet i jakten på ett lustfyllt lärande. I dagens samhälle är det viktigt att kunna kritiskt granska och ta ställning till all information som bjuds. En del av vårt uppdrag som lärare är att utbilda unga medborgare som ska fungera och göra sina röster hörda i samhället. Med detta vill jag säga att jag har insett vikten av lärarens roll i ett
datorbaserat lärande för att skapa en medievetenhet hos barn och ungdomar som de behöver i sitt utforskande av den mediala världen.
42