5. Resultat och analys
5.3. Avslutande kommentarer
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att rasistiska händelser har förekommit på alla intervjupersonernas arbetsplatser i olika grad och är en del av deras vardag. Rasismen har tagit sig både direkta och indirekta uttryck och kommit från klienter, kollegor och chefer.
Övergripande är att intervjupersonerna beskriver att den dolda rasismen som är svår att sätta fingret på är det som påverkar dem mest, både som person och i deras yrkesroll, samt är svårast att hantera. Vidare beskrivs rasism från klienter vara lättare att hantera och ha mindre negativ påverkan än rasism från kollegor då intervjupersonerna beskriver sig vara i
maktposition gentemot klienterna men inte mot kollegorna.
Under analysens gång fann vi även delar av materialet som inte kunde förklaras av studiens valda teorier. Det handlade om diskriminerande och kränkande behandling som anspelade på intervjupersonernas ras och som kom från andra synligt rasifierade personer. I och med att dessa händelser kom från andra synligt rasifierade, och inte vita, var deras position i den sociala rangordningen och makthierarkin baserat på ras inte lika tydlig och kunde därav inte förklaras som rasism. För att förklara dessa fenomen hade därmed studiens teoretiska begrepp behövt utökas vilket inte rymdes inom ramen för denna uppsats.
6. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka synligt rasifierade yrkesverksamma socialarbetares upplevelser av att möta rasism i arbetet; i möte med klienter, kollegor och chefer. Vidare var syftet att undersöka hur rasism bemöts och hanteras av kollegor och chefer. Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner har upplevt såväl öppen som dold rasism. Rasism uttrycktes främst genom fördomar, nedsättande tal om etniska grupper och rasistiskt språkbruk. Rasism uttrycktes även genom avvisning, underminering, ifrågasättande, misskreditering,
förminskning samt diskriminerande behandling av intervjupersonerna. Detta överensstämmer också med tidigare forskning (se Badwall, 2013; Brockmann et al., 2001; Goldstein, 2002; Mbarushimana & Robbins, 2015; Singh, 2004; Tinarwo, 2017). Genomgående var att
rasistiska händelser var vanligt förekommande för intervjupersonerna och något som tillhörde deras arbetsvardag. Detta illustrerar enligt oss hur pass normaliserad och institutionaliserad rasismen är på arbetsplatserna.
Vidare visar resultatet på ett varierat bemötande av rasistiska händelser från kollegor och chefer med en missgynnsam respektive gynnsam betydelse för intervjupersonerna. Till det
missgynnsamma avsågs när kollegor och chefer bemötte rasism genom att ignorera,
förminska och förneka dess förekomst men även genom att skuldbelägga intervjupersonerna och bortförklara sina egna och andras handlingar vilket går i linje med tidigare forskning (Badwall, 2016; Dominelli, 1989; Goldstein, 2002; Mbarushimana & Robbins, 2015). Till det gynnsamma avsågs när kollegor och chefer bemötte rasism med att ta ställning mot rasism och säga ifrån, agera stöttande och lyssna på intervjupersonerna vilket överensstämmer med tidigare forskning (Badwall, 2016; Singh, 2004; Storm, 2018). Vidare framgick av
intervjupersonernas utsagor att ingen av arbetsplatserna hade ett aktivt arbetssätt för att motverka rasism.
Gällande hur rasismen tog sig uttryck i studiens resultat i relation till tidigare forskning fann vi en stor samstämmighet men även vissa skillnader. Något som framkom i majoriteten av de internationella studier som berörde socialarbetare var att det var vanligt förekommande att synligt rasifierade socialarbetare oönskat tilldelades en roll som ras- och kulturexperter samt fick merarbete utifrån det (se Badwall, 2013; Baines, 2008; Dominelli, 1989; Goldstein, 2002; Mbarushimana & Robbins, 2015; Singh, 2004). Detta var dock bara något som nämndes av en av våra intervjupersoner. Några av intervjupersonerna upplevde däremot att de behövde arbeta hårdare än deras vita kollegor vilket även framkom i tidigare forskning (Mbarushimana & Robbins, 2015). Något som tas upp i de svenska studierna (Mulinari, 2015) men inte i de internationella, vilket även framträdde i vårt resultat var att rasismen manifesterades icke-verbalt i form av ifrågasättande blickar och kroppsspråk. Vår studie är även den enda i sammanhanget som synliggör färgblind rasism gentemot de professionella.
Trots att samtliga intervjupersoner har upplevt rasism i olika former framgår det tydligt att upplevelserna inte är enhetliga gällande hur rasismen uttrycktes, hur ofta det förekom samt dess allvarlighetsgrad. Variationerna i intervjupersonernas upplevelser av rasism tolkar vi utifrån Molinas perspektiv (2005) delvis bero på hur de rasifieras av människorna i sin omgivning och därmed rangordnas. Rasifieringen påverkar andra människors uppfattningar om intervjupersonerna och således hur de agerar gentemot intervjupersonerna.Vidare anser vi att variationerna i upplevelserna av rasism delvis beror på omfattningen av mångetnicitet i området intervjupersonerna arbetar i samt den etniska mångfalden bland de anställda. Detta då intervjupersonerna beskrev mer mångetniska områden och arbetsplatser som bättre
gällande arbetsklimat och att risken att möta rasism i arbetet var lägre. Då tidigare forskning visar att synligt rasifierade personer söker sig till platser med större mångetnicitet för att minimera risken att möta rasism (Kalonaityte et al., 2008) är vår spekulation att detta även kan ha varit en strategi hos några av våra intervjupersoner. Samtidigt visar studiens resultat på att rasism förekommer även på mångetniska arbetsplatser och att anställning av fler synligt rasifierade medarbetare inte löser problemen med rasism. Istället synliggör det existensen av rådande rashierarki och att rasism är strukturellt (Mattsson, 2005).
Att flera intervjupersoner beskriver att dolda och subtila uttryck för rasism är svårare att hantera och har störst påverkan på dem, likaså när utövaren är en kollega eller chef snarare än klient går i linje med tidigare forskning (Brockmann et al., 2001). När det gäller rasism från kollegor och chefer kan dess större negativa påverkan på intervjupersonerna bero på att intervjupersonerna inte innehar en maktposition såsom de har gentemot klienterna.
Intervjupersonernas samlade upplevelser av rasism får således konsekvenser och kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan negativt, vilket innebär att rasism i arbetet är ett
arbetsmiljöproblem (Akhavan och Bildt, 2004; De los Reyes, 2008). Exempelvis kan dessa återkommande dolda och subtila uttryck för rasism såsom att ständigt bli underminerad och ifrågasatt påverka en persons självkänsla (Brockmann et al., 2001).
Vår tolkning av studiens resultat gällande kollegors och chefers bemötande av rasism är att det ligger på individnivå. Det vill säga att bemötandet och hanteringen av rasistiska händelser avgörs av vilka kollegor och chefer man har och deras förståelse och kunskap om rasism. Studiens resultat visar på att medvetenhet- och kunskapsnivån gällande rasism varierar bland kollegor och chefer. Vi menar att detta dels riskerar att ansvaret för att lösa problem med rasism läggs på de synligt rasifierade. Dels att kollegor och chefer medvetet eller omedvetet bidrar till upprätthållandet av rasism samt skadar motverkandet av rasism. När kollegor och chefer uppmärksammas och konfronteras gällande rasistiska händelser framstår deras missgynnande bemötande enligt oss som en reaktion på hotet mot deras icke-rasistiska självbild och även mot organisationen i stort som inkluderande och antirasistisk.
därmed betraktas som subjektiva och bundna till sitt sammanhang och kan således inte generaliseras i någon statistisk mening (Kvale & Brinkman, 2014). Vi vill dock mena att det är möjligt att vår studie uppnår en analytisk generaliserbarhet vilket innebär att den skulle kunna ge vägledning för vad andra synligt rasifierade människor upplever. Detta då resultatet enligt oss synliggör rasistiska strukturer och hur de verkar på arbetsplatser. Vidare är
intervjupersonerna inte passiva mottagare av rasism och en nackdel med denna studie är att vi inte har undersökt hur intervjupersonernas upplevelser av rasism påverkar dem, inte heller deras motstånd mot rasism och egna strategier för hantering av rasistiska händelser.
För vidare forskning på ämnet skulle vi framförallt vilja se fler studier på detta tema inom forskningen i socialt arbete då ämnet är relativt outforskat, dessutom med fördjupande perspektiv på hur rasismen påverkar synligt rasifierade socialarbetare och deras arbetsmiljö. Vi vill även se studier med en intersektionell analys för att undersöka fler aspekter som påverkar deras upplevelser av rasism. Vidare vore det intressant med studier som undersökte andra aspekter såsom vad det innebär att vara synligt rasifierad chef eller huruvida rasismen skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och klientgrupper.
Sammantaget kan sägas att rasism är ett svårstuderat fenomen eftersom det ofta sker subtilt, är svårt att sätta fingret på och därmed svår att bevisa. Vår uppfattning är att organisationers antirasistiska förhållningssätt utgår från att rasism är lättidentifierat och därmed lätt att motarbeta. Studiens resultat samt tidigare forskning visar dock det motsatta; att det är svårt att identifiera. Dessutom läggs fokuset ofta på individers rasistiska handlingar och missar därmed rasismens strukturella former. Vidare menar vi att rasism från kollegor och chefer samt deras missgynnande bemötande av rasistiska händelser går emot grundläggande värderingar för socialt arbete samt utgångspunkten att ha ett kritiskt självreflexivt och empatiskt förhållningssätt. Därför anser vi att det behövs ett mer aktivt antirasistiskt förhållningssätt på arbetsplatser för socialt arbete som även inkluderar subtila och dolda uttryck för rasism. Medvetenheten och kunskapen om hur rasism verkar, dess omfattning samt påverkan på synligt rasifierade personer behöver ökas bland personal på alla nivåer. För att säkra en god arbetsmiljö för de synligt rasifierade socialarbetarna måste även en miljö skapas där deras upplevelser blir hörda och erfarenheter tagna på allvar och där rasism konsekvent utmanas av alla anställda.
Referenser
Ahmed, S. (2010). Vithetens fenomenologi. Tidskrift För Genusvetenskap, (1-2), 48-69. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 10-18). Malmö: Liber.
Akhavan, S. & Bildt, C. (2004). Arbetsvillkor, hälsa och sjukfrånvaro bland invandrade kvinnor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Hämtad från
http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/2004/arb2004_21.pdf
Badwall, H. (2013). Can I Be a Good Social Worker? Racialized Workers Narrate Their Experiences with Racism in Every Day Practice. (Doctoral thesis, University of Toronto, Toronto). Retrieved from
https://tspace.library.utoronto.ca/bitstream/1807/35770/7/Harjeet_Badwall_K_201306_PhD_ thesis.pdf
Badwall, H. (2014). Colonial Encounters: Racialized Social Workers Negotiating Professional Scripts of Whiteness. Intersectionalities: A Global Journal Of Social Work
Analysis, Research, Polity, And Practice, 3(1), 1–23. Retrieved from
https://journals.library.mun.ca/ojs/index.php/IJ/article/view/996
Badwall, H. (2016). Critical Reflexivity and Moral Regulation. Journal of Progressive Human Services, 27(1), 1-20. doi:10.1080/10428232.2016.1108169
Baines, D. (2008). Race, Resistance, and Restructuring: Emerging Skills in the New Social Services. Social Work, 53(2), 121-131.
Blumer, H. (1958). Race Prejudice as a Sense of Group Position. The Pacific Sociological Review, 1(1), 3-7. doi:130.237.165.40
Bonilla-Silva, E. (2006). Racism Without Racists: Color-Blind Racism and the Persistence of Racial Inequality in the United States. Lanham, MD: Rowman and Littlefield.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Brockmann, M., Butt, J. & Fisher, M. (2001). The Experience of Racism: Black Staff in Social Services. Research policy and planning, 2(1), 1-11.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Dahlstedt, M. & Neergaard, A. (2019). Crisis of Solidarity? Changing Welfare and Migration Regimes in Sweden. Critical Sociology, 45(1), 121-135.
De los Reyes, P. (2005). Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering. I: P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (s. 233-258). SOU 2005:41.
De los Reyes, P. (2008). Etnisk diskriminering i arbetslivet : kunskapsläge och kunskapsbehov. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige (LO).
Diskrimineringslag (SFS 2008:567). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Dominelli, L. (1989). An uncaring profession? An examination of racism in social work. Journal of Ethnic and Migration Studies, 15(3), 391-403.
doi:10.1080/1369183X.1989.9976127
Dominelli, L. (2018). Anti-racist social work. (4. ed.). London: Red Globe Press.
Essed, P. (1991). Understanding everyday racism an interdisciplinary theory [Electronic resource]. Thousand Oaks: SAGE. Retrieved from
http://sk.sagepub.com.ezp.sub.su.se/books/understanding-everyday-racism-an-interdisciplinar y-theory
Essed, P. (2005). Vardagsrasism. I: P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (s. 71-94). SOU 2005:41.
Forman, T. A., & Lewis, A. E. (2006). Racial apathy and Hurricane Katrina: The social anatomy of prejudice in the post-civil rights era. Du Bois Review, 3(1), 175-202.
doi:10.10170S1742058X06060127
Garner, S. (2010). Racisms: an introduction [Electronic resource]. London: SAGE Publications Ltd. Retrieved from http://sk.sagepub.com.ezp.sub.su.se/books/racisms
Goldstein, B. P. 2002. Catch 22 - Black Workers’ Role in Equal Opportunities for Black Service Users. British Journal of Social Work 32(6): 765–778.
Gray, P. S., Williamsson, J. B., Karp, D. A. & Dalphin, J. R. (2007). The Research Imagination: An Introduction to Qualitative and Quantitative Methods. Cambridge: Cambridge University Press. doi:10.1017/CBO9780511819391
Kalonaityté, V., Kawesa, V., & Tedros, A. (2008). Svarta(s) strategier: att hantera rasism och diskriminering som svart svensk. Socialvetenskaplig tidskrift, 15(3-4), 210-220.
Kamali, M. (2005). Ett europeiskt dilemma. Strukturell/institutionell diskriminering. I: P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (s. 29-69). SOU 2005:41.
Kulturdepartementet. (2005). Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige: Betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200 556/
Kumlin, J. (2014). Delar av mönster: en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Hämtad från
https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-delar-monster2.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, K. (2005). Diskrimineringens andra ansikte – svenskhet och ”det vita
västerländska”. I: P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (s. 139-157). SOU 2005:41. Mbarushimana, J.-P., & Robbins, R. (2015). “We have to Work Harder”: Testing
Assumptions about the Challenges for Black and Minority Ethnic Social Workers in a Multicultural Society. Practice, 27(2), 135-152. doi:10.1080/09503153.2015.1014336
Miles, R. & Brown, M. (2003). Racism (2. ed.). London: Routledge.
Molina, I. (2005). Rasifiering. Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige. I: P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (s. 95-112). SOU 2005:41.
Mulinari, P. (2015). Blickar, frågor och beröring: rasism som ett arbetsmiljöproblem. I A. Sjöstedt Landén, G. Olofsdotter & M. Bolin (red), Sprickor, öppningar & krackeleringar: nya perspektiv på arbetsmiljö (s. 85-105). Mittuniversitetet. Hämtad från
https://www.researchgate.net/profile/Maria_Warne/publication/286452743_Sprickor_oppnin gar_krackeleringar_-_nya_perspektiv_pa_arbetsmiljo/links/566a8e4908aea0892c4a11d5/Spri ckor-oeppningar-krackeleringar-nya-perspektiv-pa-arbetsmiljoe.pdf#page=91 Nationalencyklopedin, rasifiering. http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rasifiering (hämtad 2020-04-07)
Neergard, A. (2018). Klassamhällets rasifiering i arbetslivet (Klass i Sverige rapport 14 Katalys 53). Hämtad från
https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2018/03/No-14.-Klassamh%C3%A4llets-rasifier ing-i-arbetslivet.pdf
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 149-165). Malmö: Gleerup.
Rogers, J. (2012). Anti-Oppressive Social Work Research: Reflections on Power in the Creation of Knowledge. Social Work Education, 31(7), 866-879.
http://dx.doi.org/10.1080/02615479.2011.602965
Singh, G. (2004). Anti-racist social work, context and development : refracted through the experiences of black practice teachers. (PhD thesis, University of Warwick, Warwick). Hämtad frånhttp://wrap.warwick.ac.uk/46617/1/WRAP_THESIS_Singh_2004.pdf
Storm, P. (2018). Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor. (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm). Hämtad från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1186514/FULLTEXT01.pdf
Tinarwo, M. T. (2017). Discrimination as experienced by overseas social workers employed within the British Welfare State. International Social Work, 60(3), 707–719.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0020872814562480
Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.