Avslutande ord och kommentarer

Angående huruvida om jag har lyckats med studiens syfte och fått svar på mina frågeställningar eller ej anser jag att svaret är, delvis. Jag har fått en inblick kring hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning efter sina elevers lärostilar men jag kan endast göra en tolkning kring hur deras pedagogiska val medför för eller nackdelar, då jag inte har undersökt vad valet av undervisningsmetod innebär för eleverna. Jag har delvis fått svar på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder i sin utbildning och varför. När det gäller att undersöka på vilket sätt det framgår att pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar har jag analyserat pedagogernas svar och därifrån gjort en tolkning utifrån dessa.

Jag valde att göra en kvalitativ intervjustudie och använde mig utav tre olika tillvägagångssätt. Jag hade en direktintervju, en telefonintervju samt fyra brevkorrespondens. Efter att ha prövat dessa olika metoder så har jag i efterhand kommit fram till att en direktintervju på alla informanterna hade gett mig större möjlighet till att få djupare och utförligare svar, nackdelen med detta tillvägagångssätt var att det var

56

tidskrävande att sammanställa resultatet, vilket Patel & Davidsson påpekade. 80 En annan fördel jag hade haft med att enbart göra direktintervjuer hade varit att när det uppstod oklarheter kring det informanterna berättade så hade jag kunnat ställa följdfrågor direkt på plats. Ett problem med korrespondensen var att mina följdfrågor inte alltid besvarades och att vid en direkt intervju hade jag kunnat snabbt förklara och förtydliga vad jag själv menade när jag ställde vissa frågor. Pedagogernas svar hade kanske varit utförligare om jag inte intervjuat dem mitt i jul och nyårsstressen.

Genom att enbart intervjua pedagogerna fick jag ingen överblick hur deras elever påverkades av pedagogernas val av undervisningsmetoder. En fördel med att jag har intervjuat pedagogerna en och en och att de inte arbetar på samma arbetsplats, är att detta skulle kunna vara faktorer som hade kunnat påverka deras svar. Som Jensen skriver kan gruppintervjuer och faktorer som att pedagogerna arbetar på samma plats påverka resultaten då pedagogerna kanske inte vill ställas i dålig dager hos sina kollegor och kanske inte vågar uttrycka sin egen mening fullt ut. 81 Telefonintervjun var en ny metod för mig och jag tror jag hade upplevt den lika positiv som direktintervjun om det hade gått att spela in den för då hade samtalet ”flutit på” mer, nu fick jag avbryta med att be pedagogen upprepa sig med jämna mellanrum för att jag skulle hinna skriva ner allt som sades. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att resultatet av studien hade kunnat se annorlunda ut om jag hade valt 6 andra pedagoger med andra bakgrunder.

Under arbetet med denna studie har jag som blivande pedagog blivit allt mer intresserad av hur pedagogens medvetenhet kring olika inlärningsstilar påverkar eleverna och deras lärande. Gardner skriver att den som förstår de olika vägarna in till lärandet, deras fördelar och nackdelar kan lyfta fram en mer effektiv undervisning.82 Vilket tordes vara positivt för elevernas lärande, men samtidigt funderar jag på hur det blir om pedagogen fokuserar allt för mycket kring individernas lärande och kanske glömmer bort gruppens lärande. En undervisning som främjar olika inlärningsstilar men också kan se till helheten borde vara det optimala men det kräver nog, som Britta föreslog, att högskolan undervisar mer kring

80

Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en

undersökning, Studentlitteratur, Lund, 1991 s.100

81

Kjær Jensen, Mogens, Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1995 s.110-111

82 _{Gardner, Howard, Så tänker barn - och så borde skolan undervisa, 2., rev. uppl., Brain Books, Jönköping,}

57

inlärningsstilar och studieteknik. Steinberg refererar till Piaget, Kohlberg, Raths och Bruner som alla hävdar att det avgörande inte är vad man lär sig utan hur man lär sig. De menar att detta hur ”avgör om vi kommer ihåg, har fortsatt lust att lära och har väckt eller dödat nyfikenheten”.83

Jag anser även att fokus måste ligga på både hur eleverna lär och vad de skall lära sig. När vi har kunskaperna kring hur eleverna lär sig måste vi rikta blicken på vad det är som de skall lära sig.

58

Referenser

Litteratur

Boström, Lena & Svantesson, Ingemar, Så arbetar du med lärstilar: nyckeln till kunskap och individualisering : [en praktisk handbok], Brain Books, Jönköping, 2007

Boström, Lena & Wallenberg, Hans, Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan : [inlärningsstilar i klassrummet], Brain Books, Jönköping, 2003

Dahlgren, Hans, Lärprocessen: om målmedvetet lärande, Ekelund, Solna, 2001

Dunn, Rita, Dunn, Kenneth & Treffinger, Donald J., Alla barn är begåvade - på sitt sätt: utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor, Brain Books, Jönköping, 1995

Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel og læring :, Abstrakt, Oslo, 2001

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag, Barn- och ungdomspsykologi, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2001

Gardner, Howard, Så tänker barn - och så borde skolan undervisa, 2., rev. uppl., Brain Books, Jönköping, 1998

Granström, Kjell, Hammar Chiriac, Eva & Hempel, Anders, Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i undervisning, 2., [kompletterade och aktualiserade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 1997

59

Jederlund, Ulf, Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling, 1. uppl., Runa, Hässelby, 2002

Jernström, Elisabet & Lindberg, Siw, Musiklust, 1. uppl., Runa, Stockholm, 1995

Kjær Jensen, Mogens, Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1995

Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, 1991

Steinberg, John M., Den nya inlärningen, [Ny, omarb. utg.], Ekelund, Solna, 1994

Åström, Elsa, Din röst och ditt tal, Studentlitteratur, Lund, 1994

Muntliga källor