Att studera Afrika

(1)

Att studera Afrika

Vägar till källorna

Redigerad av Kristina Rylander

Med ämnesintroduktioner av Tore Linné Eriksen, Ingemar Gustafsson, Peter Kinlund, Christer Krokfors och Knut G. Nustad

ISBN 91-7106-519-9

(2)

Innehåll

(Se även pdf-filens ’’bookmarks”)

Förord . . . 5

I. ALLMÄNNA INFORMATIONSKÄLLOR Kristina Rylander LITTERATURSÖKNING. . . 6

Översiktsbibliografier . . . 6

Löpande bibliografier. . . 7

Litteratursökning på Internet . . . 7

Att söka tidskriftsartiklar. . . 8

Referenser . . . 9

Ämnesdatabaser. . . 10

Övriga webbresurser . . . 11

Kristina Rylander FAKTASÖKNING . . . 12

Landorientering . . . 12

Ämnesorientering. . . 14

Referenser . . . 17

Webbresurser . . . 18

Åsa Lund Moberg AFRIKAINFORMATIONPÅ INTERNET. . . 19

Söktjänster. . . 19

Länksamlingar . . . 21

Källkritik . . . 22

Referenser . . . 26

Birgitte Jansen TIDSKRIFTER . . . 27

Nyhetsförmedling . . . 27

Utvecklings- och biståndsfrågor . . . 28

Tidskrifter inom politik och ekonomi . . . 28

Vetenskapliga tidskrifter . . . 29

Äldre tidningar och tidskrifter . . . 29

Referenser . . . 30

Databaser . . . 32

Övriga webbresurser . . . 32

Katarina Hjortsäter STATISTIK. . . 33

Att hitta statistik . . . 33

Några källor till statistik . . . 36

Referenser . . . 46

Söktermer i NOAK . . . 47

(3)

Peter Kinlund

KARTOR. . . 48

Turistkartor . . . 48

GeoKatalog . . . 49

Översiktskartor . . . 49

Atlasverk . . . 50

Kartläggning av enskilda länder . . . 51

Historiska kartor . . . 53

Digitalt kartmaterial . . . 53

Referenser . . . 53

António Lourenço OFFENTLIGTTRYCK . . . 56

Huvudtyper av offentligt tryck. . . 58

Offentligt tryck på Internet . . . 58

Statistik på Internet . . . 59

Referenser . . . 60

II. ÄMNESINTRODUKTIONER Tore Linné Eriksen HISTORIE . . . 62

Historien om Afrikas historie. . . 62

Atlas og oppslagsverk . . . 63

Oversiktsverker . . . 63

Historien før kolonitida . . . 65

Kolonitid og avkolonisering . . . 66

Regioner og enkeltland . . . 67

Referanser . . . 71

Tore Linné Eriksen POLITIKKOGØKONOMI . . . 79

Generelle oversikter . . . 79

Partier og demokratisering . . . 81

Afrika i internasjonal politikk . . . 81

Kvinners situasjon . . . 82

Økonomi, utviklingssamarbeid og strukturtilpasning. . . 82

Region- og landstudier . . . 84

Referanser . . . 89

Christer Krokfors GEOGRAFI . . . 99

Översiktsverk. . . 99

Naturgeografiska introduktioner . . . 101

Klimat . . . 101

Biogeografi. . . 102

Miljö, mark och samhälle . . . 102

Jord och försörjning. . . 104

Befolkning och samhälle . . . 105

Urbanisering . . . 105

Näringsliv och sysselsättning . . . 106

(4)

Utvecklingsgeografi . . . 107

Referenser . . . 108

Knut G. Nustad KULTUROGSAMFUNNSFORHOLD. . . 113

Oversiktsverk. . . 114

Klassiske monografier . . . 115

Manchesterskolen . . . 115

Tankesystem og verdensbilder . . . 116

Økonomi og politikk . . . 116

Helse . . . 116

Kolonialisme og nasjonalisme . . . 117

Afrika og internasjonel politikk . . . 117

Representasjon. . . 118

Referanser . . . 119

Ingemar Gustafsson SKOLAOCHUTBILDNING . . . 124

Det koloniala arvet . . . 124

Befrielserörelserna som experimentverkstäder . . . 125

Nationsbyggande och ekonomisk utveckling . . . 125

Kriser och globalisering . . . 126

Flickors utbildning. . . 127

Utvecklingssamarbetets roll . . . 127

Avslutande kommentar . . . 127

Referenser . . . 128

Om författarna . . . 130

(5)

Förord

Att studera Afrika är en introduktion till grundläggande handböcker och stan- dardverk om det moderna Afrika samt en vägledning till hur man söker fakta och litteratur på det samhällvetenskapliga området.

Att studera Afrika vänder sig till studenter och forskare, men även andra grupper, t.ex. lärare, bibliotekarier, journalister och personal inom biståndsverksam- het, kan ha nytta av den. Ambitionen är att ge en överskådlig och praktisk vägledning till litteratur som är någorlunda lättåtkomlig.

Att studera Afrika innehåller två avdelningar. Den första delen är en guide till litteratur- och faktasökning. Här behandlas bibliografier, databaser, uppslags- böcker, årsböcker, tidskrifter, internetresurser, statistik, kartor och offentligt tryck. Den andra delen består av introduktioner till litteraturen inom områdena historia, politik, ekonomi, geografi, antropologi, och utbildning. Aktiva länkar till de webbplatser som nämns i texten finns i slutet av varje kapitel. I avsnitten Afrikainformation på Internet och Statistik finns länkar även inne i texten.

Att studera Afrika i tryckt form utkom 2004 i en tredje, genomgående uppdaterad upplaga, som ligger till grund för denna elektroniska version. Kapitlet Sta- tistik är väsentligt utökat jämfört med den tryckta utgåvan. För övrigt är innehållet detsamma i de båda versionerna.

Att studera Afrika är fritt tillgänglig från Nordiska Afrikainstitutets hemsida och får citeras med angivande av källa. Frågor, förslag och kommentarer kan skickas till

Kristina Rylander

kristina.rylander @nai.uu.se

(6)

Litteratursökning

Kristina Rylander

Avsikten med den här genomgången är att visa på en del grundläggande bibliografier och bibliografiska databaser för Afrikastudier. Fördjupad orientering ges t.ex. i Kagan & Scheven Reference guide to Africa (1999), Zell The African stu- dies companion (2003) och Bibliographies & resource guides in African studies på Columbia University Library’s webbplats. Kvartalstidskriften African book publishing record presenterar årligen en lista över nyutkomna bibliografier.

Översiktsbibliografier

Översiktliga landbibliografier hittar man i flera handboksserier, t. ex. African historical dictionaries och Library of Congress Country studies (se vidare kapitlet Faktasökning sid. 12). I World bibliographical series finns hittills 49 afrikanska länder med. Detta är mycket bra introduktioner till litteraturen om respektive land. Som exempel kan nämnas Zambia av J. Van Donge (2000), Ni- geria av R. Bell-Gam (1999) och Cameroun av M.W. DeLancy (1999). Det finns gott om bibliografier för olika ämnesområden. Bra översikter över aktuella så- dana ges i Kagan & Scheven 1999 och Zell 2003, samt fortlöpande i African book publishing record. Många monografier som behandlar ett visst land eller ämne innehåller också mer eller mindre utförliga bibliografier.

Stora Afrikabibliografier som täcker en lång tidsperiod är Cumulative biblio- graphy of African studies i fem volymer och den uppföljande International Afri- can bibliography, 1973–1978. De bygger på de bibliografiska sammanställning- ar som gjorts av International African Institute sedan 1929 och fr. o. m. 1973 av School of Oriental and African Studies. För tiden efter 1978 kompletteras de med de löpande International African bibliography och Africa bibliography.

Bibliografi – förteckning över litteraturen inom visst ämnesområde el. inom flera ämnesområden … med uppgift att underlätta tillgången till de stora mäng- der information som kan finnas inom ett ämne, ett land, ett språk etc. (National- encyklopedin)

A (bibliographic) database is a compilation of information that is organized into fields and can be searched logically, with dependable results. Databases may be library catalogs, indexes, or bibliographies, … The common element is organization and reliable searchability (Gretchen Walsh, African Studies Li- brary at Boston University)

(7)

Litteratursökning

Löpande bibliografier

Med löpande bibliografier menas sådana som kommer ut regelbundet i form av häften och ibland årsvolymer. De omfattar vanligen både böcker och tidskriftsartiklar och brukar vara uppställda efter länder och ämnen. Genom denna typ av bibliografier är det lätt att hålla sig orienterad om nyutkommen litteratur. A current bibliography on African affairs innehåller utöver land- och ämnesavdel- ningar också alltid en eller flera bibliografiska artiklar om speciella ämnen. In- ternational African bibliography är geografiskt uppställd och innehåller böcker, tidskriftsartiklar, artiklar i samlingsverk, dokument m. m. Den är försedd med flera bra register, bl. a. över afrikanska språk och etniska grupper. Africa biblio- graphy ges ut en gång om året i samarbete med tidskriften Africa. Här förteck- nas böcker samt artiklar i tidskrifter och samlingsverk. Tidskriften African af- fairs (3 nr/år) har i varje nummer en förteckning över nyutkommen Afrikalitte- ratur, samt en lista på artiklar om Afrika, som publicerats i tidskrifter som inte är specifikt Afrikainriktade.

Nationalbibliografier är löpande bibliografier, som förtecknar all litteratur utgiven i ett visst land. Av Afrikas 53 länder är det för närvarande 29 som har nationalbibliografier eller motsvarande. Dessa tas upp i ovan nämnda World bibliographical series. Litteratur utgiven i Afrika finns också förtecknad i Afri- can books in print, med uppföljning i den löpande African book publishing re- cord.

Litteratursökning på Internet

Det finns flera typer av Internetbaserade litteraturdatabaser. Bibliografiska da- tabaser består av referenser till böcker, rapporter, artiklar, konferensbidrag etc.

Referenserna ger uppgifter om publikationens författare, titel, utgivningsår, förlag m.m. Ibland finns också en abstract, dvs. en sammanfattning av publikationens innehåll. Fulltextdatabaser ger förutom den bibliografiska informationen också tillgång online till hela eller delar av själva publikationen. En tredje typ av databaser är en blandform där en del av dokumenten finns i fulltext och resten enbart med de bibliografiska uppgifterna. De brukar kallas hybriddata- baser. I A guide to African on the Internet finns länkar till de viktigaste databaserna och bibliotekskatalogerna.

Afrikaspecifika databaser

Det finns endast få litteraturdatabaser som är specialiserade på Afrika. Den ojämförligt största produceras i Sydafrika av NISC (National Inquiry Services Centre). Den heter kort och gott Africanstudies och är en typisk hybriddatabas.

Här söker man samtidigt i databaser vid 16 specialbibliotek i Afrika, Europa och USA. Bland de medverkande är Africa Institute i Pretoria, School of Orien- tal and African Studies i London, African Studies Centre i Leiden och Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Databasen är inriktad på samhällsvetenskap och humaniora och innehåller över 800 000 referenser, delvis i fulltext, till böcker, ar-

(8)

Kristina Rylander

tiklar, grått material och konferensbidrag. African Studies är en kommersiell databas, som kräver prenumeration. Här i Norden är den tillgänglig för använ- dare vid Nordiska Afrikainstitutet samt vid Uppsala Universitet och Universite- tet i Oslo. Africa.Bib består av de två databaserna Bibliography of Africana periodical literature och African women’s database samt en detaljerad bibliografi över kvinnliga upptäcktsresande och missionärer. International documenta- tion network on the Great AfricanLakes Region, är en fulltextdatabas. Den har som syfte att samla in svåråtkomliga dokument som behandlar dagsläget samt ekonomiska, politiska och sociala förhållanden i regionen.

Biblioteksdatabaser

Man kan också söka i enskilda biblioteks kataloger, som fungerar som ett slags bibliografiska databaser. Förutom de bibliotek som är specialiserade på Afrika, t.ex. School of Oriental and African Studies, Nordiska Afrikainstitutet och Afri- can Studies Centre i Leiden, finns det sådana med inriktning på utvecklings- forskning, t.ex. Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettig- heder i Köpenhamn (tidigare Center for Udviklingsforskning), British Library for Development Studies, IMF/Världsbankens bibliotek, FNs bibliotekssystem samt många universitetsbibliotek, inte minst i USA, med stora samlingar av Afri- kalitteratur.

Ämnesdatabaser

En typ av bibliografiska databaser, som man inte kan bortse ifrån när man söker Afrikalitteratur, är de kommersiella databaserna med ämnesinriktning. De krä- ver prenumeration, men är som regel tillgängliga vid universitetsbibliotek och specialbibliotek. De sköts av ämnesexperter och håller i allmänhet hög kvalitet.

Huvudvikten ligger på tidskriftsartiklar och referenserna är så gott som alltid försedda med abstracts. Några exempel på sådana databaser är Anthropological Index Online, EconLit, ERIC och Sociological Abstracts. En förteckning över bibliografiska ämnesdatabaser av intresse för Afrikastudier finns i slutet av det här kapitlet. Ibland kan det löna sig att söka parallellt i flera av dessa databaser, eftersom en del av dem tangerar varandra ämnesmässigt samtidigt som ingen av dem är heltäckande på sitt område.

Att söka tidskriftsartiklar

Referenser till tidskriftsartiklar hittar man i många av de bibliografier som redan har nämnts. Men det finns också speciella tidskriftsindex som enbart förtecknar artiklar. Africa south of the Sahara: Index to periodical literature har kommit ut med fyra volymer som täcker perioden 1900–1970, samt supplement som går fram till och med 1977. En löpande indexpublikation utges av African Studies Centre i Leiden (ASC). Den har utkommit sedan 1968, först med titeln Docu- mentatieblad och sedan 1994 som African studies abstracts. 2003 upphörde den som tryckt publikation och numera finns African studies abstracts online till- gänglig på ASCs webbplats. Den går igenom ett stort antal tidskrifter och sam-

(9)

Litteratursökning

lingsverk. Alla artiklarna är annoterade på engelska eller franska. Bibliography of Africana periodical literature, deldatabas i Africa.Bib, innehåller ca 50 000 referenser till artiklar från mer än 400 tidskrifter med inriktning på studier om Afrika. Quarterly index of African periodical literature från Library of Congress kontor i Nairobi förtecknar sedan 1991 artiklar i främst vetenskapliga tidskrifter utgivna i Afrika. Från 2003 finns indexet både i en tryckt version och i elektronisk form på Nairobikontorets webbplats. En jämförelse gjord av Africana Librarians Council i USA har visat att att överlappningen mellan olika index är förvånansvärt liten.

Referenser

Africa bibliography (årlig) Compiled by Hector Blackhurst in association with the Interna- tional African Institute. Manchester: Manchester University Press.

Africa south of the Sahara. Index to periodical literature 1900–1970 (1971). Boston, Mass:

Library of Congress. 4 vol.

Africa south of the Sahara. Index to periodical literature, supplement 1971–1977 (1973–

1985). Boston, Mass: Library of Congress. 5 vol.

African affairs (3 nr/år). Oxford: Royal African Society.

The African book publishing record (4 nr/år) Edited by Hans Zell. München: K.G. Saur.

African studies abstracts online. [Elektronisk] Leiden: African Studies Centre. http://asc.leiden univ.nl/library/abstracts/asa-online/ [Tidigare: African studies abstracts 1994–2002, Doc- umentatieblad 1968–1993.]

Cumulative bibliography of African studies. Author catalogue & Classified catalogue (1973).

Boston, Mass: G. K. Hall. 5 vol.

A current bibliography on African affairs (4 nr/år) Farmingdale, NY: Baywood Publ. Co.

Gorman, G. E. & J.J. Mills (1987) Guide to current national bibliographies in the Third World. München: Saur. 2. ed.

International African bibliography. Books, articles and papers in African studies 1973–1978 (1982). London: Mansell.

International African bibliography (4 nr/år) Compiled at the Library of School of Oriental and African Studies. London: Mansell.

Kagan, A & Y. Scheven (1999) Reference guide to Africa. London: Scarecrow Press.

Quarterly index of African periodical literature (4 nr/år) [Även elektronisk] Nairobi: Library of Congress. http://lcweb2.loc.gov/misc/qsihtml/qsihome.html [Tidigare: Quarterly index to periodical literature – eastern and southern Africa.]

World bibliographical series. Oxford: Clio Press.

Zell, H.M. & C. Lomer ed. (2000) African books in print. An index by author, subject and title. London: Mansell. 2 vol. 4. ed.

Zell, H.M. (2003) The African studies companion. A guide to information sources. Lochcar- ron: Hans Zell Publishing Consultants. 3. ed., tryckt och on-line.

(10)

Kristina Rylander

Ämnesdatabaser

Kräver i allmänhet prenumeration. En förteckning över fritt tillgängliga databaser nås via bib- liotekets webbsida under rubriken Bibliografiska databaser.

Tvärvetenskapliga Academic index, 1976–

Francis humanities/social sciences, 1972–

PAIS international (Public Affairs Information Service), 1972–

Social scisearch, 1972–

Antropologi

Anthropological Index Online, 1957–

Avhandlingar, amerikanska och europeiska Dissertation abstracts online, 1861–

Barn

Child abuse, child welfare & adoption, 1965–

Bibliotek och informationsvetenskap

LISA (Library and Information Science Abstracts), 1969–

Demografi

Population index, 1986-2000 Fritt tillgänglig på Internet

Ekologi, luft- energi-, land- och vattenresurser, nutrition, hälsa Enviroline, 1971–

Environmental bibliography, 1973–

Ekonomi, ekonomiska teorier, tillväxt, utveckling, planering m.m.

Economic literature index, 1969–

Geografi, geologi och besläktade ämnen Geobase, 1980–

Historia och besläktade ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora Historical abstracts, 1973–

Hiv/aids, hälsa, droger, medicin, sociologi AIDSearch, 1980-

Humaniora

Arts and humanities search, 1980–

Konst, design

Artbibliographies modern, 1974–

Lantbruk, landsbygdsutveckling AGRIS international, 1975–

CAB Abstracts (Commonwealth Agricultural Bureau), 1972–

Litteratur, språk, folklore

MLA bibliography (Modern Language Association), 1956–

Linguistics and language behaviour abstracts, 1973–

Musik

RILM abstracts (Répertoire International de Littérature Musicale), 1972–

Psykologi och besläktade ämnen Psycinfo, 1967–

(11)

Religion

Religion index, 1949–1959, 1975–

Sociologi och besläktade ämnen Sociological abstracts, 1963–

Utbildning, pedagogik

ERIC (Educational Resources Information Centre), 1966–

Övriga webbresurser

Bibliographies & resource guides in African studies. New York: Columbia University Library http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/cuvl/BIBS.html

A guide to Africa on the Internet. Libraries and databases. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet http://www.nai.uu.se/links/libraeng.html

Libraries & archives in Africa. Stanford: University Library http://www-sul.stanford.edu/depts/ssrg/africa/libaf.html

(12)

Faktasökning

Kristina Rylander

Det här kapitlet presenterar uppslagsverk, årsböcker och annat referensmateri- al, som ger tillgång till basfakta och grundläggande orientering om ett land eller ämne. I Nordiska Afrikainstitutets Guide to Africa on the Internet finns ett urval bra länkar samlade under rubrikerna Country specific information sources och Subject related information sources. Hans Zells African studies companion (2003) är en mycket omfattande vägledning till informationskällor av många olika slag. Den finns som tryckt publikation samt online tillgänglig bl.a. vid Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Uppsala universitetsbibliotek. De gene- rella söktjänsterna på Internet kan vara användbara framför allt när man söker specifika faktauppgifter. Mer om detta i kapitlet Afrikainformation på Internet (sid. 19).

Landorientering

Basfakta

Kortfattad grundinformation om länder kan man till att börja med söka i all- männa uppslagsböcker, t.ex. Nationalencyklopedin eller Encyclopaedia Britan- nica. Fritt tillgängliga på Internet finns World factbook och Background notes.

Den förra ges ut av CIA, även som tryckt publikation, och uppdateras årligen.

Background notes produceras av USAs utrikesdepartement och uppdateras ock- så regelbundet. Internetbaserad landinformation som är kortfattad och aktuell erbjuds också bl.a. i Afrikagruppernas Fakta och nyheter, i Sidas Landinfo Af- rika, och Danidas Landefakta. Landinformation som är fokuserad på ett speci- ellt problemområde kan man finna på olika organisationers webbplatser, t.ex.

WHOs för hälsofrågor och UNICEFs för frågor kring barn och ungdomar. Län- der i fickformat är en serie med små häften, som ges ut av Utrikespolitiska Insti- tutet i Stockholm. Varje häfte behandlar ett eller ett par länder och tar kortfattat upp bl. a. historia, geografi, politik, ekonomi, folk och kultur. The world guide:

A view from the South är en årsbok som innehåller korta lättöverskådliga land- presentationer. En årsbok med inriktning på politiska förhållanden är Political handbook of the world. Här ges en kort bakgrund samt uppgifter om regering, konstitution och politiska partier i alla länder i världen. Elections in Africa: A data handbook (Nohlen 1999) går igenom val och valsystem i alla länder i Af- rika från självständigheten och framåt. På Internet finns Elections around the world som informerar om politiska partier, val och parlament.

En Afrikainriktad årsbok ges ut av the Corporate Council on Africa i USA.

Den heter kort och gott Africa och innehåller bl.a. landbeskrivningar. Med sitt behändiga format och överkomliga pris lämpar den sig bra även för mindre bib-

(13)

liotek. Detta gäller också det norska Fellesrådets mycket användbara Afrika- årbok, som bl.a. innehåller landprofiler.

Något mer utförlig landinformation hittar man i Encyclopedia of the world’s nations, vol. 1–3 (Kurian 2002). Det finns också Afrikainriktade ency- klopedier med uppslag på länder. Encyclopedia of Africa south of the Sahara, vol.1–4 (1997) innehåller ganska utförliga landbeskrivningar, medan Encyclo- pedia of African nations and civilizations (2001) är mer kortfattad och populärt hållen. När det gäller de tryckta uppslagsverken måste man vara uppmärksam på utgivningsåret och vid behov komplettera med färskare uppgifter, t.ex. från någon årsbok eller Internetkälla.

Landbeskrivningar

Mer utförliga landbeskrivningar finns i de årsböcker som är speciellt inriktade på Afrika. I Africa south of the Sahara och The Middle East and North Africa finns landöversikter med introduktion till geografi, nutidshistoria och ekonomi, samt statistiska tabeller över befolkning, produktion, handel, nationalrä- kenskaper m.m. Slutligen finns en avdelning med uppgifter om landets konstitution och regering, om politiska partier och massmedier, om skol-, transport- och försvarsväsen samt om näringslivets organisationer. Av betydligt mindre omfång är New African yearbook. Länderöversikterna är här på ca fem sidor med infor- mation om politisk, social och ekonomisk utveckling samt faktarutor och karta.

Den kan rekommenderas för mindre bibliotek och skolbibliotek. Ungefär lika omfattande är The Africa review, som lägger tonvikten på näringsliv, råvaru- marknad och ekonomi. Utvecklingen i Nordafrika kan man följa i den ovan om- talade The Middle East and North Africa samt i L’annuaire de l’Afrique du Nord, medan L’Afrique des grands lacs tar upp olika aspekter på utvecklingen i området kring de stora sjöarna i Centralafrika. Utförlig information om Sydaf- rika får man i den officiella South Africa yearbook, som också är tillgänglig on- line via den sydafrikanska regeringens webbplats under rubriken SA: An over- view. En annan typ av årsbok är Africa contemporary record, där de utförliga landöversikterna har formen av en redogörelse för det senaste årets händelser och utveckling på alla samhällsområden. Detta är en mycket gedigen och an- vändbar publikation, som tyvärr utkommer med en viss fördröjning. Detta gör att man måste gå till andra källor för de senaste årens utveckling. En sådan källa är Annual register, som presenterar årliga översikter av utvecklingen i alla länder i världen. I Country profiles, som ges ut av The Economist Intelligence Unit (EIU) som ett årligt supplement till deras Country reports, får man en aktuell översikt över framför allt ekonomi men också politiska förhållanden. (Om EIU se kapitlet Tidskrifter sid. 27).

Förutom dessa årliga publikationer finns ett par handboksserier, som ger ut- tömmande landinformation. Country studies ges ut i USA av Library of Con- gress Federal Research Division och har som huvudmålgrupp nordamerikansk militärpersonal. Ett trettiotal länder i Afrika har behandlats i var sin volym på ca 350 sidor. De ger en bred beskrivning av samhällets alla sektorer och är mycket användbara som allmänna informationskällor. De finns också fritt tillgängliga i en online-version, som bl.a. nås under respektive land i Afrikain-

(14)

Kristina Rylander

stitutets Guide to Africa on the Internet: Country specific information sources.

En annan serie är African historical dictionaries. Som titeln anger har de formen av uppslagsböcker. De är ganska brett upplagda och därför intressanta inte bara för historiker. Förutom historiska händelser finns uppslagsord på folkgrupper, geografiska namn, personer m. m.

För stora landstudier i monografiform hänvisas till kapitlen i bokens ämnes- del, t.ex. Historie: Regioner og enkeltland (sid. 67) och Politikk og økonomi:

Region- og landstudier (sid. 84).

Nyhetsbevakning

Den mest aktuella informationen om ett land hittar man i tidningar och tidskrifter, tryckta eller online. Ett urval presenteras i kapitlet Tidskrifter (sid. 27). Ett exempel är EIUs Country reports, som är utmärkta för att följa ekonomisk och politisk utveckling i ett land. Keesing’s record of world events som bygger på dagstidningar och andra nyhetskällor i hela världen, ger en löpande registrering av händelseutvecklingen internationellt och i enskilda länder. En motsvarande sammanfattning av utvecklingen på den afrikanska kontintenten får man i Afri- ca research bulletin, som består av en politisk och en ekonomisk serie. De ut- kommer månadsvis och har ett detaljerat årsregister. På Internet kan man söka aktuell information från nyhetsbyråer som AllAfrica, PANAPRESS och South African News Sources, samt i nationella massmedier. Dessa nås t.ex. via Nord- iska Afrikainstitutets Guide to Africa on the Internet under rubrikerna News agencies, Broadcasting och Country specific information sources.

Ämnesorientering

Uppslagsverk, årsböcker

Encyclopedia of Africa south of the Sahara, vol. 1–4 (1997) och Encyclopedia of African nations and civilizations (2001) har redan nämnts i föregående stycke om landinformation. Här finns också artiklar inom olika ämnesområden. Spe- ciellt den förstnämnda är mycket gedigen med ett väl genomarbetat register. En- cyclopedia of African nations and civilizations, i ett band, är rikligt försedd med kartor, faktarutor och illustrationer och bör vara mycket användbar på gymna- sienivå. A guide to African political & economic development (Arnold 2001) går igenom utvecklingen på ett antal områden under perioden 1960 till 2000 i 14 kapitel med rubriker som ”Independence struggles and movements”, ”Regi- onal economic groupings” och ”Africa’s ethnic diversity”. A political chronolo- gy of Africa (2001) ingår i serien Political chronologies of the world. Den täcker utvecklingen land för land från äldsta tid, men med tyngdpunkten från koloni- altid till nutid. Några fler uppslagsverk med inriktning på historia tas upp i kapitlet Historie under rubliken Atlas og oppslagsverk (sid. 63).

Årsböckerna Africa south of the Sahara och The Middle East and North Africa inleds med bakgrundsartiklar om politisk och ekonomisk utveckling i området, medan Africa contemporary record inleds med några uppsatser om

(15)

aktuella frågor. Afrique politique (tidigare Année africaine) består av en samling artiklar om aktuella frågor och problem i olika länder i Afrika. The world guide innehåller en rad översiktsartiklar rörande frågor som befolkning, hälsa, utbild- ning, miljö, handel etc. Världsbankens World development report, som utkom- mer årligen, ger en ingående analys av den ekonomiska utvecklingen i världens stater. Human development report, som ges ut av FNs Development Programme (UNDP), ägnar sig varje år åt ett särskilt tema, t. ex. ”Millennium development goals” (2003). African development report från African Development Bank har också årliga teman, t.ex. ”Rural development for poverty reduction in Africa”

(2002). De tre sistnämnda organisationerna är också förnämliga källor till sta- tistisk information. Se vidare kapitlet Statistik (sid. 33).

Dokumenttexter

Resolutioner, fördrag och andra dokument, återfinns ofta i fulltext som appen- dix i böcker. Några viktiga källor till dokument är vidare Africa contemporary record som har en hel avdelning med texter rörande internationella relationer, konstitutionell utveckling samt ekonomiska och sociala relationer. I Africa re- search bulletin återges ofta hela dokumenttexter eller delar därav. Keesing’s re- cord of world events samt den franskspråkiga Afrique contemporaine innehåller också regelbundet dokumenttexter. De afrikanska staternas författningar finner man i Constitutiones Africae (Reyntjens 1988–) tillsammans med en analys av texten och en historisk bakgrund för varje land. Konstitutionerna och även änd- ringar i dessa publiceras också som supplement till de författ-ningssamlingar, som ingår i Nordiska Afrikainstitutets samling av offentligt tryck. Se vidare kapitlet Offentligt tryck (sid. 56). Den konstitutionella utvecklingen i varje land följs, med återgivande av lagtexter, i både Africa contemporary record och Afri- ca research bulletin. Documents of the African Commission on Human and People’s Rights (Murray 2001) innehåller grunddokument, resolutioner, kom–

munikéer, rapporter m.m. från kommissionens startår 1987 och framåt.

Regionala och internationella organisationer

Historical dictionary of international organizations in sub-Saharan Africa (De- Lancey & Mays 1994) täcker regionala och internationella organisationer från början av 1900-talet fram till 1992. En lista över akronymer, en kronologi och en omfattande bibliografi ingår.

Handbook of regional organizations in Africa (Söderbaum 1996) ger fylliga beskrivningar av de viktigaste regionala organisationerna samt uppgifter om yt- terligare ett par hundra organisationer som var aktiva då boken skrevs. Dictio- nary of human rights advocacy organizations in Africa (Saha 1999) har specialinriktning på mänskliga rättigheter och täcker tiden till och med 1997.

Eftersom det hela tiden sker förändringar måste dessa publikationer kom- pletteras med uppdaterade uppgifter. I årsböckerna Africa south of the Sahara och The Middle East and North Africa finns översikter över FNs och andra in- ternationella organisationers närvaro i Afrika, liksom också över regionala afri- kanska organisationer samt näringslivsorganisationer och fackföreningar. FN

(16)

Kristina Rylander

& Afrikas utveckling är en svensk webbplats ägnad åt FNs och de olika FN-or- ganens verksamhet i Afrika. Nongovernmental organizations in sub-Saharan Africa är en Internetbaserad förteckning över organisationer inom mänskliga rättigheter. I Nordiska Afrikainstitutets Guide to Africa on the Internet finns länkar till organisationer i Afrika under rubrikenResearch institutes, universi- ties and organisations.

Personer

Under slutet av 1900-talet och fram till nu har det kommit ut en hel rad biogra- fiska uppslagsverk. Några är inriktade på enskilda länder eller kategorier, så t.ex. Biographical dictionary of modern Egypt (Goldschmidt 2000), Africa con- fidential (Smith 1998) och Political leaders in black Africa (Wiseman 1991).

Dictionary of African historical biography (Lipschutz & Rasmussen1986) och Makers of modern Africa. Profiles in history (1996) är två historiskt tillbaka- blickande uppslagsverk. African historical dictionaries innehåller även upp- slagsord på personer. Ett urval biografier finnes också i Pan-African history (Sherwood & Adi 2003).

Ett relativt nyutkommet trebandsverk är African biography (Knight 1998).

Upplysningar om dagsaktuella personer hittar man bl. a. i Africa research bul- letin och Afrique contemporaine. En biografisk databas under uppbyggnad är The contemporary Africa database, som produceras av The Africa Centre i Lon- don. I april 2004 innehöll den över 10 000 namn, som kan sökas alfabetiskt samt efter nationalitet eller verksamhetsområde.

Folkgrupper och språk

I det här avsnittet redovisas endast ett litet urval nyare handböcker på detta sto- ra område. Ethnologue: Languages of the world utges i ständigt uppdaterade upplagor av Summer Institute of Linguistics i USA. Den finns som tryckt bok, CD-Rom och i en webbversion. Man kan söka på länder, språkgrupper, språk och alternativa språknamn. Almanac of African peoples and nations (Yakan 1999) gör en kortfattad genomgång av afrikanska språk och koncentrerar sig sedan på folkgrupper, dels ländervis, dels med alfabetisk uppställning efter folk- grupp. The peoples of Africa: An ethnohistorical dictionary (Olson 1996) är en uppslagsbok ordnad efter namn på folkgrupp. Encyclopedia of African peoples är en systervolym till Encyclopedia of African nations and civilizations. Med ka- pitel som ”Peoples of Africa”, ”Culture and history” m.fl., lättillgängligt presen- terade med kartor, faktarutor och illustrationer är den mycket lämpad att använda på gymnasienivå.

(17)

Referenser

Periodiska publikationer

Africa (årlig). New Caanan: Business Books International for Corporate Council on Africa.

Africa south of the Sahara (årlig). London: Europa Publications.

Africa review (årlig). Saffron Walden, Essex: World Information.

Africa research bulletin. Economic series (12 nr/år). Political series (12 nr/år). Exeter: Africa Research Ltd.

Africa contemporary record (årlig). London: Collins.

African development report (årlig). Abidjan: African Development Bank.

African economic outlook (årlig). Paris: OECD/ Abidjan: African Development Bank.

Afrique contemporaine (6 nr/år). Paris: La Documentation Française.

L’Afrique des grands lacs (årlig). Paris : L'Harmattan.

Afrique politique (årlig). Paris: Ed. A. Pedone. [Tidigare Année africaine.]

Annuaire de l’Afrique du Nord (årlig). Paris: Edition du CNRS.

Annual register (årlig). London: Longman. [Tidigare Annual register of world events.]

Country reports (4 nr/år). London: Economist Intelligence Unit.

Country profiles (årlig). London: Economist Intelligence Unit.

Fellesrådets Afrika-årbok. Oslo: Fellesrådet for Afrika.

Human development report (årlig). New York: United Nations Development Programme.

Keesing’s record of world events. London: Longman. [Tidigare Keesing’s contemporary archives.]

The Middle East and North Africa (årlig). London: Europa Publications.

New African yearbook (årlig). London: I. C. Publications.

Political handbook of the world (årlig). New York: McGraw-Hill.

South Africa yearbook (årlig). Pretoria: Government Communication and Information System. [Även online, se nedan under Webbresurser.]

The world guide. A view from the South (årlig). Oxford: New Internationalist. [Tidigare Third world guide.]

World development report (årlig). Washington D.C.: World Bank.

World factbook (årlig). Washington D.C.: Central Intelligence Agency. [Även online: se nedan under Webbresurser.]

Övriga publikationer

African historical dictionaries (1974– ). Metuchen, N. J.: Scarecrow Press.

Arnold, Guy (2001) A guide to African political & economic development. London: Fitzroy Dearborn.

DeLancey, Mark W. & Terry M. Mays (1994) Historical dictionary of international organiza- tions in sub-Saharan Africa. Metuchen, N. J.: Scarecrow.

The Diagram Group (1997) Peoples of Africa, vol 1–6. New York: Facts on File.

The Diagram Group (2000) Encyclopedia of African peoples. New York: Facts on File.

The Diagram Group & Keith Lye (2001) Encyclopedia of African nations and civilizations.

New York: Facts on File.

The Diagram Group (2003) African history on file. New York: Facts on File Rev. ed.

The Diagram Group (2003) History of Africa. 6 vol. New York: Facts on File.

Encyclopedia of Africa south of the Sahara, vol. 1–4.(1997), New York: C. Scribner’s Sons Ethnologue. Languages of the world (2003). Dallas, Tex: Summer Institute of Linguistics. 14.

ed., tryckt och CD-ROM [Även online, se nedan under Webbresurser.]

Goldschmidt, Arthur (2000) Biographical dictionary of modern Egypt. Boulder: Lynne Rienner.

Knight, Virginia Curtin (1998) African biography, vol. 1–3. Detroit: UXL.

Kurian, G. T. (red.) (2002) Encyclopedia of the world’s nations, vol. 1–3. New York: Facts on File.

Library of Congress. Federal Research Div. Country studies. Washington: Library of Congress.

Lipschutz, Mark R. & R. Kent Rasmussen (1986) Dictionary of African historical biography.

Berkeley: University of California Press. 2. ed.

Makers of modern Africa. Profiles in history (1996). London: Africa Books. 3. ed.

(18)

Kristina Rylander

Murray, Rachel (2001) Documents of the African Commission on Human and People’s Rights. Oxford: Hart.

Nohlen, Dieter et al.(red.) (1999) Elections in Africa. A data handbook. Oxford: Oxford Uni- versity Press.

Olson, James S. (1996) The peoples of Africa. An ethnohistorical dictionary. London: Greenwood.

A political chronology of Africa (2001). London: Europa Publications.

Reyntjens, F. et al. (red.) (1988–) Constitutiones Africae, vol 1–4. Bruxelles: Bruylant.

Saha, Santosh C. (1999) Dictionary of human rights advocacy organizations in Africa. West- port, Conn.: Greenwood Press.

Sherwood, Marika & Hakim Adi (2003) Pan-African history. London: Routledge.

Smith, Patrick (red.) (1998) Africa confidential. Who’s who of southern Africa. Oxford:

Blackwell.

Söderbaum, Fredrik (1996) Handbook of regional organizations in Africa. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet.

Utrikespolitiska institutet Länder i fickformat. Stockholm: UI.

Wiseman, John A. (1991) Political leaders in black Africa. A biographical dictionary of the major politicians since independence. Aldershot: Edw. Elgar.

Yakan, Mohamad Z. (1999) Almanac of African peoples and nations. New Brunswick, N.J.:

Transaction.

Zell, Hans (2003) African studies companion. A guide to information sources. Lochcarron:

Hans Zell Publishing. 3. ed.

Webbresurser

Guide to Africa on the Internet — www.nai.uu.se/links/linkssv.html

Afrikagrupperna. Fakta och nyheter — www.afrikagrupperna.se/fakta/afrikafakta.htm The contemporary Africa database — people.africadatabase.org

DANIDA. Landefakta — www.um.dk/da/menu/Udenrigspolitik/LandeOgRegioner/Afrika/

Landefakta/

Elections around the world — www.electionworld.org/

Ethnologue. Languages of the world — www.ethnologue.com/web.asp FN & Afrikas utveckling — www.un.dk/swedish/afrika/index.htm

Government of South Africa. SA. An overview — www.gov.za/sa_overview/index.html Human Rights Library, University of Minnesota. Nongovernmental organizations in sub-Sa- haran Africa — www1.umn.edu/humanrts/africa/toc.htm

Sida. Landinfo Afrika — www.sida.se/Sida/jsp/polopoly.jsp?d=242 US Department of State. Background notes — www.state.gov/r/pa/ei/bgn/

World factbook — www.odci.gov/cia/publications/factbook/index.html

(19)

Åsa Lund Moberg

Internet är idag ofta den första anhalten på vägen till information, men det är också ett komplement till andra källor. Idag finns det alltmer information producerad lokalt i Afrika jämsides med material om Afrika från internationella organisationer, institutioner och andra källor utanför kontinenten.

Jämfört med för fem år sedan då bara ett fåtal länder hade lokala Inter- netuppkopplingar finns nu anslutningar i alla afrikanska huvudstäder och de flesta större städer. Södra Afrika, Nordafrika samt det frankofona Afrika är de delar som kommit längst i användandet av Internet.

Informationstjänster, portaler och länksamlingar som tillhandahålls på nätet från Afrikafokuserade organisationer och bibliotek är i många fall en bra ut- gångspunkt för att hitta strukturerad information om Afrika. Rätt använda kan också större söktjänster som t.ex. Google vaska fram relevant material ur den ostrukturerade massa som Internet utgör.

Att hitta information på Internet som både är relevant, aktuell och pålitlig är vanskligt. Precis som när det gäller tryckta medier måste källorna granskas. Ut- över de vanliga frågorna vem? (upphovsman), varför? (syfte), när? (aktualitet) kan man när det gäller källor på nätet även ställa sig frågan hur? (hur kom du dit?)

Söktjänster

Söktjänsterna på nätet kan grovt delas in i två grupper, sökmotorer och länkkataloger, men ofta är de idag portaler som erbjuder båda tjänsterna sam- tidigt.

Sökmotorer

Sökmotorer (t.ex. Google) karakteriseras av att webbsidors innehåll (ord) söks av maskinellt och samlas i en databas. Roboten som söker av webbsidor söker sig fram på Internet via länkarna som ligger på webbsidorna. Vid sökning som sker via ett formulär matchas sökord mot ord i databasen som sedan pekar vidare mot de webbsidor där orden hittades. Alla sökmotorer har hjälpsidor där det finns tips på hur man bäst använder tjänsten. Det största problemet är mäng- den svar som kommer upp. Svaren presenteras bl. a. rankade efter i vilken ordning orden står i sökfrågan, var orden finns på webbsidan och efter hur många som har länkat till sidan. De webbsidor där orden förekommer ofta, i titeln, i webbsidans metadata (uppgifter om webbsidans titel, författare, publicerings- datum, ämne, typ av material etc. som uppges i html-koden) kommer högst upp på listan. Likaså de webbsidor som många andra webbsidor har länkat till. Det

(20)

Åsa Lund Moberg

finns dock sätt att precisera sin sökning så att man slipper de stora svarsmäng- derna.

Frågeställning: Hur ser utbildningen i Kenya ut i genusperspektiv?

Sökorden ”gender education Kenya” i Google ger en svarsmängd på 406 000 träffar. De första träffarna i listan ser bra ut, men mängden träffar gör att det är svårt att överblicka svaret och veta vilka länkar som är användbara. I den avancerade sökningen väljer jag att begränsa min sökning till länkar som ligger på webbplatser med .org i adressen (domän). Det leder till en svarsmängd på 98 300, begränsad till information från organisationer eller webbplatser som har valt .org som adress (se nedan under källkritik om adresser). De första al- ternativen verkar lovande med länkar till både Population Council, UNECA, Världsbanken, The Maasai Girls Education Fund och UNESCO. Genom att i den avancerade sökningen ytterligare begränsa min sökning endast till länkar till pdf- eller rtf-format, kan jag plocka ut information som ger fylligare svar på frågan. I pdf eller rtf-format väljer man ofta att lägga ut rapporter och liknande, som redan finns publicerade i tryckt form.

Tips: Plocka ut ytterligare sökord utifrån de länkar du får för att ringa in re- levant material. Ex: lägg till ”girls” så får du länkar till material om grundsko- lor, ”higher education” för länkar till material om universitet. Använd också ord som säger något om karaktären på det material du söker. White paper, po- sition paper, statistics, graphs, tables, report, profile, statement och liknande är ord som begränsar mängden träffar till relevant material beroende på vad du letar efter. Byt ut .org till .ke i domänfältet så får du fram information publicerad i Kenya, eller byt ut till .gov eller edu. så får du information från amerikanska myndigheter. Se dock nedan under källkritik om adresser. Prova också att ändra i ordföljden i din sökfråga. Rankningen av träffar blir olika beroende på i vilken ordning orden står.

Sökmotorernas stora svagheter är att de bygger på robotar som samlar in länkar via andra länkar och att de aldrig täcker hela Internet. En robot besöker webbplatser olika frekvent. Stora organisationers webbplatser och webbplatser som är väldigt dynamiska, t.ex. nyhetsbyråer, besöks oftare än mer perifera webbplatser. Google, som för tillfället är den mest använda sökmotorn, har i sin databas både länkar till webbsidor som besöks dagligen av roboten och till webbsidor som kanske bara besöks en gång i halvåret. Det innebär att man mås- te ställa sig frågan om det man letar efter verkligen finns i sökmotorns databas.

Eftersom mycket av det som publiceras på Internet är fokuserat på USA eller Väst/Nord och sökrobotarna samlar in länkar via länkar, kan man också fråga sig hur väl representerad lokalt producerad information från Afrika är i sök- motorer. Det kan löna sig att prova olika sökmotorer eftersom de skiljer sig åt mer än vad man tror till innehållet. Kärnan i sökmotorers databaser med länkar till kända, stora webbplatser är densamma, men den del av databaserna som innehåller länkar till mindre webbplatser eller enstaka webbsidor skiljer sig kraftigt åt. Undersökningar har visat att vid sökning på smala begrepp i åtta stora sökmotorer var det över hälften av den totala mängden länkar som hittades av endast en sökmotor.

(21)

Svaren från sökmotorerna blir aldrig bättre än databasens innehåll eller frå- gan som ställts. Bäst fungerar sökmotorerna om man söker på unika begrepp och ord, sämst om det är en väldigt bred allmän fråga som ställts. Då är det bätt- re att använda sig av en länkkatalog eller en länksamling.

Länkkataloger

Länkkataloger, t.ex. Yahoo, är tjänster där man har samlat länkar och delat in dem i ämnesgrupper. En bra jämförelse är ett bibliotek med särskilda hyllor för litteratur om fiske, astronomi etc. Fördelen med att använda sig av länkkata- loger är att man slipper mycket ”skräp” som kommer med vid sökning i sök- motorer. Länkkatalogerna innehåller en sökfunktion där det går att söka på innehållet, om man inte vill bläddra sig fram mellan de olika ämnesgrupperna.

Länkarna är också ofta annoterade. Under Regional i länkkataloger, bl.a. i Yahoo, hittar man länkar samlade under regioner och länder. WoYaa! Africa search är en länkkatalog enbart fokuserad på Afrika.

Länksamlingar

En ingångsport till Afrikainformation är länksamlingar som ligger på Afrikafo- kuserade biblioteks och organisationers webbplatser. En annan väg till att hitta relevanta länksamlingar eller länkar är att ställa sig frågan Vem bryr sig? Vill man t.ex. hitta något om investeringar i ett land kan man antagligen hitta länkar på Svenska Exportrådets webbplats. Fördelen med att använda en länksamling är att den oftast består av kvalitetsgranskade länkar. Att tänka på vid användan- det av dessa är att det visserligen är en kvalitetsgaranti, men att urvalet av länkar styrs av redaktörens kunskaper om ämnet samt också av resurserna för att hålla länksamlingen uppdaterad. Kriterier för urvalet skiftar också mellan olika webbplatser, ibland finns det ingen redogörelse för dessa.

A guide to Africa on the Internet

Nordiska Afrikainstitutet har på sin webbplats länksamlingen A guide to Africa on the Internet. Den har utvecklats för att möta behovet av kvalitetsgranskade och strukturerade informationskällor och databaser. Innehållet är forskningsinriktat och många av länkarna är i sin tur guider in i respektive ämnesområde;

en del har dock ett bredare fokus än bara forskning. Indelning i ämnesguider respektive landsguider är ett försök att fånga upp de olika typer av frågeställ- ningar som användarna har.

De ca 700 länkarna, med annoteringar på engelska, täcker följande områ- den: Landspecifika informationskällor, Ämnesrelaterade informationskällor, Bibliotek och databaser, Tidskrifter, Nyhetsbyråer och nyhetsförmedling, Radio och tv, Forskningsinstitut, universitet och organisationer, Internetportaler i Af- rika, Andra samlingar av informationskällor om Afrika.

(22)

Åsa Lund Moberg

Africa south of the Sahara. Selected Internet resources

Ett urval Internetkällor av Karen Fung vid Africa Collection, Hoover Library, Stanford University för the Electronic Technology Group, African Studies Asso- ciation, USA. Länkarna är indelade efter regioner, länder och ämnen med en sökfunktion.

African studies Internet resources

En sammanställning av bibliografiska källor och forskningsmaterial om Afrika, skapat av The African Studies Department of Columbia University Libraries, USA. Länkarna är ordnade efter region, land, organisationer och ämnen med en sökfunktion. Urvalet är forskningsinriktat och innehåller också länkar till full- textdokument.

An A–Z of African studies on the Internet

En länksamling av Peter Limb, Africana Library vid Michigan State University, USA. Innehåller även länkar till e-postlistor samt diskussionsgrupper. Länkarna är ordnade efter ämnen med en sökfunktion.

Index on Africa

Länksamling upprätthållen av The Norwegian Council for Africa (NOCA).

Länkarna är ordnade efter länder och ämnen samt med länkar till nyhetsbyråer och med en sökfunktion.

NIZA links

Länksamling fokuserad på södra Afrika från Netherlands Institute for Southern Africa (NIZA). Länkarna är ordnade efter länder och ämnen med en sökfunk- tion.

Källkritik

I likhet med tryckta källor måste källor på Internet granskas kritiskt. I första hand är det fyra frågor som bör ställas: Vem? Varför? När? Hur? Nedan följer en kortare genomgång av dessa. Översikten är inte alls fullständig utan skall snarare ses som ett förslag till källkritiska frågor och som ett komplement till de gängse frågeställningar som tillämpas på tryckta källors källkritik. Många bibliotek har på sina hemsidor bra genomgångar av hur man tillämpar källkritik på nätet. En sökning på ”källkritik på Internet” i Google ger också bra träffar.

(23)

Vem?

Vem är upphovsmannen? Vilken auktoritet har han/hon/organisationen? Får du någon information om personen/organisationen?

Att publicera sig på Internet är både enkelt och billigt. Kvalitetskontroller så- som redaktörer och ämneskunniga på förlag finns inte, ekonomiska resurser sät- ter inga hinder och information från stora etablerade kunskapsorganisationer ligger sida vid sida med information från privatpersoner och organisationer med både hedervärda och dunkla syften. Kunskap om vem som ligger bakom en webbsida på Internet behövs för att kunna värdera tillförlitligheten och aukto- riteten hos källan.

Adress: Var är sidan publicerad? Webbsidans adress, URL (Universal Resource Locator), är konstruerad efter modellen hur://var/vad. Adressen http://www.

nai.uu.se/bibl/biblsve.html kan delas upp efter nedanstående mönster.

Http anger att dokumentet transporteras med hyper text transfer protocol genom Internet; www att det är ett world wide web-dokument, nai.uu är ser- verns namn (subdomän); .se anger att servern står i Sverige (toppdomän); /bibl anger i vilken katalog på servern webbsidan ligger; biblsve.html är namnet på själva webbsidan.

Genom att tyda toppdomänkoderna kan man i de flesta fall se i vilket land webbsidan är publicerad eller hos vilken typ av organisation webbsidan ligger.

Ofta ger koden en indikation på om upphovsmannen kommer från en större organisation eller ett större sammanhang.

Vissa landskoder samt vissa generiska koder (com, org, net) går dock att kö- pa. Bl.a. är landskoden nu från Niue Island populär i Skandinavien.

Om informationen på webbsidan inte verkar stämma överens med adressen kan man fråga sig hur pass tillförlitlig källan är, t.ex. ett uttalande från Amnesty International om mänskliga rättigheter i ett land som återfinns på en sida där adressen slutar på .com eller .net.

Länkar till listor på toppdomäner, både landskoder samt generiska koder, hittar du om du söker på ordet toppdomäner i söktjänsten Google. På Internet finns det också tjänster där de som registrerar en webbplatsaddress är sökbara.

Där finns ofta adressuppgifter och andra uppgifter. Länkar till dessa hittar du via Yahoos länkkatalog under rubriken Computers and Internet/Internet/Direc- tory Services/Whois.

Att tillämpa denna del av källkritiken på lokalt producerad information i Af- rika stöter på problem. Som omtalat ovan är infrastrukturen olika utbyggd i olika delar av kontinenten, vilket innebär att antagandet att större institutioners och regeringars webbplatser har landskod som toppdomänkod och ligger på en lokal webbserver inte alltid stämmer. I vissa fall väljer även större institutioner att lägga sitt material på en kommersiell server utanför Afrika, för att det saknas lokala förbindelser mellan städer och också mellan länder. Utbudet av utrymme på en lokal webbserver kan vara begränsat, och medan priset för detsamma kan

Protokoll subdomän toppdomän katalog filnamn http:// www .nai.uu .se /bibl /biblsve.html

(24)

Åsa Lund Moberg

vara relativt högt lokalt finns det ett utbud av gratis eller billigt webbutrymme i både USA och Europa. T.ex. hittar man Togos officiella webbplats www.repu- blicoftogo.com registrerad på en adress i Paris, och den officiella webbplatsen för regeringen i Nigeria www.nopa.net är registrerad med kontaktadresser i USA.

Kontakt: Kan man kontakta upphovsmannen? Finns det någon e-posta- dress? Går e-postadressen till en etablerad institution? Ligger e-postadressen på samma server som webbsidan? Finns det någon postadress, telefonnummer? Är författaren verkligen knuten till den institution/organisation som hon/han uppger?

Ibland finns det ingen information på webbsidan om vem som står bakom informationen, speciellt om sidan ligger djupt ner på en webbplats. Genom att stycke för stycke kapa en adress till en webbsida kan man ta sig upp i webbplatsen och se om det finns information längre upp i hierarkin. Ex. http://www.

ubos.org/finance/pfab16.xls. På själva webbsidan ligger ett dokument i excel- format. Det finns ingen länk till upphovsmannen. Genom att ta bort ändelsen finance/pfab16.xls kommer jag till själva webbplatsen som visar sig vara upp- rättad av Uganda Bureau of Statistics.

Om en e-postadress är angiven med en annan serveradress kan man prova att komma till servern enligt analogin library@nai.uu.se—www.nai.uu.se, dvs byta ut namnen före @ till www. Många institutioner och organisationer har personalförteckningar på sina webbplatser där det går att belägga en persons anknytning till densamma.

När det gäller kontaktinformation på lokalt producerade sidor i Afrika som hänvisar till gratisleverantörer av e-posttjänster behöver det i sig inte vara ett kriterium på att informationen inte är tillförlitlig, eller att personen inte är en etablerad auktoritet inom sitt ämne. Priset för lokala e-posttjänster likaväl som utrymme på webbservrar kan vara högt, och en etablerad gratis e-posttjänst ut- omlands kan vara mer stabil än en tjänst hos en lokal firma som kanske inte är i drift om något år.

Många av institutionerna i myndighetssektorn och i t.ex. utbildningssektorn i de afrikanska länderna har dessutom inte samma tillgång till datorresurser som liknande institutioner har i Europa och USA. Att kunna sluta sig till om en per- son har anknytning till en etablerad institution via dennes e-postadress är därför vanskligt. Uppger sig upphovsmannen vara forskare eller ha en akademisk anknytning kan det gå att belägga dessa uppgifter via bibliotekskataloger eller i databaser, t.ex. har Library of Congress en stor samling akademiskt publicerat afrikanskt material.

Varför?

Är det reklam, propaganda eller fakta?

För att kunna utvärdera en webbsida måste man sätta in den i ett sammanhang. Ibland framgår syftet med publiceringen klart, ibland är det svårt att av- göra vad som är fakta och vad som är åsikter. Precis som vissa publicerar sig för att informera, publicerar sig andra för att desinformera. Lika viktigt som det som tas upp på webbsidan är kanske det som inte tas upp.

(25)

Vid användandet av t. ex. internationella organisationers webbplatser bör man ha klart för sig vad som finns på deras agenda. Organisationer som hante- rar mänskliga rättigheter tar inte alltid upp positiva sidor hos ett land, och officiella webbsidor publicerade i ett land kanske syftar till att dra till sig investerare och publicerar därför inte negativ information. En konflikt kanske beskrivs i hö- ger–vänstertermer av ett lokalt parti, medan samma konflikt beskrivs med etniska termer av ett annat parti, allt beroende på ideologisk bakgrund och intressen.

Subjektiv information på nätet är i sig en viktig källa, om man kan utvärdera den utifrån varför den är publicerad. Viktigt att tänka på är också i vilken om- givning webbsidan är publicerad. Uppfattningen om omvärlden skiljer sig åt, inte bara i ett nord–syd perspektiv utan också mellan poler som Europa och USA, som normalt anses ha samma världsbild.

När?

Är webbsidan daterad? Hur ofta uppdateras uppgifterna? Har det betydelse om uppgifterna är gamla eller nya?

Hur ofta uppgifterna på en webbsida uppdateras kan vara en fingervisning på hur stora resurser organisationen/upphovsmannen har. Om det är ett aktuellt ämne som diskuteras kan gamla uppgifter vara missvisande.

Hur?

Hur kom du dit? Vilka andra webbplatser länkar till webbsidan och till vilka webbplatser leder den i sin tur till?

Genom att följa hur en webbsida är länkad på Internet kan man få en indikation på hur tillförlitlig källan är. Kommer du till en webbsida från en etablerad källa är det i sig ett kvalitetskriterium. Många söktjänster, t.ex. Google, har en sökfunktion där man kan se vilka som länkar till en webbsida. I Google an- vänder man sig av söksträngen link:webbsidans adress för att få fram dem som länkar till webbsidan. Ex. link:www.nai.uu.se

Lika intressant som att se vilka som länkar till en webbsida är det att se vilka länkar som ligger på själva webbsidan. Behandlas ett aktuellt eller ett kontro- versiellt ämne och det saknas länkar till etablerade källor inom samma ämnes- område kan frågan varför ställas. En webbsida som har länkar både till och från seriösa källor måste anses som mer tillförlitlig än en webbsida som saknar det.

Jämföra källor

Mångfalden av källor på Internet är en tillgång, men mängden av uppgifter gör det också svårt att avgöra vilken uppgift som är riktig. Du möter motstridiga uppgifter om nästan allt.

Det är viktigt att jämföra uppgifter från flera källor. Att ha belagt en uppgift hos två källor behöver dock inte innebära att den är riktig. Upphovsmännen kan ha använt samma primärkälla för sina uppgifter. Kontrollera i vilken utsträck- ning uppgifterna stämmer. Är det långa citat som är likalydande? Stämmer siff- rorna överens ner till decimalen? Ligger statistiska värden långt ifrån varandra

(26)

Åsa Lund Moberg

behöver det inte vara så att en källa är felaktig, definitionerna som använts vid beräkningarna kan ha varit olika.

Viktigt är också att se på vilka resurser som ligger bakom uppgifterna och vilken form källan hade primärt. Är det t.ex. fråga om uppskattningar eller statistiska beräkningar? Är källan ursprungligen tryckt och senare elektroniskt publicerad måste man ta med i beräkningen dels att en viss felprocent alltid finns med vid inskannat texttolkat material, dels att det inte alltid är så att den tryckta versionen överensstämmer med den elektroniska. T.ex. kan en del bildmaterial och bilagor utelämnas vid elektronisk publicering. Det gäller även material som härstammar från etablerade organisationer.

Referenser

Dahlström, Mats (1997). Webbdokument i blixtbelysning. [Elektronisk] Borås: Högskolan i Borås. http://www.adm.hb.se/personal/mad/jonsby2.doc

Gidlöf, Håkan, 2001, ”Africa-related information resources”, Information Development vol.

17: 2, ss. 115–116.

Jensen, Mike (updated July 2002). The African Internet: a status report. [Elektronisk]

http:// www3.sn.apc.org/africa/afstat.htm

Leth, Göran och Torsten Thurén (2000). Källkritik för Internet. [Elektronisk] Stockholm: Sty- relsen för psykologiskt försvar. http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=37

Webbresurser

A guide to Africa on the Internet. Söktjänster och kataloger — http://www.nai.uu.se/links/

searchsv.html

A guide to Africa on the Internet. Andra samlingar av informationskällor om Afrika — http://www.nai.uu.se/links/collectsv.html

Africa south of tbe Sahara. Selected Internet resources — http://www-sul.stanford.edu/depts/

ssrg/africa/guide.html

African studies Internet resources — http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/cuvl/

An A–Z of African studies on the Internet — http://www.lib.msu.edu/limb/a-z/az.html Index on Africa — http://afrika.no/index/

NIZA links — http://www.niza.nl/search.phtml?search_form=url&lang=en&lang_help=en

&nav=e3b

(27)

Birgitte Jansen

Nordiska Afrikainstitutets bibliotek har över 1 500 periodiska publikationer, varav ca 500 är aktiva. En aktuell lista över löpande tidskrifter finns på biblio- tekets hemsida.

De senaste åren har utvecklingen gått mycket snabbt inom den elektroniska publiceringen och många av de viktigaste tidskrifterna är numera också tillgäng- liga i fulltext i olika databaser eller via utgivarnas hemsidor. Många afrikanska dagstidningar publiceras gratis helt eller delvis på Internet och allt fler institutioner och organisationer väljer att lägga ut nyhetsbrev på sina hemsidor eller att skicka dem till läsarna via e-mail. I referenslistan över tidskrifter, som finns i anslutning till detta kapitel, finns länkar till respektive tidskrifts hemsida, där man kan hämta information om utgivning, adresser, pris m. m.

I detta kapitel presenteras ett urval tidskrifter som jag gärna vill lyfta fram eller som är av central betydelse, samt länkar till fulltexttidskrifter och tid- skriftsdatabaser.

Nyhetsförmedling

Tidningar

Nyhetsrapportering skall helst vara dagsfärsk och därför har på senare år värdet av tryckta afrikanska dagstidningar minskat och ersatts av nyhetsrapportering på Internet. Det finns i dag ett rikhaltigt utbud av gratis dagstidningar och annan rapportering om politiska händelser i elektronisk form från de flesta afrikanska länder. Länkar till afrikanska dagstidningar hittar man under respektive land på Nordiska Afrikainstitutets hemsida i A Guide to Africa on the Internet under rubriken Regional and country specific information sources.

Som ett exempel på en elektronisk dagstidning kan nämnas Mail & Guardi- an utgiven i Sydafrika, vars nyhetsutbud inte bara täcker södra Afrika, utan hela den afrikanska kontinenten. Samtliga artiklar publiceras i fulltext och det finns också ett sökbart artikelarkiv som går tillbaka till 1994.

En annan viktig nyhetskanal är IRIN – Integrated Regional Information Network, som ges ut av UN Office for the Coordination of Humanitarian Af- fairs. IRIN bevakar hela den afrikanska kontinenten och publicerar dagligen rapporter och nyheter, samt en sammanfattande veckorapport. Det går också att prenumerera gratis på IRIN via e-mail.

Tidskrifter

När det gäller tryckta medier ger Africa analysis och Africa confidential, som ut- kommer varannan vecka, bra information. Africa research bulletin består av två