Avslutande ord och tankar om fortsatt forskning

I det stora hela har det varit en intressant och spännande metod att arbeta med, det har gett oss en djupare förståelse för ett intresseområde som var mer komplext än vi inledningsvis trodde. Förhoppningsvis kan vår studie bidra till att utveckla svenskt föreningsliv genom att det skapar en förståelse för hur ett aktivt medlemskap fungerar i relation till föreningen och föreningens

fortlevnad. Det kan också användas av föreningar som underlag när det kommer till att engagera

befintliga medlemmar inom verksamheten och vid rekrytering av nya deltagare.

Föreningsliv är någonting stort, det påverkar många människor, det påverkar samhället och det skapar sammanhang. Vidare forskning på området skulle kunna tänkas vara att ta reda på mer om hur föreningsliv faktiskt påverkar den enskilda individen, hur föreningar påverkar samhället och hur föreningar på sikt kan påverka folkhälsan. Vi ville med vår studie skapa ett underlag för kommande forskning på området och bidra med någonting att utgå ifrån. Grundad teori kan användas för att förklara komplexa fenomen och områden genom att den tydligt belyser vad som är viktigt inom det intresseområde som den fokuserar på samt vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till för att förklara det.

43

Referenser

Ábrahám, J., Velenczei, A. & Szabo, A. (2012). “Perceived Determinants of Well-Being and Enjoyment Level of Leisure Activities” i Leisure Sciences, 34(3), s. 199–216.

Agahi, N. & Parker, M. (2008). “Leisure Activities and Mortality: Does Gender Matter?” i

Journal of Aging and Health, 20(7), s. 855–871.

Amiot, C.E. & Aubin, R.M. (2013). “Why and how are you attached to your Social Group? Investigating different forms of social identification” i The British Journal of Social

Psychology., 52(3), s. 563–586.

Amnå, E., Häll, L., Munck, I. & Vogel, J. (2003). ”Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital och demokratiskola” i Sociologisk Forskning, 2, s. 53–89.

Amnå, E. & Vogel, J.

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Brajša-Žganec, A., Merkaš, M. & Šverko, I. (2011). ”Quality of Life and Leisure Activities: How do Leisure Activities Contribute to Subjective Well-Being?” i Social Indicators

Research, 102(1), s. 81–91.

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.

Coleman, J.S. (1988). “Social capital in the creation of human capital” i American Journal of

Sociology, 94, s. 95–120.

Fine, G.A. (2012). Tiny Publics: A theory of group action and culture. New York: Russel Sage Foundation.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2016). Sociologi. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Glaser, B.G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Mill Valley: Sociology Press.

Holton, J. A. & Walsh, I. (2017). Classic Grounded Theory: applications with qualitative &

quantitative data. Los Angeles: SAGE.

Hoye, R. & Nicholson, M. (2012). “Life at the track: Country race clubs and social capital” i

International Review for the Sociology of Sport, 47(4), s. 461–474.

Kuykendall, L., Tay, L., & Ng, V. (2015). “Leisure Engagement and Subjective Well-Being: A Meta-Analysis” i Psychological Bulletin, 141(2), s. 364–403.

Larsson, S. (2013). ““I Bang my Head, Therefore I Am”: Constructing Individual and Social Authenticity in the Heavy Metal Subculture” i Young (Stockholm, Sweden), 21(1), s. 95–110. Putnam, R. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster Paperbacks.

44 Rostila, M. (2013). Social Capital and Health Inequality in European Welfare States

[Elektronisk resurs]. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Sandstrom, G.M. & Dunn, E. (2014). “Social Interactions and Well-Being” i Personality &

Social Psychology Bulletin: Journal of the Society for Personality and Social Psychology, 40(7), s. 910–922.

Schulz, P., Schulte, J., Raube, S., Disouky, H. & Kandler, C. (2018). “The Role of Leisure Interest and Engagement for Subjective Well-Being” i Journal of Happiness Studies, 19(4), 1135–1150.

Skatteverket, Ekonomisk förening eller bostadsrättsförening.

https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foreningar/ekonomiskforeningellerbosta

dsrattsforening.4.18e1b10334ebe8bc80004705.html hämtad: 2021-04-12

Skatteverket, Vad är en ideell förening?

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.1/1741.html hämtad: 2021-04- 12

Son, J., Yarnal, C., & Kerstetter, D. (2010). “Engendering social capital through a leisure club for middle-aged and older women: implications for individual and community health and well-being” i Leisure Studies, 29(1), s. 67–83.

Statistiska Centralbyrån (SCB), Tre av tio är aktiva i förening. https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av- levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden- 2018-2019/ hämtad 2021-05-24

Studieförbundet Vuxenskolan, Detta är en förening.

https://www.sv.se/foreningsutveckling/foreningsboxen/foreningen/ hämtad: 2012-04-12 Trainor, S., Delfabbro, P., Anderson, S. & Winefield, A. (2009). “Leisure activities and adolescent psychological well-being” i Journal of Adolescence (London, England.), 33(1), s. 173–186.

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_ principer_VR_2002.pdf hämtad: 2021-04-23

Vågerö, D. (2018). ”Ökade skillnader i hälsa i världen – ojämlikheten globaliseras” s. 140– 157 i Rostila, M. & Toivanen, S. (red.), Den orättvisa hälsan. Liber AB: Stockholm.

Bilaga 1

Intervjuguide till den öppna fasen

Denna bilaga utgör mallen för de frågor som vi utgick ifrån när intervjuerna i den öppna fasen gjordes.

• Berätta om föreningen du är aktiv i. • Beskriv ditt engagemang i föreningen. • Vad ligger bakom engagemanget? • Varför fortsätter du att engagera dig?

Bilaga 2

Intervjuguide till den selektiva fasen Frågorna utifrån de olika teman som vi hittat

• Kan du berätta om din betydelse för föreningens fortlevnad? • Hur påverkar föreningen ditt sociala liv och dina relationer? • Hur påverkar relationer inom föreningen medlemskapet? • Hur påverkar medlemskapet din identitet?

Bilaga 3

Intervjuguide till den teoretiska fasen • Yttre omständigheter:

Vad krävs för att man ska kunna vara en aktiv medlem?

Vilka yttre förutsättningar krävs för att du ska kunna vara en aktiv medlem? • Personliga planet:

Vilka krav skulle du ställa på någon annan för att hen skulle räknas som aktiv medlem? Vad innebär begreppet aktiv medlem för dig?

• Sociala sammanhanget:

Är det möjligt att vara aktiv medlem utan att tänka på gruppen i stort? Hur skulle du beskriva gruppens påverkan på medlemskapet?

Kan man vara egoistisk och vara en sann aktiv medlem? • Ansvarskänsla:

Hur resonerar du kring att ett aktivt medlemskap medför ett visst ansvar?

Kan du känna dig tvingad att vara aktiv eller ta vissa uppdrag i föreningen för att det ska gynna gruppen?