Avslutande ord: Implikationer för yrkesuppdraget och fortsatt forskning

Matematikångest kan ses som en av de största utmaningarna för matematiklärare i sin profession, och kräver att tas på allvar. Genom att förebygga och motarbeta konflikter kan den matematikångest som är främst kopplat till inlärningsångest underlättas. När konflikter väl uppstår är det av största vikt att göra reflektion och utvärdering till en återkommande del av arbetslivets vardag. I detta inkluderas att reflektera och utvärdera olika konflikthanteringsmetoder och konfliktlösningar för att anpassa dem till det kontinuerligt dynamiska matematikklassrummet.

Genom att belysa hur matematikångest påverkas till denna grad av vardagliga klassrumssituationer visar det på att skolan som organisation inte får låta det proaktiva arbetet explicit vara en del av den specialpedagogiska delen i verksamheten. Det är var matematiklärares ansvar. Detta gäller även för forskning; när matematikångest kan dämpas genom gemene matematiklärare bör även den matematikdidaktiska forskningen ta sitt ansvar i större utsträckning och inte förlita sig på att den specialpedagogiska forskningsvärlden sköter denna typ av fråga. Det här arbetet har öppnat en dörr på glänt, men underlaget är inte tillräckligt för att kliva in i nästa rum. Samma eller liknande forskningssyfte behöver lyftas i ett större och mer långsiktigt perspektiv, exempelvis via en longitudinell fallstudie med observationer för en större tillförlitlighet.

Två andra perspektiv på samma syfte är undersökningar i det digitala klassrummets konflikter. Det talas även alltmer i allmänhet om psykisk ohälsa och ångest i skolvärlden. Där detta arbete har fokuserat på läraren, är det dags att även lyfta tankarna till det större perspektivet. Hur arbetar skolan som organisation för att specifikt motverka matematikångest? Skolverket måste ta ett större ansvar som stödfunktion i denna fråga. Kostnaden för den enskilda läraren att fortbilda sig själv är återigen tid. Denna tid är lång och dyrköpt, och det får aldrig glömmas bort att när den svenska skolvärlden inte agerar är det elever i svårigheter som tvingas till att betala notan.

Referenser

Arbetsmiljöverket (2013). Grund- och gymnasieskolan (Korta arbetsskadefakta, 3). AV. URL: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-grund-gymnasieskolan-fakta blad-2013-03.pdf?hl=Hot%20och%20v%C3%A5ld%20inom%20grund-%20och%20gymnasi eskola

Arbetsmiljöverket (2019). Hot och våld inom grund- och gymnasieskola (Korta

arbetsskadefakta, 4). AV. URL:

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik_hot_och_vald_inom_grund-_ och_gymnasieskola_2019_04.pdf

Ashcraft, M. H. (2002). Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences. Current Directions in Psychological Science, 11(5), 181–185. DOI: 10.1111/1467-8721.00196

Ashcraft, M. H., & Kirk, E. P. (2001). The relationships among working memory, math anxiety, and performance. Journal of Experimental Psychology: General, 130(2), 224–237. DOI: 10.1037/0096-3445.130.2.224

Ashcraft, M. H., & Moore, A. M. (2009). Mathematics anxiety and the affective drop in performance. Journal of Psychoeducational Assessment, 27(3), 197–205. DOI: 10.1177/0734282908330580

Ashcraft, M. H., & Ridley, K. S. (2005). Math anxiety and its cognitive consequences: A tutorial review. I J. I. D. Campbell (Red.), Handbook of Mathematical Cognition (s.315-327). Psychology press. ISBN: 1841694118

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. (1. uppl.) Studentlitteratur. ISBN: 9789144074702

Bartos, O. J., & Wehr, P. E. (2002). Using conflict theory. Cambridge University Press. ISBN: 0521791162

Berggren, L., Budgifvars, C., Ihs Håkansson, E., Herrera Velasquez, M., Karlsson, T., & Tågmark, A. (2016). Emotioners påverkan på den numeriska förmågan. Linköpings universitet.

Brandell, G. (2014). Matematikdidaktisk forskning och genus. I. R. Johansson & A. Persson (2014). (Red.) Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang (s. 247–268). Lunds Universitet. ISBN: 9789174738636

Brandell, G., Larsson, S., Nyström, P., Palbom, A., Staberg, E-M. & Sundqvist, C. (2005). Kön och matematik. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Lunds universitet.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Liber ekonomi. ISBN: 91447064021

Brottsförebyggande rådet (2020). Skolundersökning om brott 2019, om utsatthet och

delaktighet i brott. BRA. URL:

https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306dead/1606817015507/2020_11_Sko lundersokningen_om_brott_2019.pdf

Carey, E., Hill, F., Devine, A., & Szűcs, D. (2017). The modified abbreviated math anxiety scale: A valid and reliable instrument for use with children. Frontiers in Psychology, 8(11), 1-13. DOI: 10.17863/CAM.8377.

Chiu, L. H., & Henry, L. L. (1990). Development and validation of the mathematics anxiety scale for children. Measurement and Evaluation in Counseling and Development, 23(3), 121–127.

Cipora, K, Szczygieł, M, Willmes, K., & Nuerk, H-C. (2015). Math anxiety assessment with the abbreviated math anxiety scale: Applicability and usefulness: Insights from the Polish adaptation. Frontiers in Psychology, 6:1833. DOI: 10.3389/fpsyg.2015.01833

Creswell, J. W. (2014). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. (4. ed., international student edition.) SAGE. ISBN: 9781452226095

Cuadra, S. (2012). Forskningsmetodik: Idéhistoriska utblickar och teoretiska perspektiv. (1. uppl.) Liber. ISBN: 9789147098088

Dewey, J. (2004-1915). Democracy and education [Elektronisk resurs] an introduction to the philosophy of education. Aakar Books.

Dossel, S. (2016). Maths anxiety. The Australian Mathematics Teacher, 72(3), 40-44. DOI: 10.3316/aeipt.214479

Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7:508. DOI: 10.3389/fpsyg.2016.00508

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (4. uppl.). Studentlitteratur. ISBN: 9789144131443

Engström, A. & Magne, O. (2006). Medelsta-matematik III – Eleverna räknar. Örebro universitet. ISBN: 9176684687

Foley, A. E., Herts, J. B., Borgonovi, F., Guerriero, S., Levine, S. C., & Beilock, S. L. (2017). The math anxiety-performance link: A global phenomenon. Current Directions in Psychological Science Vol. 26(1), 52 –58. DOI: 10.1177/0963721416672463

Friberg, B. (2020). Grundläggande konfliktkunskap. I B. Friberg, & I. Hakvoort, (Red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap (4. uppl., s. 57-90). Gleerups. ISBN: 9789151102771

Furner, J. M., & Berman, B. T. (2003) Review of research: Math anxiety: Overcoming a major obstacle to the improvement of student math performance. Childhood Education, 79(3), 170-174, DOI: 10.1080/00094056.2003.10522220

Gadamer, H. (2015). Sanning och metod: i urval (2. uppl.). Daidalos. ISBN: 9789171734594 Galtung, J. (1996). Peace by peaceful means: Peace and conflict, development and civilization. Sage. ISBN: 0803975104

Grønmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. (1. uppl.) Liber. ISBN: 9147076593

Gunderson, E. A., Park, D., Maloney, E. A., Beilock, S. L., & Levine, S. C. (2017). Reciprocal relations among motivational frameworks, math anxiety, and math achievement in early elementary school. Journal of Cognition and Development, 19(1), 21–46. DOI:10.1080/15248372.2017.1421538

Gyuris, E., Everingham, Y., & Sexton, J. (2012). Maths anxiety in a first year introductory quantitative skills subject at a regional Australian university–establishing a baseline. International Journal of Innovation in Science and Mathematics Education, 20(2), 42–54. Göthlin, M., & Widstrand, T. (2016). Nonviolent communication. I A. Chipumbu Havelius (Red.), Lågaffektivt bemötande (1. uppl., s. 131-152). Studentlitteratur. ISBN: 9789144114385

Hagevi, M. & Viscovi, D. (2016). Enkäter: Att formulera frågor och svar. (1 uppl.) Studentlitteratur. ISBN: 9789144107448

Hakvoort, I. (2020). Skolans uppdrag och konflikthantering. I B. Friberg, & I. Hakvoort, (Red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap (4. uppl., s. 21-56). Gleerups. ISBN: 9789151102771

Hallberg, M. (1999). Hermeneutik. I C. M. Allwood, & M. G. Erikson, M. G. (Red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper (s. 73-100). Studentlitteratur. ISBN: 914400608X

Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. (1. uppl.) Natur & Kultur. ISBN: 9789127138575

Hejlskov Elvén, B., & Kosner, A. (2016). Introduktion till lågaffektivt bemötande. I A. Chipumbu Havelius (Red.), Lågaffektivt bemötande (1. utg., s. 19-46). Studentlitteratur. ISBN: 9789144114385

Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. (2. utg.) Natur & Kultur. ISBN: 9789127828124

Hembree, R. (1990). The nature, effects and relief of mathematics anxiety. Journal for Research in Mathematics Education, 21(1), 33–46. DOI: 10.5951/jresematheduc.21.1.0033

Ho, H. Z., Senturk, D., Lam, A. G., Zimmer, J. M., Hong, S., Okamoto, Y., Chiu, S-Y., Nakazawa, Y., & Wang, C-P. (2000). The affective and cognitive dimensions of math anxiety: a cross-national study. Journal for Research in Mathematics Education, 31(3), 362–379. DOI: 10.2307/749811

Hopko, D. R. (2003). Confirmatory factor analysis of the math anxiety rating scale - revised. Educational & Psychological Measurement, 63(2), 336-351. DOI: 10.1177/0013164402251041

Hopko, D., Mahadevan, R., Bare, R., & Hunt, M. (2003). The abbreviated math anxiety scale (AMAS): Construction, validity, and reliability. Assessment, 10(2), 178-82. DOI: 10.1177/1073191103010002008.

Hunt, G. E. (1985). Maths anxiety—Where do we go from here? Focus on Learning Problems in Mathematics, 7(2), 29–40.

Hunt, T. E., Clark-Carter, D., & Sheffield, D. (2011). The development and part validation of a UK scale for mathematics anxiety. Journal of Psychoeducational Assessment, 29(5), 455–466. DOI: 10.1177/0734282910392892

Höijer, B. (2004). Håller metodkvaliteten på att utarmas? Tvärsnitt (3), 34-35.

Jameson, M. M. (2014). Contextual factors related to math anxiety in second-grade children. Journal of Experimental Education, 82(4), 518–536. DOI: 10.1080/00220973.2013.813367 Johansson, B.G. (2013). Matematikens historia. (2., uppd. uppl.) Studentlitteratur. ISBN: 9789144083462

Jordan, T. (2015). Konflikthantering i arbetslivet: förstå, hantera, förebygg. (1. uppl.) Gleerups Utbildning. ISBN: 9789140688354

Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik. Lunds universitet. ISBN: 9789188899477

Kelly, S., Romero, A., Morrow, J. A., Denton, Z., & Ducking, J. (2020). Instructor misbehaviors and math anxiety. Communication Reports, 33(1), 27-40. DOI: 10.1080/08934215.2019.1675737

Krinzinger, H., Kaufmann, L., & Willmes, K. (2009). Math anxiety and math ability in early primary school years. Journal of Psychoeducational Assessment, 27(3), 206–225. DOI: 10.1177/0734282908330583

Lin, Y., Durbin, J. M., & Rancer, A. S. (2017). Perceived instructor argumentativeness, verbal aggressiveness, and classroom communication climate in relation to student state motivation and math anxiety. Communication Education, 66(3), 330-349, DOI:10.1080/03634523.2016.1245427

Lärarförbundet (2005). Undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan respektive gymnasieskolan, mars-april 2005. Lärarförbundet. URL: https://docplayer.se/46687399-Lararforbundet-undersokning-rorande-konflikthantering-och-s tudiero-i-grundskolan-respektive-gymnasieskolan-mars-april-2005.html

Lärarförbundet (2019). Trygghet att skapa studiero - en rapport om lärares ansvar och

befogenheter. Lärarförbundet. URL:

https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1574340464/39bc2905c254fa486eaf a6386e4a34db/LFT1459_Trygghet_att_skapa_studiero_191106.pdf

Lärarnas riksförbund & Lärarförbundet (2006). En rapport om lärarstudenternas åsikter om lärarutbildningen. Lärararnas riksförbund och Lärarförbundet. URL: https://www.lr.se/download/18.2c5a365d1645ac11059e806/1559028174536/L%C3%A4rarut bildningen%20m%C3%A5ste%20f%C3%B6rb%C3%A4ttras.pdf

Ma, X. (1999). A meta-analysis of the relationship between anxiety toward mathematics and achievement in mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, 30(5), 520–540. DOI: 10.2307/749772

Malmer, G. (2002) Bra matematik för alla: nödvändig för elever med matematiksvårigheter. (2:a upplagan) Studentlitteratur. ISBN 9144024029

Maloney, E. A., Ramirez, G., Gunderson, E. A., Levine, S. C., & Beilock,S. L. (2015). Intergenerational effects of parents’ math anxiety on children’s math achievement and anxiety. Psychological Science, 26(9), 1480–1488. DOI:10.1177/0956797615592630

Moe, S. (1996). Sociologisk betraktelse: en introduktion till systemteori. Studentlitteratur. ISBN: 9144001347

Nationalencyklopedin (u.å.). Matematik. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-02-08 URL: https://www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/matematik

Nationalencyklopedin (u.å.). Ångest. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-02-08 URL: https://www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ngest Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2). 124-138. ISSN: 14016788

Norman, J. & Öhman, L. (2011). Medling och andra former av konflikthantering. (2., omarb. uppl.) Iustus. ISBN: 9789176787922

Paechter, M., Macher, D., Martskvishvili, K., Wimmer, S., & Papousek, I. (2017). Mathematics anxiety and statistics anxiety. Shared but also unshared components and antagonistic contributions to performance in statistics. Frontiers in psychology, 8:1196. DOI: 10.3389/fpsyg.2017.01196

Patfoort, P. (2016). Konflikthantering enligt MmE-metoden. I A. Chipumbu Havelius (Red.), Lågaffektivt bemötande (1. uppl., s. 153-182). Studentlitteratur. ISBN: 9789144114385

Peng, P., Namkung, J., Barnes, M., & Sun, C. (2015). A meta-analysis of mathematics and working memory: Moderating effects of working memory domain, type of mathematics skill, and sample characteristics. Journal of Educational Psychology, 108(4), 455-473. DOI: 10.1037/edu0000079

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande och konsekvenser : delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Göteborgs Universitet. ISSN: 11046759

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Liber. ISBN: 9789147114139

Primi, C., Busdraghi, C., Tomasetto, C., Morsanyi, K., & Chiesi, F. (2014). Measuring math anxiety in Italian college and high school students: validity, reliability and gender invariance of the abbreviated math anxiety scale (AMAS). Learning and Individual Differences, 34, 51–56. DOI: 10.1016/j.lindif.2014.05.012

Radišic, J., Videnovic, M., & Baucal, A. (2015). Math anxiety - Contributing school and individual level factors. European Journal of Psychology of Education, 30(1), s1–20. DOI: 10.1007/s10212-014-0224-7

Ramirez, G., Hooper, S. Y., Kersting, N. B., Ferguson, R., & Yeager, D. (2018). Teacher math anxiety relates to adolescent students’ math achievement. AERA open, 4(1), DOI: 10.1177/2332858418756052.

Ramirez, G., Shaw, S. T., & Maloney, E. A. (2018). Math anxiety: Past research, promising interventions, and a new interpretation framework. Educational Pshycologist, 53(3). 145-164. DOI: 10.1080/00461520.2018.1447384

Reyes, L. H. (1984). Affective variables and mathematics education. Elementary School Journal, 84(5), 558–581. DOI: 10.1086/461384

Richardson, F. C., & Suinn, R. M. (1972). The mathematics anxiety rating scale: Psychometric data. Journal of Counseling Psychology, 19(6), 551–554. DOI: 10.1037/h0033456

Rossnan, S. (2006). Overcoming Math Anxiety. Mathitudes, 1(1), 1-4.

Schillinger, F. L., Vogel, S. E., Diedrich, J., & Grabner, R. H. (2018). Math anxiety, intelligence, and performance in mathematics: Insights from the German adaptation of the abbreviated math anxiety scale (AMAS-G). Learning and Individual Differences, 61, 109-119. DOI: 10.1016/j.lindif.2017.11.014.

Skolinspektionen (2015). Trygghet: Fördjupad analys av Skolenkäten. Skolinspektionen. URL:

kg/2015/trygghet-fordjupad-analys-skolenkaten/trygghet-skolenkaten-fordjupad-analys-trygg het.pdf

Skolinspektionen (2020). Skolors arbete med trygghet och studiero. Skolinspektionen. URL: https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-publikationer/ 2020/skolors-arbete-med-trygghet-och-studiero/

Skollagen (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. URL: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2 010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2011a). Ämnesplan för gymnasieskolan. Matematik. Skolverket. URL: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject .htm%3FsubjectCode%3DMAT%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Skolverket. (2011b). Ämnesplan för grundskolan. Matematik. Skolverket. URL: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskola n/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=15303147 31%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRMAT01%26tos%3 Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2017a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011: reviderad 2017. Skolverket. URL:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. Skolverket. URL:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskola n/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=15303147 31%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a 5cdfa219f#anchor_5

Skolverket, (2019). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket. URL: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347

Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Liber Läromedel. URL: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30910/1/gupea_2077_30910_1.pdf

Utbildningsdepartementet (2008). En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Fritze. URL: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2008/12/sou-200 8109/

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2., rev. uppl.) Studentlitteratur. ISBN: 9789144018904

Suinn, R. M., & Edwards, R. W. (1982). The measurement of mathematics anxiety: The mathematics anxiety rating scale for adolescent (MARS-A). Journal of Clinical Psychology,

38(3), 576-580. DOI:

10.1002/1097-4679(198207)38:3<576::AID-JCLP2270380317>3.0.CO;2-V

Taylor, B. A., & Fraser, B. J. (2013). Relationships between learning environment and mathematics anxiety. Learning Environments Research, 16(2), 297-313. DOI: 10.1007/s10984-013-9134-X

Thornberg, R. (2020). Det sociala livet i skolan: socialpsykologiska perspektiv. (3. uppl.). Liber. ISBN: 9789147132058

Turner, J. C., Midgley, C., Meyer, D. K., Gheen, M., Anderman, E. M., Kang, Y., & Patrick, H. (2002). The classroom environment and students’ reports of avoidance strategies in mathematics: A multimethodstudy. Journal of Educational Psychology, 94(1), 88–106. DOI: 10.1037/0022-0663.94.1.88

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Utbildningsdepartementet. URL: http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf

Universitetskanslersämbetet. (24 februari 2021a). Om lärarutbildning. UKA. URL: https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/om-lararutbildning.html

Universitetskanslersämbetet. (24 februari 2021b). Högskolekollen. UKA. URL: https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/h ogskolekollen.html

Vahedi, S., & Farrokhi, F. (2011). A confirmatory factor analysis of the structure of abbreviated math anxiety scale. Iran Journal of Psychiatry, 6(2), 47–53. PMID: 22952521 Wang, Z., Hart, S. A., Kovas, Y., Lukowski, S., Soden, B., Thompson, L.A., Plomin, R., McLoughlin, G., Bartlett, C. W., Lyons, I. M., & Petrill, S. A. (2014). Who is afraid of math? Two sources of genetic variance for mathematical anxiety. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55(9), 1056–1064. DOI:10.1111/jcpp.12224

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. ISBN: 9173070084

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. ISBN: 9789173073523

Wheelan, S.A. (2017). Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. (3. rev. uppl.). Studentlitteratur. ISBN: 9789144119199

Wood, E. F., (1988). Math anxiety and elementary teachers: What does research tell us? For the Learning of Mathematics 8(1), 8-13.

Öquist, O. (2003). Systemteori i praktiken: systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. (Aktu. och uppd. uppl.]). Gothia. ISBN: 9172053615

Östlund, D. (2016). Stöd till elever - en tillbakablick. Skolverket. URL: http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1052898&dswid=-946

Bilaga 1 - Missivbrev

Kommentar: I det slutgiltiga arbetet ändrades vissa detaljer, vilket gjorde att viss insamlad data valdes bort och har därmed inte presenteras i metod, resultat, eller analyser - Däribland den första delen från lärarnas undersökningar med information kring lärarnas konfliktuppfattning.