Avslutande reflektion

Som nämnts i inledningen finns det inom dagens transportplanering en vilja att verka för ett större socialt hänsynstagande. Författarnas förhoppning är att denna uppsats kan vara ett bidrag till en sådan planering i Malmö. Uppsatsen har visat på hur transport poverty kan vara ett användbart analysverktyg för att identifiera och adressera transportrelaterade samhälleliga och sociala problem. Uppsatsen har dessutom visat på hur en undersökning av förekomsten av sådana sociala konsekvenser kan mätas och identifieras i Malmö.

Nu behöver vägen breddas med fler data, ett ökat antal indikatorer och skarpare analyser. Som framgått i uppsatsen behöver problemen angripas holistiskt och på olika skalor. Det räcker därför inte att utgå från vad statistiken, rapporterna och planerna berättar. Forskare och planerare behöver komma ut i de områden där konsekvenserna verkar vara som störst och skapa en bild av hur människor upplever sin transportsituation. Mer hänsyn behöver också tas till hur olika grupper i samhället påverkas av transportsystemets sociala konsekvenser.

Nästa steg kan vara att genomföra en mer komplett undersökning av transport poverty i Malmö. En god start skulle vara att ta fram det integrerade analysverktyg som uppsatsens

projektplan syftar till. Detta skulle kunna skapa ett underlag för var mer kvalitativa undersökningar i Malmö behöver genomföras, men också sprida metoden till andra städer med liknande behov. Vad som också framkommit i uppsatsen är hur detta arbete är beroende av ett ökat samarbete mellan olika offentliga förvaltningar och akademiska institutioner. En fråga som behöver besvaras är hur privata aktörer kan blandas in i kortleken och vad de kan bistå med. För att transport poverty ska bli ett mer lättförståeligt koncept finns också ett behov av en svensk översättning av dess olika delar.

Referenser  och  bilagor  

Boverket (2013). Samordna planeringen för bebyggelse och transporter! – en

kunskapsöversikt, Rapport. Tillgänglig:

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/samordna-planeringen-for- bebyggelse-och-transporter.pdf (2016-05-23).

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Bryson, J. M., Quinn Patton, M. & Bowman, R. A. (2011). Working with evaluation

stakeholders: A rationale, step-wise approach and toolkit. Evaluation and Program Planning, vol. 34, s. 1–12

Campaign for Better Transport (2012). Transport and Poverty: A Literature Review. London, UK.

Carruthers, R., Dick, M. & Saurkar, A. (2005). Affordability of Public Transport in Developing Countries. The World Bank Group, Transport Papers, vol. TP-3, s. 1-27

Centre for Economic and Social Inclusion (2002). Social Inclusion. I: Preston, J. and Rajé, F. (2007). Accessibility, mobility and transport-related social exclusion. Journal of Transport

Geography, vol. 15, s. 151–160.

Daly, M. & Silver, H. (2008). Social exclusion and social capital: A comparison and critique.

Theory and Society, vol. 37:6, s. 537-566

Damsten, M. & Linell, A. (red) (2005). Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i

Västerort, Stockholm. Rapport. Statens Folkhälsoinstitut. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21500/r2005-41-boendes-utsatthet-buller.pdf (2016-05-23).

Delmelle, E. C., & Casas, I. (2012). Evaluating the spatial equity of bus rapid transit-based accessibility patterns in a developing country: The case of Cali, Colombia. Transport Policy, vol. 20, s. 36-46.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ferreira, A., & Batey, P. (2007). Re-thinking accessibility planning: A multi-layer conceptual framework and its policy implications. Town Planning Review, vol. 78:4, s. 429-458.

Gardiner, P. D. (2005). Project Management – A Strategic Planning Approach, New York: Palgrave Macmillan

Gerometta, J., Haussermann, H., & Longo, G. (2005). Social innovation and civil society in urban governance: strategies for an inclusive city. Urban Studies, vol. 42:11, s. 2007-2021. Gleeson, B. & Randolph, B. (2002). Social Disadvantage and Planning in the Sydney Context. Urban Policy and Research, vol. 20:1, s. 101-107.

Hedenfelt, E. (2013). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling – Ett integrerat

perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Institutionen för urbana

studier, Malmö högskola. Malmö: Holmbergs

Informant vid Gatukontoret (2016). Personlig kommunikation. (2016-03-22)

Jaramillo, C., Lizárraga, C., & Grindlay, A. L. (2012). Spatial disparity in transport social needs and public transport provision in Santiago de Cali (Colombia). Journal of Transport

Geography, vol. 24, s. 340-357

Jones, P. (2014). The evolution of urban mobility: The interplay of academic and policy perspectives. IATSS Research, vol. 38, s. 7-13

Kenyon, K., Lyons G. and Rafferty, J. (2003). Transport and social exclusion: investigating the possibility of promoting social exclusion through virtual mobility. Journal of Transport

Geography, vol. 10 s. 207-219

Levitas, R., Pantazis, C., Fahmy, E., Gordon, D., Lloyd E. and Patsios, D. (2007). The multi-

dimensional analysis of social exclusion. Department of Sociology and School for Social

Policy, Townsend Centre for the International Study of Poverty and Bristol Institute for Public Affairs, Bristol: University of Bristol

Litman, T. (2016). Transportation Affordability Evaluation and Improvement Strategies.

Victoria Transport Policy Institute. Tillgänglig: http://www.vtpi.org/affordability.pdf (2016-

04-15).

Lodovici, M. S. & Torchio, N (2015). Social Inclusion in EU Public Transport. Policy

Department B: Structural and Cohesion Policies – Transport and Tourism. Studie

Lucas, K., Mattioli, G., Verlinghieri, E. & Guzman, A. (2016). Transport poverty and its adverse social consequences. Proceedings of the Institution of Civil Engineers – Transport. Thomas Telford (ICE Publishing).

Lucas, K. (2012). Transport and social exclusion: Where are we now? Transport policy, vol. 20, s. 105-113.

Malmö stad (2016). Trafik- och mobilitetsplan. För ett mer tillgängligt och hållbart Malmö. Tillgänglig:

http://malmo.se/download/18.16ac037b154961d0287b3d8/1463565875560/MALM_TROMP _210x297mm_SE.pdf (2016-05-23).

, H. & Tang, Z. (2012). Determinants of normal and extreme commute distance in a sprawled midsize Canadian city: evidence from Windsor, Canada. Journal of Transport Geography, vol. 25, s. 50-57.

McQuaid, R. & Chen, T. (2012). Commuting times - The role of gender, children and part- time Work. Research in Transportation Economics, vol. 34, s. 66-73

Moore, J., Lucas, K. & Bates, J. (2013). Social disadvantage and transport in the UK: a trip- based approach. Working Paper N° 1063, Transport Studies Unit

Preston, J. & Rajé, F. (2007). Accessibility, mobility and transport-related social exclusion.

Journal of Transport Geography, vol. 15, s. 151–160.

Roorda, M. J., Páez, A., Morency, C., Mercado, R. & Farber, S. (2010). Trip generation of vulnerable populations in three Canadian cities: a spatial ordered probit approach.

Transportation, vol. 37, s. 525–548

Schwanen, T., Lucas, K., Akyelken, N., Cisternas Solsona, D., Carrasco, J-A. och Neutens, T. (2015). Rethinking the links between social exclusion and transport disadvantage through the lens of social capital. Transprtation Research Part A, vol. 74, s. 123-135

Sen, A. (2000). Social exclusion: concept, application, and scrutiny. Manila: Asian Development Bank

Serebrisky, T., Gómez Lobo, A., Estupiñán, N. & Muñoz Raskin, R. (2009). Affordability and Subsidies in Public Urban Transport: What Do We Mean, What Can Be Done?.

Transport Reviews, vol. 29:6, s. 715-739

Skånetrafiken (2016). Skånetrafikens reseplanerare. Tillgänglig:

http://www.reseplaneraren.skanetrafiken.se/querypage_adv.aspx (2016-05-23)

Social Exclusion Unit (2003). Making the Connections: Final Report on Transport and Social

Exclusion. Office of the Deputy Prime Minister, London, UK.

Sustainable Development Commission (2011). Fairness in a car-dependent society. Tillgänglig: https://research-repository.st-andrews.ac.uk/bitstream/handle/10023/2290/sdc- 2011-car-fairness.pdf;jsessionid=AF969435C743DED55C4B47975882503C?sequence=1 (2016-05-23).

Sustrans (2012). Locked Out – Transport poverty in England. Tillgänglig: http://www.sustrans.org.uk/sites/default/files/images/files/migrated-

pdfs/Transport%20Poverty%20England%20FINAL%20web.pdf (2016-05-02).

Telegraph (2012). “Four in five households lives in 'transport poverty'”. Tidningsartikel The

Telegraph 2012-02-29. Tillgänglig:

http://www.telegraph.co.uk/motoring/news/9110961/Four-in-five-households-lives-in- transport-poverty.html (2016-05-23).

Titheridge, H., Christie, N., Mackett, R., Oviedo Hernandez, D., and Ye, R. (2014). Transport

and Poverty. A review of the evidence. UCL, London, UK.

Urry, J. (2007). Mobilities. Cambridge: Polity

Wahl, C. & Svensson, H. (2014). Resvaneundersökning i Malmö 2013. Rapport 2014-09-25.

Sweco

Wennberg, H., Wendle, B., Smidfelt Rosqvist, L., & Östlund, J. (2014). Normativt index för

http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d2d29/1400228517722/Malm%C3%B6+ Tillg%C3%A4nglighetsindex+v1.0.pdf (2016-05-23).

Figurer  

Figur 1: Förhållandena mellan transportbrist, sociala problem och social exkludering. Original: Diagram to illustrate the relationship between transport disadvantage, social disadvantage and social exclusion, från: Lucas, K. (2012). Transport and social exclusion: Where are we now? Transport policy, 20, 105-113.

Figur 2: Översikt TROMP-områden i Malmö och studerade områden. Kartkälla: Gatukontoret, Malmö stad. Kartlayout: Varga, Tobias.

Figur 3: Bullervärden i Malmös TROMP-områden. Kartkälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Kartlayout: Varga, Tobias.

Figur 4: Kvävedioxidhalter i Malmös TROMP-områden. Kartkälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Kartlayout: Varga, Tobias.

Bilagor    

Bilaga  1-­‐5:    

Avstånd till närmsta busshållplats,  Avstånd till närmsta större kollektivtrafiknod, Restid till fots till 10 målpunkter, Andel av befolkning (18+) som innehar bil,  Invånare per km2    

              Bilaga  6:        

Disponibel medianinkomst Biljettpris 23 km

resa*

Biljettpris som andel av disponibel medianinkomst TROMP Delområde Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total

Rosengård/ Annelund 13 850 12 525 13 203 2880 21% 23% 22% Sorgenfri Apelgården 11 519 11 110 11 371 2880 25% 26% 25% Augustenborg 11 299 11 408 11 300 2880 25% 25% 25% Håkanstorp 20 572 17 265 18 741 2880 14% 17% 15% Herrgården 8 642 9 178 8 875 2880 33% 31% 32% Hindby 15 125 15 387 15 242 2880 19% 19% 19% Katrinelund 10 850 10 664 10 735 2880 27% 27% 27% Kryddgården 7 916 8 001 7 954 2880 36% 36% 36% Lönngården 13 039 12 195 12 658 2880 22% 24% 23% Norra Sofienlund 12 170 12 736 12 506 2880 24% 23% 23% Ö Sorgenfri 15 031 14 153 14 599 2880 19% 20% 20% Örtagården 10 063 10 448 10 300 2880 29% 28% 28% Persborg 10 590 11 251 10 985 2880 27% 26% 26% Södra Sofienlund 9 911 11 189 10 631 2880 29% 26% 27% Törnrosen 9 589 9 160 9 392 2880 30% 31% 31%

Västra Kattarp 15 663 13 603 14 488 2880 18% 21% 20% Medianinkomst 11 845 11 329 11 336 2880 24% 25% 25% Fosie Almhög 11 891 11 474 11 623 2880 24% 25% 25% Almvik 11 596 11 384 11 439 2880 25% 25% 25% Eriksfält 19 960 17 955 18 809 2880 14% 16% 15% Fosieby 12 404 10 356 12 195 2880 23% 28% 24% Gullvik 18 568 15 280 16 074 2880 16% 19% 18% Gullviksborg 11 493 12 024 11 901 2880 25% 24% 24% Heleneholm 10 815 10 984 10 920 2880 27% 26% 26% Hermodsdal 10 247 10 482 10 397 2880 28% 27% 28% Kastanjegården 11 566 14 636 13 523 2880 25% 20% 21% Lindängen 11 395 11 814 11 585 2880 25% 24% 25% Nydala 11 569 11 569 11 569 2880 25% 25% 25% Ö Söderkulla 16 411 15 434 15 865 2880 18% 19% 18% V Söderkulla 16 473 14 562 15 476 2880 17% 20% 19% Medianinkomst 11 596 11 384 11 439 2880 25% 25% 25% Limhamn Annetorp 20 639 18 668 19 468 2880 14% 15% 15% Djupadal 28 051 22 571 24 798 2880 10% 13% 12% Gamla Limhamn 20 754 18 934 19 756 2880 14% 15% 15% Hyllieby 26 421 21 984 23 621 2880 11% 13% 12% Kalkbrottet 25 773 20 124 22 462 2880 11% 14% 13% Kroksbäck 13 807 13 765 13 799 2880 21% 21% 21% Limhamns H- område 25 236 19 728 21 445 2880 11% 15% 13% Rosenvång 31 751 24 026 26 955 2880 9% 12% 11% Sibbarp 23 005 19 001 20 592 2880 13% 15% 14% Medianinkomst 25 236 19 728 21 445 2880 11% 15% 13% 6 + 7 + 9 Medianinkomst 13 039 12 195 12 658 2880 22% 24% 23% Malmö Medianinkomst 18 579 16 100 16 850 2880 16% 18% 17% *Hållplats  Malmö  Rosengård  -­‐  Lund  C,  Malmö  Lindängen  -­‐  Lund  C  och  Malmö  Limhamns  Centrum  -­‐  Lund  C.