4.1.1 Anna
Anna placerar sina elever så att de alla har ansiktet vänt mot tavlan. Elever sitter två och två och pojke/flicka så långt det går. Anna har prövat att ha sina elever i andra gruppkonstellationer men tycker inte att det fungerar så bra.
”Ju fler de sitter, ju svårare tycker jag de har att koncentrera sig.”
Anna försöker att undvika att eleverna sitter och vrider på sig genom att placera dem som hon gör. En gång per termin byter hon platser på eleverna så att de som suttit mer till vänster får sitta mer till höger, de som har suttit längre fram får sitta längre bak.
”Man försöker skapa en miljö som blir så lugnt som möjligt omkring dem”.
32
”Ja alltså vissa saker har man alltid uppe till exempel plansch med vokalerna och så vidare fasta saker finns det ju. Och sen så fyller man ju på med det barnen producerar efter hand som man jobbar med olika saker”.
Anna märker av när en elev inte är auditiv eller visuell när eleven har svårt för att ta till sig instruktioner eller inte verkar vara med när hon pratar muntligt. För att de skall ta till sig information så försöker hon ibland förklara enskilt för eleven. I och med att eleverna läser och skriver så mycket framöver så berättar Anna att hon hoppas att det går in på det viset. Anna berättar vidare att hon tycker att det inte är helt lätt att kompensera de elever som har svårt att ta till sig genom att lyssna eftersom att de inte kan ta till sig genom att läsa och skriva.
”Ju äldre dem blir ju lättare tror jag det är ändå för då kan man ju ändå själv genom att läsa ta till sig på andra sätt”.
Anna berättar att hon upplever att skolan är visuell och auditiv.
”Ja, åtminstone min undervisning, men det tror jag de flesta är”.
Anna berättar vidare att hon tycker det är svårt med inlärningsstilar eftersom att det delvis inte är självklart att ”man har en absolut dominerande inlärningsstil” och hon känner inte sig säker på vilken som är hennes egen inlärningsstil.
Anna tycker att det är svårt att nå eleverna på flera olika sätt
”Vi försöker så mycket som möjligt att man gör med kroppen men det är väldigt begränsat hur mycket man kan göra det”.
”Jag tycker nog att man ändå att man lyckas om man inte ger sig” ”Men att man försöker så mycket som möjligt att ta dem individuellt försöker hjälpa dem fram dem som har svårt att ta till sig saker, genom att lyssna i en stor grupp så går det”.
För de elever som har svårt för att koncentrera sig berättar Anna att det arbetssätt hon har tillåter eleverna att ”röra på sig på ett legalt sätt”. Eleverna har inte bänkar med lock utan får gå till sina lådor när de skall ta sina saker.
33
”Det kan vara lite störande men det är samtidigt en möjlighet att få röra på sig när man behöver det, vissa har ju alltid tillåtit dem att gå på toaletten och alltså det får ju vara okej känner man att nu orkar jag inte att lyssna längre och man vill gå på toaletten en stund så då får dem göra det”.
Anna berättar att hon ibland använder sig utav rörelsesånger när hon märker att eleverna börjar bli trötta. På somrarna kan hon skicka ut eleverna för en kort rast där de får röra på sig men nu när det är vinter tycker hon att:
”Det är ganska svårt då det är kallt tar tio minuter att ta på sig och tio minuter att ta av sig”.
För de elever som inte finner arbetsro har Anna hörselkåpor som de kan sätta på sig. Hon har tidigare provat att använda skärmar men tycker att det är lite utpekande.
”Eleven måste ju själv vilja det och föräldrarna måste vilja och tycka att det är helt okej att man sitter kring en skärm och sen alltså för vissa tror jag inte att det hjälper ändå”.
Anna berättar vidare att hon inte har någon god erfarenhet av att använda skärm. De elever som inte stör men heller inte får någonting gjort ”men liksom bara helt enkelt slutar att göra någonting och sitter i sin egen lilla drömvärld” för dem, berättar Anna, hjälper det inte att ha en skärm omkring sig, för då är det nästan lika lättare att drömma sig bort. Anna nämner att hon gick en fortutbildning om Howard Gardners teori om de olika intelligenserna på högskolan. Hon berättar att detta är den enda utbildning hon har kring inlärningsstilar. Anna avslutar med att säga:
”Jag tycker att jag som pedagog måste försöka att förmedla någonting på deras språk och det är väl det som läraren har som sin profession och som aldrig nån annan kan ta över för oavsett vad man har och media och så vidare så är det ju jag kan lägga det på den nivå som jag känner att dem förstår och vi kan diskutera vidare utifrån det”.
34
4.1.2 Britta
Britta berättar att hon tycker att ”individualisering är viktigt, särskilt när pedagogen har elever som behöver särskilt stöd, eller elever som är snabba att ta till sig ny kunskap. Men hon tycker inte att det alltid är lätt att hinna med att individualisera”.
”Genom att arbeta med varierade metoder är det lätt att hitta något som passar alla. Och vad som passar märks tydligt. Eleven får mer ut av undervisningen om metoden passar honom eller henne”.
Britta berättar vidare att hon omsätter det till praktiken ”genom att alltid försöka arbeta varierat, samt att ibland låta eleverna själva välja hur det vill jobba ”.
”En del elever behöver mycket tid för att ta till sig ny kunskap. Andra behöver förståelse. Vissa behöver förståelse och tid”.
Detta åtgärdar Britta genom att hon låter vissa elever fördjupa sig i ämnet, medan andra elever jobbar längre med grunderna. Britta tycker att hon och verksamheten tar tillvara på elevernas olika inlärningsbehov ganska bra.
”Vi har mycket stöd och handledning för de som behöver extra”.
Britta tillägger när det gäller inlärningsstilar att hon tycker att lärarutbildningen bör ta upp det och även studieteknik i utbildningen. Brittas tips till andra pedagoger, när det gäller att planera undervisningen med tanke på elevers olika sätt att lära sig, är att:
”Arbeta varierat och utmana dig själv genom att försöka beröra ämnet/kunskapsområdet på så många olika sätt som möjligt!”.
4.1.3 Clara
Clara berättar att hennes elever brukar få sitta i grupper om 6. Hon byter 1-2 gånger per termin. Clara berättar vidare att hon placerar dem efter vad hon tycker att eleverna kan
35
hantera och om det fungerar bra. Vissa morgnar startar hon med ”lite lugn och stilla musik”.
Ibland, berättar Clara, har hon elever som tycks ha svårt för att koncentrera sig och blir oroliga och börjar prata rakt ut eller gå runt i klassrummet. Dessa elever behöver ibland hennes fysiska närvaro. Hon berättar vidare att när hon är ensam med dessa elever sitter hon ibland vid deras bänk. När hela klassen arbetar tillsammans i klassrummet håller hon sig nära dem.
”Jag får hålla mig nära vissa. Är jag i närheten av dem så är de lugna och gärna får jag lägga handen på axeln och de kan känna att jag är där. De är lite mer styrda och behöver det. Medan andra kan ha sitt schema helt fritt och ha allting gjort.”
Clara berättar att när de är fler pedagoger under lektionerna turas de om att hålla den fysiska närvaron. Men när hon är ensam pedagog i klassrummet får eleverna komma till henne när hon hjälper de andra.
Clara berättar vidare att alla har egna scheman vissa lektioner i veckan, som de planerat tillsammans.
”En del elever får välja mer fritt än andra för att de klarar av det. En del får ta en sak i taget för att de inte klarar av valfrimöjligheten”.
När det gäller att individanpassa undervisningen så berättar Clara att hennes elever ibland inte får samma läxor. Hon försöker anpassa texterna efter eleverna och deras intresse. Clara berättar att eleverna skriver:
”Efter förmåga och pratar sedan i grupp”
Clara berättar att hon använder sig utav rörelseramsor och tar in pauser under lektionerna och att det är sällan att eleverna får sitta utan att aktiveras.
36
4.1.4 Doris
Doris berättar att när hon ser tillbaka på undervisning hon fick i skolan, hade hon det bra med bra lärare och kamrater. Eftersom hon trivdes i skolan ville hon återge detta. Doris berättar också att hon gillar det traditionella. Hon har genomgångar och efterföljande arbeten för sina elever. Doris berättar vidare att hon tycker att:
”Miljön är viktig för inspiration, både för elever och pedagoger. Intressanta läromedel med fina färgglada bilder gör eleverna mer inspirerade”.
Doris berättar att som pedagog kan man fånga upp elevernas intressen med intressanta och spännande arbetsformer. Hon tycker att yngre barn är lättare att fånga upp genom många bilder, färger och uppdrag. När Doris planerar tillsammans med sin kollega, utgår de ifrån elevernas ålder och tiden de har till sitt förfogande. När det gäller tankar kring individualisering berättar Doris:
”Jag tycker att individualisering är bra. Alla elever är i olika stadier av sin utveckling och behöver individuella inlärningsmetoder”.
Doris berättar vidare att hon tycker att möjligheten till att planera undervisningen så varierad som möjligt är relativt stor på hennes arbetsplats. Dock är det önskvärt att få lite mer planeringstid berättar Doris.
4.1.5 Emma
Emma berättar att hon varje dag börjar med att gå igenom dagen och på måndagar går hon igenom vad som skall hända i veckan. Varje lektion går hon igenom vad som är målet med den lektionen: vad eleverna skall arbeta med och hur mycket de skall hinna. Hon talar också om ifall de skall arbeta hemma med det som eleverna inte hinner.
37
Emma berättar vidare att en del elever vill ha en tydlig struktur på tavlan över arbetsgången. Ibland gör hon tillsammans med eleven ett arbetsschema och eleven får några uppgifter i taget.
”Det viktigaste där är att eleven känner att han/hon får vara med och bestämma vilken typ av hjälp/stöd som behövs”.
Emma berättar att hon tycker att hon ganska fort kan avläsa vilka sinnen hennes elever föredrar att lära sig med. Det visar sig framförallt när eleverna får välja redovisningsmetod själva. De väljer ofta den metod som de själva använder för att lära sig.
”En del elever vill lyssna/se och föredrar film och föreläsningar med bilder. En del vill läsa och fundera vad som är viktigt, de gör gärna egna frågor, tankekartor och faktalistor. En del vill diskutera för att befästa läst eller hörd kunskap”.
Emma berättar att hon har en traditionell möblering i klassrummet, det vill säga att bänkarna står i rader. Orsaken till det är att hon tycker det är svårt att sätta eleverna i grupper där alla ser tavlan och att alla elever inte vill eller inte kan sitta i grupper. Eleverna byter ofta platser. Ibland får de önska var de vill sitta, men det är alltid Emma själv som gör den slutgiltiga placeringen.
”Detta för att inte utsätta någon för att bli ”bortvald” och för att träna eleverna att arbeta med fler än kompisarna vi sitter dock korta perioder på andra sätt när elevernas önskemål har fått bestämma”.
Emma tycker att ljudnivån är okej i klassrummet. När det är fritt arbete, berättar Emma att hon tycker att det är svårt att hålla en acceptabel ljudnivå eftersom ljudet studsar och det gör att eleverna automatiskt höjer sina röster. Detta tycker hon hindrar många diskussioner. För de elever som behöver tysthet försöker hon varva tyst arbete med pardiskussioner och ”tyst prat”. Emma berättar att det finns möjligheter för eleverna att gå undan och arbeta i grupprum och hon har även lurar inne i klassrummet om någon vill ha. För de elever som stimuleras av ljud berättar Emma:
38
”Vid eget arbete får de ofta lyssna på musik från sina mobiltelefoner eller mp3- spelare. Det är dock sällan helt tyst i klassrummet”.
I klassrummet har de lysrörsbelysning, vilket enligt Emma, ger tillräcklig men ingen riktbar belysning. När det gäller temperaturen i klassrummet berättar Emma att om det är för varmt blir eleverna slöa, okoncentrerade och irriterade. Är det för kallt så fryser de och blir stela och okoncentrerade. Emma berättar vidare att hela skolan arbetar med Howard Gardners intelligenser, Blooms taxionomier, De Bonos tänkande hattar och Habits of Minds.
Emma berättar att hon använder sig av varierade arbetssätt för sina elever, bland annat: föreläsningar, textarbete, grupparbeten, pararbeten och eget arbete. Vilken metod som skall användas beror enligt Emma på stoffet och gruppen. Hon anser att pedagogen måste ge eleverna en uppsjö av olika metoder för att alla skall ha en chans att lära sig. Emma berättar vidare att hon tycker det är viktigt att eleverna får med sig kunskap och arbetsmetoder för att kunna gå vidare i sitt lärande.
”Alla elever lär sig på olika sätt. Jag försöker att variera hur vi arbetar för att alla elever skall kunna någon gång arbeta på ”sitt” sätt”.
”Pararbete gör att de elever som måste bearbeta något muntligt får göra det. Textarbete ger de elever som vill tänka och arbeta själva möjlighet till det. Film ger de visuella och auditiva eleverna inlärningsmöjligheter. Ingen elev lär sig bara på ett sätt därför är det viktigt att variera arbetsformerna”.
Emma berättar att hon anpassar arbetsformerna till vad som skall uppnås med arbetet och området. Kursplanemålen, gruppens storlek och sammansättning, hur lång tid eleverna har på sig, tillgängligt material är faktorer som styr planeringen. Emma berättar att hon anpassar lärandesituationer hela tiden. Hon planerar material och arbetssätt utifrån de elever hon har i gruppen. Emma försöker planera så att arbetet går att genomföra och redovisa på flera sätt.
”Det är svårt att lyckas helt eftersom en klass består av många individer. Som lärare har du också att ta hänsyn till vad de behöver för senare studier. Därför är det viktigt att veta vilka metoder som eleverna kommer att möta i framtiden men även vilka metoder de har stött på tidigare”.
39
Emma berättar vidare att hon tycker att alla elever skall ha utmaningar på sin nivå.
”Detta gäller även de starka eleverna. Det är lätt att lägga en för låg nivå. Det är viktigt att gradvis ge eleverna ansvar för sitt lärande. Det är ett arbete som måste börja tidigt. Individualisering sker hos en duktig lärare hela tiden i klassrummsarbetet. För mig kan det tillexempel innebära att hitta material (eller skriva om) för de svaga eleverna och de med lässvårigheter som behandlar samma område som de övriga. Det kan också vara att man får genomföra ett prov på olika sätt”.
Emma berättar att hon tycker att de flesta läromedel är ensidiga och behöver kompletteras. För att skapa en ”lärandeinspirerande” miljö kan pedagoger utnyttja litteratur, bilder, föremål som ställs ut i klassrummet.
När det gäller elever med stor uthållighet och låg sådan så berättar Emma att de elever som har god uthållighet tar tid på sig att genomföra uppgifterna, de kan också acceptera att arbeta vidare med en uppgift, till exempel vid processkrivning. De har god koncentrations och fokuseringsförmåga och tappar inte så lätt tråden i arbetet. De som har dålig uthållighet kan ta tid på sig för det första genomförandet, de blir dock ofta distraherade i arbetet, av vad de andra håller på med, har svårt att fokusera och ”orkar inte” rätta till fel. När Emma märker att hennes elever behöver en extra paus så bryter hon lektionen med till exempelvis en rörelseövning eller drick/kiss/fruktpaus. Beroende av uppgiften eleverna utför så kan de få äta en frukt under lektionen.
Emma formar uppgifter på olika nivåer utifrån stoffet och Toolbox (hattarna, intelligenserna, Habits of Mind, Taxionomierna). Med olika nivåer menar Emma att det inte handlar om att göra det lättare. Eleverna behöver få uppgifter som de klarar men som ändå är utmanande och utvecklande, de som har kommit längre behöver ännu fler utmaningar och de som har läs och skrivsvårigheter behöver kanske informationen intalat.
”Hur de angriper uppgiften beror ofta på vad det är. Alla eleverna har olika intresseområden och de saker som de själva är intresserade av kastar de sig över med stor entusiasm. Om det är ett nytt område vill de flesta ha en ordentlig förförståelse innan de tar sig an uppgiften. Det går inte att ge en generell beskrivning eftersom alla elever gör olika”.
40
Emma berättar vidare att om hon märker att någon elev inte utför några uppgifter så pratar hon med den eleven för att försöka förstå varför det blev så.
”Om det behövs kan jag i viss mån anpassa den så att eleven känner att den är möjlig att genomföra. Om det var en tillfällig svacka får eleven möjlighet att göra uppgiften efter skoltid eller hemma. Eftersom jag har (enligt mig själv)en god kunskap om elevernas individuella lärostilar och stödbehov så är detta en självklarhet för mig. Jag är noga med att tala om vad jag förväntar mig att de skall producera för att visa vad de har lärt sig. Här kan eleverna få göra på olika sätt”.
”Det är ett givande och tagande, om jag anpassar eller begränsar uppgiften förväntar jag mig att eleven skall ”göra sitt bästa”
4.1.6 Frida
Frida berättar att ljudnivån i klassrummet varierar beroende av aktivitet som utförs. Hon tycker att den oftast är på en behaglig nivå. För de elever som behöver tysthet finns det möjlighet att gå till ett mindre rum. Frida berättar vidare att hon inte har märkt att det finns elever i klassen som vill ha ljud i bakgrunden. Belysningen i klassrummet tycker Frida är bra och klar. När det gäller temperaturen i klassrummet berättar Frida att:
”Den är oftast normal, men ibland blir det lite kallt, till exempel om det är blåsigt ute”.
”Jag tror att en "normal" temperatur är det bästa. Är det för kallt, spänner de sig kanske, vilket kan störa koncentrationen. Är det för varmt tappar de nog koncentrationen på grund av det”.
Frida berättar vidare att hennes elever sitter i grupper om fyra och att hennes elever verka nöjda med den konstellationen. Frida berättar att de elever som behöver större stöd ofta kräver mer uppmärksamhet. En del elever blir otåligare snabbare än andra. De elever som inte orkar eller kan göra klart en uppgift på en gång får tillfälle att göra dem färdiga på ”göra klart” timmen.
41
”Vissa elever är jätte ivriga att ta sig an uppgiften medan andra får man mana på lite mer och hjälpa dem att komma igång”.
Frida berättar att när hon märker att eleverna behöver en paus, ibland flera, så brukar hon tillåta dem att gå ut en stund tidigare innan de skall gå till maten. Eller så avbryter hon aktiviteten och låter eleverna välja en fri aktivitet. Frida berättar att hennes elever får möta