I denna avslutande del av uppsatsen kommer studiens genomförande att diskuteras och ställas i relation till de val jag har gjort, samt hur dessa har påverkat utförandet av studien och resultatet i studien. Denna del avslutas med uppslag till fortsatt forskning på området. Studiens syfte var att belysa vilka didaktiska val som musiklärare i grundsärskolan gör, utifrån detta så valdes hermeneutiken som tolkningsperspektiv och didaktisk teori som analytisk verktyg. Ett hermeneutiskt angreppssätt ansåg jag passade väl eftersom en stor del av arbetet har gått ut på att tolka och förstå musiklärarna didaktiska val. De didaktiska begreppen har använts som teoretiska utgångspunkt och varit mina "glasögon" för att kunna tolka och förstå musiklärarnas utsagor.
Som tidigare nämnts i studien har jag använt mig av min tidigare förförståelse genom ett hermeneutiska perspektiv för att kunna tolka och analysera studiens empiriska material. Alltså kommer forskarens förförståelse kunna påverka studiens utformning och resultat, därför är det viktigt att det finns en medvetenhet hos mig som forskare kring användningen av förförståelsen. Under avsnittet om Hermeneutik beskrivs min förförståelse i relation till bland annat tidigare erfarenheter av att arbeta med musik med barn som har funktionsnedsättningar. Utifrån denna erfarenhet skapades ett intresse av att undersöka hur musiklärare i grundsärskolan arbetar med
35
ämnet musik. Genom mina erfarenheter har jag förstått att de krävs olika anpassningar och didaktiska val för at kunna tillgodose elevernas olika förutsättningar och behov. Efter genomförandet av de fyra intervjuerna kunde jag alltså relatera till en del av det som informanterna återgav i sina beskrivningar. Vid ett första skede analyserades det insamlade materialet med avstånd från mina egna fördomar och upplevelser. Detta för att inte ett subjektiv och färgat sätt förbise viktiga fenomen och detaljer i informanternas utsagor. Vid ett senare skede har jag med hjälp av den hermeneutiska spiralen kunnat använda min förförståelse i en pendling mellan delarna (informanternas utsagor) och helheten (intervjuerna, förförståelsen). Detta har således givit mig flera olika perspektiv på resultatet och därav gett mig nya insikter. Till exempel insikten om lärarnas olika förutsättningar och hur viktigt det är att ta hänsyn till dessa och den omgivande miljön för att eleverna ska få en så bra lärandemiljö som möjligt. Samt att det kan vara svårt att göra anpassningar som verkligen passar alla elever. Att få ta del av informanternas utsagor har även ökat min förståelse för musikundervisningen i grundsärskolan.
Den kvalitativa intervjun med en semistrukturerad intervjuguide anses som ett lämpligt tillvägagångsätt för denna studie, då samtalen med informanterna resulterade i ett empiriskt material som innefattade uppfattningar av att arbeta med musik med elever som har funktionsnedsättningar. Informanterna i studien representerar musiklärare och valdes genom ett målstyrt urval, eftersom det är musiklärare studien ämnar undersöka. En av fördelarna med videosamtal som metod är möjligheten att kunna se informanten och således kunna anpassa och följa intervjuns riktning efter informanternas svar och/eller reaktioner. Videosamtalet möjliggjorde det för mig att vända mig till grundsärskolor i olika städer. Vilket har varit en fördel då risken att intervjua lärare från samma skola minimerades. Mitt första möte med varje informant blev därför via videosamtalet, och jag hade ingen tidigare koppling med lärarna. På så sätt kunde jag sätta mig in i varje intervju utan eventuella fördomar. Dock har jag under studiens arbetsprocess varit medveten om att de förklararingar som väljs är mänskliga konstruktioner (Kvale & Brinkmann, 2014). Eftersom jag inte hade möjligheterna att observera informanternas praktiska musikundervisning, kunde jag endast utgå från de beskrivningar och upplevelser som de återgav vid intervjun. Det hade varit intressant att genomföra observationer av musiklärarnas arbete i grundsärskolan, men detta metodval valdes medvetet bort med tanke på den rådande pandemin, vars restriktioner från Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2020) begränsade tillgången av att besöka grundsärskolor. Det hade varit spännande att kombinera studiens intervjuer med direkta observationer eftersom musiklärarnas beskrivningar av sitt arbete hade kompletterats med praktiska exempel ur deras verksamhet. Kanske hade kombination av intervjuer och observationer bidragit till ökad förståelse och insikt i musiklärarnas arbete i grundsärskolan.
Till studiens intervjusamtal utformades en intervjuguide. Tidigare har det nämnts att fördelen med en intervjuguide är att kunna anpassa och utveckla intervjufrågorna i takt med samtalets gång, och detta var något som tillämpades i intervjuerna. Tack vare de öppna fråge- formuleringarna fick jag in mycket material som täckte stora delar av lärarnas arbete. Under arbetsprocessen upptäcktes aspekter ur tidigare forskning som kunnat undersökas djupare, till exempel hur implicita föreställningar i vårt samhälle påverkar barn som har funktionsnedsättning att känna- eller icke känna tillhörighet vid olika situationer – vilket i sin tur påverkar barnens deltagande i undervisningen. Om jag i framtiden gör en liknande studie kommer jag att vara mer insatt i det aktuella forskningsläget innan intervjuguiden utformas. Om möjligheten finns kommer även intervjuerna att kombineras med direkta observationer.
36
Vidare forskning
I och med denna studie har jag lärt mig att det krävs en viss kompetensgrad hos lärare för att undervisa i grundsärskolan med elever som har funktionsnedsättning. Därför anser jag att en framtida forskning behöver undersöka lärarnas kompetens av att undervisa barn med funktionsnedsättningar. Gårdare och Sandh (2015) hävdar i sin studie att det finns en rädsla från lärarnas sida att undervisa elever som har någon form av funktionsnedsättning. Hur ser detta ut inom skolans verksamhet idag? Hur utbrett är detta? Kan det vara så att det finns lärare med bristande kompetens som undervisar elever med funktionsnedsättning? Enligt min åsikt är det är viktigt att alla lärare känner sig trygga i sin uppgift. Gårdare och Sandh (2015) beskriver att det finns ett fortbildningsbehov bland lärare för att öka kunskaper om olika funktionsnedsättningar. En kompetensundersökning kan bidra till djupare förståelse för vilka delar som behöver fortbildning, så att arbetet med elever som har funktionsnedsättning blir tryggare för både lärare och elever.
37
REFERENSLISTA
Antal-Lundström, I. (1996). Musikens gåva – Hur musik påverkar barns utveckling genom att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget i Uppsala AB.
Bjørkvold, J.R. (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2. ed.). Böhme, N. (2012). Musik och funktionsnedsättning. I: Lundin, J.A. (red.) (2012). Intro: en
antologi om Musik och samhälle. Malmö: Kira.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2020). Lokala allmänna råd. Hämtad den 30-11-20 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/lokala-allmanna-rad/
Gårdare, S. & Sandh, H. (2015). Funktionsnedsättning, funktionsuppsättning - boken om hur vi får en kulturskola för alla!. Stockholm: Johanneshov: MTM.
Hallberg, U. & Hallberg, L.R-M. (2014). Barn med särskilda behov: en kunskapsöversikt om funktionsnedsättning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hanken, I. M. och Johansen, G. (2013) Musikkundervisningens didaktikk (2. Utg.. ed.). Oslo: Cappelens forlag.
Haywood, J. (2006). You can’t be in my choir if you can’t stand up: one journey toward inclusion. Music Education Research. Vol. 8 (No. 3), pp. 407-416. DOI:
10.1080/14613800600957511. Ithaca College, New York, USA.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Klang, N., Göransson, K., Lindqvist, G., Nilholm, C., Hansson, S., Bengtsson, K. (2019). Instructional Practices for Pupils with an Intellectual Disability in Mainstream and Special Educational Settings. International Journal of Disability, Development and Education, DOI: 10.1080/1034912X.2019.1679724. Informa UK Limited, Taylor & Francis Group.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, R. (2012). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (3., [aktualiserade] uppl.) Malmö: Gleerups.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass. Om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doctoral thesis. Studies from The Swedish Institute for Disability Research No. 11). Linköping: Linköpings universitet, 2004. Linköping.
38
Nationalencyklopedin (2020a). Hermeneutiken. Hämtad den 09- 11-2020 från https://www- ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hermeneutik
Nationalencyklopedin (2020b). Hermes. Hämtad den 02-12-2020 från https://www-ne- se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hermes
Ruud, E. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Ejeby. Sandberg. R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: några variationer över
ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad den 27/12–20 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97924
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, M. (2003). Om bemötande av människor med funktionshinder: ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Stockholm: Statens institut för särskilt
utbildningsstöd. SISUS.
Skolinspektionen (2010). Kvalitetsgranskning, rapport 2010:9. Undervisning i svenska grundsärskolan. Stockholm.
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Hämtad den 18-10-20 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundsarskolan/laroplan-for-grundsarskolan
Socialdepartementet (2008). Departementsserien, DS, 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (2020). Hämtad den 31-09-20 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i- arbetet/funktionshinder/
Sveriges radio. (2019). Musikhjälpen. Hämtad den 06-12-20 från
https://sverigesradio.se/musikhjalpen
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vårdguiden 2020. Funktionsnedsättning. Hämtad den 30-09-2020 från www.1177.se/barn-- gravid/vard-och-stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/funktionsnedsattning/ Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I: Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.), Handbok I kvalitativ
analys. Stockholm: Liber.
Zimmerman-Nilsson, M. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. (Doktorsavhandling. No.10). Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Göteborg. Hämtad den 25/12–20 från: http://hdl.handle.net/2077/19585
39
Zimmerman-Nilsson, M. & Ericsson, C. (2013). Studenter med intellektuell funktionsnedsättning i rytmikundervisning inom högre musikutbildning: subjektspositioner, identitet och kunskapsbildning. Nordic Research in Music
Education. Yearbook Vol. 14, s. 105–125. Oslo: Norges Musikkhoegskole / Norwegian Academy of Music.
40
Bilaga 1 – Samtyckesblankett
Din medverkan i denna intervju innebär att jag kommer att ställa frågor till dig berörande ditt arbete som musiklärare och dina erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att belysa hur musiklärare arbetar i grundsärskolan i ämnet musik. Intervjuerna är en del av mitt examensarbete vid Örebro universitetet.
I undersökningen kommer alla deltagare att vara anonyma. Intervjun kommer att ske via videosamtalstjänsten Zoom. Jag kommer att spela in vår intervju och det är bara jag och min handledare som tar del av den. Inspelningen raderas när uppsatsen blivit godkänd.
Materialet behandlas enligt Vetenskapsrådets principer (Vetenskapsrådet, 2017): - Informationskravet
Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
- Samtyckeskravet
Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och har rätt att avbryta intervjun när hen vill.
- Konfidentialitetskravet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
- Nyttjandekravet
Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
Vid intervjuns start kommer du att få bekräfta muntligt att du tagit del av samt förstått informationen från denna samtyckesblankett.
Örebro 20-10-2020 Isabelle Lundh
41
Bilaga 2 - Intervjuguide
Del I – demografiska uppgifter och lärarens arbetserfarenhet 1. Namn?
2. Hur gammal är du?
3. I vilken del av Sverige arbetar du? 4. Vilken utbildning har du?
5. I vilka skolformer har du arbetat med musik? 6. Hur länge har du arbetat med elever i särskolan?
7. Kan du ge exempel på funktionsnedsättningar och diagnoser som du möter i undervisningen?
Del II – musiklärarens undervisning
8. Beskriv hur du arbetar med musik som ämne?
9. Kan du beskriva vilka arbetsmetoder du använder dig av i musikundervisningen? 10. Kan du ge exempel på olika material och hjälpmedel som du (eller eleverna) använder?
- Varför väljer du att använda dessa hjälpmedel? - På vilket sätt hjälper de?
11. Hur skapar du en musiklektion där alla elever blir delaktiga?
- Hur påverkas lektionen av elevernas olika funktionsnedsättningar? 12. Vilka faktorer, positiva som negativa, anser du påverkar din undervisning?
- Hur påverkar dessa undervisningen?
Avslutningsvis: