Flera olika discipliner har således givit viktiga ingångar till förståelsen av utbild-ning i Afrika. Det historiska perspektivet är viktigt och återfinns som en del av missions- och kolonialhistorien. Utbildning som kultur och kulturpåverkan är ett tema i socialantropologisk tradition. Arbeten om utbildning som ett medel
Ingemar Gustafsson
för europeisk kulturell och språklig dominans finns, ofta inspirerade av den s.k. beroendeskolans teoretiska ramverk. Forskning om språk och språkfrågor är en pedagogisk fråga, men diskuteras lika ofta som en spänning mellan det traditio-nella och det framväxande moderna samhället, mellan enhetsstatens krav och de traditionella samhällenas kulturella och språkliga mångfald.
Utbildningsfinansiering och utbildningsekonomi blir en stor fråga, när syste-men växer efter självständigheten och under den ekonomiska krisen.
Så finns den pedagogiska forskningen kring kursplanefrågor, läroböcker och lärarutbildning. Under senare år har det byggts upp en bas av kunskap om or-sakerna till att elever avbryter sin skolgång eller måste gå om årskurser, och vad som kan göras för att skapa jämställdhet mellan flickor och pojkar.
Det kan också nämnas att Sida samarbetade med några utbildningsforskare i Sverige under 1980- och början av 1990-talet för att utveckla forsknings- och analyskapacitet i Guinea-Bissau och Moçambique. Stödet var inriktat på att sti-mulera forskning om den pedagogiska processen kring frågor som föräldrars förväntningar på utbildning, gapet mellan kursplaner, texter i läroböcker och elevers referensramar och förståelse. Det kom till för att i någon mån balansera de svepande regionala och nationella systemperspektiv som fortfarande domi-nerar i materialet (Daun 1992, Ahlenhed 1991, Palme 1993).
Referenser
ADEA (2001) What works and what’s new in education. Africa speaks. Paris: Association for the Development of Education in Africa
Ahlenhed, B. et al. (1991) Career in lower primary education in Guinea-Bissau. Stockholm: Sida. (Education Division documents, 54.)
Association of African Universities & World Bank (1997) Revitalizing universities in Africa.
Strategy and guidelines. Washington DC: World Bank.
Atchoarena, D. & P. Esquieu (2002) Private technical and vocational education in
sub-Sahar-an Africa. Paris: IIEP.
Brock-Utne, B. (ed.) (1995) States or markets? Neo-liberalism in the educational policies of
sub-Saharan Africa. Oslo: University of Oslo. Institute for Educational Research.
Carnoy, M. (1977) Education as cultural imperialism. New York och London: Longman. Carnoy, M. (1999) Globalization and educational reform. What planners need to know. Paris:
IIEP. (Fundamentals of educational planning, 63.)
Chakane, M. (2002) ”Restructuring higher education systems in South Africa. Voices of stu-dents missing in the debates” Quarterly review of education & training in South Africa. Vol. 9, number 3. Johannesburg: University of Witwatersrand.
Dahlström, L. (2002) Post-apartheid teacher education reform in Namibia. The struggle
be-tween common sense and good sense. Umeå: Umeå university. Department of Education.
Daun, H. (1992) Childhood learning and adult life. The functions of indigenous, Islamic and
western education in an African context. Stockholm: Institute of International Education.
(Studies in comparative and international education, 24.)
FAWE (2001) Annual Report. Nairobi: Forum of African Women Educationalists.
Foster, P. (1965a) Education and social change in Ghana. Chicago: Chicago University Press. Foster, P. (1965b) ”The vocational school fallacy” i C.A. Andersson & M.J. Bowman (red.)
Education and economic development. Chicago: Aldine Publishing.
Gustafsson, I. (1987) Schools and the transformation of work. A comparative study of four
productive work programmes in southern Africa. Stockholm: Institute of International
Education. (Studies in comparative and international education, 10.)
IDRC (1997) Languages of instruction. Policy implications for education in Africa. Ottawa: International Development Research Centre .
Jones, T. J. (1925) Education in East Africa. A study of East, Central and South Africa by the
Second African Education Commission. New York: Phelps Stokes Fund.
King, K. (1971) Pan-Africanism and education. A study of race, philantropy and education in
the southern states of America and East Africa. Oxford: Clarendon Press.
King, K. (1977) The African artisan. Education and the informal sector in Kenya. London: Heinemann Educational.
King, K. (1996) Jua Kali Kenya. Change and development in an informal economy. London: James Currey.
King, K. & Buchert, L. (1999) Changing international aid to education. Global patterns and
national contexts. Paris: UNESCO.
Murray, V. (1967) The school in the bush. A critical study of the theory and practice of native
education in Africa. London: Frank Cass.
NORRAG (2001) NORRAG news. Vols. 28 and 29. Edinburgh: Centre for African Studies. Palme, M. (1993) The meaning of school repetition and drop-out in the the Mozambican
pri-mary school. Sockholm: Sida. (Education Division documents, 60.)
Psacharopoulos, G. & M. Woodhall (1985) Education for development. An analysis of
invest-ment choices. New York: Oxford University Press.
Samoff. J. (1993) ”The reconstruction of schooling in Africa” Comparative education review. Vol. 37, number 2. Chicago: Chicago Comparative and International Education Society. Samoff, J. (red.) (1994) Coping with crisis. Austerity, adjustment and human resources.
Lon-don: Cassel/Paris: UNESCO.
UNAIDS Interagency Task Team on Education (2002) HIV/Aids & education. Paris: IIEP. UNESCO (2002) Education for all. Is the world on track? Paris: UNESCO.
University of Oslo (1993–) Education in Africa, vol.
Oslo: University of Oslo. Institute for Educational Research.
World Bank (1988) Education in sub-Saharan Africa. Policies for adjustment, revitalization,
Om författarna
Tore Linné Eriksen, historiker, førsteamanuensis vid Høgskolen i Oslo. Ingemar Gustafsson, enhetschef vid Sida.
Katarina Hjortsäter, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet. Birgitte Jansen, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet.
Peter Kinlund, kulturgeograf, universitetslektor vid Stockholms Universitet. Christer Krokfors, kulturgeograf, universitetsadjunkt vid Uppsala Universitet. António Lourenço, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet.
Åsa Lund Moberg, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet.
Knut G. Nustad, socialantropolog, førsteamanuensis vid Universitetet i Oslo. Kristina Rylander, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet.