Såhär i efterhand har vi funderat på om inte började med intervjuerna lite för tidigt. Vårt fokus vidgades under arbetets gång från att handla bara om förändringen i lagen och arbete med inkludering till att omfatta lärarprofession, beslutsfattande och attityder gällande läraryrket. Vårt utvidgade fokus välkomnade då uppsatsen fick ett djupare kvalitativt stoff att analysera. Dock hade utfallet kanske blivit något annat om vi väntat med intervjuerna och fokuserat enbart på förändringen i lagen och inkludering och inte stannat upp och lyssnat på våra informanter. Det var utifrån informanternas svar vi hittade ett bredare fokus. Antalet informanter har vi diskuterat men kommit fram till i samråd med handledare att antalet räckte och att vi istället skulle försöka få ut så genuina svar som möjligt och komma ner på djupet. Detta känner vi att vi tagit fasta på och vi fick ärliga svar och personliga åsikter och tankar. Hade vi exempelvis haft fler informanter och gjort en enkätundersökning kanske utfallet inte känts lika genuint. Vi har fått många tankar om hur vi som lärare kan arbeta med inkludering och rena praktiska tips. Exempelvis vet vi att eleverna själva är utmärkt källa till information om hur de själva lär sig bäst och vad som funkar respektive vad som inte funkar. Innan vi började skriva den här uppsatsen hade ingen av våra studiekamrater eller våra lärare hört talas om denna förändring i skollagen. Vi anser att den här uppsatsen kan bidra till större kunskap om vilka elever som faktiskt finns ute i grundskolorna och hur vi som lärare på bästa sätt kan arbeta med inkludering av dessa elever. Den tidigare forskning vi har tagit del av utgår i de flesta fall från specialpedagogikens värld, det skulle därför kunna vara intressant att i framtida forskning utgå från andras perspektiv, såsom lärares eller elevers.
Vi vill avsluta vårt arbete med ett citat från Lotta Abrahamsson:
...eftersom tillvaron är anpassad efter flertalet, kan det vara en extra utmaning för de som ligger utanför normalitetskurvan. Det är viktigt att vi vuxna i skolan ser detta och inte tänker i gamla invanda spår. Våga se möjligheterna och hitta nya vägar för att alla elever ska kunna växa i skolan. Tänk om…! (2010:10).
39
Litteraturlista
Abrahamsson, Lotta (2010). Tänk om: en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor. 1. uppl. Malmö: Epago
Bartholdsson, Åsa (2008). Den vänliga maktutövningens regim: om normalitet och makt i skolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Falkmer, Marita (2013). From eye to us: prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with autism spectrum conditions. Diss. (sammanfattning) Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2013
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2013). Professionellt kapital: att utveckla undervisning i alla skolor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” — Vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus nr 28. Nilholm, Claes (2006). Möten?: forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor:
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. Hämtad: 2015-02-02
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/R%C3%A4tt%20til l%20kunskap%20och%20s%C3%A4rskilt%20st%C3%B6d%20120612.pdf
Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom. Särtryck ur Skolverkets rapport 334 2009. Hämtad: 2015-01-12
http://www.grkom.se/download/18.7e0d9d64135823582ab8000113/1359469121596/Marita+ Falkmer%3B+Inkluderande+strategier+f%C3%B6r+elever+med+Aspergers+syndrom.pdf Inte enligt mallen. Hämtad: 2015-01-20.
40
Kursplanen i svenska. Hämtad 2015-02-01 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska
Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Hämtad 2015-01-22 http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf
Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Hämtad: 2015-01-20
http://skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskni ngar/2014/adhd/k09-adhd-slutrapport.pdf
Skoländring gav motsatt resultat (2015). Sydsvenskan, 17 mars. Hämtad: 2015-03-17
http://www.sydsvenskan.se/sverige/skolandring-gav-motsatt-resultat/
Utmaningar för skolan – Den nya skollagen och de nya reformerna. Hämtad 2015-02-20
www.skolverket.se
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Hämtad 2015-02-12 www.skolverket.se
41
Bilaga 1.
Hej,
vi är två studenter som går sista terminen på lärarprogrammet Svenska i ett mångkulturellt samhälle med inriktning grundskolans senare år och gymnasiet på Malmö högskola. Vi ska nu göra vårt examensarbete och söker informanter till intervjuer.Examensarbetet kommer att handla om svensklärare i grundskolans senare år med erfarenhet av elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Detta vill vi göra för att en ändring i skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 har inneburit förändringar i skolan. Tidigare har elever med diagnoserna autism, Aspergers syndrom eller ADHD, som alla är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, tillhört särskolan. I och med ändringen i skollagen skall de elever som inte har begåvningsutvecklingsstörning numera tillhöra grundskolan.
Vi vill veta hur denna förändring har påverkat klassrummet och undervisningen och ämnar intervjua svensklärare i grundskolan. Dessa intervjuer kan ske personligen, över telefon eller via mail.
Vi väljer att intervjua relativt få informanter då vi ämnar göra en kvalitativ undersökning och då den intervjuade lärarens egna erfarenheter och tankar är viktigast.
Vi är medvetna om att ämnet kan vara känsligt att prata om så därför vill vi poängtera att största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är
undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö högskola kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Du väljer själv om alla dina svar skall tas med eller om du vill utelämna något.
Intervjuerna kommer att äga rum mellan vecka 5-7, alltså 26 januari t.o.m. 15 februari.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Har du några frågor välkomnas dessa varmt, tveka inte att ringa eller maila oss.
Vänliga hälsningar,
Johanna Rehn och Ingela Jakobsson, Malmö Högskola
Mail: johannarehn84@gmail.com
42 Telefon: Johanna: 0739-53 76 36 Ingela : 0767-82 87 52
Bilaga 2.
1. Berätta om dig självUtbildning (ungefärligt årtal), antal verksamma år som svensklärare. 2. Vilka skillnader har du upplevt alltsedan lagändringen 1 juli 2011? I klassrummet, i undervisningssituationen, i arbetsbördan.
3. Kände du dig förberedd när lagen trädde i kraft?
I form av tillräcklig utbildning alternativt erbjudande om utbildning. 4. Har ni tillgång till specialpedagoger på er skola?
Hur ser samarbetet ut?
5. Hur ser samarbetet med föräldrar ut?
6. Har du exempel på strategier du tycker fungerar i klassrummet? Vilka hjälpmedel finns?
Vilka hjälpmedel används?
7. Hur ser du på begreppet inkludering? Hur blir inkludering synligt i verksamheten?
43
Bilaga 3.
Kompletterande intervjufrågor:
* Hur tycker du ditt yrke har förändrats genom åren? Vad har blivit bättre alternativt sämre? * Hur tycker du attityden utifrån är gällande ditt yrke? Från rektor, föräldrar, politiker etc.? -Har attityderna förändrats genom åren?
* Hur upplever du att förändringar inom skolvärlden når fram till lärare? * Hur känner du inför skolpolitiska initiativ och förslag?
- Anser du att det tas hänsyn till lärares erfarenheter? - Anser du att de baseras på pedagogisk forskning?
* Har du exempel på skolpolitiska initiativ, förslag och trender som varit bra respektive dåliga? - Hur handskas du som lärare med ett skolpolitiskt initiativ du inte anser vara bra?
* Hur pass viktigt är det med goda relationer mellan elever och lärare? -Känner du att det påverkar undervisningssituationen?