Studien har bidragit till en ökad förståelseför och kunskap om vad lågstadielärare har för
syfte med högläsning av skönlitterära böcker och hur lågstadielärare arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen. Studien har bidragit till nya insikter som vi kommer bära med oss till vår kommande profession som lågstadielärare.
Referenser
Batini, F. ; Bartolucci, M. ; Timpone, A. (2018) Psychology and Education. Vol.55(1-2), pp.111-1
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Chambers, A. (2019). Böcker inom och omkring oss. ([Ny utg.]). Stockholm: Gilla böcker. Eckeskog, H. (2015). Läsa och förstå: arbete med läsförståelse i tidig läs- och skrivinlärning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Edwards Santoro, L., Chard, D.J., Howard, L., & Baker, S.K. (2008). Making the very most of classroom read-alouds to promote comprehension and vocabulary. The Reading Teacher, 61, 396-408
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. (1:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fisher, D. Flood, J. Lapp, D & Frey, N. (2004). Interactive read- alouds: Is there a common set of implementation practices. The Reading Teacher, 58, 8–17.
Fox, M. (2010). Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan. Ystad: Kabusa böcker.
Graneheim, U,H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Heimer, M. (2016). Högläsning: läsutveckling från teori till handledning. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.
Jakobsson, Anders (2012) Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Malmö högskola: Lärande och samhälle Körling, A. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur kultur.
Körling, Anne-Marie. (2014-04-02) Insidan: Självständigt läsande föds ur högläsning. Dagens Nyheter. Hämtad från: https://www.dn.se/insidan/sjalvstandigt-lasande-fods-ur-hoglasning/ (2020-01-14).
Kåreland, L. (2008). Pedagogisk konst eller estetisk pedagogik: om skönlitteratur, läsning och genus. Barn(s)kultur : nytta eller nöje?. (S. 13-34).
Lennox, S. Early Childhood Educ J. (2013) 41: 381.Interactive Read-Alouds—An Avenue for Enhancing Children’s Language for Thinking and Understanding: A Review of Recent
Research
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, L-G. & Nilsson, J. (1993) Litteraturläsning som lek och allvar. Lund: Studentlitteratur.
Manguel, Alberto. (1996). En historia om läsning. Stockholm: Ordfront.
Oueini, H., Bahous, R., & Nabhani, M. (2008). Impact of Read-Aloud in the Classroom: A Case Study. Reading Matrix: An International Online Journal, 8(1), 139–157.
Palincsar, A., & Brown, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Steiner, A. (2015). Litteraturen i mediesamhället. (3., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Svensson, A-K. (2005) Språkglädje, (2,(reviderad och uppdaterad) uppl.)Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Wedenmark, C. (2014). Högläsning - ett sätt att mötas. Lund: BTJ
Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wiseman, A. (2012). Resistance, engagement, and understanding: A profile of a struggling emergent reader responding to read-alouds in a kindergarten classroom. Reading and Writing Quarterly, 28(3), 255–278.
Bilagor
Bilaga 1; Missivbrev
Förfrågan om att medverka i en studie till examensarbete vid grundlärarprogrammet, Umeå universitet.
Förfrågan om att delta i en studie gällande lärares syn på högläsningen i lågstadiet. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om lärares tillämpning och tankar kring högläsning på lågstadiet.
Studien vänder sig till lärare verksamma i de lägre årskurserna (årskurs 1-3) och förfrågan om medverkan i studien har gjorts till verksamma lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Studien är ett examensarbete på grundnivå och är en del av utbildningen vid
grundlärarprogrammet vid Umeå universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer under januari och februari 2020. Intervjun beräknas ta 30-60 minuter. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.
Den information som Du lämnar kommer att behandlas säkert så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske på ett helt anonymiserat sätt, vaken namn, kön eller skola kommer att framgå. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När
examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Umeå universitet. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avböja din medverkan även under intervjutillfället. Vi frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Vänligen svara på detta mail om Du vill delta i vår undersökning så snart som möjligt.
Ansvariga för studien är Elsa Brännström och Johanna Bystedt. Handledare är Mareike Jendis.
Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till någon av oss Elsa Brännström Johanna Bystedt Student Student
Mail:xxxx@hotmail.com Mail: xxxx@hotmail.com Tlf nr: xxx-xxx Tlf nr: xxx-xxx
Bilaga 2; Intervjufrågorna
● Använder du dig av högläsning i din klass? -Om inte varför?
● Hur ofta högläser du för klassen? ● Hur tänker du kring högläsning? -Hur upplever du arbetet med högläsning?
● Är högläsningen en planerad aktivitet?
● Vad har högläsningen för syfte i klassrummet enligt dig? -Vad är syftet?
● Vad är dina tankar om högläsningen? -Tex vilka fördelar ger det eleverna
- Vad tänker du att de ger eleverna?
-Hur tänker du kring elevernas språk-/läsutveckling kopplat till högläsningen? - Tar du reda på elevernas språk-/läsutveckling kopplat till högläsningen? ● Hur arbetar du med högläsning?
- Sker någon speciell arbetsgång
- Sker några aktiviteter och bearbetas de läsning
● Hur tänker du gällande för-, under samt efterarbete vid högläsningen? -Hur introduceras boken för eleverna?
- Gör du någon aktivitet under tiden du läser?
- Vad gör du med dina elever när ni läst klart boken?
● Vilka metoder/knep använder du för att intressera och involvera eleverna i högläsningen/ de lästa/ det du läser?
Hur tänker du när du väljer högläsningsbok?
● Förbereder du dig inför högläsningen på något speciellt sätt? -Val av ämne? Varierande ämnen?
-Sammanhang med övriga undervisningen?
● Vad är dina tankar gällande att högläsningen borde få mer respektive mindre tid i undervisningen?
- Är högläsningen enligt dig som lärare något viktigt? Är det något du prioriterar eller faller det bort vid tidsbrist?
● Har du något att tillägga?