Den sociala föreningen : En grundad teori om svenskt föreningsliv

Den sociala föreningen

En grundad teori om svenskt föreningsliv

Viktoria Forsberg Oveby Jessica Pedro

Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV

Beteendevetenskapliga programmet, Sociologi med socialpsykologisk inriktning, SOA135 Kandidatuppsats, 15hp, VT21

Handledare: Eduardo Medina Examinator: Tomas Kumlin

Sammanfattning

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt

medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det

aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

Nyckelord: förening, föreningsliv, medlemskap, aktiv medlem, engagerade medlemmar, socialt sammanhang, Grundad teori, grupp och idiokultur, KASAM, socialt kapital

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

2. Tidigare forskning ... 2

2.1 Föreningar skapar förutsättningar för socialt sammanhang ... 3

2.2 Fritidsaktiviteter påverkar det personliga planet ... 3

2.3 Grupp och identitet ... 5

2.4 Reflektion över tidigare forskning ... 6

3 Metod... 7

3.1 Emergens ... 7

3.2 En ständigt jämförande metod ... 8

Kodning ... 8 3.3 Teoretiskt urval ... 9 3.4 Datainsamling ... 9 Intervju ... 9 Fältanteckningar ... 11 Memo ... 11 3.5 Etik ... 11 4 Genomförande ... 12

4.1 Den öppna fasen ... 13

Urval ... 13

Datainsamlingen ... 13

Kodning och analys ... 14

4.2 Den selektiva fasen ... 15

Urval ... 15

Datainsamling ... 16

Kodning och analys ... 17

4.3 Den teoretiska fasen ... 17

Urval ... 17

Datainsamling ... 18

Kodning och analys ... 18

5 Resultat ... 18

5.1 Huvudangelägenhet ... 19

5.2 Kärnkategori ... 20

5.3 Kategorier ... 22

Socialt sammanhang ... 23

Personliga planet ... 24

Ansvarskänslan ... 25

5.4 Frågeställning ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.5 Sammanfattning av resultat ... 26

6 Teoretisk referensram ... 26

6.1 KASAM ... 27

6.2 Grupper och idiokultur ... 27

6.3 Socialt kapital ... 28

7 Diskussion ... 29

7.1 Syfte ... 29

Frågeställning ... 30

7.2 Tidigare forskning ... 31

Föreningar skapar förutsättningar för socialt sammanhang ... 32

Fritidsaktiviteter påverkar det personliga planet ... 34

Grupper och identiteter ... 36

7.3 Teoretisk referensram ... 37

KASAM ... 37

Grupper och idiokultur ... 38

Socialt kapital ... 39

7.4 Metodologisk reflektion ... 40

7.5 Avslutande ord och tankar om fortsatt forskning ... 42

1

1. Inledning

Föreningsliv har ett starkt fäste i det svenska samhället och omkring 75% av befolkningen över 16 år är medlemmar i minst en förening och av medlemmarna är det omkring 30% som kan räknas som aktiva medlemmar (SCB, 2020). Föreningar finns i otaliga variationer, vissa föreningar har hyrda möteslokaler medan andra möts i det fria. Föreningsliv innefattar allsköns olika aktiviteter som engagerar individer i alla åldrar, för många är det i samband med föreningar som fritidsaktiviteter utövas. Fritidsaktiviteter och föreningsliv verkar gå hand i hand. Forskning som Kuykendall, Tay & Ng (2015: 388) har gjort visar att meningsfulla fritidsaktiviteter bidrar till god hälsa. Anledningen till detta kan tänkas bero på att fritidsaktiviteten fyller ett behov hos individen (Kuykendall, Tay & Ng, 2015: 366).

Variationen av föreningar i Sverige är stor. Enligt en föreningstypologi, tillhandahållen av Statistiska centralbyrån, finns det fem kategorier av föreningar: livsstilsföreningar, religiösa föreningar, solidaritetsföreningar, intresseföreningar och politiska föreningar (Amnå, Häll, Munch & Vogel, 2003: 13). Intressen och aktiviteter skiljer sig mellan föreningar. Det skulle kunna gå att säga att det inte finns en förening som är den andra lik, men sättet en förening organiseras och bildas på följer vissa ramar. En del föreningar är av ideell karaktär och andra ekonomisk, i en ekonomisk förening ska vissa fördelar medfölja då medlemsavgiften betalats (Skatteverket, Ekonomisk förening eller bostadsrättsförening). Fördelar skulle kunna tänkas vara att man får rabatt på föreningsrelaterade produkter i vissa butiker, en medlemstidning hem i brevlådan eller reducerade anmälningsavgifter till arrangemang (medlemspriser). Aktiviteterna som förs inom en ekonomisk förening ska bidra till fördelarna som kan tänkas komma av medlemskapet (Studieförbundet Vuxenskolan, Detta är en förening). En ideell förenings mål ska inte vara att vara vinstdrivande, utan aktiviteterna inom en ideell förening ska till karaktären vara osjälviska och oegennyttiga (Skatteverket, Vad är en ideell förening?). Gemensamt för föreningar, oavsett vilken typ, är att föreningen ska ha ett namn, ha bildats av åtminstone tre personer, ha nedtecknade stadgar samt ha en styrelse (Studieförbundet Vuxenskolan, Detta är en förening). Enligt Amnå et al. (2003: 53) har föreningar också gemensamt att de är en slags demokratiskola för sina medlemmar samt bidrar till sociala relationer.

Det finns forskning rörande föreningsliv men det är svårt att finna forskning som är baserad på svenskt föreningsliv. Vår förhoppning är därför att kunna bidra med ny kunskap eftersom vi endast uppehåller oss inom föreningsliv verksamt i Sverige. Det kan tänkas att en studie genomförd på föreningsliv i Sverige har större relevans för den nationella folkhälsan än forskning genomförd i Korea. Folkhälsa är det sammantagna måendet hos en befolkning och handlar om att hälsan är jämnfördelad och jämlik (Rostila, 2013: 2). Detta kan kopplas till bland annat livsstil och miljö, något som enligt Giddens & Sutton (2016: 280) kan påverkas av staten genom utbildning, vård och bostadspolitiken. Rostila (2013: 2) nämner att en väg till bättre folkhälsa kan vara att minska socialt utanförskap. Vågerö (2018: 141) menar att förändringar i de sociala förutsättningarna, historiskt sett, har varit viktigare för folkhälsan än tillgången till vård och medicin. Människors sätt att på olika vis engagera sig i samhället, och i förlängningen föreningar, kan därför tänkas ha betydelse för folkhälsan. Intresseområdet är av vikt eftersom

2 människor lägger mycket av sin fritid på föreningslivet men det är också av vikt eftersom det skulle kunna komma att bidra till hur god folkhälsa skapas eller upprätthålls.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att med metoden Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och dess aktiva medlemmar. Inledningsvis finns ingen formulerad frågeställning, det är något som formuleras senare i forskningsprocessen. Frågeställningarna som framkom i och med framväxten av teorin och som kommer att besvaras är:

• Varför är man aktivt medlem i en förening? • Hur är man aktiv medlem i en förening?

• Vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv?

Vi hoppas att vår studie kommer att kunna bidra med kunskap och förståelse kring föreningsliv och därmed kunna bidra till att främja utvecklingen inom olika föreningsverksamheter. På sikt hoppas vi också att denna kunskap och förståelse ska kunna bidra till att främja folkhälsan i Sverige.

Studien kommer att röra sig inom två dimensioner. Delvis föreningslivet i stort men också det aktiva medlemskapet; ett slags makro- och mikroperspektiv på föreningsliv. Vi väljer att studera föreningsliv utifrån mer än ett perspektiv för att vi inte vill begränsa vårt intresseområde och därmed gå miste om relevant information som kan vara av betydelse för att förstå fenomenen föreningar och aktivt medlemskap. Inledningsvis är det av vikt att intresseområdet har en bred bas. Det är det insamlade materialet som under studiens gång kommer att ge oss förutsättningarna att avgränsa oss och möjligheten att slutligen formulera en frågeställning. Vi kommer att vända oss till formellt organiserade föreningar med olika inriktningar och vi kommer att vilja möta personer som är aktiva medlemmar. Genom intervju, kodning och analys önskar vi kunna skapa en väl grundad teori kring engagemang och föreningsliv. De föreningar vi väljer att fokusera på är föreningar som vänder sig till människor med syftet att engagera och samla medlemmar kring ett gemensamt intresse. Vi kommer inte att titta på föreningar som är verksamma utifrån religiösa eller partipolitiska intressen utan fokusera på föreningar som kan kopplas till kultur, skapande eller livsstil.

2. Tidigare forskning

I det här avsnittet kommer vi att ta upp tidigare forskning som är relevant för vår studie. Den tidigare forskningen eftersöktes efter att vi genomfört den selektiva fasen, detta i enighet med riktlinjerna gällande vår valda metod. Det var den framväxande teorin som visade vilken tidigare forskning som kunde vara relevant för studien. På samma sätt som vi inledningsvis inte visste vad frågeställningen skulle bli, visste vi heller inte vilken tidigare forskning som skulle vara relevant förrän en bit in i forskningsprocessen.

För att söka tidigare forskning på området använde vi oss av databasen Sociological Abstracts. Efter en inledande sökning på begreppen society och association där vi fick över tio tusen träffar begränsade vi sökningarna ytterligare. Exempel på de begrepp vi använde till sökningarna var

3

civil society associations, society and leisure, leisure club, clubs and social capital, spare time

and wellbeing samt leisure activities and wellbeing. Vi begränsade oss även till att enbart söka artiklar som publicerats mellan åren 2000 och 2020 för att forskningen kring ämnet skulle vara tillräckligt aktuell idag. Vissa artiklar gav oss också vägledning kring vilka begrepp vi kunde använda i det fortsatta sökandet efter artiklar inom ämnet föreningsliv. Varje sökning efter den inledande sökningen genererade mellan 5 och 2348 artiklar med ett genomsnitt på 581,8 artiklar. Genom att göra en överblick valdes ett stort antal artiklar ut där vi läste artiklarnas abstracts. Utifrån det kunde vi välja ett antal artiklar som vi läste i helhet och skrev sammanfattningar av. För att tydliggöra artiklarnas innehåll och kopplingen till våra kategorier ytterligare har vi delat in dem i följande teman: föreningar skapar förutsättningar för socialt

sammanhang, fritidsaktiviteter påverkar det personliga planet och grupper och identitet.

2.1 Föreningar skapar förutsättningar för socialt sammanhang

Betydelsen av sociala relationer och möjligheterna det ger individer som tar del av föreningsliv är något som Son, Yarnal & Kerstetter (2010) tar upp i sin artikel om medelålders och äldre kvinnor som är aktiva i en fritidsklubb. Forskarna ville undersöka eventuella hälsofördelar med relationer som skapades i en fritidsklubb för äldre och medelålders kvinnor. Studien baseras på 1693 Red Hat Society-medlemmars enkätsvar. Enkäten innehöll öppna frågor då de ville att deltagarna i studien skulle få uttrycka sig fritt om sina meningsfulla upplevelser de haft kopplat till Red Hat Society. Som teoretiskt ramverk använde de sig av Bourdieus begrepp socialt kapital och Son, Yarnal & Kerstetter (2010) tolkar begreppet som om att socialt kapital handlar om vilka resurser, möjligheter och förutsättningar en individ får eller tillskansar sig via sociala kontakter. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorna är föreningsaktiva för att det ger tillfälle att skapa eller förbättra relationer med andra, till exempel vänner, familj eller andra medlemmar. Socialt stöd visade sig också vara en viktig faktor för att delta i föreningsliv, dels att få socialt stöd för en själv dels ge socialt stöd till andra. Vidare visade det sig att skapandet av ett socialt kapital också var av vikt, att få känna tillhörighet och ett systerskap var centralt för kvinnorna i Red Hat Society. Slutligen visade det sig att civilt engagemang hade betydelse för de föreningsaktiva kvinnorna.

Liknande resonemang förs även av Hoye & Nicholson (2012) där man i en studie undersökte olika landracingklubbar. Man talade med ett antal medlemmar i olika klubbar och frågorna fokuserade på hur racingklubbarna skapade socialt kapital samt hur det sociala kapitalet användes. Resultatet av studien visade att det förutom att medlemmarna får hålla på med ett intresse som de själva uppskattar och det faktum att det fanns vissa ekonomiska vinster i att vara medlem i en förening också var viktigt med de sociala relationerna som medlemskapet gav möjlighet till. Att få träffa andra som hade samma intresse upplevdes bidra till både fysiska och psykiska fördelar samt att det sociala stödet ansågs vara av stor vikt. Informanterna i studien ansåg att det var viktigt att få skapa nya sociala relationer likväl som att upprätthålla de sociala relationer man redan hade.

2.2 Fritidsaktiviteter påverkar det personliga planet

Att ha ett socialt sammanhang, vilket föreningsliv möjliggör kan också vara av betydelse för hur individen upplever sitt välmående. Sandstrom & Dunn (2014) tar upp vikten av sociala interaktioner och hur det påverkar individens välmående på ett positivt sätt. Enligt deras studie

4 så är det inte enbart starka sociala band till personen man på något sätt interagsocierar med som har betydelse för individens välmående utan de kommer i sin studie fram till att det även gäller i de interaktioner mellan individer där de sociala banden inte är lika starka. I en förening har man troligtvis inte starka sociala band till alla de övriga medlemmarna, men de sociala relationer som föreningen möjliggör skulle utifrån Sandstrom & Dunns (2014) studie kunna vara lika viktiga för medlemmens välmående genom att medlemmarna genom sitt engagemang får möjlighet att integrera med andra.

Trainor, Delfabbro, Anderson & Winefield (2009) undersöker i sin studie kopplingen mellan just välmående och fritidsaktiviteter hos ungdomar i Australien. Genom ett brett urval från många olika skolor fick man en bred variation av deltagare från olika sociala klasser. I enkäterna fick ungdomarna skatta sitt deltagande i fritidsaktiviteter där variablerna var sociala aktiviteter, aktiviteter som utförs på egen hand, strukturerade aktiviteter och ostrukturerade aktiviteter. Därtill fick deltagarna också frågor kopplat till personlighet samt bakgrundsfrågor rörande kön, etnicitet och ålder. Resultatet av studien var att det finns en korrelation mellan välmående och fritidsaktiviteter, men att deltagandet i sig innebär att man redan måste må bra psykiskt. Personer med sämre psykisk hälsa tenderar att delta i fritidsaktiviteter i mindre utsträckning och därmed gå miste om det välmående som kopplas till deltagande.

Även Ábrahám, Velenczei, & Szabo (2012) undersöker sambandet mellan upplevt välmående och fritidsaktiviteter. Studien gjordes i Ungern och urvalet gjordes genom att man kontaktade volontärer inom olika fritidsverksamheter samt använde sig av ett så kallat snöbollsurval för att få fler informanter. Välmående i den här studien definierades genom hur tillfredsställd man var med livet. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan upplevelsen av välmående kopplat till olika fritidsaktiviteter. Det skilde sig dock vilken typ av aktiviteter som skattades högst av deltagarna, bland de yngre i åldern 18–30 år var det främst stillasittande aktiviteter eller aktiviteter kopplade till hälsa och välbefinnande som gav tillfredsställelse medan det i den äldsta gruppen av deltagare främst vara aktiviteter som kunde kopplas till intellektuellt främjande aktiviteter eller aktiviteter som var återkommande och bundna till en viss rutin. En ytterligare studie som gjorts inom området välmående och fritidsaktiviteter är Schulz, Schulte, Raube, Disouky, & Kandler (2017) studie med syfte att undersöka ifall det fanns något samband mellan välmående och fritidsintressen samt engagemang i olika fritidsaktiviteter. Studien gjordes med hjälp av enkäter som behandlade frågor kring fritidsintressen, graden av engagemang i dessa intressen samt upplevelserna av välbefinnande kopplat till fysiska-, psykiska- och känslomässiga faktorer. Frågor rörande utbildningsgrad, civilstånd samt sysselsättning ingick också. Då fritidsintresse är ett svårdefinierat begrepp, det kan handla om organiserade aktiviteter eller om mer subjektiva intressen som shopping så utgick man från individens egen uppfattning om vad fritidsintresse var. Forskarna hade en hypotes om att det fanns ett samband mellan välbefinnande och fritidsaktiviteter och resultatet av denna studie verifierade det. Det finns enligt studien ett samband mellan engagemang och välmående. Att enbart ha ett intresse för något utan att man engagerar sig i någon större utsträckning tycks även det ha ett samband med upplevt välbefinnande även fast det inte kunde sägas vara lika tydligt. Genom att titta på flera typer av fritidsintressen och aktiviteter såg forskarna att välbefinnande

5 kunde kopplas till de flesta av dem men att sambandet mellan välbefinnande och fritidsintresse var som starkast när det gällde sociala aktiviteter. Likväl var sambandet med det upplevda fysiska välbefinnandet starkare till de intressen som hade med sport att göra. Man såg också att ju fler deltagare en aktivitet hade, desto högre nivå av välbefinnande upplevde de.

Att studera välmående i relation till fritidsaktiviteter tycks vara ett forskningsområde som undersöks i relativt hög utsträckning. Brajša-Žganec, Merkaš, & Šverko (2010) har också gjort en studie som undersöker om deltagande i olika fritidsaktiviteter har en positiv inverkan på hur individer. Studien gjordes i Kroatien där deltagarna fick svara på enkäter och skatta sitt välmående samt sitt deltagande i olika typer av fritidsaktiviteter. Inledningsvis tittade forskarna på helheten och senare om det fanns några skillnader rörande kön eller ålder. Studien visade att välmående i samband med fritidsaktiviteter skattades lika högt av män som av kvinnor, däremot skilde det sig mellan både ålder och kön utifrån vilken typ av aktivitet det var som utfördes. Enligt Brajša-Žganec, Merkaš & Šverko (2010) leder ett aktivt deltagande i fritidsaktiviteter till att en individ får positiva känslor, får nya kunskaper inom olika områden och skapar samt upprätthåller sociala band. Sammanslaget så bidrar olika faktorer till en upplevelse av ett bättre liv och därmed välmående. Även fast studien inte pekar ut några specifika hälsofördelar med att aktivt delta i någon fritidsaktivitet så upplevde ändå deltagarna i studien att så var fallet, att välmående och livsglädje blev påverkade av upplevelserna relaterade till aktiviteterna som utfördes.

Psykiskt välmående skulle även kunna vara av betydelse för den fysiska hälsan. I Agahi & Parkers (2008) studie tittar man på hur ett aktivt fritidsliv påverkar dödligheten hos äldre personer. I studien tittade forskarna på deltagande i fritidsaktiviteter som en helhet kopplat till risk för dödlighet samt enskilda aktiviter var för sig. Hälsofrågor behandlades separat. Resultatet av studien visar att inga eller bara en aktivitet på fritiden tredubblade risken för dödlighet medan några få aktiviteter dubblade den risken. De som levde längst och hade lägst risk för dödlighet deltog i minst sex fritidsaktiviteter. Det var också skillnad mellan män och kvinnor, alla aktiviteter bidrog till lägre risk för dödlighet hos kvinnor samt att kvinnor levde längre ifall de deltog i sociala aktiviteter medan männen levde längre av att ägna sig åt aktiviteter som utförs ensam.

2.3 Grupp och identitet

Gruppens påverkan på individen och hens identitet är något som Larsson (2013) tar upp i sin artikel. Larssons (2013) studie fokuserar både på gruppen såväl som individen. Det som studien visar är att ett autentiskt medlemskap innebär att individen skapar en identitet i relation till gruppen, att individen identifierar sig som ett äkta heavy-metal fan genom att visa tillhörighet utifrån att hen bär vissa symboler, lyssnar på en viss musik och har en inställning till omgivningen som passar med det synsätt som resten av gruppen har. Vidare skapar det en känsla av att tillhöra något och informanterna ansåg att det vara otänkbart att bryta med gruppen och kulturen för det var det som utmärkte dem och deras identiteter. Det går inte bara att vara autentisk enligt resultatet i Larssons (2013: 108) studie, man kan inte bara bestämma sig en dag för att man tillhör en viss grupp eller kultur bara för att man lyssnar på en viss typ av musik

6 utan det är så mycket mer som spelar in, både hur andra ser på en och hur man själv identifierar sig utifrån det som utmärker gruppen.

Även Amiot & Aubin (2013) har gjort en studie som belyser den sociala identiteten och vilka konsekvenser den kan ha för gruppen och individen. De beskriver social identitet som att det är hur medlemmarna i en grupp förhåller sig till gruppen men att gruppen också påverkar individens beteende att exempelvis göra saker som gynnar gruppen i stället för en själv. Vidare menar Amiot & Aubin (2013) att när det kommer till den sociala identiteten så kan ett medlemskap i en grupp ge både positiva och negativa konsekvenser för den enskilde medlemmen vilket är viktigt att ta hänsyn till. Positiva konsekvenser relaterat till den sociala identiteten kan vara att medlemskap främjar känslan av tillhörighet och delaktighet, det kan motivera den enskilde medlemmen samt att det kan bidra till individens välbefinnande. Negativa konsekvenser exemplifieras med bland annat att det kan uppstå identitetskonflikter hos individen. Resultatet av studien visade att det fanns ett samband mellan att själv ha valt att skapa en identitet i relation till gruppen när det fanns en tydlig gruppidentitet. Självbestämmandet visade sig också vara av stor vikt för den kollektiva identiteten när det gällde vilka positiva konsekvenser som upplevdes. Resultatet antydde dessutom att individens vilja att identifiera sig med en grupp kunde indikera att den sociala identiteten har en stor betydelse för individens självuppfattning. Studierna visade även att ifall individen inte själv väljer att identifiera sig med en viss grupp så leder medlemskapet i stället till negativa konsekvenser för individen.

2.4 Reflektion över tidigare forskning

I det första temat som vi kallar föreningsliv skapar förutsättningar för socialt sammanhang avhandlar artiklarna att det finns sociala fördelar med att utöva sitt intresse med likasinnade. Att utöva sin fritidsaktivitet i en förening främjar inte bara medlemmens intresse utan också medlemmens sociala liv eftersom hen får ta del av det sociala sammanhang som skapas inom ramen för föreningen.

Under temat fritidsaktiviteter bidrar till välbefinnande och god hälsa bidrar artiklarna till en förståelse för hur aktiviteter på fritiden bidrar till både fysiskt och psykiskt välmående. I en av artiklarna kunde forskarna koppla välbefinnandet som uppstod vid fritidsaktiviteten till det sociala sammanhanget utöver befann sig i. En av artiklarna i temat avhandlar korrelationen mellan dödlighet och utförandet av fritidsaktiviteter. Det framkommer att det absolut viktigaste inte är fysisk aktivitet utan den sociala samvaron som utförandet av fritidsaktiviteter erbjuder. Vi har tolkat detta som om att social samvaro är en betydande grundsten i en individs subjektiva välbefinnande och kan också koppla detta till det som vi i resultatet kallar för socialt sammanhang.

I det sista temat grupp och identitet handlar artiklarna om att när individer hänger sig åt aktiviteter i grupp så händer det något med identiteten. I en del grupper krävs specifika attribut för att kunna ta del av aktiviteterna, det kan handla om att som i Larssons (2013) artikel att ha långt hår för att vara en äkta hårdrockare. Att få möjligheten att skapa en identitet som medlem

7 av en grupp kan enligt Amiot & Aubin (2013) leda till positiva konsekvenser för den enskilde individen i form av känslan av delaktighet, tillhörighet och att få vara en del av ett sammanhang. Likande beskriver Larsson (2013) i sin artikel där olika attribut för att markera tillhörighet till heavy-metalkulturen även används för att visa den egna identiteten i relation till den. Gruppen kan ha stor betydelse för individens identitetsskapande och individens sociala identitet. Vi ser exempel på hur den sociala identiteten skapas i artikeln som Amiot & Aubin (2013) skrivit. De beskriver hur “rätt” beteenden, för gruppen, belönas och hur “fel” beteenden inte lönar sig, för att få ta del av en grupp kan det tänkas vara av betydelse att bete sig “rätt”. När individer kan identifiera sig med en grupp och skapa sin identitet utifrån de premisser som gruppen tillsammans skapat kan det bidra till känslan av att vara en del av något större. Vi tror att vår studie ska kunna vara ett komplement till befintlig forskning på området då det belyser föreningslivet i stort samt det aktiva medlemskapet och vad som ligger bakom engagemanget. Mycket av den forskning vi hittat gällande föreningsliv väljer att fokusera på särskilda aspekter av ett medlemskap, som tidigare nämnt kan det handla om exempelvis välmående, identitet eller socialt kapital. Det kan vara av stor vikt att belysa särskilda aspekter av föreningsliv eller medlemskap, samtidigt är det betydelsefullt att titta på hela forskningsområdet för att kunna skapa en djupare förståelse för fenomenet i stort.

3 Metod

Den metod vi valt att använda i vår studie är Grundad teori, vilket räknas som en induktiv metod men som ändå inte riktigt passar in i den kategorin. Deduktiva metoder används inom kvantitativa studier och syftar till att ställa upp hypoteser som antingen ska bekräftas eller förkastas medan induktiva metoder syftar till att gå in på forskningsfälten med en föreställning om något och försöka hitta tillräckligt med data för att kunna bekräfta den (Hartman, 2001: 35). Grundad teori hamnar någonstans mellan deduktion och induktion då kravet på emergens är grundläggande inom metoden. Metoden grundar sig också i det ständiga jämförandet av data och de teoretiska urvalen som görs i var och en av de tre faser som ingår i processen för att skapa en grundad teori.

3.1 Emergens

Emergens innebär att forskaren ska ha en öppenhet för det som ska undersökas och därmed gå in på ett fält utan att inledningsvis titta efter något speciellt, att lägga sina egna föreställningar åt sidan och inte utgå från teoretiska ramverk som redan existerar utan det är något som byggs upp efter hand (Holton & Walsh, 2017: 47). Genom att enbart utgå från ett visst intresseområde så är tanken bakom kravet på emergens att det som är viktigt inom området kommer att visa sig. All information som samlas in klassas inledningsvis som data och utifrån data kommer vissa incidenter att synliggöras med målet att nå en kärnkategori, relaterade kategorier och begrepp.

8 Enligt Glaser (2010: 97) måste forskaren ha en viss teoretisk känslighet vid skapandet av en grundad teori, det innebär att de förutfattade meningarna om intresseområdet som studeras måste läggas åt sidan och att allt fokus ska riktas mot datamaterialet, jämförelserna och genereringen av olika begrepp. Förmågan att vara känslig inför det framväxande teorin är en process i sig som utvecklas under tidens gång; forskaren måste lita på den data som framkommer samt sin egen kapacitet att tolka data utifrån vad den faktiskt visar och inte tolka den utifrån sina tidigare erfarenheter (Holton & Walsh, 2017:42).

Vi har i vår studie arbetat mycket med emergens då vi själva har ett aktivt medlemskap inom våra respektive föreningar. Att bortse från våra egna erfarenheter ansåg vi vara viktigt och därför valde vi att undersöka olika föreningar som var så olika våra egna intresseområden som möjligt. Genom att ständigt ha i åtanke att vi har våra egna erfarenheter av intresseområdet och kontinuerligt lyfta det genom diskussioner kunde vi också bortse från det när vi kodade och tolkade datamaterialet som samlades in, vilket gjorde att teorin verkligen baseras på informanternas utsagor.

3.2 En ständigt jämförande metod

Grundad teori är en ständigt jämförande metod där forskaren hela tiden samlar in och jämför den data som inkommer, genom att göra på det sättet anser man att det som är mest viktigt och relevant inom intresseområdet kommer att visa sig och därmed också generera en teori (Hartman, 2001: 36). Genom hela processen och alla tre faser görs en jämförande analys för att tömma ur så mycket information kring de begrepp som genererats som möjligt, hur de relaterar till varandra, vilka egenskaper varje begrepp har och hur de alla relaterar till det som man kommer fram till är kärnkategorin (Holton & Walsh, 2017: 35). Inledningsvis jämför forskaren olika incidenter eller indikatorer i sitt insamlade material och genom att göra det kommer vissa kategorier och begrepp att framträda i ett visst mönster (Glaser, 2010: 155). Vilket av begreppen incident eller indikator som ska användas tycks vara olika, Glaser använder incident för att beskriva händelser medan Hartman (2001:80) använder sig av begreppet indikator. Båda förklarar dock samma sak, vilket är att det i datamaterialet upptäcks ett fenomen som pekar på ett begrepp som så småningom, tillsammans med andra begrepp, kan generera en kategori. De kategorier som hittas genom närläsning av materialet jämförs hela tiden med varandra och på det sättet hittar man också vad som kommer att bli kärnkategorin (Hartman, 2001: 80). Kärnkategorin är enligt Glaser (2010: 151) den kategori som kan relateras till de övriga kategorierna som har hittats. Utifrån de genererade begreppen och kategorierna får forskaren också fram intresseområdets huvudangelägenhet, det vill säga vad inom intresseområdet som är det viktigaste för informanterna.

Kodning

Vid kodning gör forskaren eller forskarna det som kallas för närläsning, vilket innebär att man läser rad för rad och ord för ord väldigt ingående. Genom att hela tiden göra jämförelser mellan det man läser kommer olika begrepp att framträda och vissa mönster bli synliga, vilket lägger grunden till hela teorin (Glaser, 2010: 44). De händelser som hittas i datamaterialet kallas incidenter och genom att hela tiden jämföra dessa incidenter med varandra framträder olika kategorier och begrepp som kan förklara dessa olika kategorier. En kategori är som en innehållsförteckning för ett begrepps olika betydelser. När man sen jämför incidenter med

9 varandra eller jämför dessa med kategorier så hittar man också vilka egenskaper som kategorierna består av (Glaser, 2010: 43). Det kommer under processens gång att dyka upp latenta strukturer vilket visar att en viss kategori kan sättas i relation till andra kategorier och då har man hittat det som kallas kärnkategori (Glaser, 2010: 46). Kärnkategorin är den kategori som man hittat och som kan relatera till alla de övriga kategorierna på något sätt, medan de övriga kategorierna benämns som underkärnkategorier. Dessa underkategorier har egna egenskaper men relaterar också till kärnkategorin (Glaser, 2010: 151).

3.3 Teoretiskt urval

Teoretiskt urval utgör en av de grundläggande förutsättningarna för Grundad teori. Varje fas inleds med ett specifikt urval som grundar sig i det som framkommit genom datainsamling, kodning och analys i fasen innan. Det går därmed inte att på förhand bestämma sig för vilket urval man ska ha utan det är något som kommer att visa sig under själva processens gång. Tanken bakom att göra på detta sätt är att varje gång nya data samlas in så kommer den att vara neutral och bidra med någonting nytt som kan hjälpa till att bygga upp och stärka den påbörjade teorin ytterligare (Hartman, 2001: 37). Genom det teoretiska urvalet så menar Glaser (2010: 173) att man hela tiden hittar nya sätt att angripa begrepp och kategorier vilket ger en teori som i slutet har en stabil grund att stå på. I varje fas kodar, analyserar och jämför man data som samlats in till man når teoretisk mättnad, det vill säga att man arbetar tills man helt tömt ut den information som finns kring begreppen som man hittat. När denna teoretiska mättnad uppstått kan man sen göra ett nytt urval baserat på vad som framkommit av den informationen, vilket gör att man i stället för att styras av yttre ramverk och färdiga teorier hela tiden styrs av den teori som håller på att växa fram (Holton & Walsh, 2017: 38). Varje fas i processen har som mål att uppnå ett visst syfte, vilket gör att det teoretiska urvalet ska göras med fokus på att uppnå det genom att forskaren riktar urvalet mot det som är relevant att undersöka (Hartman, 2001: 70–71). Exempelvis är syftet med den öppna fasen att hitta intresseområdets huvudangelägenhet och att identifiera tänkbara kategorier, därför måste det teoretiska urvalet utformas så att det syftet kan uppnås. Det kan ske genom att forskaren riktar in sig på en viss del av intresseområdet eller pratar med personer som anses vara relevanta för att kunna få fram den information som krävs.

3.4 Datainsamling

Intervju

Det finns olika varianter av intervjuer: strukturerade, ostrukturerade och semistrukturerade (Bryman, 2013: 413). Den strukturerade intervjun används främst inom kvantitativ forskning medan ostrukturerade och semistrukturerade verkar vara mest framträdande inom kvalitativ forskning (Bryman, 2013: 413–414). Under en ostrukturerad intervju följs inte någon frågemall, intervjun kan inledas med en fråga för att sedan mer likna ett samtal. En semistrukturerad intervju följer en slags temamall, exempel på frågor kan finnas i en intervjuguide men forskaren bör vara dynamisk och följa informanten dit samtalet leder (Bryman, 2013: 415).

10 Valet av typ för intervju föll för oss på semistrukturerade. Det beror på att det finns en frihet för informanten att, trots de förutbestämda frågorna, ta upp det som de anser vara viktigt. Detta kan göras eftersom den som håller i intervjun ska vara, som Bryman (2013: 415) skriver, flexibel och följa informanten i intervjun. Följsamhet och flexibilitet i intervjun är något som kan tänkas vara av yttersta vikt inom Grundad teori eftersom det är informanternas huvudangelägenhet som är av intresse. Det tordes sägas att huvudangelägenheten inte går att utröna om forskaren styr intervjun i allt för stor grad. Bryman (2013: 413) nämner att forskare i kvalitativa studier vill synliggöra informantens perspektiv och det stämmer väl överens med intresset för huvudangelägenheter inom Grundad teori.

I detta fall när vi är två som genomför studien och delar upp intervjuerna oss emellan kan det också tänkas vara fördelaktigt att ha en intervjuguide som grund för intervjun. Bryman (2013: 416) nämner att för att kunna jämföra de olika svaren som framkommer vid intervju, där två eller fler forskare är involverade, är det bra att intervjun är semistrukturerad. Jämförandet av det insamlade data är som det framkommit tidigare viktigt inom Grundad teori.

Intervju kommer att användas i studiens alla faser: den öppna, den selektiva och den teoretiska fasen. Till var och en av de olika faserna kommer olika intervjuguider att behöva användas (bilaga 1–3). Vid utformning av intervjuguiden har vi tänkt på att hålla frågorna så öppna som möjligt. I den öppna fasen ber vi till exempel våra informanter att berätta om eller beskriv hur något ligger till. Användandet av öppna frågor kan tänkas leda till att informanterna på ett eget vis berättar om ett fenomen, incident eller upplevelse. Risken att leda intervjun mot ett specifikt resultat minskar något på det sättet. I den selektiva fasen kommer frågorna att vara grundade på vad som återfanns i det empiriska materialet från den öppna fasen. Intervjun i den teoretiska fasen kommer att grundas på fynd från den selektiva fasen.

Intervjuerna planeras att spelas in eftersom vi inte kommer att kunna delta båda två på intervjuerna. Det kan tänkas vara viktigt att båda tar del av intervjuerna för att vi sedan ska kunna koda materialet tillsammans. Intervjuerna kommer att spelas in, transkriberas och sedan kodas. Glaser (2010: 128) bedömer dock att inspelning av intervjuer är både tidsödande och kostsamma. Vidare beskriver Glaser (2010: 123) att inspelningar inte går i linje med den effektivitet som Grundad teori står för då det är så pass tidskrävande med transkriberingar. Glaser (2010: 123–124) uppmanar forskaren att i stället lita på sin kompetens och intuitiva förmåga. Vi tar Glasers inrådan i beaktning men valde att spela in eftersom vi ville spara tid vid datainsamlingen då inte båda kan delta vid intervjutillfällena samt att vi inte vill riskera att missa något av vikt när det är dags att koda och analysera.

Det finns förstås en del nackdelar med intervjuer som datainsamlingsmetod. Social önskvärdhet är en av dessa. Bryman (2013: 224) förklarar att det handlar om det som individer gör eller säger för att påskina en bättre bild av sig själva. Bryman (2013: 224) tar även upp hur detta skulle kunna motverkas i en intervju och det skulle kunna vara att hålla en viss distans till informanten och att intervjuaren inte visar hur de bedömer informantens svar. Det är med andra ord fördelaktigt i denna mening att vara sparsmakad med värderande ord.

11

Fältanteckningar

Fältanteckningar innebär att forskaren detaljerat beskriver det som sker under datainsamlingen. Vid intervjuer handlar det om vad som sägs, hur det sägs och i vissa fall tillkommer en beskrivning av omgivningen beroende på om den anses vara relevant (Bryman, 2013: 397). Det är bra att anteckna under tiden som intervjun genomförs för att därefter skriva en sammanfattning av det som framkommit direkt efter en intervju eller en observation, det är också till en fördel att lägga till egna tankar kring det som anteckningarna handlar om. Inom Grundad teori använder man sig också av memos vilket beskrivs närmare nedan, men till skillnaden från fältanteckningar är att dessa memos handlar om forskarens idéer, tankar och funderingar som uppkommit under exempelvis intervjun.

Vi valde att använda oss av fältanteckningar för att vi inte skulle missa någon viktig information samt att det var ett bra stöd att luta sig mot i de intervjuer som var lite längre då det var lätt att fånga upp något som informanten tidigare sagt ifall hen hade pratat om annat en stund. Vi var noga att informera våra informanter om att vi tog anteckningar under intervjun för att de inte skulle känna sig obekväma av att se oss skriva medan de pratade. I direkt anslutning till intervjun sammanfattades anteckningarna till en mer omfattande text med tydliga beskrivningar av vad som framkommit, på vilket sätt det uttryckts samt den egna tolkningen av det som sagts. Genom att sammanfatta anteckningarna direkt när minnet av intervjun var färskt så fick vi med mycket viktig information och detaljer som annars hade riskerats att glömmas bort.

Memo

Att skriva memos, eller minnesanteckningar, är kärnan inom Grundad teori och är till stor hjälp i processen att ta fram en ny teori genom att den gör att forskaren får ett stöd i att hålla ordning på begrepp, koder samt att dem kan vara till stor nytta när det teoretiska urvalet ska göras (Glaser, 2010: 193). Ett memo innehåller forskarens tankar, idéer och funderingar kring begreppen, koderna och den framväxande teorin. Genom det ständiga jämförandet som sker inom Grundad teori så växer tankar och idéer fram vilket är viktigt att forskaren omedelbart antecknar (Glaser, 2010: 195). Som tidigare nämnt så är memos ett sätt att hålla ordning på de begrepp som framträder samt dess egenskaper och vilken relation till varandra vilket har stor betydelse för validiteten av forskningen samt ger en försäkran om att teorin är tillämpbar, vilket också gör att det teoretiska urvalet sker mer eller mindre automatiskt.

Vi använde oss av memos och skrev ner tankar och idéer när de uppkom samt våra funderingar i anslutning till intervjuerna. I den inledande öppna fasen var våra memos till stort stöd för att upptäcka när vi nått mättnad samt att vi med hjälp av dem kunde finna vår huvudangelägenhet relativt snabbt.

3.5 Etik

Information om att intervjuerna kommer att spelas in är nödvändigt för att säkerställa de etiska aspekterna i studien. Informanterna ska tillfrågas samt informeras om hur inspelningarna av intervjuerna kommer att hanteras och förvaras innan intervjuerna genomförs (Vetenskapsrådet, 2017: 27). I denna studies fall har informanterna redan i förstadiet av studien blivit informerade

12 om hur intervjuerna kan komma att genomföras och sedan också informerats innan intervjun genomförts.

Enligt God Forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017: 42) ska källmaterial, det insamlade data, arkiveras när en forskning är avslutad. Detta för att andra forskare ska ha möjlighet att använda källmaterialet i framtida forskning. Denna studie kommer inte att vara en omfattande forskning med tusentals timmar i intervjumaterial och därför kan det tänkas vara rimligt att radera inspelningarna av intervjuerna när uppsatsen är inlämnad, bedömd och publicerad.

Fältanteckningar är något som förekommer frekvent inom Grundad teori, dessa skulle också kunna tänkas ingå i källmaterialet. För att vi ska kunna spara fältanteckningarna samt skydda våra informanters privatliv kommer fältanteckningarna att anonymiseras och behandlas konfidentiellt. Vilket i detta fall handlar om att hantera fältanteckningarna genomtänkt och respektfullt. Vi kommer med andra ord inte att skriva våra informanters namn i fältanteckningarna och vi kommer inte att lämna ut fältanteckningarna för allmän beskådan. Vi kommer på det sättet att värna om informanternas integritet och anonymitet (Vetenskapsrådet, 2017: 41).

Konfidentialitet, tystnadsplikt, sekretess och anonymitet är basen som etiken vilar på inom forskning. Konfidentialiteten handlar om att skydda information från obehörig samt att inte föra vidare information sådant som sagts i tron om att det inte kommer föras vidare. Anonymiteten handlar om att informationen inte ska gå att knyta till en specifik person. Tystnadsplikt och sekretess styrs av lagen och är något som vi förmodligen inte kommer att behöva oroa oss över på grund av att den verksamhet som studien beträffar inte rör sig inom till exempel sjukvård (Vetenskapsrådet, 2017: 40).

Informationen som givits till informanterna om studien är knapphändig. Detta beror på grundvalarna som den grundade teorin vilar på, vi kan inte på förhand anta vad studien kommer att visa. Vilken frågeställning som kommer att formuleras vet vi inte förrän intervjuerna är genomförda. Den knapphändiga informationen kring vad vi hoppas att studien ska resultera i skulle kunna problematiseras med ett etiskt perspektiv: informanterna är inte helt säkra på vad de ger sig in på. Vi har dock informerat om vad Grundad teori är och varför vi inte har någon frågeställning från start. Vi anser därmed att informationskravet har uppfyllts. Informationskravet handlar om att de som deltar i studien har rätt att veta vad de deltar i, att de har rätt att avsluta sitt deltagande när som helst under studiens gång samt hur informationen som framkommer ska användas (Vetenskapsrådet, 2002: 7).

4 Genomförande

I det här avsnittet kommer vi att presentera hur vi gått tillväga när vi genomfört studien. För tydliggöra ytterligare har vi valt att dela in avsnittet utifrån de faser som utgör metoden: den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen. I varje del kommer vi att presentera urval, datainsamling samt kodning och analys.

13 4.1 Den öppna fasen

Teoretiskt urval

Urvalet inom Grundad teori sker som sagt under forskningsprocessens alla delar och påverkas av tidigare insamlade data. I den öppna fasen var det endast intresseområdet som vi kunde förhålla oss till och basera vårt teoretiska urval på. Syftet med det teoretiska urvalet i den öppna fasen är att, enligt Hartman (2001:70), ge förutsättningar att hitta så många kategorier som det bara går. För att uppnå detta lät vi oss inspireras av andra typer av urval som är typiska för kvalitativ forskning så som målinriktat urval och kriterieurval. Målinriktat urval innebär att forskaren strategiskt väljer ut platser eller personer som kan tänkas vara intressanta för det som undersöks (Bryman, 2013: 392). Kriterieurval är en variant av målinriktat urval och genom att använda på förhand bestämda kriterier så kan man som forskare säkerställa att de platser eller personer som undersöks är relevanta för det man forskar på genom att de måste uppfylla vissa krav (Patton, 2002: 238). Det teoretiska urvalet i den öppna fasen innebar av att vi kontaktade föreningar som passade in på den typ av verksamhet som vi var ute efter att undersöka: intresse- och livsstilsföreningar som fokuserar på bland annat skapande, idrottande och kultur. I den öppna fasen ville vi nå personer som vi trodde kunde ha tillräckligt mycket information om sina respektive verksamheter. Det teoretiska urvalet innebar därför att vi fokuserade på att nå styrelsemedlemmar, verksamhetsansvariga och instruktörer i de föreningar vi kontaktade. Vi kontaktade inledningsvis verksamheter som vi kände till inom olika områden för att få så bred spridning som möjligt, däribland idrottsföreningar, motorföreningar och spelföreningar. Utöver det använde vi oss också av våra egna kontaktnät för att hitta ytterligare föreningar och för att få tillgång till informanter som passade in på våra kriterier. Kravet vi hade på detta var dels att deltagarna skulle ha ett visst engagemang inom sina respektive verksamheter, dels att de föreningarna vi fick kontakt med tydligt skulle skilja sig från de föreningar vi själva är aktiva inom, eftersom emergens är grundläggande för Grundad teori och då måste våra egna föreställningar om föreningar och föreningsliv läggas åt sidan när vi undersöker intresseområdet. Vi fick ett blandat urval från flera olika typer av föreningar inom livsstilsområdet. De som önskade delta var vuxna i alla åldrar och kön. Sammanfattningsvis var kriterierna för det öppna urvalet: föreningsaktiva medlemmar till exempel valberedning, styrelseordförande, tränare eller revisorer samt att medlemmarna skulle vara vuxna, i detta fall räknas individerna vara vuxna från att de är myndiga. Vi kom i kontakt med tolv föreningsaktiva individer. Föreningarna de var aktiva i rörde sig mellan allt från natur till kultur. En del sjöng i kör, andra var tränare. Vissa brann för dans, andra för skytte.

Datainsamlingen

När vi kommit i kontakt med informanterna bokade vi in tid för intervju. Vi estimerade att tiden för intervjuerna skulle ligga mellan 30–40 minuter. En del intervjuer blev så korta som sju minuter medan andra med lätthet kunde ha fortgått långt över den avtalade tiden. Sammantaget såg vi att innehållet inte påverkades av tidsåtgången, en del säger mycket på kort tid och med få ord medan andra behöver mer tid.

Intervjuerna var som planerat semistrukturerade med till största del öppna frågor, eftersom vi ville ge informanterna utrymme att uttrycka sig på sitt eget sätt om föreningen och sitt engagemang däri (se bilaga 1). De flesta intervjuerna genomfördes med hjälp av det digitala

14 mötesverktyget Zoom och spelades då också in. Vid de tillfällen som Zoom inte var möjligt att använda på grund av tekniska förhinder har alternativa mötesverktyg använts samt telefonsamtal. Vi stötte vid några intervjuer på problem med att spela in vilket ledde till att fältanteckningarna blev mer omfattande. Vi delade upp informanterna mellan oss för att vi ansåg att det skulle korta ner tidsåtgången betydligt samt att vi trodde att det skulle kännas lättare för våra informanter att prata med endast en av oss åt gången i den första omgången. När vi genomfört ungefär hälften av intervjuerna upptäckte vi att samma information återkom hos varje informant även fast det uttrycktes på olika sätt. Vi började då att fundera på om vi nått mättnad gällande datainsamlingen i den öppna fasen men beslutade oss för att genomföra återstående intervjuer ändå för att försäkra oss om att vi dels nått mättnad, dels för att inte missa ytterligare information som kunde vara viktig att ta del av. Vi spelade även in intervjuerna vilket inte är vanligt inom Grundad teori och ibland kan anses vara till en nackdel vilket vi nämnt i metodavsnittet. Eftersom vi delat upp intervjuerna mellan oss så var inspelningarna till stor nytta då vi kunde ta del av varandras intervjuer efteråt och göra egna fältanteckningar på de samtal som vi själva inte hade tagit del av för att på så sätt minska risken för att viktig information gick till spillo. Allt inspelat material transkriberades för att vara ett komplement till våra respektive fältanteckningar och memos.

Kodning och analys

När vi samlat in vårt material gick vi som första steg igenom all data som samlats in genom intervjuerna. Det gjordes genom att vi tillsammans lyssnade på alla samtal, tog egna anteckningar på de intervjuer vi själva inte varit en del av samt tog del av varandras fältanteckningar och memos. Vi gick vidare med att närläsa det transkriberade materialet och fältanteckningarna, vilket som tidigare nämnt innebär att vi läste och gick igenom materialet ord för ord och mening för mening. En första kodning gjordes var för sig för att sedan göras gemensamt, det för att se ifall vi hittade samma kategorier och begrepp i materialet och som därför kunde anses vara viktiga för vårt intresseområde. I marginalen av transkriberingarna gjorde vi anteckningar om vilken kategori en viss incident kunde tillhöra, i det skedet visste vi dock inte att detta var en kategori. Det kunde se ut såhär:

I transkriberingen ovan framkommer incidenterna min del i det här, det sociala och så kommer

dom ju tillbaka. Dessa typer av uttryck är något som återkommande användes av informanterna

under de intervjuer som genomfördes. Genom den ständiga jämförelsen av incidenter framträdde ett mönster i de uttryck som informanterna använde sig av. Incidenter i det transkriberade materialet från intervjuerna visade att föreningen i sig var av stor vikt för informanterna, det framkom i materialet att de var angelägna om att föreningen fortlevde. Informanterna uttryckte sig på sätt som att de ville bidra, hjälpa till och vidmakthålla.

15 Incidenterna indikerade att det fanns kategorier och egenskaper som alla hade med föreningens

fortlevnad att göra och på så vis framträdde också det som studiens huvudangelägenhet.

När huvudangelägenheten kodats fram arbetade vi med de kategorier och egenskaper som framkommit under kodningen. Inledningsvis kodade vi precis allt för vi visste inte vad som var relevant eller inte, men vi upptäckte ganska tidigt att det fanns ett visst mönster i den information som vi fått från informanterna. Senare i den öppna fasen kunde vi fokusera kodningen mer åt det hållet som informanterna tyckte var viktigt; med huvudangelägenheten i tanke kunde vi sålla bort det som inte ansågs vara relevant. På det viset kunde kärnkategorin framträda vilket visade sig vara aktivt medlemskap. Kärnkategorin aktivt medlemskap kunde framträda eftersom vi jämförde alla incidenter som kunde vara en tänkbar kategori dels mot huvudangelägenheten, dels mot varandra. Kärnkategorin skulle relatera till alla andra tänkbara kategorier och det gjorde aktivt medlemskap. Kategorier och egenskaper som framkom under den öppna kodningen var: plikt, kunskap, roller, svårt att engagera nya, vilja, sammanhang,

överengagemang, kunskap och lärande, relationer/familjesituation, yttre omständigheter, intresse, känsloliv, kompetens. Till en början var det svårt att skilja på vad som var en kategori

och en egenskap hos en kategori men sett ut perspektivet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap så kunde vi börja bena ur vad som var vad. Vi läste det transkriberade materialet igen och sökte efter incidenter som kunde leda oss rätt. De kategorier som framkom som mest relevant i relation till kärnkategorin var: yttre omständigheter, sociala

sammanhanget, personliga planet och ansvarskänsla. Dessa kategorier relaterade till aktivt medlemskap och anledningen till att det var dessa kategorier som framträdde var hur

informanterna uttryckte sig och förmedlade sina tankar kring förutsättningarna för sitt medlemskap. För att få kategorierna att träda fram jämförde vi alla de tidigare nämnda kategorier och egenskaper med varandra och ställde dem mot kärnkategorin. Vilka egenskaper kategorierna skulle komma att få undersöktes i den selektiva fasen, där också relationen mellan kategorier är tänkta att framträda.

Det var en process i sig att känna in materialet och lära sig vad som var viktigt för intresseområdet eller inte, vilket gick snabbare under tidens gång och i slutet på den öppna fasen kände vi att det gick snabbare att lokalisera relevant information än vad det gjorde i början. Något som var viktigt under den här fasen var de memos som vi båda skrivit och som innehöll våra tankar om det som framkommit under intervjuerna, alla funderingar vi haft har vi skrivit ner vilket fungerade som ett bra komplement till fältanteckningarna under kodningen eftersom det som vi instinktivt tyckte var viktigt och relevant för vårt intresseområde visade sig stämma. Det förtydligas på flera ställen i litteraturen gällande Grundad teori att forskaren ska lita på sina instinkter vilket gör memos till ett ovärderligt redskap när det kommer till att hitta kategorier och huvudangelägenheter.

4.2 Den selektiva fasen

Teoretiskt urval

Till den selektiva fasen använde vi oss av ett teoretiskt urval, det betyder att urvalet grundades på det som framkom i den öppna fasen. Det innebar att vi valde ut fem av de informanter som

16 vi hade intervjuat i den öppna fasen och som vi trodde kunde bidra med relevant information för att uppfylla syftet med den selektiva fasen. Valet att enbart intervjua ett fåtal av informanterna berodde på att vi tidigt i den öppna fasen nådde mättnad. Vi hade då en tanke om att något liknande skulle kunna ske även i den selektiva fasen. Eftersom vi inte ville slösa på våra informanters tid ansåg vi att detta var det mest lämpliga att göra, att vara både vara tids- och kostnadseffektiv är något som går i linje med Grundad teori (Glaser, 2010: 27). Vi hörde av oss till våra informanter om att det var dags att gå vidare till fas två av vår studie och undrade om de ville delta, vi hörde av oss till alla och planerade också in dagar med alla trots att alla kanske inte skulle komma att delta i den selektiva fasen. Tanken med detta vara att om den selektiva fasen skulle vara i behov av fler informanter och mer data så skulle de planerade intervjuerna kunna användas till detta annars skulle de tillfällena användas för den teoretiska fasen. Även detta skedde med tanken om att vara tidseffektiv och inte missa en chans att samla in data.

Enligt Hartman (2001: 74) ska det teoretiska urvalet i den selektiva fasen göras med syftet att ta reda på vilka av de kategorier man funnit som ska behållas. De kategorier som man väljer att arbeta vidare med måste på något sätt gå att relatera till den tänkbara kärnkategorin. Detta är något som skedde i samband med att den öppna fasen avslutades. Vidare är syfte med den selektiva fasen att ta reda på vilka egenskaper som kunde kopplas till var och en av de kategorier som valts att arbeta vidare med (Hartman, 2001: 70). För att kunna uppfylla dessa syften valde vi ut ett mindre antal av våra tidigare informanter som vi, utifrån samtalen i den öppna fasen, ansåg skulle kunna bidra med särskilt relevant information. För att få så många olika perspektiv som möjligt valdes informanter av olika kön, ålder och geografisk plats ut, vilket vi ansåg skulle kunna bidra till att förklara kategorier och egenskaper ur ett så brett perspektiv som möjligt. Något som också togs i beaktning vara att de informanter vi valde ut i den selektiva fasen skulle tillhöra olika typer av föreningar.

Datainsamling

Inför den selektiva fasen tog vi åter kontakt med våra informanter och begärde en intervju då vi ansåg att det är en bra metod för att samla in det material vi behövde. Även dessa intervjuer var semistrukturerade och innehöll bara ett fåtal frågor som fokuserade kring den huvudangelägenhet som den öppna fasen genererat, det vill säga föreningens fortlevnad samt de kategorier vi tidigare funnit och som kunde relateras till nämnda angelägenhet (se bilaga 2). Den avsatta tiden för intervjuerna var väl tilltagen om en halvtimme per samtal men vi var även medvetna om att det troligtvis inte skulle behövas. De flesta intervjuer gjordes på halva tiden men informationen i dessa var riklig. Återigen hölls intervjuerna via det digitala mötesverktyget Zoom eftersom det dels är en pandemi (Covid-19) men dels att den geografiska spridningen av våra informanter är omfattande. Precis som i den öppna fasen delade vi upp informanterna mellan oss och använde oss av en röstinspelningsapplikation med syfte att vi båda senare skulle kunna ta del av samtalen. Utöver inspelningarna som var tänkta att transkriberas så använde vi oss också av memos samt fältanteckningar för att få ett så rikt material som möjligt och minska risken för att vi missat något essentiellt.

17

Kodning och analys

När intervjuerna var genomförda transkriberades de och kodades. Återigen närläste vi vårt material och kodade detta i marginalen. På så vis kunde vi urskilja kategorier och egenskaper, det möjliggjorde också att vi kunde relatera särskilda egenskaper till de kategorier som framträtt i den öppna fasen. Till exempel kunde vi koppla egenskaperna tid och möjlighet till kategorin

yttre omständigheter. Informanterna uttryckte sig om detta med ord som beskrev det nuvarande världsläget, familjesituation och det egna arbetslivet. Vi fortsatte att koppla egenskaper till

kategorier tills mättnad uppnåtts, vi kunde då inte finna fler incidenter som indikerade nya egenskaper hos kategorierna.

Vi gick vidare genom att ställa kategorierna mot varandra och jämföra dem och deras egenskaper. Detta gjordes för att försäkra oss om att de relaterade till kärnkategorin och till varandra. Alla kategorier i teorin ska relatera till kärnkategorin, men en kategori måste inte relatera till var och en av de övriga kategorierna. Vi fann mönster i materialet som indikerade att varje kategori relaterade till minst en annan kategori utöver kärnkategorin. Vi kunde se att en del egenskaper faktiskt skulle passa flera av kategorierna och vi tolkade detta som om att dessa egenskaper var som incidenter vilka indikerade att kategorierna relaterade till varandra eller till kärnkategorin på ett eller annat sätt. Det framkom bland annat att kategorin yttre

omständigheter kan ha en egenskap som kallas andra medlemmar och att detta även kan relatera

till kategorin personligt plan eftersom man i föreningar behöver förhålla sig till andra. Ett ytterligare exempel som framkom under kodningen var relationen mellan kategorierna socialt

sammanhang och ansvarskänsla: de två kategorierna påverkas av egenskapen grupp. Gruppen

ger ett socialt sammanhang och bidrar enligt informanterna till ansvarskänsla och viljan att göra sig delaktig i föreningen.

Det vi kom fram till i den selektiva fasen är att aktiva medlemmar är just aktiva för att föreningen ska fortleva samt att de vill främja sitt eget intresse. Det aktiva medlemskapet kommer med både för- och nackdelar och påverkas av yttre omständigheter, det sociala

sammanhanget, känslan för ansvar och egna personliga preferenser. Det går att utläsa av data

att många känner sig glada och stolta över sin delaktighet i föreningen och att de gärna vill göra andra delaktiga i föreningen. I data har det också framkommit att informanterna inte alltid är delaktiga i föreningslivet bara för sin egen skull, de kan ibland göra sig delaktiga för någon annan till exempel ett barn. Med hjälp av de data som trätt fram genom faserna verkar det som att vi nu kan formulera en teori och en frågeställning. Vi tror att med den insamlade data så kan vi svara på frågorna varför är man aktivt medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en

förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv?

4.3 Den teoretiska fasen

Teoretiskt urval

I likhet med den selektiva fasen så används även teoretiskt urval i denna fas. Återigen valde vi att använda oss av ett mindre antal informanter i denna fas, fem stycken. De informanter vi valde att använda hade alla lång erfarenhet av att engagera sig i stor omfattning inom sina respektive föreningar och hade stora kunskaper inom området föreningsliv. Utifrån deras erfarenhet och kunskap ansåg vi att de var särskilt lämpliga att tala med i den teoretiska fasen där målet är att sammanställa vår grundade teori. Även i denna fas föll valet på intervjuer som

18 datainsamlingsmetod eftersom vi ansåg att det var ändamålsenligt och relevant. Till skillnad från de två tidigare faserna använde vi oss av intervjustil som var mer strukturerad. I detta fall innebar det att vi hade delvis fyra teman som vi uppehöll oss inom med hjälp av två frågor vardera. Dessa teman relaterade var och en till en specifik kategori och frågorna var skrivna på ett sätt som vi tänkte var relevant för kategorin, dess egenskaper och relationella kopplingar (se bilaga 3). I denna fas ville vi testa de hypoteser och den teori som vuxit fram under studiens gång och genom den insamlade data.

Datainsamling

Datainsamlingen i den teoretiska fasen utgår från de kategorier, egenskaper samt relationen mellan dessa som framkommit under de tidigare faserna. Då vi hade hypoteser kring vår teori som vi ville testa så var frågorna uppbyggda på ett sätt så informanterna öppet kunde resonera kring de egenskaper av kategorier och relationerna mellan dem som vi presenterade. Som tidigare nämnt var intervjuerna i denna fas mer strukturerade än i de tidigare faserna. Vi hoppades och hade en tanke om att frågorna skulle kunna rikta informanten mot den förmodade teorin utan att för den delen styra och leda dem på det “rätta” spåret. På det sättet trodde vi att vi kunde få informanterna att leda oss till kärnan av teorin, de etablerade kategorierna och därmed verifiera teorin.

Kodning och analys

I denna fas kodade vi vårt insamlade material i likhet med de två tidigare faserna. Nu när vi hade en tydligare bild av vad vi eftersökte i svaren från intervjupersonerna gick det inte åt lika mycket tid som tidigare. Vi hade som nämnt delat upp vår intervju i fyra olika teman som representerade kategorierna i den framväxande teori. Detta gjorde att det utan direkta svårigheter gick att finna relationer mellan begrepp och kategorier samt hur vissa egenskaper i en kategori kunde kopplas till en annan kategori. Vi kunde bekräfta att de hypotetiska antagandena om hur kategorier förhöll sig till varandra och till kärnkategori i de allra flesta fall stämde. Vi hade bland annat en tanke om att kategorin yttre omständigheter och socialt

sammanhang relaterade till varandra på så vis att andra medlemmar kan vara en del av det sociala sammanhanget men andra medlemmar kan också vara en yttre omständighet som gör

att man kan vara aktiv medlem eller ej. För att tydliggöra: andra medlemmar behövs för att uppnå delaktighet, inkludering och välkomnande. Men andra medlemmar kan också påverka huruvida man vill delta aktivet i en förening eller inte och blir då en del av de yttre

omständigheterna. Vi kom fram till att teorin som växt fram genom datainsamlandet kan

stämma. Vår teori går ut på att föreningens fortlevnad är av allra högsta vikt för den aktiva

medlemmen eftersom utan föreningen kan hen varken främja sitt intresse eller identifiera sig

som en aktiv medlem. Teorin bygger på att en aktiv medlem i en förening gör sig aktiv genom att delta eller anordna aktiviteter som föreningen gynnas av.

5 Resultat

I det här kapitlet kommer vi att presentera resultatet av de analyser som gjorts i var och en av de tre faserna. Inledningsvis börjar vi med en presentation av den huvudangelägenhet som vi identifierade i den öppna fasen och som visade sig vara föreningens fortlevnad. Efter det följer en presentation av den kärnkategori som genererades i den teoretiska fasen, vilken är aktiv

19 egenskaper samt hur varje kategori relaterar till vår kärnkategori. De övriga kategorierna är

yttre omständigheter, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla.

5.1 Huvudangelägenhet

I den öppna fasen tog vi kontakt med olika föreningar för att kunna undersöka vårt intresseområde föreningsliv. Personerna vi pratade med var aktiva i olika sorters föreningar som kunde räknas som intresse- och livsstils föreningar. Genom de samtal vi hade med våra olika informanter framkom det att något som var viktigt inom området var föreningens fortlevnad, vilket därför blev vår huvudangelägenhet. I flera av intervjuerna sa informanterna det rakt ut medan det i en del intervjuer var underförstått att det var det som menades. Genom ytterligare frågor kring det som uttrycktes kunde vi tolka att just föreningens fortlevnad var en stor angelägenhet för våra informanter. Att föreningens fortlevnad var viktigt för informanterna berodde på olika saker, ett exempel är för att barnen har ett intresse i den föreningen och man vill att föreningen ska finnas kvar för deras skull. Informant två uttrycker det så här:

“Den här har jag valt för att jag vill hjälpa som förälder, att faktiskt mitt barn ska kunna fortsätta vara med i föreningen” (Informant 2)

Uttryck som “har valt” och “vill hjälpa” visar att föreningens fortlevnad är viktig för att ens barn ska kunna ta del av de aktiviteter som föreningen står för.

Andra uttryckte det som att man vill att föreningen ska gå bra för att det främjar det egna intresset för aktiviteten och att föreningen därför är viktig för att kunna fortsätta med det man gör eller för att andra ska kunna få ta del av det som man själv upplevt genom sitt intresse:

20 “Jag är väldigt självisk på det viset skulle jag vilja säga, det främjar mitt eget intresse att det finns en förening kvar.” (Informant 4)

Det ovanstående citatet indikerar att en förenings fortlevnad är viktig för att man ska kunna ägna sig åt en aktivitet, oavsett om det rör en själv eller ens barn. När informanterna pratade om sina respektive föreningar så gjorde de det på ett sådant sätt och med en sådan inlevelse att vi förstod att deras föreningar betydde mycket för dem och att de ville att föreningarna skulle finnas kvar för att kunna dela glädjen med andra, något som följande citat tydligt visar:

“hjälpa den organisationen att fortsätta så andra kan göra samma sak som jag gjort.” (Informant 8)

Här beskriver informanten sitt engagemang inom föreningen och att hen gör det för att föreningen ska leva vidare så att andra kan ta del av det som hen själv upplevt genom att vara medlem i den.

De ovanstående citaten är exempel ur några av intervjuerna som hölls, dock framkommer det även i de övriga intervjuerna att föreningens fortlevnad är det som är viktigast för våra informanter även fast de bakomliggande orsakerna till det kunde variera i viss utsträckning. Att vi hittade vår huvudangelägenhet gjorde också att vi kunde lägga grunden till det som skulle utvecklas till vår kärnkategori.

5.2 Kärnkategori

En grundläggande förutsättning för en förenings fortlevnad är att det finns ett aktivt medlemskap. Inom ramen för vår huvudangelägenhet genererades flera kategorier och egenskaper som kunde förklara dem. Kategorin aktiv medlem visade sig genom den ständiga jämförelsen kunna relatera till var och en av de övriga kategorierna som genererats och blev därmed också vår kärnkategori.

Ett aktivt medlemskap ligger till grund för föreningens fortlevnad och kan kopplas med andra kategorier som yttre omständigheter, socialt sammanhang, det personliga planet och

ansvarskänsla hos medlemmarna. Enligt våra informanter är engagemang grundläggande för aktivt medlemskap och att man faktiskt tar del i det som föreningen gör:

“För mig är aktiv medlem att man faktiskt aktiverar sig, inte bara betalar pengar utan att man faktiskt gör något och det är ju, jag drar gränsen vid att man deltar i aktiviteter, man behöver inte vara den som gör eller skapar aktiviteterna men man ska åtminstone delta” (Informant 4)

Ovanstående citat speglar det faktum att det inte räcker att bara betala en medlemsavgift för att anses vara en aktiv medlem utan det är engagemanget som utgör det aktiva medlemskapet. Som medlem bör man åtminstone delta i aktiviteter även fast man själv inte är med och anordnar dem. Aktivt medlemskap tycks vara en grundläggande förutsättning för föreningens fortlevnad: