Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka hur invandrarungdomar lever och handskas med sin livssituation i två olika kulturella världar de eventuellt lever i. Respondenternas berättelser visar hur konflikter mellan två olika värdesystem, som hör hemma i olika socialiseringsskeden, kan se ut. Skilda förhållningssätt kring ungdomarnas levnadssituation, religion och kultur medför ett omväxlande identitetsskapande. Då den sociala identiteten utformas i ett samspel med individer uppstår skiftande identiteter hos ungdomarna. Detta kan tolkas utifrån Jenkins (2000) teori eftersom han menar att den sociala identiteten karaktäriseras av människors sätt att samspela med varandra. Individer definierar varandra genom utmärkande skillnader, och eftersom identitetsskapandet är väldigt omväxlande för mina respondenter, medför det att ungdomarna uppfattas som avvikande och annorlunda. Under arbetsgången har delade frågor uppkommit. En fundering som ofta återkommit är ordet invandrarungdomar. Massmedia förknippar ofta invandrarungdomar med brott och våld, vilket lett till att invandrarungdomar fått en negativ klang i dagens Sverige.
37
Det skapar samtidigt en påtaglig kategorisering som urskiljer denna grupp från majoritetsgruppen i samhället och det egna minoritetssamhället. Ord användningen kan inte anses ha påverkat respondenterna negativt i den benämningen, eftersom respondenterna själva inte lade någon större vikt vid användandet av begreppet. De ville bli uppfattade som individer i sig bortkopplat från sitt kulturella och etniska arv. Detta medförde att de själva uppfattade sig på det sättet och det givna begreppet berörde de inte i det anseendet att kunna påverka resultatet på något sätt.
Det svåraste med uppsatsen har varit att välja begrepp som beskriver informanternas bakgrund, tillhörighetskänslor och deras svenska kulturella upplevelser. Slutligen valde jag begreppet ”tvådimensionell identitet” eftersom detta passar bäst in på respondenternas beskrivning av sina livssituationer. Begreppet att ha en tvådimensionell identitet betyder i denna uppsats att ungdomarna lever med båda identiteter utan att hamna i utanförskap. Begreppet kan tolkas och hitta stöd i Berger och Luckmans teori (1979) eftersom respondenterna lyckas hitta en balans mellan den primära och den sekundära socialisationen. De har sammanfört dessa två verkligheter och gjort de till en helhetlig verklighet i sina identiteter. Resultatet visar att ingen av ungdomarna känner sig utanför i det svenska samhället även om det uppstår vissa svårigheter. Med bakrund i detta kan jag använda mig av ovanstående begrepp. Kombinationen erbjuder ett nyskapande av en unik identitet och tillhörighet. Med det ovanstående vill jag säga att informanterna i studien är långt ifrån stereotypen av den utsatta invandrarungdomen som ofta kretsar i media och andra sammanhang.
Informanterna som jag träffat visar en styrka i att hantera sin situation av att leva med en tvådimensionell identitet. De har lärt sig att ta tillvara på fördelarna, från två skilda identiteter och kulturer, i olika situationer. Det krävs tolerans och självdistans för att klara av påfrestningar som uppkommer på grund av tillhörighetskänslor och skiftande identitet. Informanterna visar prov på detta eftersom de mer eller mindre stabiliserat sin identitet och funnit ett mellanläge i kulturen och identiteten. Sluta peka och anmärka på invandrarungdomars svagheter och misslyckanden, öppna istället ögonen och se till deras förmågor. De är experter på att anpassa sig till nya miljöer och identiteter. De kan hantera att ha en tvådimensionell identitet och de talar flera språk. Invandrarungdomar lyckas också skapa en självständig identitet, om samhället kan bjuda på hjälpen och uppmärksamheten i rätt riktning. För att motarbeta negativa bilder av invandrarungdomar är det oerhört viktigt att
38
föra fram de tystas och osynligas röster. Detta kan leda till förändringar av rådande maktstrukturer så att invandrarungdomar fortsättningsvis inte görs till undertryckta offer.
Mitt inifrånperspektiv och mina erfarenheter som liknar informanternas, har varit en fördel i arbetet kring denna uppsats. Det har gjort att jag kunnat förbereda mig inför intervjuerna på ett effektivt sätt genom mina förkunskaper. Nackdelar har även funnits med min erfarenhet inom ämnet. Jag har haft svårt att distansera mig från vissa av respondenternas utsagor eftersom mitt personliga intresse och engagemang har varit väldigt stort. Samtidigt hoppas jag att mitt engagemang och mina erfarenheter har lett till rikare beskrivningar om informanternas livsvärld. Denna uppsats har ökat min förståelse gällande klyftor mellan människor med olika bakgrund, samt hur de handskas med konflikter som uppkommer i deras vardag. Jag vill att dessa fem livsberättelser, från olika delar av världen, ska ge inspiration till ungdomar i liknande situationer. Jag vill också inspirera invandrarungdomar att bilda sin egen identitet och vara stolta över sin dubbla bakgrund. Vi är bärare av fantastiska kulturer som förtjänas att tas tillvara och föras vidare.
Under arbetets gång har nya frågor uppkommit kring invandrarungdomars livssituation och dilemman som gjort att ny nyfikenhet har väckts inom mig. Resultaten visar på att man kan studera många aspekter kring dessa ungdomars livssituation. I framtida forskning skulle jag vilja undersöka hur invandrarungdomars integrationsprocess ser ut. Jag skulle vilja ta reda på de bakomliggande orsakerna till vad som gör att invandrarungdomar väljer att ingå i ett gäng och stanna hela livet inom gänget. Varför väljer dessa invandrarungdomar att inte gå vidare och integreras i det svenska samhället?
39
Litteraturförteckning
Ahmadi, N. (red.) (1998) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber
Berger, P & Luckman, T. (1979) Kunskapssociologi- Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Borgström, M, (1998) Att vara mitt emellan – Hur spansk amerikanska ungdomar i Sverige kan uppfattar villkoren för sin sociokulturella identitetsutveckling. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska instutionen
Bourdieu, P. (1993) Kultur och kritik. Göteborg: Dialos
Bond, R. (2006) Belonging and Becoming: National Identity and Exclusion. BSA Publications Ltd, vol 40, nr 4, sid. 609-626
Daun, Å & Ehn, B. (1988) Blandsverige. Eslöv: Tryck Sydbok AB
Deniz, F. (1999) En minoritets odyssé –Upprätthållande och transformation av etnisk identitet i förhållande till moderniseringsprocesser - Det assyriska exemplet. Uppsala universitet
Deniz, F & Perdikaris, A. (2000) Ett liv mellan två världar. – En studie om hur assyriska ungdomar som andra generations invandrare i Sverige upplever och hanterar sin livssituation. Örebro universitet: Forum för Migration och Kultur
DePoy, E. & Gitlin, L. N. (1999) Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur Ehn, B, & Löfgren, O. (1982) Kulturanalys. Malmö: Liberförlag
Ekholm, M & Fransson, A. (2005) Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Norstedts Bokförlag Giddens, A. (1998) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hylland - Eriksen, T. (1993) Etnicitet och nationalism. Stockholm: Nya Doxa
Jenkins, R (2000) ”Categorization: Identity, social process and epistemology” i Current Sociology. Vol. 48, No. 3, sid. 7-25
Kamali, M. (1999) Varken familjen eller samhället – En studie av invandrarungdomars attityder till det svenska samhället. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Kjær Jensen, M. (1995) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lange, A. & Westin, C. (1981) Etnisk diskriminering och social identitet. Stockholm: Liberförlag
Lantz, A. (2006) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lithman, Y. (1981) Några forskningsfrågor om andra generationen. – Expertgruppen för invandrarforskning EIFO, Projekt Invandringens Långtidseffekter PIL rapport NR 5 Stockholm
May, T. (1997) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Nyberg, E. (1993) Barnfamiljers migration. Familjers relation i en förändrad livssituation. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska instutionen
Näringsdepartementet, Ds. Departementsserien (1 999:48) Begreppet invandrare användning i lagar och förordningar. Stockholm: Regeringskansliet
Phinney, JS., Horenczyk, G., Liebkind, K., och Vedder, P. (2001) Etnic Identity, Immigration, and Well- Being: An Interactional Perspective. Journal of Social Issues, vol. 57, nr 3, sid. 493-510
40
Rojas, M. (1995) Sveriges oälskade barn – att vara svensk men ändå inte. Köping: Brombergs Förlag
Stier, J. (2003) Identitet. Studentlitteratur: Lund
Svanberg, I & Runblom, H (red.) (1990) Det mångkulturella Sverige – En handbok om etniska grupper och minoriteter. Uppsala: Centrum för multietnisk forskning och Gidlunds Bokförlag.
Swenson, R. & Prelow, H. (2005) Etnic identity, self-esteem, and perceived efficacy as mediators of the relation of supportive parenting to psychosocial outcomes among urban adoleescents. Journal of Adolescence, vol 28, sid. 464-477
Wallin, K. (1978) Att vara invandrarbarn i Sverige. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB Wellros, S. (1998) Språk, kultur och sociala förändringsprocesser. Lund: Studentlitteratur Ålund, A. (1997) Multiungdom – kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur
Internetkällor: www.mdh.se/isb/internt/isbinfo/mehrdad_forelasn_20050425.pdf Mehrdad Darvishpour, (2005) Hur Kulturmöte och maktkonflikter mellan föräldrar och ungdomar inom invandrar familjer i Sverige påverkar deras situation. Underlag för
seminarium om hedersrelaterad våld. Eskilstuna: måndag den 25 april 2005 Hämtat: 2006- 12-03
41 Intervjuguide Inledningsfrågor 1. Ålder? 2. Var är du bosatt? 3. Nuvarande sysselsättning? Bakgrund 1. Födelseland?
2. När kom du till Sverige och vilken är anledningen till att du kom?
3. Efter att du flyttat till Sverige har du varit i ditt hemland? Om inte varför? 4. Hur ofta åker du i till ditt hemland? Skulle du vilja åka oftare? Om inte.. Varför? 5. Hur känner du dig när du är där? Känner du dig som andra där? Eller känner du dig
som svensk där? Hur ser andra på dig i hemlandet?
6. Har du svensk medborgarskap? Har du dubbel medborgarskap? Intresserad av dubbelt medborgarskap? Varför?
7. Villka högtider och traditioner följer du i Sverige? Svenska/hemlandets? Hur? 8. Är det viktigt för dig att behålla de ursprungslandets respektive de svenska
traditionerna? Varför? Definiera?
Identitet
1. Vad svarar du på frågan om vem du är? Förklara? Definiera?
2. Vad har du för identitet? Villket land identifierar du dig med? Den europeiska identiteten kopplat till ursprungslandets identitet?
3. Hur ser du på dig själv ur etnicitets synpunkt? Vad känner du dig som? 4. Vem känner du tillhörighet till? Vilken identitet är du mest hemma i? 5. Vad svarar du på frågan om var du kommer ifrån?
6. Vad i din identitet kan du säga är från hemlandet och vad är svenskt? 7. Vilken roll har din religion i din identitet? Vad är positivt/negativ?
Missförstånd/Krockar?
Omgivningens inverkan på identitet och tillhörighet
1. På vilket sätt vill du framstå för din omgivning? Som en person från ursprungslandet eller svensk? Eller något mitt emellan?
42
2. Känner du att du måste tona ner på din ursprungliga identitet, värderingar och
beteende för att passa in i vissa situationer i Sverige? Vilka situationer är det i så fall.
Tillhörighetskänslor
1. Vilken kultur känner du dig mest hemma i?
2. Finns det något som är positivt eller negativt med att leva i/med två olika kulturer? 3. Hur uppfattar du din identitet i förhållande till din familj, deras förväntningar och de
krav som ställs på dig?
4. Vad upplever du vara skillnaderna respektive likheterna mellan den svenska kulturen och din kultur?
5. Hur upplever du din position i det svenska samhället? Trivs du/Känner du dig utanför? 6. Hur upplever du förhållandet mellan din familjs värderingar/din etniska och religiösa
bakrund, samt dina upplevelser i det svenska samhället?
7. Vad betyder din kulturella bakgrund för dig och vad betyder den nyskapade svenska tillhörigheten för dig? Är det svårt att kombinera dessa två tillhörigheter? Känner du någon skillnad i tillhörighetskänslorna beroende på vem du umgås med och var du befinner dig?
8. Försvarar du någon kultur/identitet? Varför i så fall?
Identitetsutvecklingen i framtiden
1. Hur ser din identitetsprocess ut i dag? Vad är du på väg till? Den svenska eller hemlandets identitet? Eller har du funnit en balans mellan dessa två identiteter? 2. Något du vill tillägga?