Undersökningen visar att lärarna ser många möjligheter med projektet. Framförallt handlar dessa om att skapa variation i undervisningen och att skapa ett lustfyllt lärande.
Lust att lära är enligt IT-pedagogen hela projektets syfte och uppfyller ett av de
viktigaste målen i kommunens barn- och utbildningsplan. Maria och Katrin ser
tillgängligheten som mycket positiv och tycker att takprojektorn underlättar när de vill skapa en varierad undervisning Det är enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2008) lärarens uppgift att skapa en varierad undervisning och ett av strävansmålen i läroplanen är att eleven utvecklar lust att lära. Ett par av de intervjuade lärarna anser att
undervisningen med takprojektorn lättare fångar elevernas uppmärksamhet och underlättar deras eget arbete.
IT-pedagogen talar om digitala lärresurser som ett användbart redskap för eleven och enligt Myndigheten för Skolutveckling (2007) är digitala lärresurser en form av IT- baserat läromedel där eleven är aktiv och kan interagera. Lärarna i intervjuerna nämnde ingenting om detta vilket kan bero på att de endast haft sina takprojektorer installerade i två veckor vid intervjuerna och inte har hunnit ta del av allt som finns att tillgå.
Däremot har Maria genomfört en undersökning bland sina elever om vad de vill göra med takprojektorn, och bland annat var ett förslag att göra en photostory, vilket de också ska få prova på. Hon tänker sig också att gemensamt ha genomgång av vissa program och att eleverna ska lära sig skriva mejl.
Ur ett mediepedagogiskt perspektiv menar man att medier kan användas
ämnesövergripande eftersom det har en plats i alla ämnen, Olson & Boreson (2004) Samtliga lärare är också eniga om att projektorn kan användas i alla ämnen och en av dem säger att hon ser datorbaserad undervisning som ett komplement. Här bekräftas att ett av IT-pedagogens mål som var att IKT skulle vara naturlig del i den dagliga
36
undervisningen, kan bli möjlig. Det uttrycks också bland de intervjuade lärarna att möjligheterna till datorbaserad undervisning är obegränsade.
Såväl IT-pedagogen som den manliga läraren säger sig känna oro över såväl lärares som elevers bristande kunskaper i källkritik. Angående källkritik så uttrycks det bland annat av forskare ett behov av en fjärde baskunskap (Enochsson 2007) jämte läsa, skriva och räkna, för att kunna hantera det enorma informationsflödet som vi dagligen utsätts för. Detta styrks av styrdokumenten när det står i läroplanen (Lpo94) att eleverna ska kunna orientera sig och hämta kunskap i ett stort medialt flöde och för detta krävs en kritisk förmåga. Även i kursplanerna för svenska (Skolverket 2008) betonar man vikten av att inhämta information och att kritiskt granska och värdera källor.
5.1.2 Hur ser de på lärandet med den digitala tekniken?
Lärarnas tankar kring lärandet med den digitala tekniken framgår inte tydligt mer än att de säger sig se en fascination hos eleverna gällande ny teknik och att denna fängslar dem. De menar också att datorbaserat lärande är ett verktyg som gör lärandet mer lustfyllt. Lärarna talar också om ett tydligt och mer konkret arbetssätt och syftar
framförallt på det visuella som media förmedlar. Återigen knyter jag an till Gustavsson (2002) som menar att tyngdpunkten i lärandet ska ligga på förståelse och sammanhang för att skapa motivation. Även Egidius (1999) ser en problematik i detta och menar att lustfyllt är grunden men leder inte till förståelse om det inte problematiseras, det är problemlösning som generar kunskap.
IT-pedagogen har en farhåga som handlar om att den datorbaserade undervisningen kan bli alltför lärarstyrd. Men han säger också att han tror att de lärare som redan arbetar elevaktivt kommer att fortsätta göra det även med takprojektorn. Han talar om att tangentbordet skickas runt bland eleverna, vilket jag inte direkt fick uppleva. Däremot när jag gjorde observationen i klass två var eleverna i högsta grad delaktiga i skrivandet av den gemensamma texten. Dessutom berättade eleverna i klass fyra att musen ibland gick runt bland eleverna när de hade matematik. Den forskning jag tagit del av och redogör för i litteraturdelen vittnar om vikten av ett pedagogiskt stöd vid ett elevaktivt datorbaserat lärande. Kritikern Healy (1999) vänder sig mot att datorbaserat lärande anses vara motivationshöjande, då hon ställer sig frågande hur mätbar
motivation är. Healy anser att elever måsta vara aktiva och ha en inre motivation för att et lärande ska ske. I forskningsrapporten Lärkraft- om forskning kring datorstött
37
lärande (KK- stiftelsen 2002) refereras Donald Norman som menar att upplevelsen inte
får ersätta lärandet och han menar att vi får inte glömma att reflektera över det vi upplever.
5.2 Hur använder de projektorn i undervisningen?
Av den undervisning jag tagit del av och i de intervjuer jag gjort framgår det att de lärarna som ingår i studien undervisar på samma sätt som tidigare och använder projektorn som ett redskap i den ordinarie kunskapsförmedlingen. IT-pedagogen Thomas säger sig se både traditionella och icketraditionella undervisningsexempel på den gemensamma wikin och menar att lärarna nu har verktyget att använda som de vill. Huvudsaken är att de kan skapa en varierad undervisning vilket också lärarna i studien understryker. Eftersom dessa lärare inte haft sina projektorer så länge tycks det som att de provar sig fram. Lärarna i studien går försiktigt fram och börjar i det som eleverna känner igen sig i och de fascineras då av den nya förpackningen som informationen levereras i. Risken är att innehållet får stå tillbaka för formen och att man förmedlar kunskap på ett sätt där all kunskap och information kommer utifrån, utan eftertanke eller reflektion (Svedberg 2003). Informationen blir därmed statisk och ingenting man
problematiserar (Gustavsson 2002). Man använder takprojektorn till diktering, kartläsning, tabellräkning eller för att se på film eller tv-program. När de ser film använder de sig oftast av strömmande media och ser en klar fördel med det jämfört med att beställa film med post från AV-centralen som de tidigare fick göra. Film är en del av
det vidgade textbegreppet som enligt skolverket (2008 mål i svenska) ska behandlas
som en skriven text. Även Olson & Boreson (2004) talar om film som förmedlare av ett innehåll som ska tolkas, förstås och upplevas. De yngre eleverna använder sig av den digitala tekniken till dikteringar och gemensam skrivning av olika texter. Lärarna ser fördelarna med att enkelt kunna flytta runt text och göra korrigeringar tillsammans med barnen när de skapar gemensamma texter.
Till skillnad från den forskning jag tagit del av (KK-stiftelsen 2002) där Jedeskog med flera påvisar att den största delen av datoranvändningen går till att söka information, används mycket lite av tiden för min målgrupp till att söka information enligt min undersökning. Lärarna säger i intervjuerna att de själva söker material på internet och eleverna ger uttryck för en önskan att kolla på saker på egen hand. Att eleverna inte söker på egen hand kan bero på en rädsla hos lärarna för deras okunskap i källkritik och
38
hanteringen av det enorma informationsflödet på internet. Thomas Koppfeldt (Olson & Boreson 2004) skriver om hur en medievetenhet får oss att förstå och tolka den form som informationen bär. Om vi förstår budskapet i medieflödet kan vi lättare hantera källor och information som vi tar del av.
5.3 Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektor?
Även de elever som jag intervjuat ser datorbaserat lärande som något att inhämta
information från. De berättar att de tittar på film och skriver med hjälp av takprojektorn. Med tanke på det vidgade textbegreppet finns här outnyttjade möjligheter till samtal och tolkning. Det bör enligt Lpo94 finnas i åtanke vid olika sorters textarbete (Skolverket, 2008). Eleverna får också träna matematik och titta på kartor eller söka annan
information. Det visar sig att eleverna inte är speciellt aktiva i själva användandet av datorn. Däremot är arbetssättet elevaktivt så tillvida att eleverna är delaktiga i vad som exempelvis ska skrivas i texten eller i de diskussioner som uppstår. Likaså är eleverna aktiva i samtalet om nyheterna efter inslaget.
Många av de elever jag intervjuade var nyfikna på att själv prova att använda
projektorn. Men har ännu inte gjort det i någon större utsträckning, här kan eventuellt de
digitala lärresurserna som Thomas pratade om att bli aktuella i framtiden.
Något som tydligt framgick vid intervjuerna var att den största fördelen med en takprojektor för både elever och lärare var att den datorbaserade undervisningen nu kan ske i helklass. Detta underlättar arbetet och stärker gemenskapen. Flera studier i
forskningsrapporterna, bland annat i de från Storbritannien (Myndigheten för skolutveckling 2006) påvisar just att samarbetet mellan elever hade stärkts.