Vilka samband kan ses mellan olika typer av klassrumskonflikter och matematikångest?

Respondenternas nivå av matematikångest togs tillvara, och analyserades tillsammans med deras uppfattning av de givna konflikterna som gavs. Genom analys med hjälp av Spearman’s rangkorrelation visade det sig att alla scenarier har ett statistisk signifikant p-värde, i flera fall under 1 ‰ (se Tabell R.1.1). Korrelationskoefficienten är dock av det lägre laget, där det högsta är koefficienten mellan matematikångest och det första konfliktscenariot på <0,36.

Tabell R.1.1

Korrelationsanalys mellan Matematikångest och konflikter

Kommentar: Korrelation för matematikångest med avseende på alla konfliktscenarier kopplat till detta arbete. Analyserad genom Spearman’s rangkorrelation.

Sett till Tabell R.1.1 har klassrumskonflikter en statistisk signifikant korrelation med matematikångest. Genom att denna korrelation är av det lägre slaget, då korrelationskoefficienten ligger närmare 0 än 1, är den inte så märkbar. Detta kan leda till att

den kan undvika att bli upptäckt. Därtill finns det även en viss signifikant korrelation mellan en del av de definierade konfliktscenarierna. Om konflikterna utlöser varandra kan elevernas obehagskänslor kopplat till matematikångest avfärdas för att istället anses vara kopplade till konflikterna i sig. Den mest påtagliga korrelationen för matematikångest och konflikter finns mellan matematikångest och konfliktscenario 1, vilket är att någon behöver hjälp men läraren inte kan förklara på ett tillräckligt sätt. Här behövs det poängteras att korrelationen inte nödvändigtvis innebär en kausalitet, det vill säga att det är specifikt konflikterna som framkallar matematikångest. Det enda som kan sägas är att det finns en viss korrelation mellan vissa specifika aspekter. I fallet mellan matematikångest och konfliktscenario 1 skulle detta kunna visa på hur osäkerheten i de matematiska kunskaperna och i sin matematikinlärning hindrar eleven att ta till sig av lärarens förklaringar. Det kan även innebära att en lärare med otydliga förklaringar får eleven att känna sig otillräcklig, som i sin tur skapar eller stärker matematikångest obehagskänslor.

Tabell R.1.2

Korrelationsanalys mellan Prestationsångest och konflikter

Kommentar: Korrelation för prestationsångest med avseende på alla konfliktscenarier kopplat till detta arbete. Analyserad genom Spearman’s rangkorrelation.

Prestationsångest och inlärningsångest, det vill säga de två separata delarna av matematikångest som undersökts, fick genomgå samma analys. I Tabell R.1.2 går det att utläsa att Spearman's rangkorrelation återigen gav alla scenarier ett statistisk signifikant p-värde, där högsta fallet för prestationsångest låg på 2 ‰. Korrelationskoefficienten ligger även här på den lägre skalan. Alla koefficienter är även lägre än dess motpart i Tabell R.1.1,

sånär som på konfliktscenario 5 som har en högre koefficient för prestationsångest (0,247 gentemot 0,228).

Sett till Tabell R.1.2 har klassrumskonflikter även en statistisk signifikant korrelation med prestationsångesten inom matematikångest. Det är i allmänhet en lägre korrelation än för den totala matematikångesten, men trots att inga konflikter var specifikt kopplade till bedömnings- eller prestationstillfällen finns det likväl en viss korrelation. Detta skulle kunna innebära att elever i problematiska skolsituationer eller konfliktfyllda klasser riskerar att få sämre omdömen eller betyg när även den prestationskopplade delen till matematikångest korrelerar med klassrumskonflikter. Den mest påtagliga korrelationen för prestationsångest och konflikter finns mellan matematikångest och konfliktscenario 5, vilket är att någon är närvarande men struntar öppet i att arbeta med matematik. I detta fall skulle implikationen på korrelationen kunna innebära att om en elev får en känsla av att andra inte anser det är nödvändigt att arbeta i matematik kan detta ge en falsk bild av att allting borde vara enkelt när alla andra kan allt. Detta kan leda till en osäkerhet i sina egna kunskaper och sin hierarkiska placering i klassens gruppdynamik, som kan skina igenom och försvåra under prestationstillfällen. Ett annat sätt att se på konfliktscenario 5 är att det kan skapa en bild av att det är onödigt arbete att bearbeta matematiskt material, och skapa en aversion mot prestationstillfällen då de i förlängningen likaså kan anses onödigt arbete att testa kunskaper som kommer ifrån onödigt arbete.

Tabell R.1.3

Korrelationsanalys mellan Inlärningsångest och konflikter

Kommentar: Korrelation för inlärningsångest med avseende på alla konfliktscenarion kopplat till detta arbete. Analyserad genom Spearman’s rangkorrelation.

Tabell R.1.3 ger en motsvarande situation som de två tidigare gjorda analyserna i Tabell R.1.1 och Tabell R.1.2. Konfliktscenario 5 sticker ut med ett p-värde på 4 ‰, men resterande fall står sig under 1 ‰. Inte heller vid inlärningsångest gick någon korrelationskoefficient över 0,4. Vid jämförelse med de två tidigare tabellerna har inlärningsångest högst korrelationskoefficienter för alla scenarier, förutom konflikt 4 och 5. För konflikt 4 hamnar inlärningsångest efter matematikångest men före prestationsångest. För konflikt 5 hamnar inlärningsångest sist av alla.

Sett till Tabell R.1.3 har klassrumskonflikter en statistisk signifikant korrelation med inlärningsångest. Det är en högre korrelation än både för dess motpart i form av prestationsångest, och den totala matematikångesten. Efter att ha sett de tidigare resultaten i Tabell R.1.1 och Tabell R.1.2 var det väntat att inlärningsångest skulle ha en högre korrelation till konflikter. Detta kommer ifrån att resultatet för den totala matematikångesten har en direkt koppling till resultaten för inlärningsångest och prestationsångest, i och med att det är dess två ingående delar. När nu prestationsångest hade en lägre korrelation till konflikter än vad matematikångest i sin helhet har behöver detta kompenseras genom en högre korrelation för inlärningsångest och konflikter, vilket var fallet. Då arbetet undersökt klassrumskonflikter, det vill säga konflikter som uppstår i en inlärningskontext, är det inte förvånande att inlärningsångesten har en störst koppling. På liknande sätt som för den totala