Syftet med detta kapitel var tvåfaldigt: att (1) visa läsaren att trots att Sverige klarar sig bra i internationella jämförelser, så är korruption ett verkligt problem och uppfattas vara det av medborgarna, samt (2) argumentera för att det finns skäl att tro att korruptionsproblematiken har förvärrats under de gångna decennierna, och tycks kunna bli ett allt värre problem i framtiden.
Med hänvisning till färska utredningar om svenska institutioners oförmåga att upptäcka och stävja korruption samt opinionsdata från ISSP 2006 och Survey 2009, har vi visat att det finns goda skäl att tro att maktmissbruksproblematiken i Sverige inte är försumbar. De data som finns ger således ett starkt empiriskt stöd till vår teoretiska argumentation som säger att frestelsestrukturen blivit mer gynnsam för individer som vill hänge sig åt korruption, varför det också finns skäl att tro att korruptionen har ökat, och nog kommer att göra det om inte åtgärder vidtas. Detta är något som medborgarna också säger sig tro i opinions-undersökningar.
Som avslutning skulle vi vilja framhålla vikten av fortsatt och fördjupad forskning om korruptionsproblematiken i Sverige, och även andra
150
avancerade demokratier som ofta anses befriande från korruption. Men korruption och maktmissbruk är svårforskade områden då de är ljusskygga verksamheter som föregår i det fördolda med syfte att undgå upptäckt. Ett första steg skulle emellertid kunna vara att samla in mer opinionsdata om medborgarnas uppfattning om korruptionens utbredning och karaktär. Sverige är världsledande när det gäller datainsamling om medborgarnas politiska attityder, men frågor om korruption och maktmissbruk lyser allt som oftast med sin frånvaro. Ett annat sätt att generera större kunskap om denna problematik är att också samla in data om politikers och tjänstemäns upplevelser av korruption på statlig och kommunal nivå.
En annan viktig forskningsuppgift är att studera de samhälleliga effekterna av korruptionen. Har exempelvis medborgarnas upplevelse av korruptionens utbredning och ökning negativa effekter på svenskarnas stöd för det demokratiska systemet, och i förlängningen dess legitimitet? Den nuvarande bristen på empiriska data och den förhärskande självbilden av Sverige som ett land där korruption och maktmissbruk är sällsynta undantag kan på sikt vara direkt skadliga företeelser. Det är därför mycket viktigt att vi inte slår oss till ro och tar för givet att Sverige en gång för alla är vaccinerat mot korruptions- och maktmissbruksproblem på grund av landets framskjutna placeringar på olika korruptionsindex. Här kan forskningen göra en betydelsefull samhällsinsats genom att dels kartlägga korruptionens omfattning och orsaker, och mot den bakgrunden formulera förslag till åtgärder om hur man kan komma till rätta med korruptions- problematiken.
Referenser
Agrast, Mark David, Juan Carlos Botero & Alejandro Ponce (2010), Rule
of Law Index 2010. Washington, D.C.: The World Justice Project.
Ahlenius, Inga-Britt (2003), ”Oberoende revision behövs i kommunderna – också”, DN Debatt, Dagens nyheter 2003-06-17.
Aidt, Toke S. (2003), ”Economic Analysis of Corruption: A Survey”, The
Economic Journal, Volymym 113, nr. 491, 632-652.
Andersson, Staffan (2002), Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones
and Change, Umeå: Statsvetenskapliga institutionen.
Andersson, Staffan & Gissur Ó Erlingsson (2010), ”Förvaltningsreformer och korruptionsrisker”, i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó
151
Erlingsson & Matsh Sjölin (red.) Korruption, maktmissbruk och
legitimitet. Stockholm: Norstedts Förlag.
Becker, Gary S. (1968), ”Crime and Punishment: An Economic Approach”,
The Journal of Political Economy, Volymym 76, nr. 2, 169–217.
Bowler, Shaun & Jeffrey A. Karp (2004), ”Politicians, Scandals, and Trust in Government”, Political Studies, Volymym 26, nr 3, 271-287.
Brå (2007), ”Korruptionens struktur i Sverige: Den korrupte upphandlaren och andra fall om mutor, bestickning och maktmissbruk”. Rapport nr. 2007:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bäck, Hanna & Axel Hadenius (2008), “Democracy and State Capacity: Exploring a J-Shaped Relationship”, Governance, Volymym 21, nr 1, 1- 24.
Citron, Britt-Marie (2010), “Vem kontrollerar de lokala makthavarna?”, i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Matsh Sjölin (red) Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Norstedts Förlag.
Citron, Britt-Marie (1999), Sölve & Co, Stockholm: Norstedts Förlag. Dagens Nyheter 2010-01-11
Erlingsson, Gissur Ó (2006), ”Organisationsförändringar och ökad kommunal korruption”, Kommunal ekonomi och politik, Volymym 3, nr. 1, 7-40.
Expressen 2010-10-24. “Mutskandalen växer för varje dag”.
Global Corruption Barometer (2003), Berlin: Transparency International. Global Corruption Barometer (2006), Berlin: Transparency International. Global Corruption Barometer (2007), Berlin: Transparency International.
Greco (2001), ”First Evaluation Round: Evaluational Report on Sweden”,
Council of Europe, Strasbourg, 2001-05-15.
Hanberger, Anders (2010), ”Dagens kommungranskning: Är den effektiv i att förebygga och upptäcka missförhållanden?”, i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Matsh Sjölin (red.) Korruption,
maktmissbruk och legitimitet, Stockholm: Norstedts Förlag.
Hyltner, Mårten & Mischa Velasco (2009), Kommunala bolag – laglöst
land, Stockholm: Stiftelsen Den Nya Välfärden.
International Social Survey Program (ISSP) (2006), Role of Government IV,
Datafil, Köln: GESIS - Leibniz Institute for the Social Sciences. Internetadress: www.issp.org, (2010-12-16).
Jain, Arvind K. (2001), “Corruption: A Review”, Journal of Economic
Surveys, Volymym 15, nr. 1, 71–121.
152
Larsson, Kjell (2006), ”Regeringen är okunnig om korruptionen i statliga bolag”, DN Debatt, Dagens nyheter 2006-05-03.
Lundin, Olle (2010). Revisionen reviderad – en rapport om en kommunal
angelägenhet. ESO-rapport nr 6. Stockholm: Fritzes.
Lundin, Olle & Curt Riberdahl (1999), ”Demokratiska aspekter på den kommunala revisionen”, i SOU 1999:76 Maktdelning, Stockholm: Fritzes.
Lundquist, Lennart (1999), ”Ämbetsmannen som demokratins väktare”, i SOU 1999:75 Maktdelning, Stockholm: Fritzes.
Nord, Lars & Gunnar Nygren (2007), ”Valbevakning i lokala medier ett förräderi mot demokratin”. DN Debatt 2007-01-18.
Oscarsson, Henrik (2010). ”Mutor och korruption”, i Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Nordiskt ljus. 37 kapitel om politik, medier och
samhälle. Göteborg: SOM-institutet.
Premfors, Rune, Peter Ehn, Eva Haldén & Göran Sundström (2003),
Demokrati och byråkrati. Lund: Studentlitteratur.
Rose-Ackerman, Susan (1999), Corruption and Government: Causes,
Consequenses, and Reform, Cambridge: Cambridge University Press.
Rothstein, Bo & Jan Teorell (2008), ”What is Quality of Government? A Theory of Impartial Government Institutions”, Governance, Volymym 21, nr 2, 165-190.
Sandgren, Claes (2009), ”Hög tid att partierna redovisar sina bidrag”, DN Debatt, Dagens nyheter 2009-11-09.
SKTF (1999), Tystnaden på jobbet. En undersökning om yttrandefriheten
bland kommunalt anställda. Rapport nr. 2. Stockholm: SKTF.
Survey 2009, Surveyinstitutet. Växjö: Linneuniversitetet. Datafil.
Svenska Dagbladet 2006-01-20
Teorell, Jan (2010), ”Att mäta korruption”, i Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin (red.) Korruption,
maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Norstedts Förlag.
Transparency International (2010), Corruption Perceptions Index, Internetadress:
154
Ann-Sofie Lennqvist Lindén, Doktor i Statsvetenskap,
CUReS, Centrum för Urbana och Regionala Studier, HumUS-akademin,
155