ORGANISATIONSUTVECKLING INOM PSYKIATRIN
6.2 Avslutande kommentarer
Psykiatrireformen var, enligt oss, en mycket bra reform. Det fanns många idéer och
ambitioner, de flesta har också verkställt. Men det är nu mer än nio år sedan reformen kom, det gäller att inte stanna upp nu, arbetet måste fortsätta. Landstingen och den statliga organisationen behöver utvecklas, kanske mer än vad kommunerna behöver. Reformen innebar att kommunerna tvingades till omorganisationer medan utvecklingen av psykiatrin inom landsting inte fick någon fart. Gamla och nya arbetssätt och samverkan går sällan ihop, speciellt inte när det är så många värderingar och insatser som har förändrats, på relativt kort tid. Reformens största brist är kanske att den utformades så att större
kommuner kunde uppnå förändringarna på ett helt annat sätt än de mindre. Småkommuner med invånareantal på 25 000 eller mindre har kanske, bara som ett exempel, en till tre personer med schizofreni som har rätt till gruppbostad för personer med samma diagnos i den kommunen där de bor. Det säger sig självt att mindre kommuner inte klarar detta. Men enligt lag, har du rätt till sådan bostad i den kommun du bor i. Är det inte fel på lagen då? Avgränsningarna har varit många i detta arbete men det vi till slut valde att titta på; organisationsutvecklingen inom psykiatrin i Staffanstorps kommun sedan
psykiatrireformens införande och fram tills idag, känner vi oss nöjda med. Vi har fått svar på de frågor vi hade och vi har mött många människor som hjälpt oss och stöttat oss i arbetet med uppsatsen. Så, engagemanget för att psykiskt sjuka ska få det bättre är stort. I stället är det nog maklösheten till förändring som ”stoppar upp” utvecklingen. Det finns många idéer och ambitioner till en snabbare utveckling för gruppen, men många barriärer finns, barriärer där socialstyrelsen, länsstyrelsen och inte minst regeringen måste agera och våga förändra. Det har varit mycket mediafokusering på psykiatrin det gångna året, många kriminella, värdelösa handlingar har skett som fått politiker att reagera och tala om
förändringar. Men nyligen, när vårbudgeten lades fram av regeringen var resultatet utan ett ord om förändring eller fortsatt arbete till förbättring av psykiatrin. Visst finns det saker som vi, vanliga medborgare, kan förändra i samhället. Vi kan förändra attityder, hjälpa den som vi ser mår dåligt men om stora saker ska förändras behövs politikernas empati och moral och i dagens samhälle, anser vi, att man inte prioriterar psykiskt sjuka. Det är en grupp som finns i skymundan där man, av någon outgrundlig anledning, inte vill lägga resurser och ambitioner. Statsministern talar om ett samhälle där alla är lika mycket värda, ett samhälle vi har långt kvar till, enligt vår slutsats.
Men allt är inte negativt! Det har skett mycket bra och psykiatrin har gjort enorma framsteg under de senaste åren. Många mentalsjukhus är borta och många lever i
samhället. Insatser som personligt ombud är ovärderliga insatser som många psykiskt sjuka har fått möjlighet att nyttja idag och deras liv har fått en helt ny innebörd med inflytande och delaktighet, tack vare de personliga ombuden. Slutligen önskar vi att vi kunde säga att psykiskt sjuka har delaktighet och inflytande, precis som ”alla andra”, vi har samma värde och samma rätt till samhället på lika vilkor. Men, trots att vi lever på 2000-talet har vi inte uppnått levnadssättet att alla är lika mycket värda, vad det beror på finns det många spekulationer om men vad kommer att göras åt problemen när ministrar talar om hur bra det är och att vi redan uppnått lika värde och att vi lever i ett rättvist Sverige?
7. REFERENSLISTA
Litteratur
Abrahamsson, B (2000) Organisationsteori. Lund: Studentlitteratur
Abrahamsson, B & Andersen, J, A (2002) Organisation – att beskriva och förstå
organisationer. Malmö: Liber AB
Ahrne, G (1991) Om sociologin och organisationsbegreppet. i sociologisk forskning nr 1.
Stockholm: Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.
Gustafsson, A (1999) Kommunal självstyre – Kommuner och landsting i det politiska
systemet. Malmö: SNS Förlag
Halvorsen, K (1992) Samhälsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Hydén, L-C (2003) Psykiatri – samhälle - patient. Stockholm: Natur och Kultur
Häggroth, S & Peterson, C-G (1999) Kommunal kunskap – Så fungerar din kommun.
Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag
Häggroth, S & Peterson, C-G (2002) Kommunal kunskap – Så fungerar din kommun. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag
Jönsson, M & Karlström, S-M (2004) Den omdebatterade reformen –
samhälliga och kommunala effekter och förändringar efter
psykiatrireformen. Malmö: Malmöhögskola, Institutionen för Hälsa &
Samhälle (opublicerat paperarbete)
Knutsson, G & Pettersson, S (1995) Psykiskt stördas villkor – psykiatrireformen i
sammandrag. Stockholm: Fritzes Förlag AB
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lammertz, L (1992) Beställar- /Utförarorganisation. Falköping: Kommentus Förlag AB Norström, C & Thunved, A (2003) Nya sociallagarna – Med kommentarer, lagar och
författningar som de lyder den 1 januari 2003. Stockholm: Norstedts Juridik
Ottosson, J-O (2003) Psykiatrin i Sverige, vägval och vägvisare. Stockholm: Natur
och Kultur
Patel, R & Davidson, B (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Repstad, P (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Intervjuer
Gunni Gustafsson-Nilsson (Resultatenhetschef, äldre- och handikappomsorgen, Staffanstorp) Intervju 20 april 2004
Lena Larsson (Psykiatrisamordnare, socialpsykiatri, Staffanstorp) Intervju 13 april 2004 Petra Kvist-Zaar (Handikappsekreterare, socialtjänsten, Staffanstorp) Intervju 21 april 2004
Bokslut, Utredningar och Propositioner Bokslut Staffanstorps kommun 1995 Bokslut Staffanstorps kommun 1996 Bokslut Staffanstorps kommun 1997 Bokslut Staffanstorps kommun 1998 Bokslut Staffanstorps kommun 1999 Bokslut Staffanstorps kommun 2000 Bokslut Staffanstorps kommun 2001 Bokslut Staffanstorps kommun 2002 Bokslut Staffanstorps kommun 2003
Prop. 1993/94:218. Psykiskt stördas villkor.
Socialstyrelsen (2003) Sju år efter reformen- Andra uppföljningen av medicinskt
färdigbehandlade inom sluten psykiatrisk vård. Socialstyrelsen Art.nr: 2003-103-7
SOU 1991:88. Stöd och samordning kring psykiskt störda – ett kunskapsunderlag. SOU 1991:92. Rätt till bostad – om psykiskt stördas boende.
SOU 1992:73. Välfärd och valfrihet – service, stöd och vård för psykiskt störda. SOU 1997:6. Är vi på rätt väg? – Årsrapport för psykiatrireformen 1997. SOU 1998:4. Den sociala vardagen – psykiatriuppföljningen.
Övriga källor
Kommunfullmäktige (2000) Handikappspolitiskt program för Staffanstorps kommun – alla
nämnders ansvar.
Skåne utveckling (2003:54) Kommunernas insatser för personer med psykiska
Samhällsbyggnadsenheten, sociala funktionen.
RSMH:s hemsida http://www.rsmh.se/organisation.htm 2004-04-05
Staffanstorps kommuns hemsida http://www.staffanstorp.se/web/service/scb/03h/svensk/
kostn.html 2004-04-14
Staffanstorps kommuns hemsida http://www.staffanstorp.se/html /swe/staffan.htm
2004-05-05
Staffanstorps kommuns hemsida www. staffanstorp.se/org/namnder
2004-05-15
Socialstyrelsens hemsida http://www.sos.se/fulltext/110/2003-110-9.pdf 2004-04-23
Socialstyrelsens hemsida http://www.sos.se/cgi-bin/MsmGo.exe?grab_id=19534914&
APPENDIX I