Studien visar att EU, utifrån de tre aspekter som undersökts, har auktoritativ rätt att agera mot medlemsstater som avviker från unionens bestämmelser. Den kritik som framförts och de mekanismer som använts av EU är i den utsträckning de har befogenheter till, de har gjort allt de har rätt till att göra i de undersökta fallen. Med medlemskapet kommer en skyldighet för medlemsstaterna att lyda EU-institutionernas rekommendationer. Trots detta har den
oroväckande utvecklingen fortskridit i länderna under den tioårsperiod som materialet redogör för. Det gör att det går att ifrågasätta om EU har tillräckligt med medel för att hantera
problemet där medlemsstaterna går ifrån unionens stadgar och värderingar. Detta då studien visar att EU:s institutioner har använt samtliga mekanismer de har till sitt förfogande, men en demokratisk tillbakagång ännu sker i EU-medlemsstater. Denna tes styrks även av att EU under 2020 försökt etablera en ny mekanism som behandlar de omständigheter som beskrivits i studien. Som studien konstaterat har EU som en internationell organisation auktoritativ rätt att hantera medlemsstaters olydnad, men det går att diskutera deras auktoritativa
handlingsförmåga. Det ligger inom deras formella befogenhet att agera, men de har inte tillräckligt starka medel för att förändra situationen. EU har alltså auktoritet men inte tillräckligt starka medel för att använda dem rent praktiskt. Ett annat sätt att se på saken är diskussionen kring medlemsstaternas syn på EU:s auktoritet. Kan den fortsatta utvecklingen av demokratisk tillbakagång bero på att medlemsstaterna upplever att de inte behöver lyda EU:s rekommendationer? Att EU:s auktoritet inte är något de behöver ta hänsyn till och agera på? Denna studie besvarar inte om någon av dessa synsätt stämmer överens med verkligheten, men är en reflektion som kan göras utifrån undersökningen och det faktum att EU har agerat men utvecklingen har fortgått i länderna.
Som konstaterats i studiens resultat och analys syns det att EU under processerna som de inlett mot Ungern och Polen haft en tro på att medlemsstaterna ska anpassa sig efter deras uppmaningar. Här väcks ännu en fråga kring EU:s mekanismer - är de för godtrogna? EU verkar genomgående ha en form av tillit till Ungern och Polen och att dessa länder självmant ska rätta sig efter de bestämmelser som finns inom unionen. Det verkar generellt som att utformningen och användandet av mekanismerna bygger på samma tillit. Det som är intressant är varför detta är fallet. Ett sätt att se på saken är att tilliten till medlemsstaterna redan vid etablerandet av mekanismerna var en central aspekt och EU hade förtroende för att samtliga medlemsstater ville respektera EU:s gemensamma värden. De formella
mekanismerna som använts i dessa situationer, då medlemsstater inte längre vill respektera EU:s grundläggande värderingar, kanske således inte är tillräckligt verkningsfulla för att hantera dessa stater.
Som konstaterats tidigare har EU:s institutioner agerat olika i fallen Ungern och Polen, särskilt i den aspekt att EU inte använt de formella mekanismerna mot Ungern i samma utsträckning som mot Polen. En reflektion kring detta är att agerandet skulle kunna bero på att EU ändrat sitt förhållningssätt gentemot medlemsstater som bryter mot deras värderingar. Tidigare har EU inte ingripit i särskild stor omfattning i Ungern, medan de i Polen relativt hastigt ingripit efter att rättsstatsprincipen började urholkas med partiet Lag och rättvisas tillträde till makten. En orsak till detta skulle möjligen kunna vara att EU ansåg att deras hantering av situationen i Ungern inte varit tillräcklig effektiv för att hantera problemet. Detta skulle kunna vara en förklaring till EU:s mer omfattande agerande i Polens fall, som år 2015 påbörjade en liknande utveckling som Ungern. Det finns dock inget i studiens material och undersökning som stödjer denna hypotes.
En intressant i detalj i diskussionen kring relationen mellan EU och medlemsstaternas
suveränitet är aspekten av att medlemsstater har möjligheten att utträda ur organisationen och på så sätt återta en del av sin suveränitet. Ur studiens teoretiska perspektiv innebar denna möjlighet att medlemsstaternas suveränitet alltid låg kvar hos staten, oavsett ett medlemskap i en internationell organisation, vilket gör relationen mellan staterna och organisationen
komplicerad. I de undersökta fallen har dock varken Ungern eller Polen lämnat EU. Det skulle utifrån den ovan angivna föreställningen då gå att argumentera för att Ungern och Polen ännu tillåter EU bruka en del av deras suveräna makt som de i enlighet med deras suveränitet överlåtit. EU skulle i enlighet med detta påstående därav fortfarande ha rätten att agera gentemot medlemsstater så länge de är medlemmar i unionen, utan att det sker en konflikt eller att relationen blir komplicerad. Hur man ser på detta beror på ur vilket
perspektiv man studerar internationella organisationer och medlemsstaternas relation. Studien har presenterat flera av dessa, utan att kunna dra en generell slutsats om relationens spelregler. EU:s agerande och motiveringar beskriver dessutom inte suveränitetsaspekten uttryckligen, vilket skapar svårigheter att studera specifikt EU:s tolkning av relationen till
7 Referenser
LitteraturÁgh, Attila (2015) De-Europeanization and de-Democratization trends in ECE: From the
potemkin democracy to the elected autocracy in Hungary. Journal of Comparative Politics.
Volume 8; issue 2. s. 4-26. Tillgänglig på: http://www.jofcp.org/assets/jcp/JCP-July-2015.pdf Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss.17–31. Bernitz, U., & Kjellgren, A. (2018). Introduktion till EU (Sjätte upplagan. ed.). Stockholm: Norstedts juridik
Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012) Innehållsanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s.49–90
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018) Innehållsanalys. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 49-89
Bryman, Alan (2016). Social research methods. Fifth edition Oxford: Oxford University Press David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dingwerth, Klaus, Schmidtke, Henning & Weise, Tobias (2019) The rise of democratic
legitimation: why international organizations speak the language of democracy. Volume: 26
issue: 3, s: 714-741. Article first published online: October 30, 2019; Issue published: September 1, 2020.
Tillgänglig på: https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177%2F1354066119882488
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud, Lena (2017).
Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters
Kluwer.
Featherstone, Kevin, & Radaelli, Claudio M. (2003). The Politics of Europeanization.
Oxford: Oxford University Press, Incorporated. Tillgänglig på: https://ebookcentral-proquest- com.db.ub.oru.se/lib/universitetsbiblioteket-ebooks/detail.action?pq-
Grosse, Tomasz Grzegorz (2016) Sovereignty in the European Union: A Critical Appraisal. The Polish Quarterly of International Affairs; Warsaw. Volume. 25, Issue 3, s. 106-IV Tillgänglig på: https://www-proquest-
com.db.ub.oru.se/docview/1860269375/abstract/4E3B0F5FBBDA4611PQ/1?accountid=8028 Hooghe, Liesbet & Marks, Gary (2014) Delegation and pooling in international organizations. Rev Int Organ 10, 305–328 (2015). https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s11558-014-9194-4 Keleman, R. Daniel & Blauberger, Michael (2017) Introducing the debate: European Union
safeguards against member states’ democratic backsliding. Journal of European Public
Policy. 24:3, 317-320, DOI: 10.1080/13501763.2016.1229356. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1080/13501763.2016.1229356
Lake, David A. (2010) Rightful rules: authority, order, and the foundations of global governance. International Studies Quarterly, 54, 587–613. Tillgänglig på:
https://doi.org/10.1111/j.1468-2478.2010.00601.x
Laffan, Brigid & Mazey, Sonia (2005) I: Jeremy Richardson (red). European union: Power
and policy-making (3. ed.. ed.). (2005). Routledge. ss. 31-54
Lenschow, Andrea (2005) I: Jeremy Richardson (red). European union: Power and policy-
making (3.ed.. ed.). (2005). Routledge. ss. 55–72
Lundman, Berit & Graneheim Hällgren, Ulla (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund- Nielsen, Birgitta & Granskär, Monica (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur, s. 219–234
Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Müller, Jan-Werner (2015) Should the EU Protect Democracy and the Rule of Law inside
Member States? European Law Journal, Vol. 21, pp. 141–160. Tillgänglig på:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/eulj.12124
Nicola, G. Fernanda (2018) Another view of the cathedral: What does the rule of law crisis
tell us about democratizing the EU? Maastricht Journal of European and Comparative Law.
Vol. 25(2) s. 133–138. Tillgänglig på: https://journals-sagepub- com.db.ub.oru.se/doi/pdf/10.1177/1023263X18786382
Pettersson, Bo (2017). Perspektiv på östutvidgningen: EU:s triumf eller fröet till dess
undergång? I Engelbrekt, Michalski & Oxelheim (red.) Tilliten i EU vid ett vägskäl. Santérus
Pevehouse, Jon C, (2002). Democracy from the Outside-In? International Organizations and Democratization. International Organization 56 (3): s. 515-549. Tillgänglig på: https://www- jstor-org.db.ub.oru.se/stable/3078587?seq=3#metadata_info_tab_contents
Pevehouse, Jon C. & Rusett, Bruce (2006) Democratic International Governmental
Organizations Promote Peace. International Organization 2006 Vol. 60, No. 4: ss. 969-1000
Tillgänglig på: https://www-jstor-
org.db.ub.oru.se/stable/pdf/3877853.pdf?refreqid=excelsior%3Af68a4207ada6a751c4d31294 ea99d3d8
Sarooshi, Dan (2007) International Organizations and their Exercise of Sovereign Powers. Oxford: Oxford University Press. Tillgänglig på: https://oxford-universitypressscholarship- com.db.ub.oru.se/view/10.1093/acprof:oso/9780199225774.001.0001/acprof-
9780199225774
Sedelmeier, Ulrich (2013) Anchoring Democracy from Above? The European Union and
Democratic Backsliding in Hungary and Romania after Accession. Journal of common
market studies, Volume 52. Number 1, s: 105-121. Tillgänglig på:
https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/full/10.1111/jcms.12082
Skinner, Quentin & Kalmo, Hent (2010) Introduction: a concept in fragments. I Kalmo, Hent & Skinner, Quentin (red.) Sovereignty in fragments: the past, present and future of a
contested concept. Cambridge: Cambridge University Press, ss. 1-25. Tillgänglig på:
https://www.cambridge.org/core/books/sovereignty-in- fragments/A64D264A3ED98D8957091677EDC71161
Tallberg, Jonas (2020). EU:s politiska system (Sjunde upplagan. ed.). Lund: Studentlitteratur Troper, Michel (2010) The survival of sovereignty. I Kalmo, Hent & Skinner, Quentin (red.) Sovereignty in fragments: the past, present and future of a contested concept. Cambridge: Cambridge University Press, ss. 132-150. Tillgänglig på:
https://www.cambridge.org/core/books/sovereignty-in- fragments/A64D264A3ED98D8957091677EDC71161
von Bogdandy, Armin (2012) Neither an International Organization nor a Nation State: The
EU as a Supranational Federation. I Jones, Erik, Menon, Anand & Weatherill, Stephen (red.) The Oxford Handbook of the European Union. Oxford University Press
Yeşilada, Wood, & Wood, David Michael. (2010). The emerging European Union (5.th ed.). Boston: Longman
Publikationer från EU
EU-kommissionen (2012) European Commission launches accelerated infringement
proceedings against Hungary over the independence of its central bank and data protection authorities as well as over measures affecting the judiciary (Pressmeddelande från EU-
kommissionen IP/12/24)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_12_24
EU-kommissionen (2012) Hungary: Commission continues accelerated infringement
procedure on independence of the data protection supervisor and measures affecting the judiciary and asks additional information on central bank’s independence. (Pressmeddelande
från EU-kommissionen IP/12/222)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_12_222
EU-kommissionen (2013) The European Commission reiterates its serious concerns over the
Fourth Amendment to the Constitution of Hungary (Pressmeddelande från EU-kommissionen
IP/13/327)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_13_327
EU-kommissionen (2014) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet -
En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen. https://eur-
lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:caa88841-aa1e-11e3-86f9- 01aa75ed71a1.0003.01/DOC_1&format=PDF [hämtat: 27/11-20]
EU-kommissionen (2016) Commission adopts Rule of Law Opinion on the situation in
Poland (Pressmeddelande från EU-kommissionen IP/16/2015)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_16_2015
EU-kommissionen (2017) EU-kommissionen agerar för att bevara rättsstatsprincipen i Polen (Pressmeddelande från EU-kommissionen IP/17/2161)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_17_2161
EU-kommissionen (2017) Rule of Law: European Commission acts to defend judicial
independence in Poland (Pressmeddelande från EU-kommissionen IP/17/5367)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_17_5367 EU-kommissionen (2018) Rättsstatsprincipen: Kommissionen inleder ett
överträdelseförfarande för att skydda Högsta domstolens oberoende i Polen
(Pressmeddelande från EU-kommissionen IP/18/4341)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_18_4341
EU-kommissionen (2018) Rule of Law: European Commission takes next step in infringement
EU-kommissionen IP/18/4987).
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_18_4987
EU-kommissionen (2018) Rule of Law: European Commission refers Poland to the European
Court of Justice to protect the independence of the Polish Supreme Court. (Pressmeddelande
från EU-kommissionen IP/18/5830)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_18_5830
EU-kommissionen (2019) Rule of Law: European Commission launches infringement
procedure to protect judges in Poland from political control
(Pressmeddelande från EU-kommissionen IP/19/1957)
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_19_1957
Europaparlamentet (2011) Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011 om Ungerns
reviderade författning (P7_TA(2011)0315)
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-7-2011-0315_SV.pdf
Europaparlamentet (2013) Grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern
P7_TA (2013)0315
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-7-2013-0315_SV.pdf
Europaparlamentet (2016) Europaparlamentets resolution av den 13 april 2016 om
situationen i Polen P8_TA(2016)0123
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2016-0123_SV.html
Europaparlamentet (2018) Europaparlamentets resolution av den 12 september 2018 om ett
förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden. (P8_TA (2018)0340)
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2018-0340_SV.html#top
Europaparlamentet (2019) Rule of law: MEPs met with Council Presidency before Hungary hearing 20191209IPR68616. Pressmeddelande från Europaparlamentet.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20191209IPR68616/rule-of-law-meps- met-with-council-presidency-before-hungary-hearing
Europaparlamentet (2020) Rule of law in Poland and Hungary has worsened
20200109IPR69907. Pressmeddelande från Europaparlamentet.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20200109IPR69907/rule-of-law-in- poland-and-hungary-has-worsened
Europaparlamentet (2020) Nya bindande regler som kopplar EU-utbetalningar till rättstatsvillkoret 20201211IPR93622. Pressmeddelande från Europaparlamentet.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20201211IPR93622/nya-bindande- regler-som-kopplar-eu-utbetalningar-till-rattstatsvillkoret
Fördraget om Europeiska unionen (konsoliderad version). Europeiska unionens officiella
tidning, C326/13, 26 oktober 2012
Avgöranden från EU-domstolen
Dom av den 6 november 2012, Europeiska kommissionen mot Ungern, Mål C-286/12, ECLI:EU:C:2012:687
http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=129324&pageIndex=0&doc lang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=20187439
Dom av den 24 juni 2019, Europeiska kommissionen mot Republiken Polen, Mål C-619/18, ECLI:EU:C:2019:531
http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=215341&mode=req&pageIndex=1 &dir=&occ=first&part=1&text=&doclang=SV&cid=20186899
Dom av den 5 november 2019, Europeiska kommissionen mot Republiken Polen, Mål C-192/18, ECLI:EU:C:2019:924
http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=219725&mode=req&pageIndex=1 &dir=&occ=first&part=1&text=&doclang=SV&cid=20186729
Domstolens beslut av den 8 april 2020, Europeiska kommissionen mot Republiken Polen, Mål C-791/19 R, ECLI:EU:C:2020:277
http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=225141&pageIndex=0&doc lang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=20186213
Webbsidor
Eriksson, Hedvig (2019) Viktor Orbáns kontroversiella reformer i Ungern. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/viktor-orbans-kontroversiella-reformer-i-ungern [hämtat: 20/11-20]
EU-kommissionen (2019) Överträdelseförfarande. Europeiska kommissionen webbplats.
https://ec.europa.eu/info/law/law-making-process/applying-eu-law/infringement- procedure_sv [hämtat: 27/11-20]
Europaparlamentet (u.å.) Så fungerar plenarsammanträdet. Europaparlamentet.
https://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/organisation-and-rules/how-plenary- works [Hämtat: 26/12-20]
Europaparlamentet (2020) Rättsstatsprincipen: Ny mekanism ska skydda EU:s budget och värden. Europaparlamentet.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/eu-affairs/20201001STO88311/rattsstaten- ny-mekanism-ska-skydda-eu-s-budget-och-varden [Hämtat: 2/1-21]
Europeiska rådet (u.å.) Anslutningskriterier: Köpenhamnskriterierna. EUR-lex. https://eur- lex.europa.eu/summary/glossary/accession_criteria_copenhague.html?locale=sv
Freedom House (u.å.) Hungary. Freedom House.
https://freedomhouse.org/country/hungary/freedom-world/2020 [hämtat: 18/11-20] Freedom House (2019) Freedom in the World 2019. Freedom House.
https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb- compressed.pdf [hämtat: 18/11-20]
Haglund, Fredrik (2020) Inget EU-stöd till polska städer med hbtq-förbud. Europaportalen, 30 juli. https://www.europaportalen.se/2020/07/polska-stader-fick-nej-till-eu-stod-hbtq- forbud
Johnson, Thella (2016). EU-parlamentet kritiserar Polen i ny resolution. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/6410456?fbclid=IwAR3OTqTCPU45aad9PkpBp_9tuqgsFMDj zdfrwDHnYKgWIxSl2zTiCWhFjuI [hämtat: 26/12-20]
López, Natacha (2020) Domstol stoppar hbtq-fria zoner. SVT, 16 juli. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/domstol-stoppar-hbtq-fria-zoner
Utrikesdepartementet (2018b) Polen – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens
principer: situationen per den 30 juni 2018. Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/4a71bc/contentassets/8a4dc5e987104fe6bbe6783fe907dd77/polen- --manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2018.pdf
Utrikesdepartementet (2018a) Ungern - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens
principer: situationen per den 31 september 2018. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/4a6ecf/contentassets/e17fc15ebd5d42f8923c1630e54f0d09/ungern ---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2018.pdf