Undersökningen har visat att det tycks ge mest att studera de kvalitativa aspekterna av domarna. Klarspråkstestet fungerar bra för sitt ändamål, eftersom det belyser de delar av språket som handlar om just läsbarhet och kopplingen till klarspråk.
Något som dock inte undersöks lika enkelt med de metoder som har använts i denna uppsats är mottagaranpassningen, som är en av de viktigaste komponenterna av klarspråk. För det behövs någon annan metod som kan utröna hur domarna står sig när de läses av den tänkta mottagargruppen. Att t.ex. ha en fokusgrupp som läser och bedömer texterna8, hade av denna anledning kunnat vara ett bra tillägg till min undersökning och är något som skulle kunna användas i framtida forskning. Därutöver har inte heller den del som pågår ”bakom kulisserna” tagits med i undersökningen, d.v.s. hur klarspråksarbetet och domskrivningen på domstolarna går till och t.ex. vilka förutsättningar och hinder de anställda och skribenterna har i detta arbete. På den vägen skulle forskningen om språket i domar kunna fortsätta.
Litteratur
Appelgren, Madeleine, 2002: Begripligt eller obegripligt? En studie av
förvaltningsbeslut före och efter Klarspråkstestet. Examensarbete 10 hp,
språkkonsultprogrammet. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (18.12.2014) http://www.su.se/polopoly_fs/1.29546.1337872260!/madde.pdf Careborg, Kristina, 2010: Ett begripligt domsspråk, en möjlighet eller utopi?
Examensarbete 15 hp, pedagogik III. Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet. (18.12.2014) http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:355622/ FULLTEXT01.pdf
Klarspråk – för en vårdad, enkel och begriplig svenska, 2013. Folder från Språkrådet.
Stockholm. (18.12.2014) http://www.sprakochfolkminnen.se/download/ 18.1bc6136f1422723e4bf53fd/1398151025612/folder-klarsprak-2013.pdf
Klarspråk lönar sig. Klarspråksarbete i kommuner, landsting och statliga myndigheter, 2006. Ds 2006:10. Regeringskansliet. Stockholm. (18.12.2014)
http://www.kungalv.se/upload/Webbredakt%C3%B6rer/Klarspr%C3%A5k%20l% C3%B6nar%20sig/klarsprak_lonar_sig.pdf
Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997: Vägar genom texten: handbok i
brukstextanalys. Lund.
Jensen, Ulf, Rylander, Staffan & Lindblom, Per Henrik, 2006: Att skriva juridik.
Regler och råd. 4 uppl. Uppsala.
Lagerholm, Per, 2008: Stilistik. Lund. Lix-räknare. (18.12.2014) www.lix.se
Nord, Andreas, 2011: Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och
språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext. Institutionen för nordiska
språk, Uppsala universitet. (18.12.2014) http://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:578975/FULLTEXT01.pdf
Nyström Höög, Catharina, Söderlundh, Hedda & Sörlin, Marie, 2012: Myndigheterna
har ordet. Om kommunikation i skrift. Språkrådets skrifter 14. Stockholm. Ojnare-HD. Artikel i nättidning. Gotlands tidningar. Publicerad 2012-09-18.
(18.12.2014) http://www.helagotland.se/start/ojnare-hd-7946181.aspx
På väg mot ett bättre myndighetsspråk, 2001. Statskontorets rapport 2001:18.
Stockholm. (18.12.2014) http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/ 2001/200118.pdf
Sahlquist, Åsa, 1984: Språkballongen – En bok om offentlig svenska för byråkrater
och andra. Stockholm.
Språklag, 2009. SFS 2009:600. (18.12.2014)
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/
Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen, 2011. Rapporter
från Språkrådet 4. Stockholm. (18.12.2014) http://www.sprakochfolkminnen.se/
praktiken.pdf
Språk och struktur i domar och beslut, 1999. Domstolsverket. Stockholm.
Statsrådsberedningens PM 2011:1. Stockholm. (18.12.2014) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/97/75/9903a7c4.pdf Widenlöv, Miriam, 2012: Begripliga avgöranden – En undersökning av
begripligheten i sex kammarrättsdomar. Examensarbete 15 hp,
språkkonsultprogrammet. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (18.12.2014) http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:646888/
FULLTEXT01.pdf
Ökat förtroende för domstolarna – bilagedel B, språkrapporter m.m., 2008.
Betänkande från Förtroendeutredningen. SOU 2008:106. Stockholm. (18.12.2014) http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/67/31/f664d405.pdf
Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag, 2008. Betänkande från
Förtroendeutredningen. SOU 2008:106. Stockholm. (18.12.2014) http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/67/31/b9652d60.pdf
Bilagor
Bilaga 1: Frågor i Klarspråkstestet för domar
Tonen i domen
1. Benämns de agerande på ett tydligt och konsekvent sätt? 2. Framgår det tydligt vem som gör vad – är språket befolkat?
3. Har domen ett vardagsnära språk istället för ett omständligt och högtravande? Viktigt innehåll i domen
4. Innehåller domen det som läsarna behöver veta och som krävs enligt lag? 5. Är domslutet klart och entydigt formulerat?
6. Har viktig information som yrkanden och myndigheters avgöranden integrerats i texten i stället för att lämnas i bilagor?
7. Är de egentliga domskälen pedagogiskt presenterade under egen rubrik?
8. Lämnas relevant information om händelsen eller ärendet och vad vittnen, parter eller myndigheter skrivit och sagt?
9. Finns det förklaringar till varför inte all dokumentation återgetts? Dispositionen
10. Står det som läsaren är mest intresserad av tidigt i domen?
11. Är dispositionen tematisk när många yrkanden eller sakfrågor behandlas? 12. Används s.k. vävteknik i domskälen?
Läsarhjälp
14. Finns det en innehållsförteckning i början av domen?
17. Används punktlistor, tabeller, skisser eller andra uppställningar för att förtydliga komplicerat innehåll?
Rubrikerna
18. Har domen rubriker med tydlig nivåindelning? 19. Har texten rubriker som svarar mot innehållet? 20. Är underrubrikerna informativa?
Styckena och sambanden
21. Är nya stycken markerade med blankrad?
22. Är styckeindelningen logiskt genomförd med en tankegång per stycke? 23. Finns det bindeord som visar hur stycken och meningar hänger ihop?
24. Syftar personliga pronomen (han, hon, de, denne, denna, dessa) på rätt person? 25. Är hänvisningarna inom texten tydliga? Undviks till exempel Med hänvisning till
ovanstående?
Meningarna
26. Varierar meningslängden så att några meningar är korta (omkring 10 ord) och andra är längre (upp till ungefär 25 ord)?
27. Är meningarna enkelt byggda utan till exempel långa inskjutna satser (inskott) och bestämningar före sitt huvudord?
28. Har meningarna en normal ordföljd med subjektet på dess rätta plats? Orden och fraserna
29. Är orden och fraserna allmänspråkliga i stället för ålderdomliga och
juristspråkliga? (Undviker du föreligga, jämte, förplikta, ostridigt, ålägga m.fl.) 30. Används korta och klara prepositioner i stället för de långa och vaga angående,
avseende, beträffande, gällande, rörande …?
31. Förklaras fackord och förkortningar som måste vara med i domen? 32. Undviks fackjargong som använts av tidigare instanser?
Bilaga 2: Sammanfattning av råden i Klarspråkstestet för domar
Tonen i domen:
Den första frågan gäller hur parterna omnämns. Rekommendationen är att använda för- och efternamn eller endast förnamn, eftersom de juridiska beteckningarna kan vara okända för många läsare och därmed svårbegripliga. Vidare rekommenderas att undvika passiva verb och nominaliseringar, som döljer den agerande.
Viktigt innehåll I domen:
Domslutet och domskälen ska ge svar på frågorna hur gick det och varför gick det så. Läsaren förväntar sig att få reda på de egentliga domskälen under rubriken Domskäl, därför ska den innehålla just det. När det gäller domslutet ska det vara klart och entydigt formulerat.
Dispositionen:
Det första rådet är att domslutet ska stå allra först i domen. Det ska vidare vara lätt att se var varje ämne eller sakfråga behandlas i domen. Till sist rekommenderas att använda s.k. vävteknik, d.v.s. att väva samman de fakta som lett fram till domslutet med domstolens bedömningar.
Läsarhjälp:
Något som kan vara till hjälp för läsarna är att i början av domen ha en
sammanfattning, innehållsförteckning och bakgrundsbeskrivning. Dessa råd gäller särskilt för domar som är längre än 9-10 sidor. Något annat som underlättar för läsarna är att använda metatext i inledningen av olika textpartier. Ytterligare ett råd är att använda uppställningar, t.ex. punktlistor, för att förtydliga komplicerat innehåll. Rubrikerna:
Rubrikerna ska ha en tydlig nivåindelning och därför rekommenderas att varje nivå har sitt eget utseende. Vidare är det viktigt att rubrikerna svarar mot innehållet. Den konkreta rekommendationen är att inte använda rubriken Domskäl för all utredning som har tagits fram i målet. Till sist ges rådet att använda informativa underrubriker, som hjälper läsaren att få reda på vad som är viktigt i texten.
Styckena och sambanden:
Ett av råden är att styckeindelningen ska vara logisk, med en tankegång per stycke. Nästa rekommendation gäller användningen av bindeord, som behövs för att läsaren ska förstå hur olika stycken och meningar hänger ihop. Den typ av bindeord som ofta brukar saknas i domar är sådana som markerar argumentation. Vidare ska de
personliga pronomen som används syfta på rätt person. Den sista aspekten av styckena och sambanden gäller hänvisningar och här är rekommendationen att inte använda otydliga uttryck som med hänvisning till det ovan anförda.
Meningarna:
Meningarna ska helst vara både korta och långa, d.v.s. det ska vara variation i meningslängden. Vidare rekommenderas att undvika långa bestämningar före huvudordet och inskott som försämrar läsbarheten. Den sista rekommendationen gäller meningarnas ordföljd. Ibland används i juridiskt språk en ”onormal” ordföljd i de huvudsatser som inleds med ett adverbial, vilket stör läsningen.
Orden och fraserna:
Det första rådet är att undvika juristspråkliga ord och uttryck, som ofta även är ålderdomliga och tvetydiga och därför kan missuppfattas eller vara svåra för läsaren att förstå. Nästa råd är att använda korta och klara prepositioner istället för långa och vaga sådana. De två sista råden gäller fackord och fackuttryck: Det första är att förklara de fackord som behöver finnas med i domen. Det andra rådet är att undvika fackuttryck som har använts av tidigare instanser, eftersom dessa kan bidra till ett stelt och svårbegripligt språk och dessutom att parterna känner sig mer som ”fall” än personer.