4.3.1 Grupp-, par- och enskilda arbeten
4 av informanterna delar med sig av sina tankar kring grupparbete, pararbeten och enskilda arbeten.
Anna berättar att hon tycker att pararbete och enskilt arbete fungerar i årskurs 1-2 men att grupparbete lämpar sig först när eleverna går i årskurs 3, möjligen i slutet av årskurs 2. Orsaken till detta berättar hon är att hon under sina år som pedagog märkt att när elever arbetar i större grupper tenderar några av dessa att inte våga ta plats. Vidare berättar hon:
”Men det är lätt så att det är två som styr och en som halkar med kan jag känna dem har lite svårt att för att vara många”.
När Annas elever har arbetat i par kan hon ibland föra ihop dem till en större grupp, vilket Anna berättar att hon tycker verkar fungera bättre än om de börjar som en stor grupp direkt. Clara berättar att hennes elever får pröva att jobba både ensamt som i bild, i gruppform när de gör teater samt att de själva ibland får välja inom vissa områden, till exempel att intervjua andra”.
Emma berättar att hon tycker att grupparbete är det svåraste som finns.
”Som lärare måste du också vara klar över varför du skall genomföra ett grupparbete, vad är det du vill uppnå? Det är en utmärkt social träning men inte alltid kunskapsutvecklande.”
43
Emma berättar att hon tycker att enskilt arbete kan behövas ibland för att eleven själv skall få lösa en uppgift och träna sin koncentration. Hon berättar vidare att hennes elever får pröva på enskilt arbete, pararbete, grupparbete, enskild eller gruppforskning, pardiskussioner och gruppdiskussioner.
”Ingen form skall användas enbart! Det är viktigt att variera och att använda en metod som passar målet för vad som skall läras in”.
Emma berättar att som pedagog har hon ett ansvar att se till att sammansättningarna i gruppen är så bra som möjligt. Tillsammans med eleverna gör hon en planering kring grupparbetet. Under tiden då eleverna arbetar går hon runt i de olika grupperna för att se så att allt fungerar.
”Jag skall finnas till som en handledare”.
Emma berättar vidare att det nästan alltid finns en grupp som behöver extra stöd. Detta utmärker sig genom att eleverna kanske blir osams, eller inte får något gjort utan leker.
”Där är det viktigt att gå in och stötta samt hjälpa dem tex genom att hjälpa dem att se i vilken ordning de skall göra uppgiften”.
Emma berättar vidare att hon och eleverna går tillsammans igenom vilka svårigheter det är som har uppstått. Skulle det inte fungera trots att de fört en dialog kring detta så får eleverna gå in i andra grupper eller arbeta ensamma.
Det går inte att säga en generell metod utan det beror på vilka elever det är och vad uppgiften är.
Frida berättar att hon tycker att det är viktigt att eleverna får pröva på grupparbete, pararbete och enskilt arbete.
”Eleverna behöver kunna arbeta i grupp samtidigt som de behöver kunna arbeta enskilt”.
44
Hon berättar vidare att i grupparbeten så hjälper eleverna varandra, är det någon som inte förstår så hjälps de åt. Även hon själv finns som stöd om någon grupp behöver mer hjälp. Frida berättar att hon upplever att i en del grupper där det finns svaga elever som har svårt för att koncentrera sig så behövs hennes närvaro mer. Om Frida märker att någon eller några elever inte tycks hantera att arbeta med andra så prövar hon att byta grupp för de eleverna. Skulle det vara så att en elev inte hanterar att arbeta med andra låter Frida eleven få arbeta ensam ett tag eller så pratar hon med elev om vad det är som inte fungerar.
4.3.2 Samtal och dialog
5 informanter delar med sig av sina tankar kring samtal och dialog.
Både Anna och Britta tar upp matematiken som ett exempel när de använder samtal och dialog i sin undervisning.
Anna:
”I matte till exempel så arbetar vi väldigt mycket med att man samtalar kring hur man tänker och hur man gör, det är väldigt mycket muntlig matte”.
Britta:
”I matematiken till exempel kan eleverna först få ett problem som de ska fundera på. Sedan samtalar vi, delger varandra vad vi kommit fram till och diskuterar "svaren". Därefter kanske vi prövar oss fram med plockmaterial. Samtalar igen och sedan sammanfattar jag vad vi kommit fram till. Sedan kan eleverna få öva liknande uppgifter i arbetsböcker eller liknande”.
Britta berättar vidare att hon tycker det är viktigt att bearbeta kunskap på flera olika sätt och att hon försöker gå igenom olika arbetsområden på ”flera plan”.
Anna berättar att hon försöker ha samtal och dialog i undervisningen men att hon ibland känner att det inte behövs så mycket. Hon berättar att hon menar att hon oftast vet vad eleverna tycker om och vad de inte tycker om.
45
Clara berättar att hon vid temaarbeten för samtal och dialog med sina elever, kring det barnen funderar över. Hon berättar vidare att de sitter mycket i ring på golvet och pratar om allt möjligt. Hon försöker att prata med dem en och en, men upplever det stressigt att hinna med alla.
Emma berättar att hon tycker att det är viktigt med samtal och dialog. Hon berättar att dessa förekommer men ”inte så mycket som man skulle vilja”, hon tycker att tiden inte alltid räcker till. Frida tycker det är viktigt att det ges utrymme för samtal om dialog:
”Jag ger eleverna utrymme till att fråga och berätta, 7åringar, som jag jobbar med nu har många frågor om det mesta och är väldigt nyfikna och vill lära sig”.
Frida förklarar vidare att genom att föra ett samtal och en dialog kan pedagogen berätta vad det är eleverna skall arbeta med, fråga eleverna om deras förkunskaper samt förklara eventuella begrepp som kan tänkas vara svåra.
4.3.3 Tekniska verktyg
3 informanter har möjlighet att använda sig utav en interaktiv Whiteboard, det vill säga smartboard. Två av informanterna berättar på vilket sätt.
Anna berättar att de har två smartboards på skolan, men att dessa sitter i andra klassrum. Hon berättar att det finns möjlighet att använda dem men att det inte har blivit av än.
Emma berättar att hon ofta använder den interaktiva tavlan i sin undervisning. Hon berättar vidare att det är:
”Enkelt att till exempel googla upp aktuella händelser som vi diskuterar, Jag förbereder också lektioner och arbetsområden som visas där”.
46
4 informanter använder sig utav datorn i klassrummet.
Anna och Clara har bara en dator per klassrum. Anna berättar att hennes elever inte tar reda på så mycket genom datorn, hon tycker att det inte något hon kan utgå ifrån att hennes elever skall göra. Anna berättar att de använder datorn ibland:
”Som nu i bokstavsalfabetet att man har ett program då som passar till bokstäverna och jag då använder det ju”.
Anna berättar att hon hoppas att skolan kan få in fler datorer, detta i åtanke på styrdokumenten.
”För det är en sak som jag känner […] det står mycket i dem nya kursplanerna om datorer och så, så det måste vi ju få in på nått vis”.
Clara berättar att hennes elever använder datorn mest till att öva skriva med. Britta använder också dator men det framgår inte hur den används. Emma berättar att hennes elever använder datorerna till att exempelvis göra powerpointpresentationer vid olika arbeten som de sedan visar upp med hjälp av den interaktiva tavlan.
4 informanter använder sig utav antingen VHS eller DVD i sin undervisning. En av informanterna berättar mer om detta.
Emma berättar att hennes introduktioner kan vara i form av att hon visar en film som sammanfattar det tänkta området och:
”Ger en försmak av vad som skall behandlas”.
Emma berättar vidare att hon tycker att de visuella och auditiva eleverna ges inlärningsmöjligheter genom att titta på film.
47